Syns inte, finns inte

19 februari rapporteras det i snart sagt alla media att sex av tio risprodukter innehåller arsenik. Drygt en månad senare reflekterar jag över detta medan jag står och trycker i mig en av dessa produkter i köket. För skojs skull googlar jag, inga nyheter av intresse efter 21 februari. Arsenik är livsfarligt, det finns inget gränsvärde, för minimalt är också farligt säger en forskare på TV.

1 jan 2016 ska dock EU ta fram ett gränsvärde trots detta faktum.

I SvD står nå´t intressant, detta var gamla nyheter. Liknande nyheter om arsenik gick ut januari 2011 och 2013.

Problemet med arsenik i ris är världsomspännande och svårlöst. Problemet är välkänt för de som vill veta.

Men vill vi veta? Eller ännu hellre, vill vi ta konsekvenserna av vad vi vet?

Hur funkar vi människor? När problemet är för stort.

Det bästa är kanske helt enkelt att strunta i det?

Strutsens lösningsförsök ligger nära till hands.

Lite arsenik, kom igen, hur farligt kan de va?

Det påminner mig om ett väl debatterat ämne i denna blogg.

Vården.

Vi vet att antalet äldre i behov av vård bara kommer att öka, en befolkningsmuffins tornar upp sig i statistiken. Skatterna skulle behöva öka massor för att behålla den standard vi har i dag.

Vad f-n gör vi?

Förslag hittills:

1. Robotar

2. IT

3. Gör det själv

Det finns en detalj till i sammanhanget. En som ingen vill nämna.

Syns inte, finns inte…

Sverige har högst antal läkare i OECD, men dessa jobbar bara hälften så mycket direkt med patienterna som läkarna i OECD-snittet.

(Dir. 2013:104  Kommittédirektiv En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården)

 Vi har fler läkare i Sverige men de gör hälften så mycket direkt för patienterna som läkare i de andra länderna.

85% av läkarna jobbar i slutenvården, där jobbar de bara 18% av sin tid med patienterna.

Resten av sin tid gör de annat.

Vadå?

Administration

Forskar

Håller i eller går på utbildningar.

Vem får del av detta fantastiska jobb de gör för skattepengarna? 18% vet vi är direkt för patienterna, det är de övriga 82% jag tänker på.

Ja inte är det de mest sjuka äldre som får del av detta i någon större utsträckning, de som behöver vården, de ska ju förövrigt helst inte ens befinna sig på sjukhuset länge.

På sjukhuset där, där alla läkarna befinner sig och inte jobbar direkt med vården av patienterna.

Världens bästa vård men för vem?

Så fort man ser röken av en gråhårig stackars varelse i slutenvården ska de väl stämplas med färdigbehandlad eller utskrivningsklar. Så att läkarna får jobba ifred med viktigare saker.

Ber om ursäkt att jag skriver detta, jag vet att det är ett misstag att kritisera de egentliga problemen, de har vi ju enats om att inte se.

Å andra sidan spelar det väl ingen roll att jag gör det, eftersom vi alla går direkt i förnekelse.

Jag kan köra copy paste på denna blogg även 2016 och 2018, den kommer att bli mycket användbar.

//Robin