Biomedicinska analytiker är en kompetent arbetsgrupp som främst har en central roll inom vården. Utbildade biomedicinska analytiker har en stor specialistkunskap och utför många viktiga avancerade arbetsuppgifter inom flera olika områden. I arbetet ska det finnas tydliga karriärvägar med möjligheten till att utvecklas under hela arbetslivet. Som biomedicinsk analytiker har man en otroligt bred arbetsmarknad idag, både inom privat och offentlig sektor. För att få arbeta som biomedicinsk analytiker måste man ha en motsvarande universitetsutbildning samt vara legitimerad. Det är en krävande utbildning som många kämpar för att ta sig igenom.
Det finns fler jobb än utbildade. Det finns många anledningar till att vilja ta biomedicinska analytikerexamen. Högst sannolikt är för att man är intresserad av att laborera och hjälpa människor, eller så är man kanske ute efter en trygg framtida arbetsplats med mer eller mindre goda arbetsvillkor. En sak är däremot säker; idag väljer man inte att utbilda sig till biomedicinsk analytiker för pengarna.
En biomedicinsk analytiker tjänar aldrig igen sin utbildning. En universitetsutbildning är i mångas ögon den viktigaste investeringen i livet, där många utbildningar leder till en stabil framtid med en ökad inkomst för akademikern jämfört med dem som enbart har en gymnasial utbildning. Detta gäller dock inte om man väljer att utbilda sig till biomedicinsk analytiker, som har beräknats vara den sämsta affären gällande utbildningar enligt en rapport från SACO 2017. Det är nästan bättre att inte utbilda sig alls eftersom den biomedicinska analytikern går de facto minus. Efter sin universitetsutbildning tjänar en biomedicinsk analytiker i genomsnitt 10 procent mindre än den genomsnittliga lönen för någon som började arbeta direkt efter gymnasiet. Man hade alltså tjänat mer på att direkt efter gymnasiet jobba i butik.
På flera håll hör man om denna svåra utbildning som aldrig tjänar in sig självt. Att det idag tyvärr inte är lönsamt att skola sig till biomedicinsk analytiker och att det är en diffus osäker karriärväg att välja. Samtidigt hör man hur yrkesrollen är ryggraden i vården, att utan biomedicinska analytiker hade läkarna bara gissat. Biomedicinska analytikers arbeten är livsviktiga, hela 70% av all diagnostik som bygger på provsvar talar för detta. Det är verkligen en osynlig grupp som behöver synliggöras.
Genom åren har försök till strejk och kampanjer såsom “inte under 28k” gjorts, men ändå har lönerna haft knaper förändring. Biomedicinska analytiker har förblivit det lägst betalda akademiska yrket, och alltid arbetat bakom vårdens ridåer under alla år. Detta kräver förändring. Det må hända att biomedicinska analytiker får mer exponering i media idag, men det krävdes en pandemi. Och den om något har väl bevisat vikten av yrkesrollen inom vården!
Enligt statistikmyndigheten kommer det att saknas 2 400 biomedicinska analytiker år 2025. Enligt socialstyrelsens bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård ses en minskad tillgång på biomedicinska analytiker. Färre tar biomedicinska analytikerexamen, 19/21 regioner redovisar brist och befinner sig i ett generationsskifte med en stor våg av pensionsavgångar. Hela 7/10 är över 45 år och många över 65 års ålder blir inkallade för arbete på grund av denna brist. Det är även en otroligt kvinnodominerad profession, där endast 1/10 är män.
Socialstyrelsens kommentar: “Hög efterfrågan i samband med en växande befolkning i kombination med stora förväntade pensionsavgångar och för få som examineras inom yrket”. Är det inte då konstigt och lite ironiskt att regioner går ihop för att dra ner lönerna, men samtidigt behöver hyra in personal från kostsamma bemanningsföretag?
När man som nyexaminerad biomedicinsk analytiker söker arbete blir man erbjuden ingångslöner från 25 600 kr i staden där utbildningen finns, till 28 000 kr om man vågar förhandla och beroende på hur långt från utbildningsorten man söker sig.
Vidareutbildningar lönar sig vanligtvis inte heller i längden. Även om man har relevanta argument för löneanspråk såsom tidigare erfarenhet inom området kan man bara hoppas på några hundralappar extra. Om man då har lagt ner så mycket tid och energi, gjort uppoffringar, tagit lån, tillskansat sig kunskap och tagit examen är det väl inte undra på att man blir frustrerad när man hör att sin gamla polare som inte alls utbildat sig tjänar mer.
Löneutvecklingen är inte heller så lockande. Den nationella medellönen för biomedicinska analytiker efter 10 år som yrkesverksam ligger på 32 300 kr enligt vårdförbundets statistik. Notera att ingångslönen och löneutvecklingen kan ha förändrats under åren. Men med tanke på att ens framtida lön, så som det ser ut just nu, grundar sig på ens ingångslön är det en viktig fråga för många.
Det är vanligt att man hör yrkesverksamma som byter arbetsgivare, eller börjar arbeta via bemanningsföretag istället. I dagens verklighet verkar det tyvärr vara det enda effektiva sättet för att någorlunda påverka sin lön. Men kan det verkligen vara optimalt? Det kan ju varken vara gynnande för arbetstagaren eller verksamheten att i längden förlora dessa skickliga människor, snarare kontraproduktivt. Det är väl bättre för verksamheten som helhet att bibehålla en stabil arbetsmiljö och stimulera den kompetens som redan finns tillgänglig.
Professionen är intressant i sig. Man behöver inte göra mycket för att locka intresse till utbildningen. Det finns många som vill välja en framtid inom vården, men det är i just det framtida yrkeslivet problemen sitter. Det man ser när man hör eller läser om biomedicinska analytiker är år av låga ingångslöner, pinsam löneutveckling, taskiga arbetsförhållande och omänskliga scheman. Det finns flertalet rapporter som talar för hur underbetalda biomedicinska analytiker är. Det är verkligen en synd. Denna yrkesgrupp behövs, det är tydligt, men får inte adekvat uppskattning. Ingen lyssnar.
Anledningarna är många som nämns ovan, vilket också är varför jag valt att engagera mig i Vårdförbundet student. Det är dags att värdera biomedicinska analytiker högre och betala för kompetensen som levereras varje dag. Nu är det dags för arbetsgivare att steppa upp och kompensera denna kompetenta arbetsgrupp. Det är dags för arbetsgivarna att #tackamedlön https://tackamedlon.nu/
Har du frågor är du mer än välkommen att kontakta mig leo.svahn@vardforbundet.se
Leo Svahn, studentinformatör och styrelseledamot VF Student