Stockholmsbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Stockholmsbloggen

Vårdförbundet Avdelning Stockholm

Vad hände på Kongressen 2022?

23 maj, 2022 by Sophia Godau Leave a Comment

Vårdförbundets Kongress 2022 var mäktig, spännande och många viktiga beslut togs. Vi har lovat er en sammanfattning ur avdelning Stockholms perspektiv så vi ska göra ett försök att sammanfatta och koka ner allting i ett litet blogginlägg – en nästintill omöjlig sak att göra. Men här kommer det!

Den 13–16 maj reste Vårdförbundets alla 190 kongressombud tillsammans med förbundsstyrelsen till Uddevalla för att fatta viktiga beslut som rör Vårdförbundets arbete nu och i framtiden. Avdelning Stockholm närvarade med 29 kongressombud och totala antalet röstberättigade på Kongressen var 201 personer. Kongressens uppgift är beskriven i stadgarna och innebär bland annat att:

  • Besluta om vision och mål för Vårdförbundets verksamhet under kommande kongressperiod
  • Besluta om inriktning av verksamhet och ekonomi
  • Besluta om medlemsavgift och organisation
  • Välja förbundsstyrelse, förbundsordförande, förbundsrevisorer, ersättare till förbundsrevisorer, avtalsråd och valberedning
  • Granska verksamheten den gångna kongressperioden

Allas fokus under Kongressen är våra medlemmars bästa. Kongressen öppnades faktiskt med fyra berättelser från medlemmar som delade med sig av hur de upplevt pandemin. Det var otroligt gripande berättelser som också satte medlemsperspektivet på kartan ytterligare. Det är för medlemmarna vi var där – för att verka för att våra medlemmar har de bästa förutsättningarna att utföra sina jobb.

Vi var många kongressombud med olika professioner, bakgrund, geografisk lokalisation i landet och olika hjärtefrågor. Det går också att tackla problemen inom hälso- och sjukvården på många olika sätt. Vi blötte och stötte alla motioner och propositioner i så kallade påverkanstorg och ibland kom vi överens och ibland tyckte vi olika. Och det är ju det som är fantastiskt med demokrati – att vi får tycka olika! Kongressens tema var ”En höjd röst” och varje röst räknades.

Kongressen fick många digitala eller fysiska hälsningar, bland annat av statsministern Magdalena Andersson, en presentation av årets VFU-rapport från Vårdförbundet Student samt ett tal av TCO:s ordförande Therese Svanström i slutet av Kongressen.

Tydligt fokus under Kongressen låg på villkorsfrågorna – våra medlemmars arbetsmiljö. Vi tog många beslut, bland annat kring miljö, beredskap, lön, rasism, arbetstidsförkortning, nyckeltal för antalet patienter per sjuksköterska, kompetensförsörjning, värdet av våra professioners legitimation mm.  Även ekonomiska beslut togs kring bland annat medlemsavgiftens storlek och konfliktfondens storlek. Hett på agendan var också frågor om hur vi som förbund ska organisera oss internt och vår interna demokrati. Hela kongressen tog också enhälligt beslut om dokumentet och uttalandet att ”Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet”. Läs kongressuttalandet här: Kongressuttalande: Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet. – Vårdförbundet (vardforbundet.se)

Vi valde även förbundsstyrelse, avtalsråd, förbundsrevisorer och valberedning för de kommande fyra åren. Vi är stolta över att så många från avdelning Stockholm valdes till nationella förtroendeuppdrag! Vi är representerade i både förbundsstyrelse, avtalsråd, bland förbundsrevisorerna och i valberedningen:

  • Förbundsstyrelseledamöter: Sophia Godau (biomedicinsk analytiker) och Oscar Martinez Martinez (sjuksköterska)
  • Avtalsråd: Jörgen Ekström (sjuksköterska) och Lena Elfström (sjuksköterska)
  • Förbundsrevisor: IngaLill Sundström (sjuksköterska)
  • Valberedningen: Gunilla George (sjuksköterska)

Läs mer om vilka som valdes här: Sineva Ribeiro vald till förbundsordförande – Vårdförbundet (vardforbundet.se)

Det var en spännande Kongress och vi är alla lite trötta just nu men ack så taggade på de kommande fyra åren! Det var otroligt givande att träffa alla kongressombud från runt om i landet, diskutera, argumentera och dela erfarenheter. Tack till alla kongressombud från avdelning Stockholm för er insats och ert engagemang! Och till er medlemmar: tveka inte att höra av er till oss om ni har frågor kring Kongressen eller vill veta mer.
Ni kan även hitta information på webben: Kongress 2022 – Vårdförbundet (vardforbundet.se)

Nu kämpar vi vidare för en bättre hälso- och sjukvård och för bättre villkor för våra medlemmar. Med en höjd röst!

Maria Bergman
Sophia Godau
Cecilia Asp Paulrud

Vårdförbundet avdelning Stockholms kongressombud

Filed Under: Information

Varför valde jag att bli sjuksköterska?

12 maj, 2022 by Gästbloggare

Jag har funderat och svaret är inte helt självklart, när jag gick gymnasiet och var på studentskiva med temat ”det här ska jag inte bli när jag blir stor” var jag utklädd till just sjuksköterska, ändå sitter jag här idag.

Vad hände? Efter studenten fick jag av en slump jobb på en demensavdelning på SÄBO, tänkte att här kan jag tjäna lite pengar ett tag. Tjiiiii fick jag, jag blev kvar och oj vad jag fick lära mig om omvårdnad och bemötande i knepiga situationer. Jag fick en gyllene chans att lägga grunden för mitt yrkesliv. Tanken att inte läsa statsvetenskap utan att istället satsa på sjuksköterskeutbildningen väcktes först när alla de här knepiga situationerna på avdelningen uppstod och vi behövde ringa sjuksköterskan eller som jag valde att kalla dem; omvårdnadsguden. Sjuksköterskorna blev förebilder och mitt 19-åriga jag fick ett mål – jag ville också bli en omvårdnadsgud.

Efter några år stod jag där på trappen utanför Hedvig Eleonora kyrka och hade precis tagit emot min brosch men någon omvårdnadsgud titulerar jag mig inte som, men målet kvarstår! Kanske blev jag sjuksköterska för att både min mormor och min mamma valde den banan. Det har jag inte kommit fram till än men att få ta examen iklädd min mormors rödakors-frack som också min mamma tog examen i, var ett fint ögonblick!

Jag skulle ljuga om jag förnekar att jag vissa dagar funderar över mitt yrkesval, om jag gjorde rätt i att välja bort statsvetenskapen. Många arbetspass är tuffa och det finns en stor känsla av otillräcklighet men jag landar alltid i att jag valt världens roligaste jobb. Det som gör mig ledsen är att förutsättningar sällan ges för oss sjuksköterskor att få utöva det arbete som vi egentligen vill. Att få ta sig tiden hos patienterna och inte ständigt känna sig jagad men kanske i synnerhet få lägga fokus på det vi är bäst på – omvårdnad. Det är där Vårdförbundet kommer in, tillsammans och med en stor dos tålamod kan vi nå förändring och jag hoppas att jag kommer få uppleva de innan jag går i pension så vi alla kan nå målet; omvårdnadsguden!

Josefine Lundqvist, Legitimerad sjuksköterska, Syrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Glöm inte att fira att ni valt världens roligaste yrke idag! Ett litet tips för att känna er extra hedrade är att lyssna på Bo Kaspers orkesters otroliga låt – Sov, som de tillägnande vårdpersonalen för vårt otroliga arbete under pandemin. Stort grattis på internationella Sjuksköterskedagen alla fina kollegor därute!

Filed Under: Information

Barnmorskan

5 maj, 2022 by Gästbloggare

Genom historien har ojämlikheten mellan könen varit representerad i samhällen. Således har yrken representerade av kvinnor påverkats av de roller som varje kultur och samhälle har tillskrivit män och kvinnor. I utbildningen av barnmorskor återspeglas det hur andra yrken eller skrå har utövat inflytande på dem, som påverkas av en mängd intressen.  

Föreställningarna om kön kommer att vara närvarande från de första stegen i legaliseringen av barnmorskeyrket och, i, under hela utbildningen och yrkeslivet. Barnmorskor, som en uteslutande kvinnlig yrkesgrupp i århundraden, har under lång tid fått utstå förnekandet av erkännandet av sin autonomi som yrke, eftersom, trots att de delar en uppsättning kunskaper av oöverskådligt värde, kontrollen av deras utbildning och reglering av deras verksamhet har varit i händerna på andra yrkesverksamma och inte i deras egna händer. Även om vägarna för att erhålla examen som barnmorska har varit mycket heterogena enligt gällande lagstiftning, kvarstår en gemensam poäng och det är att eftersom det är ett kvinnligt yrke har barnmorskor drabbats av en rad ojämlikheter både i utbildningen och i yrkeslivet.  

Barnmorskorna arbetar med de nyförlösta kvinnorna och deras nyfödda barn och har ett personligt professionellt ansvar.  

Vi har ett personligt yrkesansvar, patienterna blir sjukare och vården mer avancerad.  Inom vårt yrkesområde arbetar vi med patientsäkerhet och vi har modern och barnet i centrum. Vår uppgift är att varje patient ska känna sig trygg i kontakten med vården och även att varje kollega kan utföra sina uppgifter under optimala förhållanden på ett sådant sätt att en trygg vård kan ges.  

I vårt kliniska arbete måste vi också kunna identifiera patientens behov och skillnaderna hos var och en som individ men också deras anhöriga. Vi ska kunna hjälpa till att bemöta patienternas behov och samordna inom de olika professionerna.  

Vi ska också vara effektiv, produktiv och uppnå de mål som fastställts inom sjukvård och folkhälsa. För att nå och uppnå dessa mål behöver vi kompetens och ledaregenskaper.  

Ledarskap är nödvändigt och är en integrerad del vår verksamhet. Ledarskap handlar om att kunna motivera och påverka, organisera människor för att kunna utföra handlingar och nå mål och mål Vi ska ha goda arbetsrutiner, förmåga att kritisera och ta emot kritik.  

Säkerhet är en viktig del i vårt arbete. Vi måste också förstå de principer och tekniker som används vid administration och vid övervakning som används i patientvården. 

För att vara en bra barnmorska måste man vara effektiv, produktiv, uppnå de uppsatta målen inom vården. Varje barnmorska vare sig hon är vårdpersonal, gruppledare, klinisk verksam, handledare måste de utföra administrativa och verkställande funktioner. Det skulle vara ganska svårt att föreställa sig en förlossningsklinik utan barnmorskor. 

Rodrigo-German Araya de Castilla, Legitimerad barnmorska, Förtroendevald Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

Kärlek och Kollektivavtal

3 maj, 2022 by Carin Lhotsky

Det kom ett brev:

Kära Carin

Du kloka förtroendevalda tillika Vårdförbundet influencer, fackens Oprah Winfrey och privatdetektiv. Jag är som du märker en stor beundrare av din blogg och vänder mig nu till dig för att berätta om mitt hjärtas lidande.

Jag är en sjuksköterska i mina bästa år som länge levt ensam med mina katter. Det har passat mig bra och jag har inte aktivt sökt kärleken men nu har den funnit mig. Problemet är att det är en kollega till mig, tillika förtroendevald för Vårdförbundet, vi kan kalla honom L. Han vet inte hur jag känner och jag vet inte heller hur jag ska närma mig. Jag har tänkt eftersom vi jobbar på samma arbetsplats att jag genom lite vardaglig konversation skulle lära känna honom bättre och på så sätt också få honom intresserad av mig. Det gick bra, det kändes som vi kom varandra närmare. Men det var fram tills för ett par veckor sedan. Sedan kom den j***la HÖK-22 och nu vill han bara prata om det. Mina känslor har inte svalnat, tvärtom, men nu känns det så svårt att förstå honom. Snälla Carin hjälp mig, jag vet inte ens vad ett kollektivavtal är.

/ Nurse Loveless

Mannen på bilden har inget med personerna i brevet att göra, men visst blir man snyggare av att läsa kollektivavtal?

Kära Nurse Loveless

Tack för ditt brev. Det är härligt att känna att våren är här och känslor spirar. Fåglar bygger näst, knoppar brister och så plötsligt en dag står du där i fikarummet med en fladdrande känsla i magen. Ja men visst, varje gång er förtroendevalda kommer i din närhet slår hjärtat lite snabbar och kinderna hettar. Du har blivit kär i en Vårdförbundare. Det är inte alls så ovanligt som man kan tro och dessutom fullkomligt normalt.

Jag vill dock börja med att höja ett varningens finger, du är väl medlem? Det finns nämligen få saker som är så oattraktivt som en yrkesverksam som inte förstår värdet att stå upp för sig själv och sina kollegors arbetsmiljö och villkor. Men jag antar att det var detta solidariska hjältemod som fick dig att falla som en fura för vår förtroendevalda?

Det som är så oemotståndligt med förtroendevalda är inte bara insikten de har om sin egen förmåga att vara en representant för sina kollegor när det behövs någon som för talan för allas bästa. Som en solid klippa står de emot arbetsgivarens stormande hav och skyddar sina småstenar från att spolas ut och sjunka till havets botten. Alldeles för få poem har skrivits om detta kan jag komma på mig själv med att tänka. Det de också besitter, som jag förstår gör dem till hett villebråd i fikarummet är en god kunskap om den svenska modellen och partsgemenskap. Detta kan låta lite väl erotiskt kanske du nu tänker som inte har så god insikt i dessa termer och jag ska inte slå dig på fingrarna. Tvärtom, få saker är så sexigt som ett välskrivet kollektivavtal. Detta Svenska modell rymmer även mera; systematiskt arbetsmiljöarbete, medbestämmande och inflytande. Och där vi förut i våra hjärtespalter skrev att män var från Mars och kvinnor från Venus har vi nu uppdaterad den informationen. Arbetsgivaren är från yttre rymden heter det nu mer.

Du förstår på den svenska arbetsmarknaden förlitar vi oss inte på att politiken har den fingerspetskompetensen om vad som är mest tillfredställande för arbetsgivare och arbetstagare. Således har man sedan typ 100 år tillbaka beslutat att vi, utifrån rådande lagar och regler ska skriva gemensamma avtal om vad som ska gälla för oss på jobbet. Arbetsgivare och arbetstagare tillsammans. Det blir ju förstås väldigt mycket folk, så vi gör det med representanter från båda håll, och på olika nivåer. De som ser till att avtalen som tecknas blir så bra som möjligt för dig är Vårdförbundet. Ju fler vi är i fackförbunden desto mer har våra representanter att säga till om när det ska förhandlas. Sen löper avtalen på i några år och kan sägas upp och förhandlas om man tycker arbetsmarknaden förändras så att det finns utrymme för förbättring av villkoren. Och se det tyckte Vårdförbundet att det gjorde och nu är det nya avtalet klart och vi trånadsvärda förtroendevalda tycker det hela är mycket kittlande.

Så låt mig avsluta mitt svar till dig med några konkreta raggningsrepliker så du får din drömförtroendevald på kroken:

  • Vet du vad jag och betald specialistutbildning har gemensamt? Inga kvarstannande krav.
  • Och nu när arbetsgivaren måste jobba med mer begränsningar av övertidsuttag kanske du vill spendera din nyfunna fritid hos mig?
  • Kul att man forsätter med satsning på särskilt yrkesskicklig men borde det inte också finnas utrymme särskilt kyss-skickliga också?

Med detta vill jag önska dig ett stort lycka till!

Carin Lhotsky, styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

År 2050 – Utan Biomedicinska Analytiker

15 april, 2022 by Sophia Godau

Året är 2050. Det är november och vintermörker i Sverige. Folk sitter och arbetar i sina hem, smattrandes på sina tangentbord där de jobbar. Nu är vi tillbaka igen, i isolering. Minnet av förra pandemin, Covid-19, kommer tillbaka. Vissa av oss upplevde den och vissa var inte födda då – de upplever isoleringen för första gången i sitt liv. Jag blickar tillbaka 30 år och funderar på varför vi förlorade fler liv nu jämfört med då. Mycket har förändrats sedan dess.

Hälso- och sjukvården var ansträngd redan för 30 år sedan. Det var ont om hälso- och sjukvårdspersonal, arbetsvillkoren var tuffa och det var svårt att hinna med analyserna av alla Covid-19 prover. Redan innan pandemin började arbetsgivarna att ersätta biomedicinska analytiker med andra professioner – det verkade inte så viktigt att personalen skulle ha rätt kompetens. Det verkade viktigare med billigare arbetskraft och kvalitet prioriterades inte.
År 2020 var det biomedicinska analytiker som tog fram metoderna för att analysera viruset som chockade världen. Biomedicinska analytiker på Sveriges laboratorier tog kampen mot Covid-19 och kraftsamlade sig när större delen av Sveriges befolkning smittades. De validerade, utvärderade och ställde om, tog fram nya analysmetoder på rekordtid och arbetade dygnet runt för att ge rätt diagnos inom rätt tid. Under förra pandemin fanns biomedicinska analytiker där. Inte bara för att diagnosticera virusets förekomst hos patienter utan de fanns även där när patienterna blev sjuka. När alla parametrar i blodet och organen skulle mätas och när alla provsvar skulle spela en stor roll för att kunna rädda livet på patienterna. Medan detta pågick fortsatte biomedicinska analytiker att bidra med just detta även inom andra vårdområden, precis som innan pandemin. De fortsatte att arbeta med cancerdiagnostik, arbetade med kemiska analyser, genomförde fysiologiska undersökningar såsom hjärt- och kärlfunktioner, lungundersökningar, ultraljud och mycket mer. De fortsatte att analysera alla slags bakterier och virus, såg till att de som behövde blodtransfusioner fick det, de kvalitetssäkrade provsvar och förde forskningen framåt.
Det var då. Under en tid då det fanns det biomedicinska analytiker som kunde göra allt detta.

Nu står laboratorierna tomma eller är endast lågt bemannade. De flesta som jobbar där har inte genomgått biomedicinsk analytikerutbildning. Nyhetskanaler på TV rapporterar ständigt om patienter som fått fel diagnoser och behandlingar. Folket är i uppror. Man är misstänksam numera, många är osäkra på om diagnosen de har fått verkligen stämmer. Antalet avvikelser och Lex Maria anmälningar ha ökat kraftigt.
När årets pandemi slog till – ett nytt och okänt virus som muterar snabbt – gick det inte lika fort att hitta metoder för att analysera förekomsten av viruset. Hälso- och sjukvården hade svårigheter att ställa rätt diagnos i tid och framför allt fanns ingen som kunde analysera proverna från alla patienter som var inlagda på intensivvårdsavdelningarna. De få biomedicinska analytiker som fortfarande finns inom vården i Sverige omplacerades alla till att jobba med framtagandet av nya analysmetoder. Detta förde dock med sig att de inte fanns kvar på andra laboratorier. All annan vård fick gå på låg fart, den kunde inte prioriteras. Resten av vården gick inte att bedriva. 

Jag önskar att det hade vidtagits åtgärder redan för 30 år sedan. När det fortfarande fanns biomedicinska analytiker. Jag blickar tillbaka och önskar att biomedicinska analytiker inte hade ersatts av professioner som inte hade samma kompetens. Där och då, speciellt efter Covid-19 pandemin som tydliggjorde biomedicinska analytikers roll inom hälso- och sjukvården för allmänheten, skulle vi ha vaknat upp. Jag önskar att man för 30 år sedan hade lyssnat när biomedicinska analytiker skrek efter en reglerad specialistutbildning, kompetensutveckling, schyssta arbetsvillkor och en hållbar löneutveckling. Man skulle ha värdesatt biomedicinska analytikers legitimation så att den inte förlorade i värde. Och man skulle ha värdesatt deras insats och betydelse. Inte genom applåder utan med lön. Arbetsmiljön var tuff, arbetsbördan hög. Konsekvensen blev att färre utbildade sig, många bytte yrke eller blev sjukskrivna och många började jobba inom andra samhällssektorer än vården. Politiska satsningar skulle ha gjorts så att det skulle vara attraktivt att jobba inom och stanna inom vården. Arbetsgivaren skulle ha värderat biomedicinska analytikers legitimation och kompetens – för den var och är oersättlig. Jag önskar att man hade prioriterat patientsäkerheten.

Så här är vi, år 2050. Utan metodvalidering och kvalitetssäkring av provsvar. Vi kompromissade med patientsäkerheten och lever nu ännu längre i isolering.
Här är vi, år 2050. Levandes med en vård vi inte kan förlita oss på, i en ständig osäkerhet kring om vi verkligen har fått rätt diagnos vid rätt tidpunkt och får rätt behandling.
Här är vi, år 2050. Om vi inte har biomedicinska analytiker.

Sophia Godau, stolt legitimerad Biomedicinsk analytiker, styrelseledamot avdelning Stockholm

Filed Under: Information

Hej du!

11 april, 2022 by Sophia Godau

Hej du!

Känner du till oss Biomedicinska Analytiker?

Känner du till vårt livsviktiga arbete och att vi utför våra arbetsuppgifter enligt ISO 15189:2012 krav på kvalitet och kompetens?

Du har kanske hört lite om oss eller känner någon som oss? Men har ändå fått uppfattningen att vi bara tar och analyserar prover? Det är dock inte så bara!

I ett stort sjukhus finns det laboratorier uppdelade i många kliniker. På en klinik kan det bli ytterligare uppdelning mellan dagverksamhet och dygnet-runt verksamhet. En verksamhet kan även bli uppdelad i olika områden beroende på specialitet. I en verksamhet jobbar ca 30-50 Biomedicinska Analytiker tillsammans med läkare och kemister. Förstår ni hur omfattande vår värld är?

Vi klandrar inte allmänheten, invånarna eller medier som inte vet vilka vi är på grund av okunskap. Vårt arbete anses som så livsviktigt att vi ingår i klassificeringen ”samhällsviktiga funktioner”. Detta innebär till exempel att det kan anses som samhällsfarligt om vår yrkeskår strejkar!

Vet du!

Utan Biomedicinska Analytiker står vården still, patienter får inte sina provsvar. Utan oss är det svårt för läkarna att utföra sina arbetsuppgifter och sätta rätt diagnos och behandling. Tillförlitligheten och patientsäkerheten skulle försämras drastiskt utan Biomedicinska Analytiker.

Vi behöver göra oss hörda i samhället för att vårt värde för hälso- och sjukvården ska bli tydligt!

I nuläget ersätts Biomedicinska Analytiker av många andra yrkeskategorier, vilket är farligt och vikten av vår legitimation blir mindre betydande. Detta kan leda till att yrket prioriteras bort inom snar framtid.

Agera nu innan det är för sent!

Samhället skriker efter Biomedicinska Analytiker, så varför hittar vi inte dem? Jo, många har Biomedicinsk Analytiker utbildning i grunden men väljer att inte arbeta inom vården på grund av dåliga arbetsvillkor och lön etc. Detta kan dock förändras om politikerna, fackförbund och folket tillsammans hjälper till och stöttar Biomedicinska Analytiker!

Tillsammans är vi starkare och tillsammans kan vi rädda yrket!

Celeste och Nancy
Biomedicinska Analytiker
Region Stockholm

Filed Under: Information

Hur kul är det att planera för sin pension?

29 mars, 2022 by Cecilia Asp-Paulrud

Att vid 30–40 års åldern börja tänka på sin pension känns ju väldigt avlägset, men sanningen är att det är något vi behöver börja planera för redan från den dag vi börjar förvärvsarbeta. Vår kommande pension baseras på varje intjänad krona vi tjänat under vårt yrkesverksamma liv. Det kan kännas som pensionen ligger långt bort i tiden men tiden går snabbt och man kan inte ändra sig sen. Kollektivavtalen är viktiga för ens pension, har arbetsgivaren inte kollektivavtal och gör avsättning till tjänstepension behöver man själv tjäna mycket mer och göra den avsättningen själv. Kollektivavtalet löser problemet åt oss men alla beslut vi tar om deltidsarbete eller annan icke pensionsgrundande frånvaro påverkar. Vårdförbundet vill tillsammans med SKR genom ett nytt avtal ge oss bättre förutsättningar för en god pension men vi måste alla kämpa för målet att vi ska orka arbeta heltid hela yrkeslivet så vi ej påverkas negativt när vi väl når pension.  

Bland Vårdförbundets medlemmar är det stor del av oss som inte arbetar heltid. Orsakerna till det kan vara många, allt från livspussel, lång resväg, hög arbetsbelastning, ohälsosamma scheman på jobbet osv. Vårdförbundets mål är att verka för ett hållbart yrkesliv och att arbetsgivarna ska ge oss förutsättningar för att orka arbeta heltid. Utifrån det kollektivavtal vi har avsätts from nu 6% av vår lön till tjänstepension, ni vet den info man kryptiskt får i det orange kuvertet en gång per år. Saker som också spelar in för den totala pensionen är mängden föräldraledigt och VAB. 

  
Sen har vi gisslet med våra professioners löneutveckling, att de yrken som är livsviktiga och sliter i välfärden, inte har råd att gå i pension. Även om vi orkar jobba heltid är pensionen så liten för våra yrken att man knappt har råd att gå i pension. Att jobba i hälso- och sjukvården hela sitt liv ska medföra att man själv sedan ska kunna gå i pension, utan att behöva oroa sig för sin ekonomi. En löneutveckling och en hållbar livslön är ett måste för en god pension! Vårdförbundets mål är att uppnå en lönekvot på 2.0. Vilket innebär att vårt mål är att den som går i pension ska ha dubbelt så mycket i lön som en nyutexaminerad inom samma yrka. Där har vi en bra bit kvar. Tex så visas SACO:s rapport att en Biomedicinsk analytiker aldrig tjänar in sin utbildning.  

I SACO:s rapport på lönerna för Biomedicinska analytiker ser man att dom måste jobba till dom är 71–72 år för att gå jämt upp med gymnasieutbildade personer. “De som läst utbildningarna med negativ avkastning har inte tjänat in sin utbildning vid den antagna pensionsåldern 66 år. Om de gymnasieutbildade lämnar arbetsmarknaden för att gå i pension vid 65 års ålder behöver akademikerna i flera av de olönsamma utbildningsgrupperna arbeta till 71 eller 72 års ålder för att gå jämnt upp med de gymnasieutbildade under livet.” 2020_lonar-sig-hogre-utbildning.pdf (saco.se) 

Cecilia Asp-Paulrud, leg. Sjuksköterska. Ledamot Avdelningsstyrelsen Stockholm.

Filed Under: Information

Aha, men är inte du sjuksköterska i grunden? Jobbar inte du på labb?

29 november, 2021 by Maria Bergman

Vi skulle vilja berätta om Vårdförbundets medlemmar som har en egen yrkestitel, legitimation och specialkompetens som tyvärr är okänd för allmänheten. På fysiologkliniken på Danderyds sjukhus jobbar 30 biomedicinska analytiker inom klinisk fysiologi. Som biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi har vi mycket patientkontakt, och blir ofta förväxlade med specialistsjuksköterskor av både patienter och annan vårdpersonal. Det är inte många som vet att vårt yrke finns, därav kan det vara svårt att veta vad en biomedicinsk analytiker gör. Därför vill vi höja rösten, visa att vi finns och påminna om att vi är en viktig del i vårdkedjan.

Som stolta biomedicinska analytiker kan vi säga att vi är experter på olika laboratorievetenskapliga metoder inom klinisk fysiologi, neurofysiologi samt nuklearmedicin. Bakom otroligt många diagnoser finns en biomedicinsk analytiker som har analyserat prover eller utfört undersökningar för att en diagnos ska kunna fastställas eller förkastas. En biomedicinsk analytikers uppdrag är att utföra undersökningar med hög kvalité och pålitliga resultat så att rätt diagnos kan fastställas. Hos oss på fysiologkliniken undersöker vi allt från urinblåsan, nerverna, hjärnan, kärlen, lungorna, njurarna och hjärtat. Till oss kommer både öppenvårds- och slutenvårdspatienter, men vi går även ofta till dem på avdelning. Under 2021, mellan januari och mitten av november, har vi utfört över 18 700 interna undersökningar samt drygt 4900 externa undersökningar. Vi alltså utfört drygt 1870 interna, och 490 externa, undersökningar i månaden 2021.

I vårt yrke använder vi oss av många olika undersökningsmetoder, vilket gör arbetet både komplext och varierande. På kliniken jobbar vi hårt för att ta vara på kunskapen och den höga kompetens våra biomedicinska analytiker besitter och idag har vi hela 18 svarsskrivande biomedicinska analytiker som står för 25% av svaren från fysiologkliniken.

Vi är stolta över vår yrkestitel, och det arbete vi gör. Våra undersökningar leder till att en diagnos kan ställas och att patienter kan få rätt behandling. Vi har en central och viktig roll i vården, som bör uppmärksammas mer! Biomedicinska analytiker har, tillsammans med fysioterapeuter, lägst livslön bland de vårdyrkena med universitetsutbildning. Vi hoppas därför att fler ser vilket jobb vi gör och att det börjar satsas på biomedicinska analytiker, för vi behövs för att vården ska fungera.


För att ge er en inblick över vilka metoder vi utför på fysiologkliniken på Danderyds sjukhus beskrivs några av dem här nedan.

Arbetsprov

Denna undersökning är ett belastningsprov vars syfte är att bestämma den fysiska prestationsförmågan och vad som eventuellt begränsar den. Under ett standardarbetsprov får patienten cykla på en cykelergometer. Under cyklingen övervakas patienten med EKG och blodtrycksmätningar, dessutom får patienten bedöma sin ansträngningsgrad och eventuell bröstsmärta kontinuerligt. Några vanliga indikationerna för arbetsprov är, misstanke om koronar sjukdom, misstänkt ansträngningsutlöst arytmi och dyspnéfrågeställningar.

Duplex

Hos vår kärlsektion undersöks vener och artärer i kroppen med ultraljud. Här kan frågeställningen vara allt ifrån kontroll av dialysacess till källa för TIA/stroke. Vi undersöker halskärlen, vener och artärer i armar och ben, bukaortan och kartlägger kärlens morfologi inför accessoperation.

Ekokardiografi

Vår ekoverksamhet består av ultraljud på hjärtat, både transthorakalt och esofagalt, samt stress-eko där hjärtat provoceras för att se hur det fungerar i arbete. Vanliga frågeställningar är ejektionsfraktion, regionalitet, klaffvitier och speciellt nu under covid: högerkammarbelastning. Förutom de EKO-apparaterna på kliniken finns det även smidiga apparater vi kan använda oss av vid utryckning till andra vårdenheter. Alla våra biomedicinska analytiker som utför ekokardiografi har delegering för kontrastgivning vilket ofta underlättar bedömningen av hjärtat.

Långtids-EKG

Långtids-EKG används vid diagnostisering av patienter med arytmisymptom, bedömning av patienter med känd arytmi eller patienter där antiarytmisk behandling ska utvärderas. EKG-registreringen sker kontinuerligt under 1–7 dygn och analyseras sedan på kliniken. Våra biomedicinska analytiker kopplar på utrustningen på patienten samt läser in och redigerar den insamlade EKG-datan när utrustningen lämnas tillbaka. De svarsskrivande biomedicinska analytikerna bedömer sedan om någon arytmi föreligger.

MR-hjärta

Magnetkameraundersökning (MR) av hjärtat kan med stor noggrannhet bestämma hjärtats anatomi, hjärtrummens storlek och pumpförmåga samt om några inflammationer eller skador föreligger i hjärtat. Indikationer för MR-hjärta kan vara infarkt, arytmogen högerkammarkardiomyopati, hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation och olika typer av inlagringssjukdomar. MR-hjärta används även när andra undersökningar inte kunnat fastställa fynd eller diagnos.

Neurofysiologi

På neurofysiologisektionen utför vi undersökningar på det centrala och perifera nervsystemet. Hos oss gör vi främst elektroencefalografi (EEG), elektroneurografi (ENeG) och elektromyografi (EMG). Vanliga frågeställningarna vid EEG är epilepsi, nedsatt hjärnfunktion (encefalopati) och hjärninflammation (encefalit). ENeG utförs vid frågeställningar gällande det perifera nervssystemet. Vanliga frågeställningar som besvaras är olika typer av polyneuropati eller fokala nervskador som tex karpaltunnelsyndrom. EMG är en metod för att utreda neuromuskulära sjukdomar såsom ALS och görs ofta i kombination med ENeG.

Nuklearmedicin

På nuklearmedicin utför personal från fysiologkliniken två metoder: hjärtskintigrafi och renografi. Radiofarmaka injiceras till patienten, och bildtagning sker med hjälp av gammakamera. Vid hjärtskintigrafi undersöks hjärtmuskeln samt om ischemi föreligger. Vid renogram undersöks njurarna och dess funktion. En metod som nyligen tillkommit hos oss på nuklearmedicin är hjärtamyloidosskintigrafi. Metoden används för utredning av patienter med vänsterkammarhypertrofi och/eller hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion. 

Spirometri

Med spirometri undersöks lungornas funktion vid olika ventilationsinskränkningar för att diagnostisera eller gradera olika lungsjukdomar såsom KOL, astma eller lungfibros. Undersökningen innefattar bl.a. bestämning av olika lungvolymer, olika mått på forcerad in- och utandning som lungornas diffusionskapaciet. Med spirometri är det möjligt att urskilja s.k. restriktiva och obstruktiva lungsjukdomar som även är en vanlig frågeställning hos oss. 

Urodynamik

Om en patient har tömningssvårigheter, trängningsbesvär eller inkontinens från urinblåsan kommer de till oss där vi utför en urodynamisk undersökning. Här värderas blåsans kapacitet, funktion och dess tömningsförmåga. Undersökningen brukar ta ca två timmar och kräver samarbete mellan patient, undersköterska och biomedicinsk analytiker.

Tack för att ni läste!

Anna Jesperson Mora

Leg. Biomedicinsk analytiker

Fysiologkliniken, Danderyds sjukhus

Lina Karlsson

Leg. Biomedicinsk analytiker

Fysiologkliniken, Danderyds sjukhus

Natavan Seidova

Leg. Biomedicinsk analytiker

Förtroendevald/Skyddsombud

Fysiologkliniken, Danderyds sjukhus

Filed Under: Information

Felaktiga anställningsavtal

23 november, 2021 by Gästbloggare

För ca. 2-3 år sedan kontaktades Vårdförbundet av nyanställda medlemmar på Karolinska Universitetssjukhuset som hade anställningsavtal med 3 månaders uppsägningstid. När vi undersökte saken var vår bedömning att avtalen var felaktigt utformade.

När vi påtalade detta för arbetsgivaren fick de medlemmar som ville sluta tidigare göra det. Vi inledde en dialog med arbetsgivaren i frågan för att säkerställa att nya felaktiga avtal inte skulle dyka upp. Då kom Covid…..

Frågan blev nedprioriterad och några nya felaktiga avtal hörde vi inte talas om.

Tidigt i höstas dök dock ett nytt avtal upp och vi återupptog diskussionen med arbetsgivaren. Efter att arbetsgivaren slutligen kontaktade SKR konstaterade de att vår tolkning var den rätta.

Det innebär i korthet att uppsägningstiden det första året är 1 månad för båda parter, men att arbetsgivaren vid anställningstillfället kan besluta om att de regler som gäller efter ett års anställning, 3 månader för arbetstagaren och 6 för arbetsgivaren, ska gälla tidigare. Observera att detta endast gäller anställda inom Kommuner och Regioner.

I samband med detta vill jag också understryka att anställningsavtalet är ett väldigt viktigt dokument och att du bör läsa det noga innan du skriver under. När du skriver under det accepterar du att utföra arbete för arbetsgivarens räkning. I avtalet bör framgå anställningsformen, i vilken omfattning du ska arbeta, vilken lön du har och vilket kollektivavtal som gäller. På svensk arbetsmarknad är de flesta arbetsgivare bundna av kollektivavtal. Kollektivavtal är oftast mycket utförliga och reglerar de flesta frågor som kan gälla i din anställning. De viktigaste delarna handlar om arbetstider, OB- och övertidsersättningar, semesterdagar/semesterförmåner och tjänstepension, men många andra frågor är också reglerade. Offentliga och privata arbetsgivare har olika kollektivavtal. Du kan hitta de vanligaste kollektivavtalen som rör Vårdförbundets medlemmar på vår hemsida.

Misstänker du att du har ett felaktigt utformat anställningsavtal kontakta lokalt förtroendevalda eller ring Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420.

Patrik Reisberg, Förbundsombudsman Vårdförbundet

Filed Under: Information

Vad händer om man spar in på en skiva paprika?

3 november, 2021 by Gästbloggare

Den tolfte mars i år avslutade vår nuvarande ordförande och barnmorskan Emma Jonsson sitt blogginlägg så här:  

Vad tänker ni politiker göra för att säkra villkoren för de som behöver kvinnosjukvård och för oss som jobbar i den? #rörinteminpaprika 

Svaret från politiker uteblev. 

Det hela handlande om en skiva paprika. Faktiskt. Förlossningsvården på Södersjukhuset behövde göra besparingar, alla skulle känna sig delaktiga, alla skulle känna sig ansvariga. Emma Jonsson skrev då om en ledning som med denna paprika-handling med flit missförstod vad inflytande och medbestämmande handlar om och hon undrar vad resultatet blir när man spar in på en bit paprika och överlåter det till barnmorskan att bära in brickan som ska fira ett nytt liv, en enkel ostmacka, nu utan paprika, när barnmorskan inte får använda sterila handskar, inte får ge ut mer än två par nätunderbyxor till den ny förlösta mamman. När besparingar är så viktigt att man spar in på paprika har det gått för långt. Paprikan är toppen på ett isberg. Vad spar man in på det, vad kostar det och vad har man tjänat på besparingen?  

Nu har det gått nästan 8 månader sedan det inlägget och nu har vi svaret: 

Den sista september hade 42 barnmorskor sagt upp sig och en månad senare avsade sig 4 av 4 chefer på förlossningsavdelningen sitt arbetsmiljöansvar. På Södersjukhuset.  

Sedan tillkommer Stockholms andra förlossningsenheter. På Danderyd har 26 barnmorskor sagt upp sig. På ett år har regionens anställda barnmorskor minskat från 820st till 767st.  (DN 211101) 

Då så, nu vet vi det. Vi behöver inte lägga tid eller skattepengar på en utredning. Nu har politiker, tjänstemän och sjukhusledningen provat hur mycket man kan spara på förlossningsvården. Nu vet ni, det finns ett stopp. 

Prova ett annat sätt att jobba: räkna baklänges.  

Vårdförbundet vill ha 1 till 1 vård. En barnmorska – en födande, och så en skiva paprika på det. 1&1 + (1) = Räkna ut vad det kostar och betala det!  

Carin Lhotsky, styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

  • 1
  • 2
  • 3
  • …
  • 6
  • Next Page »

Här bloggar förtroendevalda och aktiva medlemmar i avdelning Stockholm.

Sök

Senaste inlägg

  • Vad hände på Kongressen 2022?
  • Varför valde jag att bli sjuksköterska?
  • Barnmorskan
  • Kärlek och Kollektivavtal
  • År 2050 – Utan Biomedicinska Analytiker

Facebook

Inloggning för redaktörer

Logga in

Arkiv

RSS Nyheter från Avdelning stockholm

  • Duran Duran 28 maj - 2 för 1 på biljetter!
  • Medlemserbjudande - En kväll med teater!
  • Vill du arbeta på facklig tid?
  • Är du barnmorska i Stockholm? Läs det här!
  • DIF Fotboll bjuder på matchbiljetter!
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary
Alltid aktiverad
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Non-necessary
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
SPARA OCH ACCEPTERA