Perspektiv från ett annat håll

Jag har suttit i slutna mötesrum och kämpat, jag har stått på barrikaderna, skrivit bloggar och debattartiklar. Ja jag har stridit för bättre villkor och hälsosam arbetsmiljö. Jag har stöttat genom att lyssna och torkat tårar både på mig själv och kollegor.

Jag vet att det inte är sant att man kan säkerställa patientsäkerheten osv oavsett vad politiker och tjänstemän påtalar. Jag vet att kompetensen svajar då personalflykten fortgår, vilket leder till att spannet mellan erfaren och mindre erfaren medarbetare har minskats radikalt. Nya medarbetare får ingen eller mycket liten inlärningsperiod…. Antalet sängplatser idag är lägre än då Vårdförbundet var i strejk sist. Vad hände då jo tjänstemän och politiker runt om i Sverige vrålade ut att det var samhällsfarligt…

Nu upplever jag det från andra hållet, som anhörig!

De som försöker lugna mig och inte har insikt säger att de är på rätt ställe nu och blir omhändertagna. Jag tänker då.

Ja men hur ser bemanningen ut är de tillräckligt med folk på schemaraderna? Har de som jobbar där rätt uppbackning? Är de nyanställda? Inkastade i jobbet skarpt innan de hunnit få kläm på rutiner och handhavande av sjukvårdstekniska uppgifter och så vidare? Vet de vart de ska vända sig om de behöver hjälp och finns det någon att vända sig till för att få hjälp? Har de arbetat dubbelpass? Har de fått mat i sig? Har de fått rast? Ja har de fått det de behöver  så de är alerta och skärpta om det händer något?

Oavsett allt detta vet jag att de som arbetar och tar hand om mina anhöriga kommer göra allt som står i deras makt, men har de rätt förutsättningar? Troligen slutkörda med en ibland övermäktig samvetsstress. Politikerna och tjänstemän då? Ja de kommer troligen fortsätta sova gott om natten. Fortsätta brodera sanningar som inte stämmer överens med verkligheten.

Jag kommer fortsätta att sitta 10 mil från mina anhöriga oroas och fortsätta fundera på ovanstående.

I de bästa av världar hade mina anhöriga varit på en avdelning med god bemanning med bra spridning mellan expert och novis. Utvilad personal med magen full av näring och tom urinblåsa!

Jag som upplever det med ett annat perspektiv och som anhörig hade känt mig trygg!

Ta hand om varandra

Tina K

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!