Stockholmsbloggen

Stockholmsbloggen

Vårdförbundet Avdelning Stockholm

Förtroendevald – Att var vald i förtroende!

by

Jag har en lång tid haft förmånen att få vara förtroendevald i Vårdförbundet. Ett val där jag fått förtroendet från medlemmar i Vårdförbundet att driva frågor, stödja och coacha medlemmar och växa tillsammans med andra förtroendevalda. 

I Vårdförbundet kan du anta en massa olika förtroendevalda roller. 

  • Förtroendevalda på din arbetsplats. Du väljs av medlemmarna på din arbetsplats och får då förtroendet att driva de arbetsplatsnära frågorna.  
  • Förtroendevald med facklig tid. I Stockholm utser avdelningsstyrelsen en förtroendevald från arbetsplatsen att få möjligheten att driva fackligt arbete på tid. Uppdraget är något större och mera brett i vilka typer av frågor du arbetar med. 
  • Förtroendevald med styrelseuppdrag i lokal avdelning. Dessa väljs på årsmötet , ungefär vart 4:e år. Än en gång ett något större och vidare uppdrag. 
  • Kongressombud; väljs av årsmötet lokalt och samlas i regel en gång vart 4:e år för att arbeta fram riktningen för Vårdförbundet kommande 4:a 
  • Valberedare, lokalt eller nationellt. Typ det viktigaste uppdraget i organisationen! Jag återkommer till det senare. 
  • Nationellt förtroendevald, förbundsstyrelse, avtalsråd. valberedning och revisorer. 

Det finnas alltså många sätt att få förtroende att driva fackliga frågor. Alla dessa är traditionella roller med lite olika fokus och mandat. Alla roller ( förutom kongressombud och valberedare) ger tillträde till rum där arbetsgivaren finns och ger oss möjlighet att påverka! 

Men ingen förtroendevald eller facklig organisation är stark om det inte finns ett stort och starkt medlemsstöd bakom. Det innebär att ditt medlemskap eller din kollegas icke medlemskap har stor betydelse för hur och på vilket sätt vi kan förändra och förbättra för oss alla på våra arbetsplatser! 

Fråga därför din kollega om hen är medlem! Ju fler vi är desto större möjlighet att skap  förändring! 

Nu tillbaka till att vara förtroendevald och specifikt till att vara valberedare! 

Jag har förmånen att denna mandatperiod ingå i den nationella förbundsvalberedningen. Snart ( 15/9) startar nomineringstiden inför kongressen 2022. Då ska en ny förbundsstyrelse väljas. De ska också väljas avtalsråd, revisorer och en ny förbundsvalberedning! 

Att få uppdraget att fiska fram dessa ”nya” personer är bland de roligaste uppdrag jag någonsin haft. Och jag har gjort en hel del inom Vårdförbundet… 

Valberedningen är de som spanar hela dagen, bereder och lägger fram ett förslag som sedan kongressen antar eller avslår. Att vara valberedare innebär att hålla koll, leta efter möjliga kandidater, att sätta ihop det ”bästa” teamet som driver organisationen vidare , framåt och ger oss ännu större möjlighet att förändra och förbättra! 

Om du någon gång får frågan om att anta någon av alla dessa roller, tveka inte! I alla fall inte om du vill utvecklas, få ny kunskap, utmanas på alla möjliga sätt och framför allt få en möjlighet att kunna påverka! 

Gunilla George, Ordförande Vårdförbundet avdelning Stockholm, Förbundsvalberedningen

PS! Just nu pågår nominerings möjligheten till en ny styrelse, en ny valberedning och nya kongress ombud i Stockholm ! Kolla in nominera en kollega eller dig själv. Alla personer är valbara på alla positioner inom Vårdförbundet, det enda kravet är förstås att du är medlem! 

Vad hade Vårdförbundet kunnat göra för Meghan Markle?

by

Meghan Markle och Oprah Winfrey, stor snackis. Ingen har väl missat att den intervjun ägt rum, även om man aktivt försökt att undvika det. Men när andra förståsigpåare och bloggar gottat sig i klädval, brödrafejder och skvaller har jag som fackligt förtroendevald häpnat över att ingen kommenterat det mest intressanta som Meghan Markle själv säger på ren svenska (i alla fall i tv:s textning)

Hon sa detta apropå att hon inte visste vart hon skulle vända sig när hon mådde dåligt på sitt nya jobb i det engelska kungahuset. Och jag utgår från att de flesta av er ändå hunnit tänka tanken:

”I mitt tidigare jobb fanns facket som skyddade en”

Vad hade Vårdförbundet kunnat göra för Meghan Markel?!

Tackar som frågar. Det ska jag nu berätta för er.

Vi leker med tanken att Meghan är biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska, barnmorska eller sjuksköterska och medlem i Vårdförbundet. Hon har precis börjat ett nytt jobb på ett kungligt sjukhus men ganska snabbt märker hon att det inte alls var som hon hade tänkt sig. Hon har inte fått någon introduktion och har helt andra arbetsuppgifter än det som först var sagt. Dessutom får hon många påtryckningar och höra glåpord både från vissa nära kollegor och även personal inom andra verksamheter. Meghan vänder sig då till ledningen för det kungliga sjukhuset, där är mandatfördelningen ganska oklar. Hon får ett otrevligt och nonchalant bemötande. Meghan blir ledsen, ja rent utsagt förtvivlad. Hon känner sig maktlös och instängd i sin anställning. Det är då hon ringer Vårdförbundet Direkt. De förmedlar kontakten till mig. Ni kan se mig som en facklig Oprah Winfrey. Och när Meghan fått berätta sin historia och jag har nickat inkännande och blinkat förtroligt bakom mina glasögonbågar specialdesignade för mig (hahaha, nää, så mycket Oprah är jag inte) berättar jag för Meghan att tyvärr är hennes situation långt ifrån unik.

Som förtroendevald för Vårdförbundet med facklig tid har jag möjlighet att hjälpa Meghan, precis som med andra medlemmar i liknande läge. Det första steget brukar vara att gemensamt reda ut härvan som gör att man mår dåligt på jobbet. 

Vi kommer fram till, Meghan och jag…(smaka på den)….att det finns två huvudproblem som vi ska tackla. 

Det första är den bristande inskolningen och den oklara arbetsbeskrivningen. Har man som Meghan nu har, en facklig förtroendevald att vända sig till kan man be denne vara med som stöd under ett möte med enhetschefen. Har man som jag, med facklig tid, bra koll på den övergripande organisationen vet man att ”första linje chefen” i detta fall har lite att säga till om. Så vi efterfrågar på en gång att få sätta oss i möte med den chefsperson i ledningen som har det högsta ansvaret och endast svarar inför den allsmäktiga (Nu menar jag alltså engelska Drottningen; ingen sjukvårdsdirektör har den positionen, oavsett hur de framställer sig). 

Nästa punkt är den dåliga psykosociala arbetsmiljön. Det kan vara klok att ta sig an den ur ett mer generellt perspektiv än just utifrån Meghans fall. Kanske finns det fler som far illa. Har jag tur finns det en lokal förtroendevald för Vårdförbundet med bra nätverk i organisationen (Hertiginna Camilla, detta är till dig!) Vi pratar ihop oss och via APT, Samverkan eller

Skyddsrond lyfter vi den psykosociala arbetsmiljön. Ta stöd av suntarbetsliv.se, passar vi på att säga när vi ändå har den kungliga sjukhusledningen på plats. 

Vad får vi då för svar? 

Beträffande inskolning och arbetsuppgifter:

Jo förhoppningsvis ett gott konstruktiv samtal där arbetsgivaren presenterar konkreta förslag på vad de förväntar sig av Meghan och hur de ska hjälpa henne att nå dit. 

Och angående den psykosociala arbetsmiljön…. En övergripande genomlysning av organisationen där man rannsakar både egna och anställdas attityder och förhållningssätt gentemot varandra. Är kanske det vi redan nu ser börjar hända?  (Nu är det åter Drottningen och Kungahuset jag syftar på)

Väljer man ändå som Meghan Markle att avsluta sin anställning så brukar det vara bra att ändå göra en dylik resa med sin fackliga Oprah Winfrey. Det är oftast lättare att gå vidare och släppa det som varit, om man lagt lite tid på att göra ett konstruktivt avslut. 

Så kontakta Vårdförbundet om du behöver oss. 

Är du inte medlem i ditt fackförbund, bli det. 

Är du kunglig, ja…, nu har ju ni ingen arbetstagarorganisation vad jag vet? Gör så här, kontakta mig/Vårdförbundet eller Oprah Winfrey så får vi se vad vi kan göra.

Gätbloggare:

Carin Lhotsky, Leg specialistsjuksköterska barn och ungdom. Grundanställning på Närakut Rosenlund och nu heltid med facklig tid som Förtroendevald för Vårdförbundet avdelning Stockholm i SLSO.

Egentligen drömde jag aldrig om att bli sjuksköterska. Jag blev det ändå, som av en slump, men från första dagen har jag varit så himla stolt.

by

Hulda Löfgren, sjuksköterska och förtroendevald på SÖS

Idag på Florence Nightingales födelsedag firas internationella sjuksköterskedagen. Det är 200 år sedan hon föddes, the lady with the lamp, som jag först hörde talas om på engelskan i skolan. Inte trodde jag då att hon skulle bli min idol. Tänk att det var hon som kom på det här med att vi ska hålla avstånd! Egentligen drömde jag aldrig om att bli sjuksköterska. Jag blev det ändå, som av en slump, men från första dagen har jag varit så himla stolt. Vad annat kan man vara, när man får jobba ihop med inspirerande, fantastiska kollegor och hela tiden får så mycket tillbaka.

Nuförtiden frågar de andra föräldrarna hur det är på sjukhuset, när jag hämtar barnen på eftermiddagarna. Det ligger i allmänhetens intresse. Men jag vet inte riktigt vad jag ska svara. Det här huset brinner men själv är jag ju handgripligen inte med och släcker elden. Jag måste erkänna att det sticker lite i mig. Det drar i en att man vill hjälpa till, att man verkligen vill behövas där behovet är som störst. Det är väl det där förbannade kallet. Det var likadant när terrordådet på Drottninggatan hände. Jag stod höggravid med foglossningen och min treåring i handen och tänkte att jag måste åka till akutvårdsavdelningen som jag då var graviditetsledig från. Flera gånger fick jag tänka till innan jag insåg vem som behövde mig mest.

På onkologens behandlingsavdelning på Södersjukhuset ger vi cytostatikabehandlingar till våra cancerpatienter ungefär precis som vanligt. Det är vård som inte kan anstå. Fast egentligen är ingenting som vanligt. All information måste såklart anpassas och all oro, så mycket mer oro nu, måste bemötas. Förut kunde vi ibland kramas, när vi sa hej eller hejdå. Man bygger relationer när man följer någon genom en kris. Nu håller vi avstånd i korridoren och jag ber patienten vara tyst när jag närmar mig, håller själv andan när jag sätter nålen. Viruset sitter ohjälpligt fast i vårt medvetande. Vi är redan så trötta på det. Patienterna undrar hur länge de ska behöva isolera sig. De saknar sina barnbarn. De som själva har barn känner sig som dåliga föräldrar när de inte vill låta dem träffa kompisar. Jag som brukar säga Lev som vanligt och Njut av det liv du har. Nu ringer patienterna till vår telefonrådgivning och undrar om de kan gå till affären. Vad ska jag svara, jag som knappt själv går dit, för att skydda dem.

Andra år på sjuksköterskedagen har jag skämtat om att jag vill bli firad med ovationer, blommor eller allra helst choklad. Ja, i år ligger det där med applåder verkligen i tiden. Men vi vill inte ha handklappningar. Lön för mödan däremot. Jag vill inte att min löneutveckling ska avstanna från och med i år när jag fyller 35 år, såsom statistiken har visat att den gör för oss sjuksköterskor. Jag trodde ni redan hade fått högre lön, skrev min morbror Gunnar när jag länkade till #tackamedlön på facebook . Och så hänvisade han till krislägesavtalet. Som om de arbetsvillkor som det innebär skulle locka någon att vilja utbilda sig till sjuksköterska, eller få fler att orka stanna kvar. Vi behöver bli fler, inte färre. I hela världen fattas sex miljoner sjuksköterskor, enligt WHO. Vi behöver arbetsmiljö och löneutveckling som gör oss attraktiva. Hur mycket vill jag tjäna då? Tja, ungefär motsvarande som en man i manligt dominerat yrke med 3 års högskolestudier och 10 års yrkeserfarenhet bakom sig. Jag skulle tippa på att det är minst tiotusen mer än jag tjänar idag. Men jag är ju ändå samhällsbärande. Jag vårdar människor och det har visat sig vara något väldigt värdefullt. För vad är det vi saknar nu när krisen har tagit ifrån oss resor, restaurangbesök och shoppingvanor? Vi saknar varandra. Jag saknar att öppna ytterdörren till mina föräldrars hall och krama dem. Jag kan riktigt känna hur tröjan min storasyster stickat till pappa känns mot kinden och jag vet hur han luktar, lite gubbe sådär. Men det finns bara en person som får gå in där nu och det är sjuksköterskan som tar hans PK-prov. Jag är så tacksam över att hon gör det. På samma sätt står sjuksköterskor över hela världen just nu närmast de som andra värnar om mest. Vi lägger om sår, ger injektioner. Vi är där när människor extuberas och vi är där vid dödsbädden. Vi förstår hur deras kroppar fungerar och i bakhuvudet har vi omvårdnadsteorier. Vi är viktiga och vi behövs. Det vet vi själva. Måtte alla andra också förstå det nu. Måtte vi belönas. 

Hulda Löfgren, legitimerad sjuksköterska och förtroendevald på onkologen, Södersjukhuset
https://www.mittskifte.org/petitions/tackamedlon

Jag stärks när vi gör saker tillsammans. Men när Sverige tagit sig igenom Coronakrisen måste vi komma ihåg vilka som analyserade alla prover.

by

Missförstå inte det här, jag är också orolig. Vi är ett läge som ingen av oss har varit med om tidigare, kanske något som man kommer att läsa om i historieböckerna i framtiden. Det är hemskt både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv och en mängd sociala och samhällsviktiga konsekvenser är oundvikliga. Några kommer att se anhöriga gå bort, andra att se bolag försvinna. Företag och restauranger, som vi är vana ska finnas där, kommer inte att göra det.

Mitt i allt elände ser jag att alla vill samma sak, politiskt käbbel är borta och vi enas i en gemensam väg framåt. Jag vet att vi genomlever ett blodbad men tillsammans ska det gå. Det måste. Jag stärks när vi gör saker tillsammans. Några handlar åt äldre, andra printar visir. Precis som att vi sympatiserar med olika stadslag, så enas vi med vårt landslag. Nu hissar vi vår fana, visar vårt tifo och beslutsamhet. Tillsammans ska det gå!

När Sverige tagit sig igenom Corona-krisen måste vi komma ihåg vilka det var som gav er saklig information om hur ni skulle ta proverna, vart ni skulle skicka proverna och hur ni skulle transportera proverna på ett säkert sätt.

Hur många vet vilka det är som analyserar alla Corona prover? Är det läkare? Nej. Sjuksköterskor? Nej.

Jeannie Lewander, legitimerad biomedicinsk analytiker

Låt mig presentera biomedicinska analytiker, som är bland Sveriges absolut sämst betalda akademiker och där man inte ens kommit upp i 33 000 kronor i månadslön efter 30+ år i yrket.

När vi inte analyserar era virusprover klassificerar vi blodceller för att avgöra om ett barn håller på att utveckla en leukemi eller inte. Eller tittar på EKG under arbetsprov för att se om det finns förträngningar i hjärtats kranskärl. Eller ser till att patienter får rätt blod under operationen. Eller undersöker könsceller för att se om ni verkligen kan få barn och hur man i så fall kan hjälpa.

Förtroendevald, Vårdförbundet och Leg. Biomedicinsk Analytiker 

Jeannie Lewander 

Biomedicinska analytiker, en livsviktig del i vårdkedjan, inte bara i pandemitider

by

Laleh Bakhshi Baardh, legitimerad biomedicinsk analytiker

Jag tackar vårdpersonalen för deras insatser för mänskligheten. De kämpar för människors liv och är viktiga stöttepelare i samhället.

Här ska en grupp nämnas som inte är så kända för allmänheten:

Biomedicinska analytiker, som tar hand om patientprover, analyserar och ger provsvar till läkarna för att kunna ställa diagnoser. Analyserna motsvarar 70 procent av alla diagnoser.

Biomedicinska analytikers yrkesgrupp har vuxit fram sedan 1940-talet, men det är enbart i 14 år som biomedicinsk analytiker har varit ett legitimerat yrke. Studierna bedrivs på heltid under 3 år på högskola och ger en kandidatexamen.

Arbetsområdet är väldigt brett. Det kan handla om att utföra ultraljud på hjärta och blodkärl, att genomföra blod- och bakterieodlingar, göra förberedande arbete på vävnader för rätt cancerdiagnos och att analysera biologiska prover, till exempel blodprover.

Mellan 2014 och 2017 minskade antalet biomedicinska analytiker med drygt 24%. Idag är det en rejäl brist på biomedicinska analytiker och enligt SCB kommer det att saknas 2400 biomedicinska analytiker år 2025. Idag är sju av tio biomedicinska analytiker i åldern 45 år eller äldre.

Bristen beror på grund av stora pensionsavgångar, brist på specialistutbildning och, sist men inte minst, låga löner.  Många av våra kollegor som har jobbat hela sitt liv går i pension med en lön under 30,000 kr/månad.

Coronapandemin skakar världen och skapar mycket oro. Vi vaknar med nyheter om Coronaviruset och somnar med uppgifter om antal smittade och döda.

Biomedicinska analytiker analyserar misstänkta prover och ger bekräftelse om positiva utslag. Det finns biomedicinska analytiker som jobbar med forskning om Coronaviruset och utvecklingen av vaccin.

Vi biomedicinska analytiker uppmanar politikerna att lyfta den här yrkeskategorin, som är en så viktig länk i vårdens kedja. Satsa på oss och värdera vår kompetens. Då kommer vi att bli fler.

Laleh Bakhshi Baardh, legitimerad biomedicinsk analytiker och förtroendevald för Vårdförbundet avdelning Stockholm

Grattis alla kollegor, idag är det röntgensjuksköterskans dag!

by

Grattis alla kollegor, idag är det röntgensjuksköterskans dag! Sträck på dig, ge dig en klapp på axeln och var stolt över den viktiga roll du har i vården.

Tänk så många olika människor vi möter varje dag. Tänk så många som är direkt beroende av vår kompetens för att få rätt vård och behandling. Tusentals människor får varje dag träffa en legitimerad röntgensjuksköterska, men i de flesta fall möter de oss helt utan att veta om det. De tror nämligen att de möter en sjuksköterska, en sköterska, röntgensköterska eller kanske en röntgensyrra. Men vem kan klandra dem. Det är ju så vi presenterar oss själva, oavsett om det är inför en patient eller inför annan vårdpersonal.

Aldrig har det skrivits så mycket i medierna om vår yrkesgrupp som härom veckan, efter den tragiska olyckan då en röntgensjuksköterska drogs in i en magnetkamera. Med några få undantag var det främst sjuksköterska och sköterska som användes i rapporteringen. Inte ens chefen på den berörda arbetsplatsen kunde i SVT använda sig av den korrekta titeln – utan sa ”röntgensköterska”. Samma sak fick jag uppleva på självaste Röntgenveckan i Jönköping. Föreläsare, som ju faktiskt vet bättre, använde sig av en mängd olika benämningar på vår profession.

Varför är det här viktigt tänker ni kanske? Jo, för idag finns det över 60 sjuksköterskor för varje röntgensjuksköterska i landet. Så länge vi anses vara en del av det stora sjuksköterskekollektivet är vi en försvinnande lite del av dem. Och den del som inte syns den finns inte.

Jag tycker att det är hög tid att vi gör något åt situationen. Att vi får en modern yrkestitel som tydligt knyter an till det som numera är vårt akademiska huvudämne, nämligen Radiografi. En nybliven kollega från Norge frågade varför vi i Sverige inte kallas radiografer. Och det undrar i ärlighetens namn jag också. Vi är en helt egen och unik grupp inom vården. Vår specialitet är högteknologisk och i ständig utveckling. Och det enda vi har gemensamt med sjuksköterskorna är att vi går klädda i samma kläder, utför omvårdnad och ger vissa läkemedel. Vårt nuvarande yrkessuffix ”–sjuksköterska” känns därför både förlegat och rent missvisande.

Alvaro Fraygola

Röntgensjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet

Det jag gillar mest med mitt yrke är att jag har ett brett och varierande arbete..

by

Jag har jobbat i 12 år nu som röntgensjuksköterska och jag är glad att jag valde det här yrket.

Röntgensjuksköterskor arbetar mycket med avancerade apparater med hög teknik som man lär sig att hantera. Samtidigt ska man kunna mycket om anatomi och sjukdomar. Patientsäkerheten är väldigt mycket i fokus genom att man strålar patienter.

Det jag gillar mest med mitt yrke är att jag har ett brett och varierande arbete. T.ex. kan man välja att arbeta med vanliga skelettundersökningar eller datortomografi, man kan arbeta med MR-undersökningar eller man kan vidareutbilda sig till sonograf och göra ultraljudsundersökningar. Man kan arbeta på nuklear, angiografi, mammografi och även strålbehandling AVD som har mycket fokus på cancerpatienter och mätning av deras stråldos. Röntgen är en stor del av akut-och traumaverksamheten på sjukhuset så om du gillar att arbeta med högt tempo där det händer mycket så har du möjlighet att arbeta på akutröntgen. Efter att ha arbetat ett tag man kan även välja att specialisera sig på ett visst organ till exempel på hjärtat och lära sig att göra avancerade hjärtundersökningar, vilket jag gör nu på thoraxradiologi.

OM du är en glad och social person som gillar att jobba med högavancerade röntgenmaskiner och samtidigt är intresserad av kroppens anatomi och olika sjukdomar, då rekommenderar jag dig att bli röntgensjuksköterska för då har du förutsättningar att trivas på röntgen!

Jasmin Andersson

Tala om beroendet av fast anställda sjuksköterskor!

by

Sveriges Television rapporterade i Stockholms lokalnyheter den 6 maj att kön till hjärtoperationer vid Karolinska Universitetssjukhuset har minskat och att vårdgarantin nu kan hållas. Som förklaring rapporterade SVT att patienter med liten risk för komplikationer nu kan överföras snabbare till vårdavdelning efter sina operationer. Titthålskirurgi och den nya rutinen har bidragit, men huvudförklaringen är en annan. Sanningen är att kösituationen hade varit den omvända utan erfarna och kompetenta fast anställda sjuksköterskor, tusentals timmar övertidsarbete och inhyrda sjuksköterskor från bemanningsbolag. Alla patienter som stått i kö och opererats har inte heller kunnat följa den snabbare vägen till vårdavdelning utan har behövt längre övervakningstid eller intensivvård. Dessa patienter har fått vård på Thorax-IVA.

Det talas och skrivs en hel del om beroendet av sjuksköterskor från bemanningsbolag i vården. Varför talas det inte mer om arbetsgivarnas beroende av de fast anställda sjuksköterskorna med lång erfarenhet? Varje år minskar kärnan av erfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som är fast anställda. Erfarna som slutar är omöjliga att ersätta. Vi ser att övertidsarbete har gjorts till en nödvändighet, som inte löser bara tillfälliga behov. Övertiden har ökat hittills i år och på vårdavdelningen för hjärtkirurgi täcker i nuläget nio inhyrda sjuksköterskor upp bemanningen och sexton är fast anställda.

Bemanningsproblemen har sin grund i att sjuksköterskor inte värderas rätt. Kollegor med lång erfarenhet säger allt oftare upp sig. För varje år blir vi färre när vi behöver bli fler. Om vården ska kunna garanteras för patienterna måste det vara attraktivt att arbeta som sjuksköterska, att bidra till vårdens utveckling, vidareutbilda sig själv och utbilda andra. Då måste det synas i lönekuvertet. Vården har inte råd att förlora en enda sjuksköterska på grund av undervärdering, vare sig hos oss eller någon annanstans. Signalerna idag är att den som vill ha löneutveckling inte ska vara sin arbetsgivare trogen.

Vi känner stor oro för framtiden. Fast anställda sjuksköterskor måste uppvärderas och få en löneutveckling hela yrkeslivet. Allt som sägs om att jobba annorlunda och att låta andra göra sjuksköterskornas arbetsuppgifter är önsketänkande. Sjuksköterskor med mellan tre och fem års högskolestudier kan inte ersättas med personer, som inte har vår utbildning. Erfarna sjuksköterskor kan inte heller ersättas med oerfarna utan att vården försämras eller till och med blir omöjlig att ge. Det verkar inga politiker vilja förstå eller prata om och inte heller journalister fast Vårdförbundet är i avtalsrörelse med medlare inkopplade. Den lönesatsning Vårdförbundet kräver för särskilt yrkesskickliga är absolut nödvändig. Varför skrivs inget om detta i media?

Idag är den internationella sjuksköterskedagen. Vi har en stor yrkesstolthet. Vi är mycket glada att de hjärtsjuka patienterna kan opereras i tid, men vi är också mycket oroliga. Frågan är hur det ser ut i sommar, i höst och nästa år. Vi vet vad sjuksköterskor betyder för vården. Vi önskar att politiker och journalister också gjorde det.

 

 

Ann-Sofie Holm, Helena Jansson, Nathalie Ryner, Amalia Askfors, Ingrid Allerstam, Eva Ohlsson och Ann-Louise Carlsson.

Förtroendevalda i Vårdförbundet på Thoraxoperation, Thorax-IVA och Vårdavdelning för hjärtkirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Skolsköterska, världens roligaste och viktigaste jobb

by

Jenny Nordfors, skolsköterska och förtroendevald

Skolsköterska, världens roligaste och viktigaste jobb som tyvärr hamnat lite i skymundan.

Ett arbete som verkligen fångar upp dem med psykisk ohälsa.

Jag arbetar som skolsköterska och tycker det är en förmån att få träffa alla elever och ha hälsosamtal, lära känna dem.  Få elever att känna att de kan lyckas och hur de ska få bästa möjliga hälsa för att kunna prestera så bra som möjligt. Alltså tala kring sömn, kost, motion och vila.

Att få förtroende av eleverna och få dem att lyckas är att göra skillnad i deras liv. Genom att hjälpa eleverna att må bra kan de också prestera på den nivå som de har förmåga till, det har stor betydelse för deras självkänsla.

För att få bra resultat av elevhälsoarbetet som elevhälsan ska göra är ett samarbete mellan de olika yrkeskategorierna en av de viktigaste grunderna. Vi som är elevhälsan alltså, specialpedagog, studie och yrkesvägledare, psykolog och kurator kan tillsammans göra en för eleven ohanterlig situation till att lyckas. Det är dessutom otroligt lärorikt och intressant att lära av dessa olika professioner.

En härlig grupp av elever som jag som skolsköterska också har mycket med att göra är de med neuropsykiatriska svårigheter. De tänker utanför boxen och försöker inte vara som alla andra. Även fast det är det som de kämpar med att försöka vara och tar mycket energi av dem. Tyvärr är skolans miljö för fyrkantig och är ansträngande för dem att vara i.  Skolan har svårt att anpassa lärmiljön för dessa individer och de flyr klassrummet och skolan. De har ofta mycket hög frånvaro. Då kan elevhälsan kliva in och ändra skolsituationen så eleven kan komma tillbaka.

För att få stötta elever är det viktigt att ha en relation först till eleven, då kan jag som skolsköterska få förtroende av dem och få dem att lyckas. Genom att hjälpa eleverna att må bra kan de också prestera på den nivå som de har förmåga till, vilket har stor betydelse för deras självkänsla.

Det talas mycket kring att vi ska arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Då är nyckeln att arbeta normkritiskt och att tala kring normer, tex machonormen. Nu börjar det bli dags att stärka killarna så de vågar att säga ifrån till andra killar som kränker, nedvärderar och är hotfulla mot andra.

Jag känner att jag gör skillnad i elevernas hela liv genom att arbeta som skolsköterska och ingenting är så tillfredställande som att vända en elevs dåliga livssituation till något bättre.

 

Med vänlig hälsning, Jenny Nordfors

Jag minns med fasa uppropet på sjuksköterskeutbildningen. För jag var nämligen inte där.

by

Sofia Mäenpää, förtroendevald sjuksköterska på HIA

Jag minns med fasa uppropet på sjuksköterskeutbildningen. För jag var nämligen inte där. Jag låg hemma i sängen med hög feber, orolig över att mista min plats. Jag fick glädjandevis behålla den och nio år senare har varje dag varit utmanande och lärorik.

Efter att ha jobbat på olika typer av enheter så har jag hamnat på en arbetsplats med något alldeles extra, nämligen Hjärtintensiven. Kardiologi får mitt hjärta att klappa lite extra och därför har jag också tagit en magisterexamen inom området. Förutom att tolka EKGn och samtala om sekundärprevention, så har jag också fått äran att vara förtroendevald. Det är en uppgift som ibland kan vara tuff, men där övertygelsen om att värna om mina och mina kollegors rättigheter gör det hela så mycket värt det. För när vi mår bra, mår alla bättre.