Det är 2020 och covid-19 pandemi. Knappt någon såg detta komma i januari. Kanske först i mars började vi alla inse att detta kommer bli tufft. Eller tufft, – snarare tuffare. För arbetsmiljön inom vården var tuff redan innan covid-19.
Kris, det ordet har använts de senaste åren, speciellt inför vårdens största utmaning; Sommaren. Den kommer varje år som en överraskning – och löses med kortsiktiga akuta åtgärder. På många arbetsplatser är det dock sommarläge året runt, men mellan 1 juni och 31 augusti är det medeltemperaturen som säger oss att det är sommar.
2020 är det ingen arbetsgivare som använder ordet kris inför sommaren. Det kallas i stället en särskildhändelse, som försöker lösas genom att NU-sjukvården flyttar sommaren en månad framåt, dock utan någon garanti att göra detsamma med medeltemperaturen och övriga familjemedlemmars semester, men samtidigt använda de allmänna bestämmelserna (kollektivavtalet). Inte de särskilda. De särskilda som skulle kunna vara extra pengar som varje enskild medarbetare kan använda på det sätt som genererar någon form av kompensation för den återhämtning och rekreation som årets semester inte leder till. Semesterlagens intention är rekreation. Det betyder stärkande eller upplivande miljöombyte för att återhämta krafter. Många behöver uppåt fyra veckor för att uppnå lugn och återhämtning. Speciellt när kroppen alltför många dagar producerat alltför mycket kortisol och adrenalin. Det är inte bara psyket som behöver återhämtning, även kroppen rent fysiskt.
Vårdförbundet företräder barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor. Vi vill påstå att samtliga medlemmar på något vis blir påverkade av covid-19 situationen. Endera genom att direkt delta i vård och diagnostik av de svårt sjuka patienter som kommer till NU-sjukvården. Eller genom att kollegor blir förflyttade från arbetsplatsen och de som är kvar får högre belastning och inte heller vet när kollegor kommer åter. Men de blir garanterat påverkade genom att INGEN får semester före sjätte juli, trots att enskilda verksamheter både klarar det och behöver den tiden för att få till en fungerande verksamhet under sommaren. Vårdförbundet var oeniga med arbetsgivaren om att flytta våra medlemmars semester en månad framåt i tiden. Vi kan ha en förståelse för att ett fåtal medarbetare måste erbjudas semester i september, men då arbetsgivaren i tid inte ens försökt erbjuda medarbetare att frivilligt flytta semester – mot god ersättning – ser vi ingen vilja att vara Sveriges bästa offentliga arbetsgivare.
Att sköta en särskild händelse med hjälp av allmänna avtal, det blir ingen god kombination.
Normala år finns ett sommaravtal, inte ens det strösslas det på i år, samma ersättning som tidigare. Torrt och fnasigt, sänder det ett meddelande om att applåder samt gratis parkering är good enough…
Huvudskyddsombud med facklig tid, Vårdförbundet NU-sjukvården:
Anette Fristedt,
Anna Tjus,
Christian Sandberg
Magnus Hermansson
samt Anne Karin Höglund, ordförande i Vårdförbundet avdelning Västra Götaland