Sjukt i kommunen

Skrivet av Robin Åberg

8 april 2013

Västbloggen

En kvinna född på 80-talet drabbas av stroke. Hon anses medicinskt färdigbehandlad av slutenvården, i kommunen erbjud hon plats på ett äldreboende med begränsade resurser till rehabilitering. GP slår upp nyheten på första sidan i helgen. Det är bra. Allmänheten behöver upplysas. Vården håller smygande på att förändras i grunden.

En liten pojke på tre år har leukemi och behöver hjälp med provtagning ur och skötsel av en central ven kateter. En kvinna på 38 år är döende i cancer och behöver hjälp med smärtlindring, provtagning, omvårdnad, hel nutrition via dropp. Hennes make och barn är förtvivlade, hela familjen har ett stort behov av ett psykosocialt stöd. En man på 79 år har brutit lårbenet och behöver hjälp med blodförtunnande injektioner och skötsel av operationssår och suturtagning. Han har också en tilltagande minnesproblematik och har troligen behov av en demensutredning. Dessa tre personer räknas som medicinskt färdigbehandlade av slutenvården och vårdas av en patientansvarig sjuksköterska i hemmet.  Vårdförbundets medlemmar i kommunerna axlar ett allt större ansvar för vårdtagare som i stort sett kan inneha vilken diagnos eller ålder som helst. Svårt sjuka barn, medelålders människor döende i cancer, kroniskt sjuka, vård och rehabilitering efter operation eller stroke, psykiatriska problem, äldre med många olika sjukdomar. Listan kan göras lång på alla dem som anses medicinskt färdigbehandlade av slutenvården men som inte klarar av att ta sig till en vårdcentral.  I kommunen är det legitimerade sjuksköterskor och distriktsköterskor, som har ansvaret för dessa patienter.

På sjukhus ligger man nuförtiden bara under den absolut mest kritiska tiden runt en diagnostisering, medicininställning eller operation. När dessa medicinska undersökningar och åtgärder är gjorda betraktas patienten som ”medicinskt färdigbehandlad”.  Begreppet innebär inte alls att man är frisk eller ens redo att klara sig utan medicinska insatser och omvårdnad, det innebär bara att just den åtgärd som sjukhuset skulle utföra är genomförd.

Ska kommunerna bedriva hälso-och sjukvård krävs det att de är uppdaterade på sitt ansvar och den viktiga roll de nu spelar för svårt sjuka människor. Hälso-och sjukvård ska bedrivas utifrån hälso-och sjukvårdslagen(inte socialtjänstlagen). De som har kunskapen om denna bör därför ges en central plats i organisationen. Sjuksköterskorna och Distriktsköterskorna i kommunen bör få större makt att utforma vårdens innehåll. Politiker och tjänstemän ska basera sitt uppdrag på gedigen kunskap om hälso-och sjukvård, samt inse att de måste betala för kvalitet och säkerhet. I dag ser det inte ut så, tjänstemän och politiker bedyrar att det inte handlar om ekonomi när man prioriterar bort den goda vården. Självklart handlar det om pengar. Är det kanske roligare att lägga dem på vägar och fotbollsplaner än god och säker vård?

//Robin Åberg

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!