På hittepåvetenskaplig grund

Ett grundläggande maxim i vårat samhälle är vikten av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta har också blivit stående mantra hos olika makthavare, politiker och massmedia. Men hur vetenskapliga är vi egentligen?

Politiker slänger sig ibland med ”vetenskap” som saknar täckning. Till exempel är en förhärskande sanning hos många politiker, oavsett partifärg,  att människor själva efterfrågar att få vårdas i sitt eget hem hellre än på sjukhus.

Detta menar man sig ofta ha forskning på.

Det saknas dock helt forskning som underbygger ett sådant påstående.

(Se Helle Wijk; legitimerad sjuksköterska, universitetslektor, doktor i medicinsk vetenskap och docent i omvårdnad på: https://www.vardforbundet.se/Om-Vardforbundet/Lokala-avdelningar/vastra-gotaland/Artiklar/Vardens-paradigmskifte/)

Däremot finns det studier på att människor vill vårdas där de känner sig trygga, oavsett var detta är.

Här blir vi också varse ett större problem: det finns nästan ingen forskning gjord på vård i kommunal regi. Våra professioner i kommunerna har även svårt att hålla sig ajour med det senaste i forskningsväg eftersom man helt saknar de sökmotorer för vetenskapliga artiklar som finns i slutenvården. Fou-enheter kopplade till kommunal hälso och sjukvård lyser med sin frånvaro.

I den mån politikerna överhuvudtaget tagit politiska mål för inriktning och verksamhet är instrumenten för uppföljning ibland direkt skrattretande för den som har minsta lilla kunskap om hälso-och sjukvård. Så kan tillexempel indikatorn ”smärtskattning sista veckan i livet” mäta om man uppnått det storslagna målet: ”Berördavårdtagare har en god palliativ vård med andligt, socialt och medicinskt innehåll”.

Denna ”hittepå”- vetenskaplighet är inte bra för patientsäkerheten.

Det går an att slå sig för bröstet att vi har världens bästa vård när det inte finns några studier som bevisar varken det eller motsatsen.

Däremot finns forskning inom slutenvården, till exempel den i medicinska tidskriften the Lancet nyligen presenterade RN4CAST-studien som slår fast att utbildning och arbetsbelastning är grundläggande faktorer för vårdens kvalité.

Den slår fast att ju fler patienter en sjuksköterska har ansvar för desstå större är risken för  vårdskador. Det samma gäller utbildning, ju mer utbildning en sjuksköterska har, desstå minre risk för vårdskador. Den här typen av studie kan med största sannolikhet översättas till kommunal hälso- och sjukvård. Linda Aiken, professor i omvårdnad och sociologi vid Pennsylvania University i USA gav under Vårdförbundets kongress svaret på frågan om studiens resultat kunde översättas till kommunala förhållanden och hon menade att      så var fallet.

Är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet så viktigt som alla säger så:

  1. Avsätt pengar till riktig forskning också i kommunerna.
  2. Kräv att politiker och tjänstemän baserar sina beslut på de vetenskapliga resultaten.

//Robin

 

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!