Om du fick drömma om vården 2025. Vilka är de viktigaste förändringarna som ska ha skett?

Hur skulle ni svara på den frågan? Tillsammans med Emma Spak som är ordförande för Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, deltog jag för två veckor sedan i ett panelsamtal. Rubriken är en av frågorna vi fick.

Vad jag svarade var bland annat att jag önskar att omvårdnad, huvudområdet för oss sjuksköterskor, ska ha betydligt högre status. Kanske framförallt hos oss själva.

För att bli sjuksköterska krävs det idag tre års studier på universitet/högskola. Det är fantastiskt. För akademisk kunskap hjälper oss att sätta ord på allt det viktiga som vi gör och som annars så lätt tas för givet. Kunskap hjälper oss också att kritiskt granska och att utveckla vården. Jag önskar att sjuksköterskor i framtiden är ännu mer välutbildade. Att det ska vara en självklarhet för många av oss att läsa vidare för att ta en magister/master.

Trots vår gedigna utbildning finns tyvärr fortfarande uppfattningen att omvårdnad är ”common sense”. Tragiskt nog ibland hos oss själva.  Att ha den åsikten är att pissa ner sig själv och vår profession. Sanningen är att omvårdnad är något grundläggande mänskligt och enkelt samtidigt som det är något oerhört komplicerat.

Jag önskar att vården i framtiden ger sjuksköterskor bättre förutsättningar att prioritera den patientnära omvårdnaden vilket jag är säker på kommer att minska patienternas lidande. För att det ska bli möjligt är det nödvändigt att sjuksköterskor tar betydligt mer plats vårdens ledning.

Jag önskar att vårdens olika professioner lär sig mer av varandra och arbetar mer prestigelöst. 2025 önskar jag att doktorer och sköterskor vars arbete styrs av gamla tramsnormer är ersatta av legitimerade läkare och sjuksköterskor vars arbete grundas i kunskap och en drivkraft att tillsammans utveckla vården. Att vi jobbar i team där vi ser på varandra som auktoriteter inom olika områden samtidigt som vi motverkar revirtänkande.

2025 önskar jag att alla mina kollegor känner att de har förutsättningar att göra allt det som de drömt om och lärt sig under utbildningen. Att nyutbildade sjuksköterskor tror på sig själva och den kunskap de bär med sig.

Jag önskar också att vården blir mer jämlik. Att det inte ska spela någon roll för vilken vård en människa får om han eller hon har starka eller svaga resurser i samhället. Jag tror att väldigt få av oss medvetet vill behandla eller värdera människor olika. Ändå gör vi det. För att komma ifrån det behöver vi prata med varandra. Reflektera. Synliggöra. Våga möta.

Jag ser med tillförsikt på vårdens utveckling. Vården beskrivs ofta vara i förfall. Det tycker jag är falskt. För trots att det finns massor att kritisera inom svensk sjukvård hade jag inte velat bli sjuksköterska vid någon annan tidpunkt än nu. Vi sjuksköterskor har aldrig varit så välutbildade som nu och vi tar mer och mer plats i vården. Jag ser med tillförsikt på 2025.