Kompetensförsörjningsstrategi och it-system, vad har det med chef att göra?

Skrivet av Marianne Brindbergs

13 juni 2013

Västbloggen

Tänk följande scenario. En arbetsgivare har ett it-system som inte riktigt funkar. Det behöver ses över. En vanlig chef på en vanlig arbetsplats som börjar fundera:

”Vad seg datorn är! Den behöver uppgraderas, få ett bättre ramminne och processor för att klara av de nya it-systemen vi måste ha.  Oj, det blev inte riktigt bra… Den behöver bli lite snabbare. Vad måste  göras då?  Det räcker inte med fiber, vi behöver coaxialkablar. Det kostar pengar, men tänk vad det kommer att göra skillnad.

Smakar det så kostar det! Jaja, förvisso en ökad kostnad i månaden men i långa loppet kommer vi att tjäna på det. Självklart måste systemet uppgraderas varje månad och år. Vi måste bibehålla och även utveckla vårt arbete.

Men vad jag är nöjd! Numer kan vi göra  uppgifterna i det nya it-systemet snabbare med avsevärt bättre resultat och vilken kvalité. En lyckad investering!”

Detta är en självklarhet! Nya system kostar för att leda utvecklingen framåt. Inför nytt budgetår sitter cheferna och begrundar vilka investeringar behöver vi och vad innebär det för kostnader nu och i framtiden. Vilket underhåll behövs?

 

Men när det gäller vår kunskap och kompetens, hur tänker chefen/cheferna då?Likadant?

 

För jag ser STORA likheter.” Mina medarbetare hänger inte riktigt med i de krav som ställs i vården idag och vi når inte de mål som politiken satt upp. Vi behöver ha en kompetensförsörjningsstrategi”(gillar verkligen det ordet, det äger). I den strategin innebär att chefen måste ha en tanke om vilken kompetens som behövs för att ge en god och säker vård (it-system).

Vi behöver ha ett antal med olika kunskap, specialistutbildning, den specifika kursen och alla måste ha dessa utbildningar för att verksamheten skall fungera (ramminne+ processor). För att motivera medarbetarna när deras kunskap  ökar (coaxilakablar) måste de ha en lön som motsvarar deras nya kunskap och kompetens ( ökade månadskostnader).

Tänk när vi har fått snurr på allt detta. Då kommer vi inte bara nå målet som politikerna har satt, utan vi kommer att utveckla vården också. Bäst vi sätter igång och planerar in detta i budgeten.

 

Aldrig att en arbetsgivare investerar i nya ramminnen, processorer utan att inse att det medger ökade kostnader. För de vill använda sin investering, självklart. Och tar kostnaderna…..
Men när det gäller våra löner och när vi inhämtat ny kunskap. Får vi betalt? Det tar 19 år!!!! innan en specialistutbildning har betalat sig. Vi betalar ofta ur egen ficka för att kunna användas i vården för att säkerställa kvalitén som gagnar patienten och arbetsgivaren.

Att arbetsgivaren inte fattar att vi personal måste budgeteras, planeras och inse att kunskap och kompetens kostar. Vi är våra arbetsgivares investering för en god och säker vård. Inte tärande! Den måste liksom datorns olika program uppgraderas.

 

Fram för mer tänk om investering och en kompetensförsörjningsstrategi.

Ha det bäst!

Marianne Brindbergs

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!