Stockholmsbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Stockholmsbloggen

Vårdförbundet Avdelning Stockholm

Aha, men är inte du sjuksköterska i grunden? Jobbar inte du på labb?

29 november, 2021 by Maria Bergman

Vi skulle vilja berätta om Vårdförbundets medlemmar som har en egen yrkestitel, legitimation och specialkompetens som tyvärr är okänd för allmänheten. På fysiologkliniken på Danderyds sjukhus jobbar 30 biomedicinska analytiker inom klinisk fysiologi. Som biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi har vi mycket patientkontakt, och blir ofta förväxlade med specialistsjuksköterskor av både patienter och annan vårdpersonal. Det är inte många som vet att vårt yrke finns, därav kan det vara svårt att veta vad en biomedicinsk analytiker gör. Därför vill vi höja rösten, visa att vi finns och påminna om att vi är en viktig del i vårdkedjan.

Som stolta biomedicinska analytiker kan vi säga att vi är experter på olika laboratorievetenskapliga metoder inom klinisk fysiologi, neurofysiologi samt nuklearmedicin. Bakom otroligt många diagnoser finns en biomedicinsk analytiker som har analyserat prover eller utfört undersökningar för att en diagnos ska kunna fastställas eller förkastas. En biomedicinsk analytikers uppdrag är att utföra undersökningar med hög kvalité och pålitliga resultat så att rätt diagnos kan fastställas. Hos oss på fysiologkliniken undersöker vi allt från urinblåsan, nerverna, hjärnan, kärlen, lungorna, njurarna och hjärtat. Till oss kommer både öppenvårds- och slutenvårdspatienter, men vi går även ofta till dem på avdelning. Under 2021, mellan januari och mitten av november, har vi utfört över 18 700 interna undersökningar samt drygt 4900 externa undersökningar. Vi alltså utfört drygt 1870 interna, och 490 externa, undersökningar i månaden 2021.

I vårt yrke använder vi oss av många olika undersökningsmetoder, vilket gör arbetet både komplext och varierande. På kliniken jobbar vi hårt för att ta vara på kunskapen och den höga kompetens våra biomedicinska analytiker besitter och idag har vi hela 18 svarsskrivande biomedicinska analytiker som står för 25% av svaren från fysiologkliniken.

Vi är stolta över vår yrkestitel, och det arbete vi gör. Våra undersökningar leder till att en diagnos kan ställas och att patienter kan få rätt behandling. Vi har en central och viktig roll i vården, som bör uppmärksammas mer! Biomedicinska analytiker har, tillsammans med fysioterapeuter, lägst livslön bland de vårdyrkena med universitetsutbildning. Vi hoppas därför att fler ser vilket jobb vi gör och att det börjar satsas på biomedicinska analytiker, för vi behövs för att vården ska fungera.


För att ge er en inblick över vilka metoder vi utför på fysiologkliniken på Danderyds sjukhus beskrivs några av dem här nedan.

Arbetsprov

Denna undersökning är ett belastningsprov vars syfte är att bestämma den fysiska prestationsförmågan och vad som eventuellt begränsar den. Under ett standardarbetsprov får patienten cykla på en cykelergometer. Under cyklingen övervakas patienten med EKG och blodtrycksmätningar, dessutom får patienten bedöma sin ansträngningsgrad och eventuell bröstsmärta kontinuerligt. Några vanliga indikationerna för arbetsprov är, misstanke om koronar sjukdom, misstänkt ansträngningsutlöst arytmi och dyspnéfrågeställningar.

Duplex

Hos vår kärlsektion undersöks vener och artärer i kroppen med ultraljud. Här kan frågeställningen vara allt ifrån kontroll av dialysacess till källa för TIA/stroke. Vi undersöker halskärlen, vener och artärer i armar och ben, bukaortan och kartlägger kärlens morfologi inför accessoperation.

Ekokardiografi

Vår ekoverksamhet består av ultraljud på hjärtat, både transthorakalt och esofagalt, samt stress-eko där hjärtat provoceras för att se hur det fungerar i arbete. Vanliga frågeställningar är ejektionsfraktion, regionalitet, klaffvitier och speciellt nu under covid: högerkammarbelastning. Förutom de EKO-apparaterna på kliniken finns det även smidiga apparater vi kan använda oss av vid utryckning till andra vårdenheter. Alla våra biomedicinska analytiker som utför ekokardiografi har delegering för kontrastgivning vilket ofta underlättar bedömningen av hjärtat.

Långtids-EKG

Långtids-EKG används vid diagnostisering av patienter med arytmisymptom, bedömning av patienter med känd arytmi eller patienter där antiarytmisk behandling ska utvärderas. EKG-registreringen sker kontinuerligt under 1–7 dygn och analyseras sedan på kliniken. Våra biomedicinska analytiker kopplar på utrustningen på patienten samt läser in och redigerar den insamlade EKG-datan när utrustningen lämnas tillbaka. De svarsskrivande biomedicinska analytikerna bedömer sedan om någon arytmi föreligger.

MR-hjärta

Magnetkameraundersökning (MR) av hjärtat kan med stor noggrannhet bestämma hjärtats anatomi, hjärtrummens storlek och pumpförmåga samt om några inflammationer eller skador föreligger i hjärtat. Indikationer för MR-hjärta kan vara infarkt, arytmogen högerkammarkardiomyopati, hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation och olika typer av inlagringssjukdomar. MR-hjärta används även när andra undersökningar inte kunnat fastställa fynd eller diagnos.

Neurofysiologi

På neurofysiologisektionen utför vi undersökningar på det centrala och perifera nervsystemet. Hos oss gör vi främst elektroencefalografi (EEG), elektroneurografi (ENeG) och elektromyografi (EMG). Vanliga frågeställningarna vid EEG är epilepsi, nedsatt hjärnfunktion (encefalopati) och hjärninflammation (encefalit). ENeG utförs vid frågeställningar gällande det perifera nervssystemet. Vanliga frågeställningar som besvaras är olika typer av polyneuropati eller fokala nervskador som tex karpaltunnelsyndrom. EMG är en metod för att utreda neuromuskulära sjukdomar såsom ALS och görs ofta i kombination med ENeG.

Nuklearmedicin

På nuklearmedicin utför personal från fysiologkliniken två metoder: hjärtskintigrafi och renografi. Radiofarmaka injiceras till patienten, och bildtagning sker med hjälp av gammakamera. Vid hjärtskintigrafi undersöks hjärtmuskeln samt om ischemi föreligger. Vid renogram undersöks njurarna och dess funktion. En metod som nyligen tillkommit hos oss på nuklearmedicin är hjärtamyloidosskintigrafi. Metoden används för utredning av patienter med vänsterkammarhypertrofi och/eller hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion. 

Spirometri

Med spirometri undersöks lungornas funktion vid olika ventilationsinskränkningar för att diagnostisera eller gradera olika lungsjukdomar såsom KOL, astma eller lungfibros. Undersökningen innefattar bl.a. bestämning av olika lungvolymer, olika mått på forcerad in- och utandning som lungornas diffusionskapaciet. Med spirometri är det möjligt att urskilja s.k. restriktiva och obstruktiva lungsjukdomar som även är en vanlig frågeställning hos oss. 

Urodynamik

Om en patient har tömningssvårigheter, trängningsbesvär eller inkontinens från urinblåsan kommer de till oss där vi utför en urodynamisk undersökning. Här värderas blåsans kapacitet, funktion och dess tömningsförmåga. Undersökningen brukar ta ca två timmar och kräver samarbete mellan patient, undersköterska och biomedicinsk analytiker.

Tack för att ni läste!

Anna Jesperson Mora

Leg. Biomedicinsk analytiker

Fysiologkliniken, Danderyds sjukhus

Lina Karlsson

Leg. Biomedicinsk analytiker

Fysiologkliniken, Danderyds sjukhus

Natavan Seidova

Leg. Biomedicinsk analytiker

Förtroendevald/Skyddsombud

Fysiologkliniken, Danderyds sjukhus

Filed Under: Information

Sommaren för sjukvården- som vintern för SJ

22 juni, 2021 by Maria Bergman

Varje år händer det, vinter, förr eller senare och lite beroende på var i vårt ganska långa land inträffar kyla och inte sällan snö och is. Alla svenskar känner till detta, vi har vart med förr, vi vet att den kommer. Vi vet också ungefär när den kommer om ändå inte exakt så brukar vintern inträffa någon gång mellan november och mars. Vi befinner oss alltså inte i Westeros i Game of Thrones där vintern kan dyka upp lite när som helst och dessutom stanna på obestämd tid utan vi har en hyfsad uppfattning om ungefär när vintern kommer inträffa och hur länge man kan vänta sig att vi ska ha vinter. Trots detta finns det ett företag i Sverige som inte riktigt kan planera för och hantera vintern, SJ- Sveriges järnvägar (vi skulle här också kunna för den lokala kopplingens skull lägga till SL) står lika handfallna varje år när vintern dyker upp. Det blir inställda avgångar, förseningar och upprörda medborgare som inte hinner fram till uppesittarkvällen den 23 december. Jag känner att SJ (och SL och säkerligen fler företag som på något vis är ansvariga för framförallt spårbunden trafik) behöver anamma ätten Starks motto i just Game of Thrones ”Winter is coming” och jobba på förberedelser och hantering av den varje år kommande vintern.

Nu har hon väl ändå tappat det tänker ni? Vi sitter här i stekheta juni och det här är en blogg om Vårdförbundet i Region Stockholm hur kan SJs hantering av vintern vara relevant tänker ni. Jo för det är en liknelse som alla svenskar kan relatera till och det jag vill komma fram till här är att vi har precis samma situation inom sjukvården i Sverige fast omvänt. Varje år står våra arbetsgivare där handfallna och chockerade över att det kommer en sommar. Att det i Sverige finns en semesterlag har dom koll på, att alla har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommarperioden juni-augusti. Redan här kan vi konstatera att sommarperioden är lite mer fastslagen än perioden för när det eventuellt kan komma vinter, det är tre månader om året vi snackar om inte sommar på obestämd tid som i Westeros. Och under denna tid ska det alltså ordnas med semester, jodå det är spikat och klart hos dom flesta arbetsgivare i ganska god tid. Semesterperioder och ledigheter är fastslagna och beviljade och det är inte heller där problemet ligger. Problemet ligger i att våra arbetsgivare när denna sommarperiod väl är här först då verkar inse att sjukvården ska bemannas precis som vanligt, fast folk är på semester. Nu sitter vi här i stekheta juni, folk har börjat gå på semester och våra arbetsgivare verkar chockerat stå här, handfallna och klia sig i huvudet över hur dom ska bemanna sjukvården. Precis som SJ när det kommer snö.

Nu är hon väl ändå orättvis tänker ni? Det finns ju massor av arbetsplatser där bemanningen är löst och planeringen för och hanteringen av sommaren ser bra ut. Guldstjärna i kanten till dessa, men det finns tyvärr ännu fler arbetsplatser där varken bemanning eller hantering är löst eller ser bra ut. Bara här i Stockholm hanterar vi förtroendevalda dagligen kallelser om förflyttningar av personal, frågeställningar om att ersätta rast med måltidsuppehåll, planerad övertid, Nödfallsövertid, schemaförändringar, ändrade bemanningsnycklar osv. För på massor utav arbetsplatser har arbetsgivarna först nu upptäckt att sommaren är här, mitt i stekheta juni när folk har fullt upp med att åka elsparkcykel utan hjälm, dyka på för grunt vatten eller föda dom barn som tillverkades för ungefär nio månader sen och knappast är en överraskning längre. Trots att sjukvårdens personal ska ha semester kommer det alltså komma patienter till våra sjukhus och andra vårdinrättningar och dom behöver och har rätt till vård. Arbetsgivarna skulle må bra av att börja planera för sommaren i tid, Vårdförbundets yrken och medlemmar skulle må bra av det, då skulle vi inte behöva ha denna panikartade hantering av att sommaren är här som vi har nu. Vi befinner oss inte i Westeros, sommaren kommer inte som en överraskning för att stanna på obestämd tid, sommarperioden inträffar varje år juni-augusti och bör därför gå att planera bättre inför. Jag vill uppmana arbetsgivarna inom sjukvården att anamma ätten Vårdförbundets motto ”Summer is coming” och jobba på förberedelser och hantering av den varje år kommande sommaren.

Maria Bergman, Legitimeras sjuksköterska, styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

Sista dagarna att nominera

28 maj, 2021 by Maria Bergman

Vårdförbundet avdelning Stockholm kommer i år att ha sitt årsmöte den 30 september, då ska en ny avdelningsstyrelse väljas samt nya kongressombud och ersättare och dessutom en ny valberedning. Mandaten för dessa uppdrag är på fyra år och då vi är en demokratisk organisation är det således medlemmarna i avdelning Stockholm som väljer. Alla medlemmar i avdelning Stockholm kan bli nominerade till dessa uppdrag och kan nominera. Så här kommer en uppmaning till er medlemmar i Vårdförbundet avdelning Stockholm som vill engagera er, eller som känner någon lysande stjärna som kanske inte vågar nominera sig själv, nominera till förtroendeuppdrag! Sista datum för att nominera är 6 juni och man hittar all information om detta på https://www.vardforbundet.se/lokala-avdelningar/stockholm/arsmote-20202/

Det är viktigt att utnyttja den demokratiska möjligheten vi har i vårt land och i vår organisation till att få sin röst hörd, alla medlemmar i Vårdförbundet är tillsammans Vårdförbundet och vi har alla lika stor rättighet att få komma till tals. Ingens röst är värd mer än någon annans och vill man utveckla vår organisation, förändra något eller att saker ska fortsätta som dom är ja då behöver man använda sin röst för att påverka riktningen. Det är vid ett sådant här tillfälle vi alla har chansen, framförallt då kongressombud samt ersättare ska väljas då Vårdförbundets kongress (som nästa gång hålls 2022) är vårt högst beslutande organ. Det är på kongressen som ombuden röstar om hur vår organisation, Vårdförbundet, ska arbeta de kommande fyra åren. Det säger sig självt att är det någonstans man har möjlighet att påverka vårt förbund så är det på kongressen. Avdelning Stockholm har 29 mandat att fylla, 29 personer som ska föra talan för vad medlemmarna här i Stockholm vill och dom 29 personerna ska väljas på årsmötet, samt ersättare till dessa. Så passa nu på att nominera er själva eller någon ni känner om ni vill ha chansen att påverka!

Maria Bergman Leg sjuksköterska Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

Chefsmedlem i Vårdförbundet

20 maj, 2021 by Maria Bergman

Vårdförbundet organiserar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, vi är ett yrkesförbund som arbetar med dels fackliga frågor som villkor och lön dels utveckling av våra professioner. Många av våra medlemmar väljer ledarskap och chefsrollen som ett steg i karriären och då ställs många inför frågan om de därmed bör byta fackförbund. Det är inte självklart för vårdens chefer att fortsätta vara medlemmar i Vårdförbundet när man blir chef och jag upplever att det är vi som förbund som behöver informera om varför vi tycker att det borde vara en självklarhet. Jag börjar och för att få underlag och stöd i frågan har jag vänt mig till en chefsmedlem i Vårdförbundet som är en av de bästa cheferna jag känner, nämligen min egen chef Frida Wikberg.

Frida Wikberg, Leg sjuksköterska, Omvårdnadschef Mottagning Neurokirurgi Karolinska Universitetssjukhuset, Chefsmedlem i Vårdförbundet

Frida är legitimerad sjuksköterska och Omvårdnadschef på Mottagning Neurokirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och innan hon blev min chef var hon min kollega som sjuksköterska, hon var då medlem i Vårdförbundet och jag var hennes lokalt förtroendevalda. Frida har genom åren som sjuksköterska inte haft behov av något särskilt fackligt stöd utan det var först när hon blev chef som hon faktiskt upplever att behovet uppstod. Frida säger till mig att för hennes del var det självklart att fortsätta som chefsmedlem i Vårdförbundet och inte byta fackförbund och jag minns att vi förde dialogen om skillnaderna i medlemskapet som chefsmedlem kontra ”vanlig” medlem när hon blev chef. Chefsmedlemmar har en egen kontaktväg in i förbundet via Vårdförbundets chefsspecialister och genom egna aktiviteter som riktar sig till chefer. För Fridas del är det ett viktigt signalvärde till sina medarbetare som är sjuksköterskor att hon fortfarande tillhör samma fackliga organisation som dom och att hon faktiskt är vår chef för att hon är sjuksköterska. Som lokalt förtroendevald tycker jag det är en väldigt stor fördel att ha en chef som tydligt visar att hon är en av oss, att hon är medlem i den organisationen vars politik för vården och våra villkor jag kämpar för. I min mer centrala roll som förtroendevald med facklig tid och styrelseledamot tycker jag också det är en stor fördel när cheferna jag samarbetar med är medlemmar för det är återigen ett signalvärde av att vi hör ihop i grund och botten. I den centrala rollen och som styrelseledamot blir jag även kontaktad av chefsmedlemmar som vill bolla idéer, tankar och få stöd i sin roll som chef och det stödet är något jag gärna ger till chefer som är medlemmar.

Jag och Frida tycker, vi kanske är en smula partiska dock, att vi har ett fantastiskt bra samarbete med varandra i rollerna som chef och lokalt förtroendevald. Vi jobbar mot samma mål nämligen att vår arbetsplats ska bedriva god och säker vård, att medarbetarna och patienterna ska må bra och att uppfylla våra verksamhetsmål. Ibland har vi givetvis olika tankar eller åsikter om vilken väg som ska ta oss till det här målet men genom samarbete och dialog kan vi undvika konflikter och fokusera på lösningar. Respekten för varandras roller är också en mycket viktig nyckel, jag förstår Fridas roll som chef och därmed arbetsgivarrepresentant och hon förstår min roll som förtroendevald och skyddsombud. Just den ömsesidiga respekten för varandras roller men också tydligheten i när man är i vilken roll är väldigt avgörande speciellt när vi känner varandra väl sedan åren som kollegor, för vi kan inte undvika det faktum att vi känner varandra och därför är vi noggranna med att vara tydliga mot varandra när vi är i vilken roll. Jag vill ge oss en eloge för det Frida, det gör vi faktiskt riktigt bra. Som chefsmedlem i Vårdförbundet ger jag också Frida möjligheten att bolla tankar och idéer utifrån Vårdförbundets politik som jag råkar vara mer insatt i tack vare mitt förtroendeuppdrag men jag hänvisar henne även till andra delar av Vårdförbundets organisation för att få stöd och råd i frågor där det kan kännas som att jag ligger lite för nära kärnfrågan som medarbetare anställd under Frida. Jag upplever verkligen att vi har en väldigt bra balansgång gällande vad vi diskuterar, i vilken roll och när.

Jag är väldigt stolt över att min chef väljer att vara chefsmedlem och är en så god representant för chefsrollen inom vården. Vi behöver fler modiga chefer som Frida som vågar visa att fackförbundet, i detta fall Vårdförbundet, är en partner för samarbete och dessutom det förbund som våra yrkesgrupper hör ihop med, även som chef. Jag tycker det är viktigt att det är våra egna professioner som är våra chefer, som i mitt fall där Frida, sjuksköterska, proffs på omvårdnad, är just omvårdnadschef. I min värld säger det sig självt att det inte kan vara någon annan profession som bäst vet hur man leder omvårdnaden. Min uppmaning till alla inom våra yrken, medlemmar eller ickemedlemmar, som väljer ledarskapet och chefsrollen är, stanna som eller bli chefsmedlem i Vårdförbundet! Ni blir chefer på grund av er profession och kommer alltid höra ihop med den, och det är Vårdförbundet som organiserar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Vi är vården!

Maria Bergman, Leg sjuksköterska, Mottagning Neurokirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

Från djupet av mitt hjärta- grattis alla barnmorskor!

5 maj, 2021 by Maria Bergman

Idag är det den internationella barnmorskedagen, en dag för att fira och hylla barnmorskeyrket och alla individer som innehar det. Här i Sverige är barnmorska en egen legitimation och skyddad yrkestitel och för att utbilda sig till barnmorska behöver man vara legitimerad sjuksköterska.

Min egen relation till barnmorskor är livslång för som de flesta andra barn i Sverige föddes jag på en förlossningsavdelning och togs således emot när jag äntrade världen av en barnmorska. Just den barnmorskan som välkomnade mig till livet var en gammal klasskompis till min mamma och det har jag fått höra om hela mitt liv. Tack Lena för att du hjälpte mig till världen, tack för att du stöttade min mamma och gjorde henne trygg, grattis på din dag. Därefter dröjde det väl tills jag blev tonåring och pubertal innan jag hade någon särskild närkontakt med en barnmorska igen men som kvinna har jag från puberteten haft oräkneliga kontakter med just barnmorskor. Från det där första extremt nervösa besöket på en ungdomsmottagning där en lugn och erfaren barnmorska svarade pedagogiskt på alla frågor man hade om kroppen och sex osv till barnmorskan på drop-in tiden på min barnmorskemottagning som snabbt och effektivt tog ett cellprov från livmoderhalsen på mig för något år sedan. Under årens lopp har jag även kommit i kontakt med dessa barnmorskor på gynekologiska akutmottagningar, på flera ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar, på mödravården, på förlossningsavdelningar, BB-avdelningar, BB-mottagningar och som inlagd på gynekologisk vårdavdelning. I alla sammanhang där jag förvandlas till patient kopplat till mitt kön som kvinna finns denna yrkesgrupp, specialister på sitt område.

Två gånger i mitt liv har jag fött barn, det är dom två i särklass viktigaste men också märkligaste och läskigaste stunderna i mitt liv. Båda gångerna har jag fött barn på förlossningskliniker här i Sverige med ett fantastiskt team runt mig, med barnmorskor i täten. Dom två barnmorskor som förlöst mina döttrar och välkomnat dom till världen har i de stunderna vart världens viktigaste personer för mig. Jag har vid båda tillfällena känt en total tillit till deras kunskap och kompetens för den har vart enormt tydlig för mig i ock med deras handhavande av mig som födande. Deras röster när dom guidat och hjälpt mig igenom den där sista delen av mina förlossningar sitter hårt inpräntade i min hjärna, och i mitt hjärta. Jag kan inte föreställa mig hur det hade vart att behövt föda barn utan dom, och jag vill inte ens föreställa mig hur min känsla i dessa extremt utsatta stunder hade vart om jag inte känt den där tilliten till dom som jag kände. Tack Malin och Carina för att ni är proffs på era jobb, tack för att ni hjälpte mig föda mina döttrar, grattis på er dag.

Men den viktigaste barnmorskan i mitt liv hon heter Jonna och är en av mina bästa vänner. Jag har aldrig vart hennes patient i regelrätt mening men hon har som vän och barnmorska ändå påverkat mitt liv mest. Utan henne vet jag inte om jag hade vågat bli biologisk mamma för jag var en gång i tiden livrädd för att både vara gravid och för att föda barn. Jonna ändrade på det, hon lyssnade, informerade, förklarade, visade statistik, lyssnade ännu mer, svarade på ännu fler frågor, uppmuntrade och stöttade. Tack vare hennes vänskap men framförallt hennes kunskap och kompetens så vågade jag bli gravid. Under min första graviditet var hon min konstanta stöttepelare och stora trygghet, hon hade jour i nio månader och delade verkligen hela min graviditet med mig. Hon förberedde mig inför att föda barn genom mängder med samtal, uppmuntran, information och stöttning. Hon behandlade mitt graviditetsillamående med akupunktur hemma i sin soffa och hon kom hem till mig när min förlossning startade och gav mig akupunktur mot smärtan, tog ut mig på promenad och undersökte vilken fas av förlossningen jag var i. Sen var hon med mig hela vägen in i mål. När min äldsta dotter föddes stod Jonna bredvid mig och höll min hand och välkomnade min dotter till världen. Förutom det fantastiska teamet med förlösande barnmorska i spetsen samt barnafadern hade jag min stora trygghet där hos mig, hon som hade gett mig självförtroendet att våga vara gravid och föda barn. Tack Jonna för att du är världens bästa vän och barnmorska, tack för att du gav mig modet att bli mamma, grattis på din dag. Min äldsta dotter heter Jonna i mellannamn, efter sin gudmor, den viktigaste barnmorskan i mitt liv.

Jonna Zetterberg, Leg barnmorska, medlem i Vårdförbundet. Med min nyfödda dotter, sin guddotter på Danderyds förlossningsavdelning.

Barnmorskor med sin kunskap och kompetens är livsviktiga och dom finns där för framförallt oss kvinnor under dom viktigaste och mest avgörande stunderna i våra liv. Idag är det deras dag. Från djupet av mitt hjärta tack igen Lena, Malin, Carina, Jonna och alla fantastiska barnmorskor i Sverige och världen och stort grattis på eran dag!

Maria Bergman Leg sjuksköterska Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

Suturera ihop säcken: en summering

31 mars, 2021 by Maria Bergman

Ja men då var det den sista mars 2021 då, sista dagen för Vårdförbundets synlighetsmånad. För avdelning Stockholms del har detta som bekant inneburit en pånyttfödelse av Stockholmsbloggen. Jag och Cecilia är styrelsens ansvariga för det här men vi har också fått in fantastiska gästbloggar under den här månaden och vill verkligen uppmana efterfråga och önska oss fler gästinlägg. Vi har även startat en Instagram (vfstockholm) som ni väldigt gärna får följa och sprida. Styrelsens mål är nämligen att bli mer synliga inom sociala medier, vi har sedan tidigare en Facebooksida som heter Vårdförbundet avdelning Stockholm och även där vill vi växa och bli mer synliga. Även om en styrelse har uppdraget att vara styrande i vår organisation så måste vi minnas att det är alla medlemmar i Vårdförbundet som tillsammans är Vårdförbundet.

Tanken är nu att vi ska växla ner vår ambitionsnivå en smula men Cecilia och jag är inte kända för att ha låga ambitioner så vi tänkte nog gasa vidare trots allt såvida vi inte får in högljudda protester. Det finns så fantastiskt mycket att skriva om; medlemmar, förtroendevalda, arbetsplatser och tankegångar att vi inte är redo för att släppa på gasen. Vi vill få visa upp mer av vår organisation och dess yrken och individer, och vi vill uppmana er att kontakta oss om ni vill synas här. Man får väldigt gärna gästblogga men om det känns otäckt kan man låta oss skriva ett inlägg utifrån er idé, ni kanske vill visa upp er arbetsplats eller dryfta en tanke med oss. Ingen fråga är för stor eller för liten så fritt fram att höra av er.

Den här månaden har våra inlägg varit ganska blandade om allt ifrån surmulet mutter från klagomuren, paprikor, Meghan Markle, livsviktiga biomedicinska analytiker och skildring av skolsjuksköterskornas viktiga arbete. Vi vill gärna fortsätta blanda friskt och gärna få skildra de olika yrkena inom vår organisation. Det som är mest aktuellt i vårt fackliga arbete här i avdelning Stockholm just nu är givetvis den tredje vågen av covid-19, vi med fackligt uppdrag sitter nu dagligen i dialog med våra arbetsgivare gällande flyttar av personal, anvisningar till Krislägesavtalet samt schemaläggning och bemanningsbehov. Intensivvården behöver återigen stretcha sig för att utöka vårdplatserna, stora delar av slutenvården måste ställa om till covid-vård igen, personal från öppenvården behöver omplaceras till slutenvården igen, operationsverksamheterna behöver ställa in allt icke akut igen och så vidare. Mitt i detta hanterar vi årets lönerevision för Vårdförbundets avtalsområde och diskuterar planeringen av den kommande sommaren med tillhörande semestrar. Vi har börjat planera höstens årsmöte för avdelning Stockholm, det kommer att gå av stapeln den 30 september och vi har ett litet hopp om att kunna ha ett fysiskt årsmöte då men planerar samtidigt för plan B dvs en digital variant. Årets årsmöte är viktigt då det ska väljas en ny avdelningsstyrelse, en ny valberedning samt nya kongressombud, kom ihåg att alla medlemmar i Vårdförbundet avdelning Stockholm kan bli nominerade och nominera till dessa uppdrag och att alla medlemmar har rösträtt i valen. Vi vill uppmana alla medlemmar att engagera sig i vår demokratiska organisation. Planen var att vi skulle kunnat leverera ett inlägg om hur det går med vaccineringen av vårt land såhär halvvägs till landets vaccinationsmål men som ni alla säkert redan vet och förstår så är det inte helt enkelt. Olika regioner har kommit olika långt och även inom vår region finns det skillnader. Så det kommer ingen statusrapport i frågan på den här bloggen just nu iaf, men vi håller hoppet uppe och härdar ut. Jag avslutar som jag inledde den här månaden, vi alla längtar nu men vi får sitta ner i båten lite till.

Maria Bergman Leg sjuksköterska Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

Från klagomuren: ett hån mot dom slutkörda

29 mars, 2021 by Maria Bergman

När jag och Cecilia dammade av den här bloggen igen i och med synlighetsmånaden inledde jag med ett försök till hoppfullt inlägg om framtiden, jag skrev om ett ljus i tunneln och om att sitta ner i båten. Vi var väldigt överens om att vi inte ville ha en deppig klagomur till blogg som skulle handla om denna hemska pandemi utan om framtiden och hoppfullhet. Cecilia kapitulerade i förra veckan med ”Hur tänker folk egentligen?” och här kommer tyvärr även min kapitulation. Sättet folk beter sig på just nu i Sverige är ett rent hån mot den redan slutkörda vårdpersonalen, kan vi lägga ner nu och låta viruset ta er?

Under helgen har jag i sociala medier bland annat beskådat hur en höggravid kvinna haft babyshower inomhus med en ganska stor mängd andra människor, hur hela familjer tillsammans åkt och besökt lite leksaksaffärer, hur kompisgäng haft hemmafest och hur parkeringar utanför diverse köpcentrum vart smockfulla. Den nya engelska mutationen av viruset är extremt smittsam, gravida kvinnor räknas som riskgrupp från och med graviditetsvecka 22 då ett insjuknande i covid-19 visat sig markant öka riskerna för att föda prematurt. Ursäkta men när inte ens samhällets i normala fall räddaste grupp, gravida kvinnor, bryr sig längre varför ska då vårdpersonalen tvingas bry sig? I fredags kollapsade akutmottagningen på Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset gick upp i förstärkningsläge och ambulanserna i södra Stockholm fick styras om. Vårdpersonalen må vara vaccinerad nu men vaccinet hjälper tyvärr inte mot utmattning, det enda som hjälper mot utmattning är återhämtning och det har det varit extremt snålt med för vårdpersonalen det senaste året. Våra medlemmar orkar inte, dom gråter på vägen till jobbet, på jobbet och på vägen hem från jobbet. Dom sover inte eller så gör dom inget annat på sin lediga tid än sover men det hjälper ändå inte. Bränslet är slut, det faktum att en akutmottagning kollapsat på det viset som skedde på Södersjukhuset borde få folk att förstå att det är allvar fortfarande. Folk riskerar sina egna samt anhörigas liv genom att bete sig såhär, risken handlar inte bara om covid-19 risken handlar om att vården håller på att braka ihop! Om du ramlar på cykeln utan hjälm och ådrar dig en skallskada är det samma sjukvård som ska ta hand om dig som om du får covid-19, om du drabbas av hjärtinfarkt nu är det fortfarande samma sjukvård du måste bege dig till. En slutkörd och utmattad sjukvård på den absoluta bristningsgränsen.

Sjukvårdspersonal är inte superhjältar och vi är inte dopade heller, vi är någon typ av levande människor med en enorm pliktkänsla och en önskan om att göra gott. Att bota och/eller lindra lidande och vårda dom som har behov av vård är givetvis en drivkraft för vårt yrkesval men vi blir ju hånade för det valet just nu. När folk lever sina liv som om dom vore odödliga fast det inte är någon som helst hemlighet vilken situation Sveriges och i vårt fall Stockholms sjukvård befinner sig i just nu ja då är det ett hån. Jag vet att det inte är ”alla” som ignorerar allvaret i situationen och leker odödliga, jag vet att det finns en massa folk som fortfarande tar sitt ansvar, men till er som ignorerar verkligheten, må ni ha sån tur att viruset inte tar er. Sjukvården får inte kapitulera, men dom slutkörda hånade kämparna som gråter dygnets alla timmar kommer inte ha kapacitet nog att bota, lindra och vårda er till slut, oavsett om ni får covid-19 eller bryter nacken. Jag får kapitulera och gör det med detta blogginlägg, jag kapitulerar och ställer mig deppigt bredvid Cecilia på klagomuren en stund. Men vi är i grunden sån där envis sjukvårdspersonal med enorm pliktkänsla och en önskan om att göra gott, så snart är vi tillbaka på barrikaderna igen med inlägg om framtiden och med hoppfullhet.

Maria Bergman Leg. sjuksköterska. Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm.

Filed Under: Information

Livsviktiga biomedicinska analytiker!

18 mars, 2021 by Maria Bergman

Jag är sjuksköterska, alla jag hittills träffat sedan min examen både privat och i yrkeslivet vet precis vad en sjuksköterska är. Jag behöver aldrig förklara vad min yrkestitel innebär eller vad jag jobbar med, jag behöver inte ens förklara att mitt jobb är viktigt, livsviktigt, alla vet. Som förtroendevald för Vårdförbundet representerar jag dock inte bara sjuksköterskor utan även barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Barnmorskor vet alla också vad det är, och i mycket hög grad även röntgensjuksköterskor, men sen kommer väldigt ofta frågan ”men dom där sista, vilka är det?” Biomedicinska analytiker är dom som bland annat utför diagnostiska analyser, dom har en högskoleexamen och får legitimation från Socialstyrelsen och har en yrkeskod precis som alla Vårdförbundets yrken, det är en av anledningarna till att våra yrken hör ihop. Biomedicinsk analytiker är ett lika livsviktigt yrke som dom andra men få medborgare vet vad dom gör, kanske för att dom så sällan syns? Jag har jobbat en stor del av min sjusköterskekarriär inom infektionssjukvården och där vet man verkligen vad biomedicinska analytiker gör och hur livsviktigt deras yrke och kompetens är, utan dom, ingen diagnos. Så när världen och Sverige paralyserades av en pandemi var det för min del inte ett frågetecken vilken yrkesgrupp som, tyvärr i tysthet, skulle komma att få ett extremt tungt lass att dra. Jag har pratat med Lynda Eneh och Parvin Salehi, biomedicinska analytiker och förtroendevalda för Vårdförbundet inom Klinisk mikrobiologi Virologi vid Karolinska universitetslaboratoriet om vad pandemin inneburit för deras del.

Lynda Eneh, PhD Legitimerad biomedicinsk analytiker

När covid-19 och pandemin slog till mot Stockholm och Sverige fick deras laboratorier ställa om helt och hållet och lägga näst intill alla sina resurser på det. De ordinarie analyserna som dessa laboratorier arbetar med fick stå tillbaka och i vissa fall helt ställas in. Snabbt behövde fokus ställas om till att analysera mängder av covid-prover, ny apparatur fick köpas in och valideras, bemanningen behövde kraftigt ökas och massor av personal skulle akut skolas in. För Lynda och Parvin samt deras ordinarie kollegor, legitimerade biomedicinska analytiker, innebar detta inte bara mer jobb, det innebar ett enormt ökat ansvar. För när bemanningen kraftigt och akut skulle ökas upp fanns det näst intill inga biomedicinska analytiker att få in, så det fick bli andra personalkategorier, med annan nivå på sin grundkompetens. Kravet på den ordinarie personalen, biomedicinska analytiker, att skola in denna personal snabbt och effektivt var högt men att som biomedicinsk analytiker lära upp någon att utföra sitt jobb utan den grundkompetens de själva har var en stor utmaning. Inskolningen behövde anpassas från grunden och de fick lov att börja på en helt annan nivå än de var vana vid. Lynda och Parvin beskriver hur de är vana vid att inskolning och validering av ny apparatur får ta den tid som krävs för att kvalitén på arbetet som utförs ska vara god, de beskriver vikten av rätt kompetens på rätt plats för att analyserna ska vara tillförlitliga och analysförloppet optimalt. När pandemin slog till var detta inte möjligt, inskolningarna och valideringen av de nya apparaterna och metoderna behövde ske snabbt, och kvaliteten fick stå tillbaka. Detta ledde givetvis till att avvikelserna ökade och ännu mer krav och press lades på den ordinarie personalen. För att ändå försöka säkra kvaliteten på analyserna fick den ordinarie personalen, de legitimerade biomedicinska analytikerna, förutom att utföra sitt eget arbete, skola in ny personal, validera nya apparater och svara på alla inkommande frågor via telefon även validera proverna som de övriga personalkategorierna utfört. Det vill säga dubbelkolla de andras jobb så det inte blivit fel. Således inte bara mer jobb utan också mer ansvar för de ordinarie biomedicinska analytikerna. Både Lynda och Parvin påtalar flera gånger för mig att för att de analyser som utförs verkligen ska bli rätt är en god arbetsmiljö och rätt kompetens på rätt plats av yttersta vikt, men sedan pandemin slog till har stressen vart oundviklig och belastningen på de ordinarie biomedicinska analytikerna överväldigande. När analyserna blir fel då påverkas hela vårdkedjan, och för de biomedicinska analytikerna är det proverna som analyseras som är deras patienter och de behandlar dessa prover med den största respekten. Biomedicinska analytikers yrkeskod handlar om just detta, respekten för patientprovet och att leverera kvalitetssäkrade resultat. Lynda och Parvin ifrågasätter vilken yrkeskod de personalkategorier arbetsgivarna använder för att ersätta bristen på biomedicinska analytiker med har, och jag kan bara stämma in i deras undran.

I min värld existerar inga frågetecken angående vikten av våra biomedicinska analytiker, den här texten handlar inte om att nedvärdera andra yrkeskategorier utan om att synliggöra vikten av rätt kompetens på rätt plats. Legitimerad personal med fastställt rätt kompetens, enligt Socialstyrelsen. För allas skull, för hela vårdkedjans skull, för patienternas skull. Det arbete våra biomedicinska analytiker utfört och fortfarande utför i denna pandemi, för patienternas skull, är värt den största respekten och all synlighet i världen. Bristen på denna yrkeskategori är en fara för patientsäkerheten i Sverige och det är dags för vårdens arbetsgivare att inse det, börja värdera våra biomedicinska analytiker och deras kompetens och börja #tackamedlön

Maria Bergman Leg sjuksköterska Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

Vad är det vi vill ha?

15 mars, 2021 by Maria Bergman

”Nu kommer facket att gnälla igen.” Som förtroendevald har jag hört den meningen i så många sammanhang att den aldrig förvånar mig längre. Det som förvånar mig är snarare att de i vår värld viktiga saker vi försöker framföra betraktas som just gnäll. Jag tänker personligen att just gnäll är något man framför i surt tonläge när man är missnöjd med något och inte får som man vill. Och visserligen är det inte alltid i uppdraget som förtroendevald som man får precis som man vill, långt ifrån, men det som slår mig är ändå det faktum att vi som förtroendevalda företräder våra medlemmar gentemot arbetsgivarna. Som en part. Inte som en motståndare utan som två parter. Det vi som förtroendevalda vill, det ska vara det våra medlemmar vill, ändå kommer ibland meningen om det gnällande facket även från medlemmar. Men oftast kommer meningen från arbetsgivarPARTEN. Vill vi verkligen ha något som är så olikt det arbetsgivarna vill ha att vi bör betraktas som gnälliga motståndare?

Vårdförbundet vill ha en välbemannad sjukvård där tillgången på kompetent personal gör att alla patienter får den vård dom behöver i tid. En sjukvård där antal vårdplatser per medborgare inte är lägst i EU, vilket är fallet just nu.

Vårdförbundet vill ha en personcentrerad sjukvård som utgår ifrån varje individs behov och egna förmågor.

Vårdförbundet anser att alla människor har samma värde och samma rätt till hälsa, därför vill Vårdförbundet att det övergripande målet för vården ska vara en jämlik hälsa i befolkningen.

Vårdförbundet ser det som särskilt viktigt att lägga kraft på att planera hälsofrämjande insatser och en sammanhållen vård för de personer som har de största vårdbehoven – personer med multisjuklighet, långvarig sjukdom och personer med omfattande funktionsnedsättning. Det är dessa personer som den traditionella vården ofta sviker.

Vårdförbundet vill att våra yrken ska värderas högre, att lönen för våra yrken ska spegla den kunskap, kompetens och erfarenhet våra yrken besitter och som är det som utvecklar vården.

Vårdförbundet vill att våra yrken ska ha ett hållbart arbetsliv med en arbetsmiljö som gör att våra medlemmar mår bra både på arbetet och efter arbetstid. Att våra yrken ska ha villkor som gör det möjligt att orka jobba heltid ett helt arbetsliv.

Vårdförbundet vill att våra yrken ska ha hälsosamma arbetstider med möjlighet till vila och återhämtning mellan arbetspassen för att våra medlemmar ska kunna göra ett bra jobb och arbeta patientsäkert.

Vårdförbundet vill att våra yrken ska ha möjlighet till utveckling under hela yrkeslivet. Att den som är ny i yrket ska få en bra yrkesintroduktion och att den som utbildar sig till specialist ska ha schyssta villkor under sin specialistutbildning.

Låter det här som gnäll för er? För det här är vad vi som förtroendevalda har som mål, det här är vad våra medlemmar i vår demokratiska organisation beslutat att vi ska jobba för. I alla sammanhang där vi som förtroendevalda befinner oss är det här vad vi har i bakhuvudet och allt vi gör och säger är med detta som målbild. För min del är det här målet något som jag hoppas att arbetsgivarna, beslutsfattarna och landets medborgare också vill ha. För min del hoppas jag att det inte betraktas som gnäll.

Maria Bergman Leg sjuksköterska Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Stockholm

Filed Under: Information

En uppmaning till medlemsaktivism!

9 mars, 2021 by Maria Bergman

Vi befinner oss i mars månad och jag har full förståelse för att nästa år, 2022, känns mycket avlägset. Men jag tror att vi alla någonstans inom oss har stora förhoppningar för nästa år redan nu, hopp om ett liv och en värld som återgått mer åt det normala hållet än vad rådande pandemisituation har att erbjuda. Själv längtar jag efter att kunna ta med mina barn på aktiviteter dom älskar, efter att få gå på fotboll och att kunna ta en after-work.

Anledningen till att jag ens för nästa år på tal är dock att nästa års budgetar i offentlig verksamhet håller på att sättas just nu, Region Stockholm och alla kommuner i regionen håller just nu på att bestämma hur mycket vården och välfärden ska få kosta nästa år. Vi i Vårdförbundet avdelning Stockholms styrelse har precis klubbat igenom de budgetyrkanden som vi kommer skicka in till Region Stockholm, dess nämnder och bolag, samt till alla kommunerna i regionen. Frågan är om de beslutsfattare som sitter med makten över budgetarna kommer lyssna på oss? Vad tror ni? Våra yrkanden är jättebra och rimliga, men jag tror att vi behöver lite hjälp den här gången. Jag vill nämligen uppmana till lite hederlig medlemsaktivism!

Jag vill be er medlemmar och alla som läser detta att hjälpa oss uppmärksamma beslutsfattarna i regionen på våra yrkanden. Jag ger er fritt spelrum men här är några idéer; tagga våra politiker i regionen och våra kommuner i sociala medier där ni uppmanar dom att #tackamedlön, maila en politiker och påtala Vårdförbundets budgetyrkandet, skriv ett brev eller skicka ett vykort till en politiker och beskriv varför vården och välfärden borde få kosta, bär Vårdförbundets pin med #tackamedlön och dela ut dom till alla i din närhet, prata lön för våra yrken ÖVERALLT (på jobbet, hemma, på sociala medier ect) och sprid budskapet. Vården och välfärden måste få kosta pengar, Vårdförbundets yrken måste ha löner som speglar deras kompetens, ansvar och utbildnings-nivå, dom måste ha möjlighet till en löneutveckling under hela karriären. Vi i styrelsen för Vårdförbundet avdelning Stockholm är 11 personer och i den här frågan räcker vi inte långt i att nå fram till beslutsfattare och allmänhet, vi behöver all hjälp vi kan få. Om alla våra cirka 15 000 medlemmar här skulle hänga på och bedriva lite medlemsaktivism nu i budgetfrågan så tror jag att det skulle skapa ringar på vattnet, dra med sig allmänheten och sätta press på beslutsfattarna. Vi vet att allmänheten står på vår sida, medborgarna vill ha en fungerande vård och välfärd och dom vet att våra yrken är avgörande för det. Det är vårt jobb att inspirera dom till mer än applåder, det är vårt jobb att inspirera dom till att sätta press på beslutsfattarna att #tackamedlön!

Filed Under: Information

  • 1
  • 2
  • Next Page »

Här bloggar förtroendevalda och aktiva medlemmar i avdelning Stockholm.

Sök

Senaste inlägg

  • Vad hände på Kongressen 2022?
  • Varför valde jag att bli sjuksköterska?
  • Barnmorskan
  • Kärlek och Kollektivavtal
  • År 2050 – Utan Biomedicinska Analytiker

Facebook

Inloggning för redaktörer

Logga in

Arkiv

RSS Nyheter från Avdelning stockholm

  • Duran Duran 28 maj - 2 för 1 på biljetter!
  • Medlemserbjudande - En kväll med teater!
  • Vill du arbeta på facklig tid?
  • Är du barnmorska i Stockholm? Läs det här!
  • DIF Fotboll bjuder på matchbiljetter!
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary
Alltid aktiverad
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Non-necessary
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
SPARA OCH ACCEPTERA