Vårdförbundet Student

  • Om bloggen
  • Om Vårdförbundet
  • Vårdförbundetbloggen
Vårdförbundet Student

Vårdförbundet Student

Var god tag en nummerlapp…

8 november, 2021 av Anja Basic

Anja Basic ny studentordförande

Efterskalvet av pandemin har påverkat hela samhället, men speciellt vården. Det har inte undgått någon hur hårt vårdpersonal har arbetat under de senaste åren och hur sliten arbetsstyrkan är. Många har sagt upp sig, tagit tjänstledigt eller blivit sjukskrivna. Men man har glömt de som arbetar i det tysta, oss studenter.

Vi studenter har, utöver våra heltidsstudier, tagit ett kliv in för att underlätta för vår framtida arbetsplats. Vi har jobbat kvällar, nätter och helger för att ordinarie personal ska kunna få vila. Vi har ställt upp. Men vem ställer upp för oss?

Efterdyningarna av den hårt belastade personalen har resulterat i beskärningar i praktikplatser runt om i Sverige. Universiteten försöker kompensera mot personalbristen genom att ta in för många studenter och ekvationen går inte ihop. Vem ska utbilda oss? Vem ska ta ansvar för att vi faktiskt kan känna trygghet i vår legitimation när vi tar examen?

Många lärosäten har löst det genom en kravlista och du får ta en nummerlapp och ställa sig i kön för att få genomföra praktik. En del låter studenterna dra lott. Samtidigt ökar kraven för att få stanna kvar i kön och det är inte långt kvar innan du behöver bli godkänd på alla tentor på första försöket och inte ens får ta studieuppehåll. Om du inte uppfyller kraven får du ge din nummerlapp till den bakom dig och ställa dig sist i kön igen. Har du tur kan någon framför dig bli less på att vänta och ger dig platsen före i kön.

Dessutom är det så att du som student absolut inte får bli sjuk under din. VFU och glöm möjligheten att ”vabba” om barnen blir sjuka. Du förväntas ta igen 100% av den tid du förlorat. Samtidigt så konkurrerar vi som behöver ta igen tiden med nya studenter som ska ta plats. Möjligheterna för att ta igen den förlorade tiden minskar hela tiden. Osäkerheten kring framtiden och den ångest som följer av tanken på att bara några dagars sjukdom kan hindra oss från att gå vidare till nästa termin, är något vi studenter bara ska leva med. Nästan som att de förbereder oss för yrkeslivet inom vård och omsorg?

Det som många glömmer bort är att den ordinarie studenten idag faktiskt inte nyss tagit studenten och är 20 år gammal. Åldersspannet har ökat de senaste åren och vi har klasskompisar i alla former och åldrar, med barn och lån. Det glöms bort att det är människors liv som påverkas och att vi studenter inte är lika flexibla längre. Många, eller rentav alla, har sökt sin utbildning av en anledning och förhoppningsvis vill man genomföra den med en stor kunskapsbank med sig ut i arbetslivet. Så ser det inte ut idag. Ute i praktiken möts vi av stressade, trötta och överarbetade handledare som helt enkelt inte orkar ta en student till utöver sitt arbete. Även här får man ta en nummerlapp och stå i kö för pedagogisk undervisning, alla andra går före.

Anja Basic ny ordförande Vårdförbundet Student
Johnny Bergström vice ordförande Vårdförbundet Student

Filed Under: Studentstyrelsen, VFU Tagged With: VFstudent, vfu

Kan jag så kan du!

6 september, 2021 av Nadja Ståhl

Nadja Ståhl

Det var hösten 2019 och jag skulle börja min tredje termin på sjuksköterskeutbildningen som mailet om att kandidera till Vårdförbundet studentsstyrelse trillade ner i inkorgen. Först tvekade jag och funderade om jag verkligen skulle klara av det, om jag hade tid och om jag hade nog med kunskap för att sitta med i en nationell styrelse. Jag fick höra att det kan vara svårt för att jag har barn, studerar, arbetar extra och dessutom bor i Norrbotten, vilket för mig var otroligt provocerande. Till slut bestämde jag mig för att inte se alla hinder utan se möjligheter istället och skickade in min kandidering. Inte en enda gång på mina två mandatperioder har jag ångrat mig eller känt att min dotter, utbildningen eller att bo långt från Stockholm har varit ett hinder. För mig var det självklart att vara med och påverka utbildningsfrågor och mitt framtida yrke och därför kandiderade jag, vilket visade sig bli det roligaste och mest lärorika kapitlet i mitt liv!  

Ensam är inte stark. Vi kan sitta hemma vid köksbordet, på zoom-möten, i klassrum, på studentfester och vara arga, klaga på det vi inte känner oss nöjda med. Ingångslöner som är för låga, VFU platser som inte finns eller VFU där du som student blir illa behandlad. Jag brukar säga att frustration i dessa sammanhang är bra, för frustration skapar oftast engagemang. Dock behöver vi ta det ett steg vidare från studentfesten, zoom-mötet och från köksbordet för att vi verkligen ska kunna göra skillnad på riktigt, vilket ni har gjort. Ett medlemskap i Vårdförbundet student är att göra skillnad och vill du precis som jag göra mer, kan du engagera dig. Vi behöver många engagerade studenter i hela landet för att vi ska lyckas. Det är upp till dig och mig hur framtiden ska se ut för alla blivande biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och sjuksköterskor! 

Utbildningarna och våra framtida arbetsplatser behöver studenters synpunkter för att bli bättre. Hela Vårdförbundet behöver ständigt utvecklas och gör det med fler medlemmar och fler förtroendevalda. Nu kan du faktiskt ta steget och göra precis som jag gjorde hösten 2019, att kandidera till världens roligaste uppdrag. Se inte hinder, se möjligheter! Tro på dig själv. Engagemang är det du behöver, allt annat lär du dig.

Kan jag så kan du!

Nadja Ståhl ordförande Vårdförbundet Student

Filed Under: Framtidens sjuksköterska, kandidera till ny styrelse, Sjuksköterska, starka tillsammans, Studentstyrelsen Tagged With: framtidenssjuksköterska, kandidering, medlemskap, studentstyrelsen

En simpel sjuksköterskestudents tankar… om någon bryr sig

20 maj, 2021 av Nadja Ståhl

Nadja Ståhl

Sjuksköterskestudenter, biomedicinska analytiker-studenter och röntgensjuksköterskestudenter har under pandemin blivit hårt drabbade. Det har varit många förändringar under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Handledare har inte haft tid och knappt orkat med studenter.

Verksamheter har varit hårt pressade och inte haft möjlighet att ta emot studenter på vissa ställen, vilket medfört ännu färre VFU-platser (som redan innan pandemin var en bristvara). Tentor har blivit digitala och tiden för att skriva tentor har mer än halverats. Simuleringar har ställts in eller digitaliserats och kvalitén på utbildningarna har försämrats. Vår utbildning – som vi själva bekostar! Som tur är har det nästan alltid löst sig och universiteten har gjort det så bra som möjligt. Jag förstår att det inte har varit enkelt och vi studenter har varit väldigt förstående.

De flesta studenter har dessutom arbetat extra och stöttat upp sjukvården under studietiden. Jag själv har arbetat extra inom hemsjukvården, akutmottagningen och psykiatrin. Till det ska jag tillägga att jag har familj, arbetar även som instruktör (covid-anpassat självklart), är nationell ordförande för Vårdförbundet Student och såklart det viktigaste av allt; pluggat heltid. Men jag har knappt haft en ledig dag på mina tre år som jag pluggat. Efter min slutpraktik och examen ska jag fortsätta arbeta heltid under sommaren på en akutvårdsavdelning, så att ordinarie personal får semester, vilket de fett mycket förtjänar såklart!

– Men jag då? Och alla andra blivande sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor, får vi ens en applåd? Nej inte ens det. Socialstyrelsen räcker legitimationen i handen på oss och Sveriges Kommuner och Regioner sparkar in oss i hetluften direkt och hoppas på det bästa. Och självklart till den lägsta möjliga lönen och tvingad till ett x antal pass på obekväm arbetstid. Inte så konstigt att en fjärdedel av alla nyexaminerade slutar efter ett år?

Hur skulle vården klara sig utan oss studenter? Inte alls. De är så enormt beroende av oss och därför är det på tiden att politiker och Sveriges Kommuner och Regioner tar oss på allvar, lyssnar och ger oss det vi förtjänar!

Vi är framtidens sjukvård och vi tänker inte bli era slavar!

Nadja Ståhl
Ordförande
Vårdförbundet Student

Filed Under: Framtidens sjuksköterska, Sjuksköterska, Studentstyrelsen, VFU Tagged With: framtidenssjuksköterska, sjuksköterska

Det är dags att inse biomedicinska analytikers skamliga lönesituation

22 februari, 2021 av Gästbloggare

Leo Svahn
Leo Svahn, styrelseledamot Studentstyrelsen

Biomedicinska analytiker är en kompetent arbetsgrupp som främst har en central roll inom vården. Utbildade biomedicinska analytiker har en stor specialistkunskap och utför många viktiga avancerade arbetsuppgifter inom flera olika områden. I arbetet ska det finnas tydliga karriärvägar med möjligheten till att utvecklas under hela arbetslivet. Som biomedicinsk analytiker har man en otroligt bred arbetsmarknad idag, både inom privat och offentlig sektor. För att få arbeta som biomedicinsk analytiker måste man ha en motsvarande universitetsutbildning samt vara legitimerad. Det är en krävande utbildning som många kämpar för att ta sig igenom.

Det finns fler jobb än utbildade. Det finns många anledningar till att vilja ta biomedicinska analytikerexamen. Högst sannolikt är för att man är intresserad av att laborera och hjälpa människor, eller så är man kanske ute efter en trygg framtida arbetsplats med mer eller mindre goda arbetsvillkor. En sak är däremot säker; idag väljer man inte att utbilda sig till biomedicinsk analytiker för pengarna.

En biomedicinsk analytiker tjänar aldrig igen sin utbildning. En universitetsutbildning är i mångas ögon den viktigaste investeringen i livet, där många utbildningar leder till en stabil framtid med en ökad inkomst för akademikern jämfört med dem som enbart har en gymnasial utbildning. Detta gäller dock inte om man väljer att utbilda sig till biomedicinsk analytiker, som har beräknats vara den sämsta affären gällande utbildningar enligt en rapport från SACO 2017. Det är nästan bättre att inte utbilda sig alls eftersom den biomedicinska analytikern går de facto minus. Efter sin universitetsutbildning tjänar en biomedicinsk analytiker i genomsnitt 10 procent mindre än den genomsnittliga lönen för någon som började arbeta direkt efter gymnasiet. Man hade alltså tjänat mer på att direkt efter gymnasiet jobba i butik.

På flera håll hör man om denna svåra utbildning som aldrig tjänar in sig självt. Att det idag tyvärr inte är lönsamt att skola sig till biomedicinsk analytiker och att det är en diffus osäker karriärväg att välja. Samtidigt hör man hur yrkesrollen är ryggraden i vården, att utan biomedicinska analytiker hade läkarna bara gissat. Biomedicinska analytikers arbeten är livsviktiga, hela 70% av all diagnostik som bygger på provsvar talar för detta. Det är verkligen en osynlig grupp som behöver synliggöras.

Genom åren har försök till strejk och kampanjer såsom “inte under 28k” gjorts, men ändå har lönerna haft knaper förändring. Biomedicinska analytiker har förblivit det lägst betalda akademiska yrket, och alltid arbetat bakom vårdens ridåer under alla år. Detta kräver förändring. Det må hända att biomedicinska analytiker får mer exponering i media idag, men det krävdes en pandemi. Och den om något har väl bevisat vikten av yrkesrollen inom vården!

Enligt statistikmyndigheten kommer det att saknas 2 400 biomedicinska analytiker år 2025. Enligt socialstyrelsens bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård ses en minskad tillgång på biomedicinska analytiker. Färre tar biomedicinska analytikerexamen, 19/21 regioner redovisar brist och befinner sig i ett generationsskifte med en stor våg av pensionsavgångar. Hela 7/10 är över 45 år och många över 65 års ålder blir inkallade för arbete på grund av denna brist. Det är även en otroligt kvinnodominerad profession, där endast 1/10 är män.

Socialstyrelsens kommentar: ”Hög efterfrågan i samband med en växande befolkning i kombination med stora förväntade pensionsavgångar och för få som examineras inom yrket”. Är det inte då konstigt och lite ironiskt att regioner går ihop för att dra ner lönerna, men samtidigt behöver hyra in personal från kostsamma bemanningsföretag?

När man som nyexaminerad biomedicinsk analytiker söker arbete blir man erbjuden ingångslöner från 25 600 kr i staden där utbildningen finns, till 28 000 kr om man vågar förhandla och beroende på hur långt från utbildningsorten man söker sig.

Vidareutbildningar lönar sig vanligtvis inte heller i längden. Även om man har relevanta argument för löneanspråk såsom tidigare erfarenhet inom området kan man bara hoppas på några hundralappar extra. Om man då har lagt ner så mycket tid och energi, gjort uppoffringar, tagit lån, tillskansat sig kunskap och tagit examen är det väl inte undra på att man blir frustrerad när man hör att sin gamla polare som inte alls utbildat sig tjänar mer.

Löneutvecklingen är inte heller så lockande. Den nationella medellönen för biomedicinska analytiker efter 10 år som yrkesverksam ligger på 32 300 kr enligt vårdförbundets statistik. Notera att ingångslönen och löneutvecklingen kan ha förändrats under åren. Men med tanke på att ens framtida lön, så som det ser ut just nu, grundar sig på ens ingångslön är det en viktig fråga för många.

Det är vanligt att man hör yrkesverksamma som byter arbetsgivare, eller börjar arbeta via bemanningsföretag istället. I dagens verklighet verkar det tyvärr vara det enda effektiva sättet för att någorlunda påverka sin lön. Men kan det verkligen vara optimalt? Det kan ju varken vara gynnande för arbetstagaren eller verksamheten att i längden förlora dessa skickliga människor, snarare kontraproduktivt. Det är väl bättre för verksamheten som helhet att bibehålla en stabil arbetsmiljö och stimulera den kompetens som redan finns tillgänglig.

Professionen är intressant i sig. Man behöver inte göra mycket för att locka intresse till utbildningen. Det finns många som vill välja en framtid inom vården, men det är i just det framtida yrkeslivet problemen sitter. Det man ser när man hör eller läser om biomedicinska analytiker är år av låga ingångslöner, pinsam löneutveckling, taskiga arbetsförhållande och omänskliga scheman. Det finns flertalet rapporter som talar för hur underbetalda biomedicinska analytiker är. Det är verkligen en synd. Denna yrkesgrupp behövs, det är tydligt, men får inte adekvat uppskattning. Ingen lyssnar.

Anledningarna är många som nämns ovan, vilket också är varför jag valt att engagera mig i Vårdförbundet student. Det är dags att värdera biomedicinska analytiker högre och betala för kompetensen som levereras varje dag. Nu är det dags för arbetsgivare att steppa upp och kompensera denna kompetenta arbetsgrupp. Det är dags för arbetsgivarna att #tackamedlön https://tackamedlon.nu/

Har du frågor är du mer än välkommen att kontakta mig leo.svahn@vardforbundet.se

Leo Svahn, studentinformatör och styrelseledamot VF Student

Filed Under: biomedicinska analytiker, Studentstyrelsen Tagged With: biomedicinsk analytiker, biomedicinsk analytiker student, ingångslöner, lön, löneutveckling

Frågor till en röntgensjuksköterskestudent

4 november, 2020 av Gästbloggare

Sarah Jermehag

I två blogginlägg vill styrelseledamöter Natalee, som studerar till biomedicinsk analytiker, och Sarah, före detta röntgensjuksköterskestudent, dela med sig av de frågor och svar som ställdes när de intervjuade varandra – i syfte att bättre lära känna varandras professioner. Häng med och läs Sarah svara på frågor om röntgensjuksköterskor!

Kan du kortfattat berätta vad en röntgensjuksköterska gör, för den som inte är insatt? 

Som röntgensjuksköterska utför man självständigt eller assisterar läkarna vid olika slags undersökningar. Valet av undersökning beror på många faktorer, så som frågeställningen om vad man letar efter, vilket/vilka strukturer och/eller organ som behöver framställas på bilderna, patientens mående ifall hen kan medverka under undersökningen eller hur akut undersökningen är.

Några olika slags undersökningssätt är konventionell röntgen, datortomografi (CT/DT), magnetresonanstomografi (MR), genomlysning och angiografi.

Man kan säga att målet för röntgensjuksköterskan är att med en så liten stråldos och med så personcentrerad vård som möjligt skapa bästa möjliga underlag för röntgenläkaren att bedöma patientens diagnos.

För det första, är röntgen farligt? Jag tänker som hos tandläkaren som ska ta ett par bilder och säger att det är iiiiingen fara, men jag ska ändå gå ut ett par minuter! 😂 

Röntgenstrålning i sig och över vissa doser är farligt, det ska man inte sticka under stolen med! Men till diagnostik så använder vi oss av så små mängder att risken för att skada uppstår är så pass liten jämfört med undersökningens nytta. Det ingår i vår profession att se till så att du som patient får så liten patientstråldos som möjligt.

Jag kan tänka mig att det blir en kontrast när tandläkaren eller röntgensjuksköterskan säger att det inte är någon fara när bilderna ska tas, men själva går sin kos! Men det är helt enkelt för att vi i våra yrken stöter på röntgenstrålning mycket oftare än den gemene patienten. Så när vi i undersökningslabbet springer ut och skriker på dig från bakom en glasvägg eller har våra klumpiga blyförkläden på oss under exponering, så är det för att minimera dosen vi får på oss.  

Vem passar som röntgensjuksköterska? 

En person som gillar att ha många bollar i luften och en person som gillar fart och fläng. Det är snabba patientmöten med mycket att tänka på och att göra under en kort stund. Att få det att se enkelt ut är ett bevis på en skicklig röntgensjuksköterska. 
 

Vad är det som gör att det är skillnad på en röntgensjuksköterska och en sjuksköterska? 

Sjuksköterskans huvudområde är Omvårdnad medan röntgensjuksköterskans huvudområde är Radiografi som inkluderar omvårdnad, medicin, medicinsk teknik, bildmetodik… Jag skulle säga att det man fokuserar på är annorlunda helt enkelt. Vi röntgensjuksköterskor jobbar för att få det bästa möjliga diagnostiska underlaget för att patienten ska få rätt diagnos. 

Radiografi ska inte förväxlas med Radiologi! Radiologi är ett medicinskt område med fokus på hur strålningsenergi och/eller radioaktiva substanser kan användas i diagnostiskt syfte eller till behandling. En radiolog är röntgenläkaren och i många länder utanför Sverige kallas röntgensjukskötersketiteln istället radiograf. Det gäller att ha tungan rätt i mun!  

Andra skillnader är att vi är två olika professioner med våra egna yrkeslegitimationer. I grova drag kan man säga att en röntgensjuksköterska alltså inte kan jobba som en vanlig sjuksköterska och en sjuksköterska kan inte jobba som en röntgensjuksköterska.  

Finns det några myter kring yrket? 

En myt är att man på röntgen bara trycker på en knapp och så är undersökningen klar. Men det är verkligen så avlägset från hur verkligheten ser ut! Likt hur vårt huvudområde inkluderar massa kunskapsområden så har röntgensjuksköterskan massa att förbereda innan, utföra under och efter undersökningen. Och det är inte bara det tekniska som att se till att patienten är positionerad på rätt sätt för just den sortens undersökning, att rätt stråldos ges och efterarbete med själva bilden. Det är även bemötandet och omvårdnaden av patienten under undersökningens gång. Jag önskade att alla vårdprofessioner skulle få möjligheten att vara på en röntgenavdelning några dagar och se hur det går till. Vi är så centrala för vårdkedjan men ändå så missförstådda och gömda kan jag tycka. 

Vad har man för kunskaper som inte annan vårdpersonal har? 

Röntgensjuksköterskan utvecklar så småningom något som kallas för ‘röntgenblicken’. Med detta menas att man bara av att känna efter skelett-landmärken eller ser hur en patients anatomi ser ut kan bedöma vilka individuella små anpassningar just denna patienten behöver för att få den bästa bilden. Man känner på sig att man behöver en viss vinkel för att komma in på just denna patientens ledspringa i knäet, eller känner på sig att just den där stråldosen behövs för att få en riktig höjdarbild på patientens axel. Rätt häftigt tycker jag!  

Var jobbar man som färdig röntgensjuksköterska? Med vilka patienter? 

Som färdig röntgensjuksköterska jobbar man på röntgenavdelningar på sjukhus, privata röntgenkliniker, strålskyddsmyndigheten till exempel Genom vidareutbildningar kan man arbeta med att självständigt utföra ultraljudsundersökningar och man kan även jobba inom djurvård! Man kan även vidareutbilda sig till att jobba inom nuklearmedicin och radioterapi där man ofta samarbetar med biomedicinska analytiker.

Det är stor variation på patienter vi stöter på i vårt yrke! Det kan vara allt från barnet som föll från ett träd, den medelålders mannen som kommer in akut då han genomgår en stroke, kvinnan som haft cancer och är på kontrollundersökning eller personen som ska utredas för en misstänkt diagnos. Vi stöter både på patienter som är i de mest akuta skedena till de inte fullt lika akuta, och allt där emellan.

Vad har du för bild av biomedicinska analytiker? 

Min bild av biomedicinska analytiker utifrån egen erfarenhet är att det är en person som jobbar lite skymundan och väldigt fokuserat med sin arbetsuppgift. Det kan nog sammanfatta min bild av professionen: drivna individer med stort fokus på sitt ansvarsområde. 

Hur tror du framtiden ser ut för röntgensjuksköterskor? 

Den tekniska utvecklingen inom röntgen går hiskeligt snabbt och bara framtiden kan avgöra hur verksamheten ser ut om några år. Men jag tror på att i takt med att artificiell intelligens blir en allt större del av vår vardag så kommer fokus på omvårdnad inom professionen vara viktigt för vår yrkesgrupp, för att hålla oss relevanta. Jag tror även att samarbeten med andra vårdprofessioner kommer bli allt vanligare inom flera modaliteter. Se bara på radioterapi och nuklearmedicin där röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker arbetar sida vid sida. Men röntgensjuksköterskeyrket är ett bristyrke och likt biomedicinska analytiker finns risken att andra yrkesgrupper tar sig an arbetsuppgifter som egentligen kräver en röntgensjuksköterskelegitimation. Hur gör vi yrket attraktivt så individer söker sig till utbildningen och så att kliniskt verksamma stannar kvar i yrket? Knäcker vi den nöten och kämpar för förbättring tror jag på en ljus, strålande framtid för kommande röntgensjuksköterskor.  

Hoppas ni tyckte det var lika roligt och lärorikt att läsa intervjuerna som vi hade när vi gjorde dem!  

Har du frågor är du mer än välkommen att ställa dessa till Natalee på natalee.westman@vardforbundet.se eller Sarah på sarah.jermehag@vardforbundet.se. 

Följ Vårdförbundet Student på instagram (@vfstudent) och facebook! 

Sarah Jermehag
Natalee Westman

Filed Under: Röntgensjuksköterska, Studentstyrelsen

Frågor till en biomedicinsk analytikerstudent

29 oktober, 2020 av Gästbloggare

Natalee Westman

I två blogginlägg vill styrelseledamöter Natalee, som studerar till biomedicinsk analytiker, och Sarah, före detta röntgensjuksköterskestudent, dela med sig av de frågor och svar som ställdes när de intervjuade varandra –i syfte att bättre lära känna varandras professioner. Häng med och läs Natalee svara på frågor om biomedicinska analytiker!

Först och främst, Natalee, kan du berätta kortfattat vad är en biomedicinsk analytiker gör?

En biomedicinsk analytiker är en sjukdomsdetektiv. Förenklat kan man säga att en läkare har en misstanke om diagnos och vi som biomedicinska analytiker utför undersökningar och analyser utefter det. Vi analyserar blodprov, arbetar på transfusionsmedicinskt laboratorium där man bland annat lämnar ut blodenheter för transfusion, vi analyserar prover med infektionsmisstanke, utför antigen- samt antikroppsanalyser. Vi tillverkar histologiska preparat vid exempelvis misstanke om cancer för att en läkare sedan ska kunna bedöma preparatet. Vi jobbar med parasitanalyser och fertilitetsanalyser. Vi finns också inom veterinärmedicin – djur kan ju också bli sjuka. Som biomedicinsk analytiker har man en väldigt bred bas att stå på men hela tiden är det laborativa detektivarbetet det som är genomsyrande. “Hur ska vi göra för att ta reda på …?” är en mening som jag tycker i grova drag beskriver yrket. Man brukar säga att det är runt 70 % av alla diagnoser som ställs som baseras på det arbete som en biomedicinsk analytiker utför. Vi är alltså en otroligt viktig yrkeskår, som tyvärr syns alldeles för lite enligt min mening.

Vad tror du människor har för bild av personer som studerar till biomedicinska analytiker, och av professionen generellt?

Att det är personer som gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet och som var typiskt “duktiga” i skolan. Och om professionen generellt: “Vad tusan är en biomedicinsk analytiker?” tror jag är första tanken hos de flesta! Sedan tror jag att många tänker att det är nördiga, lite introverta personer som gillade biologi och kemi i skolan som arbetar som biomedicinsk analytiker.

Finns det något du vill att människor ska veta kring biomedicinska analytiker, som i nuläget inte är så känt?

Att biomedicinska analytiker kan arbeta med så otroligt mycket olika uppgifter och har en otroligt bred och stor kompetens. Vi har kompetens inom anatomi och fysiologi, patofysiologi m.m. och vår spetskompetens är antingen laboratoriemetodik eller klinisk fysiologi.

Vem passar som biomedicinsk analytiker?

Den som är oändligt nyfiken! Den som gillar teknik och förstå hur saker funkar – alltifrån kroppen till teknik. Man behöver absolut inte ha intresse av att konstruera teknik, men man behöver ha ett grundläggande intresse för hur saker fungerar och hänger ihop. Med nyfikenhet och engagemang kommer man långt!

Hur tror du framtiden ser ut för biomedicinsk analytiker? Vad kommer det jobbas med mer, försvinna etc…

Jag är övertygad om att vårdens framtid, dess patientsäkerhet och kvalitet hänger på att vi får fler yrkesverksamma legitimerade biomedicinska analytiker. I och med att det är ett bristyrke så har det varit en trend att tillsätta personal med andra bakgrunder för att utföra en biomedicinsk analytikers jobb. Det kan exempelvis vara biologer, kemister, “biomedicinare” m.m. De är såklart väldigt kompetenta inom sina respektive områden, men de saknar ett viktigt fokus. Laboratoriemetodiken. Biomedicinska analytiker är väldigt tvärvetenskapligt kompetenta med fokus på metodiken. En biomedicinsk analytiker har dessutom tränats i ett patientfokus som troligtvis kemisten inte har. Under utbildningen är etik, sekretess och patienten hela tiden återkommande.

Jag tror att mycket av det manuella arbete som en biomedicinsk analytiker utför idag kan komma att automatiseras, men med det sagt så är jag övertygad om att behovet av legitimerade biomedicinska analytiker kommer att kvarstå. Oavsett hur, vem eller vad som utför en analys så kommer kompetensen för laboratoriemetodik ändå att behövas. Arbetsuppgifterna däremot, kanske kan komma att se annorlunda ut.

Vad har du för bild av röntgensjuksköterskor?

Att det är personer som tycker om och vill jobba med människor men också har ett mer teoretiskt intresse för teknik och som då därför sökte röntgensjuksköterskeutbildningen istället för sjuksköterskeutbildningen.

Tror du på mer samarbete professionerna emellan?

JA! Jag tror på att vi vinner erfarenheter, kompetens och framförallt respekt för varandras expertisområden genom att samarbeta mer, professionerna emellan.

Vart jobbar man som färdig biomedicinsk analytiker? Med vad? På vilka avdelningar? Med vilka patienter?

Nu utgår jag från mig egen inriktning laboratoriemedicin när jag svarar och då är de stora avdelningarna klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi och transfusionsmedicin. Inom klinisk kemi analyseras blodprover men även en del urinprover. Det kan handla om allt från ett TSH-värde till ett urinsediment. Inom klinisk mikrobiologi arbetar man antingen med molekylärbiologi, bakteriologi eller till viss del serologi. Förenklat kan  man säga att man där luskar fram vilken eventuella patogen som har orsakat alltifrån en urinvägsinfektion till en sepsis. På patologen jobbar man med vävnadsprover – allt ifrån hela organ eller kroppsdelar till cellprover. Dessa vävnader ska prepareras till histologiska snitt för att en patolog sedan ska kunna bedöma eventuell malignitet. Jobbar man med transfusionsmedicin så arbetar man på blodcentralen med både tappning av blod från givare liksom komponentberedning av det tappade blodet. Exempelvis separeras erytrocyterna från trombocyter och leukocyter. Man arbetar även serologiskt, det vill säga med blodgrupperingar av de olika slag och lämnar ut blod inför transfusioner. Arbetar man där så är det otroligt viktigt att man kan hålla huvudet kallt när det blir stressigt.

Hoppas ni tyckte det var lika roligt och lärorikt att läsa intervjuerna som vi hade när vi gjorde dem!  

Har du frågor är du mer än välkommen att ställa dessa till Natalee på natalee.westman@vardforbundet.se eller Sarah på sarah.jermehag@vardforbundet.se. 

Följ Vårdförbundet Student på instagram (@vfstudent) och facebook! 

Filed Under: biomedicinska analytiker, Studentstyrelsen

Kandidera till studentstyrelsen!

29 september, 2020 av Gästbloggare

Vårdförbundet students styrelse. Foto: Studentstyrelsen

Hej!

Helgen 26-27/9 hade Vårdförbundets studentstyrelse äntligen ett fysiskt möte under två dagar i Stockholm. Vi har genomgått en prekär tid och precis som övriga världen har alla våra planerade möten och arrangemang ställts in vilket inneburit att vi i studentstyrelsen fått tänka om och ställa om. Det har varit både frustrerande och prövande att inte få vara ute som planerat och lyfta de frågor som rör studenters rättigheter, och därför kändes det riktigt skönt att äntligen få ses fysiskt och diskutera våra frågor. På mötet ägnade vi oss bland annat åt utvärdering av årets arbete och planering inför den kommande sista tiden i mandatperioden. Vi har mycket som ska hinnas med innan en ny styrelse väljs in i november!

Vill du vara med och påverka?

Till dig som läser detta vill jag uppmuntra dig som är fackligt intresserad och vill utvecklas i ditt ledarskap att kandidera till studentstyrelsen för en meriterande och lärorik erfarenhet. Såhär beskriver vi uppdraget på hemsidan:

“Vill du vara med och bygga upp Vårdförbundet Students styrelse? Vill du påverka och förändra i vårdpolitiska frågor? Nu kan du kandidera till styrelsen för Vårdförbundet Student. Det är medlemmarna i Vårdförbundet Student som bestämmer vilka frågor studentstyrelsen ska driva. Styrelsen träffas regelbundet och planerar och genomför verksamheten. Den nya styrelsen utbildas i vårdpolitiska frågor samt träffar och påverkar makthavare i hälso- och sjukvården.  Att vara engagerad i studentstyrelsen ger goda kontakter som kan vara värdefulla när det är dags att söka jobb.

Du kan även kandidera till valberedningen för Vårdförbundet Student. Som valberedare är du en viktig del i Vårdförbundet Students demokratiska process. I uppdraget ingår att förbereda och ge förslag till årsmötet inför valet av ny studentstyrelse. Valberedningen träffas en gång per år och har även ett antal digitala möten.”

Du kan kandidera fram till den 18 oktober. Hör gärna av dig om du har frågor till: nathalie.helin@vardforbundet.se

Allt gott och vi hörs!

Filed Under: Årsmöte, kandidera till ny styrelse

Nu avslutar vi året på topp!

9 september, 2020 av Gästbloggare

Natalee Westman, foto Ulf Huett

Det har blivit september 2020 och högskolor samt universitet har börjat dra igång sina höstterminer. Vi vill hälsa gamla studenter välkomna tillbaka och vi vill hälsa alla er nya studenter varmt välkomna – och grattis till din plats på antingen röntgensjuksköterske-, biomedicinska analytiker- eller sjuksköterskeprogrammet. Ni är framtidens hjältar och ni är vårdens framtid! Är det något som har bevisats under pandemin hittills, så är det vår betydelse inom vården. Oavsett om du valt att studera till biomedicinsk analytiker, sjuksköterska eller röntgensjuksköterska så kommer du att besitta en nyckelfunktion inom vården. Utan er -oss- ingen vård.

Bli medlem i Vårdförbundet Student!

Året har onekligen sett annorlunda ut för studenter i och med undervisning på distans m.m., men även för oss som sitter i Vårdförbundet Students styrelse. En utmaning blir nu att rekrytera nya medlemmar under pandemin i och med att informationsträffar inte kan ske i lika stor utsträckning som tidigare. Är du nybliven student och undrar varför du som student ska gå med i Vårdförbundet Student? Jo, därför att det är med er medlemmar i ryggen som vi blir stora nog att få till förändringar, och även ser till att ingen ruckar på våra befintliga arbetsvillkor. Vi kämpar för er! Vi arbetar för att påverka nationellt och för att alla ni studenter ska ha en bra arbetsmiljö och rimliga villkor. Så, efter en väldigt ovanlig vår och sommar så samlar vi nu krafter och avslutar året på topp. Du hänger väl med oss?

Natalee,
Styrelseledamot
Vårdförbundet Student

Filed Under: Information

« Previous Page
Next Page »

Vårdförbundet Students styrelse

Sju ledamöter i studentstyrelsen utomhus på en trottoar framför träd

Sök

Senaste inläggen

  • Grattis Jönköping!
  • ”Jag är en hjälte” – eller?
  • Vi vårdar människor – inte åsikter
  • Jag är inte bara student – jag är människa också
  • Det kom ett mejl…

Facebook

Arkiv

För redaktörer

Logga in

Följ oss på instagram!

Vfstudent
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary
Alltid aktiverad
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Non-necessary
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
SPARA OCH ACCEPTERA