Stockholmsbloggen

Stockholmsbloggen

Vårdförbundet Avdelning Stockholm

Egentligen drömde jag aldrig om att bli sjuksköterska. Jag blev det ändå, som av en slump, men från första dagen har jag varit så himla stolt.

av

Hulda Löfgren, sjuksköterska och förtroendevald på SÖS

Idag på Florence Nightingales födelsedag firas internationella sjuksköterskedagen. Det är 200 år sedan hon föddes, the lady with the lamp, som jag först hörde talas om på engelskan i skolan. Inte trodde jag då att hon skulle bli min idol. Tänk att det var hon som kom på det här med att vi ska hålla avstånd! Egentligen drömde jag aldrig om att bli sjuksköterska. Jag blev det ändå, som av en slump, men från första dagen har jag varit så himla stolt. Vad annat kan man vara, när man får jobba ihop med inspirerande, fantastiska kollegor och hela tiden får så mycket tillbaka.

Nuförtiden frågar de andra föräldrarna hur det är på sjukhuset, när jag hämtar barnen på eftermiddagarna. Det ligger i allmänhetens intresse. Men jag vet inte riktigt vad jag ska svara. Det här huset brinner men själv är jag ju handgripligen inte med och släcker elden. Jag måste erkänna att det sticker lite i mig. Det drar i en att man vill hjälpa till, att man verkligen vill behövas där behovet är som störst. Det är väl det där förbannade kallet. Det var likadant när terrordådet på Drottninggatan hände. Jag stod höggravid med foglossningen och min treåring i handen och tänkte att jag måste åka till akutvårdsavdelningen som jag då var graviditetsledig från. Flera gånger fick jag tänka till innan jag insåg vem som behövde mig mest.

På onkologens behandlingsavdelning på Södersjukhuset ger vi cytostatikabehandlingar till våra cancerpatienter ungefär precis som vanligt. Det är vård som inte kan anstå. Fast egentligen är ingenting som vanligt. All information måste såklart anpassas och all oro, så mycket mer oro nu, måste bemötas. Förut kunde vi ibland kramas, när vi sa hej eller hejdå. Man bygger relationer när man följer någon genom en kris. Nu håller vi avstånd i korridoren och jag ber patienten vara tyst när jag närmar mig, håller själv andan när jag sätter nålen. Viruset sitter ohjälpligt fast i vårt medvetande. Vi är redan så trötta på det. Patienterna undrar hur länge de ska behöva isolera sig. De saknar sina barnbarn. De som själva har barn känner sig som dåliga föräldrar när de inte vill låta dem träffa kompisar. Jag som brukar säga Lev som vanligt och Njut av det liv du har. Nu ringer patienterna till vår telefonrådgivning och undrar om de kan gå till affären. Vad ska jag svara, jag som knappt själv går dit, för att skydda dem.

Andra år på sjuksköterskedagen har jag skämtat om att jag vill bli firad med ovationer, blommor eller allra helst choklad. Ja, i år ligger det där med applåder verkligen i tiden. Men vi vill inte ha handklappningar. Lön för mödan däremot. Jag vill inte att min löneutveckling ska avstanna från och med i år när jag fyller 35 år, såsom statistiken har visat att den gör för oss sjuksköterskor. Jag trodde ni redan hade fått högre lön, skrev min morbror Gunnar när jag länkade till #tackamedlön på facebook . Och så hänvisade han till krislägesavtalet. Som om de arbetsvillkor som det innebär skulle locka någon att vilja utbilda sig till sjuksköterska, eller få fler att orka stanna kvar. Vi behöver bli fler, inte färre. I hela världen fattas sex miljoner sjuksköterskor, enligt WHO. Vi behöver arbetsmiljö och löneutveckling som gör oss attraktiva. Hur mycket vill jag tjäna då? Tja, ungefär motsvarande som en man i manligt dominerat yrke med 3 års högskolestudier och 10 års yrkeserfarenhet bakom sig. Jag skulle tippa på att det är minst tiotusen mer än jag tjänar idag. Men jag är ju ändå samhällsbärande. Jag vårdar människor och det har visat sig vara något väldigt värdefullt. För vad är det vi saknar nu när krisen har tagit ifrån oss resor, restaurangbesök och shoppingvanor? Vi saknar varandra. Jag saknar att öppna ytterdörren till mina föräldrars hall och krama dem. Jag kan riktigt känna hur tröjan min storasyster stickat till pappa känns mot kinden och jag vet hur han luktar, lite gubbe sådär. Men det finns bara en person som får gå in där nu och det är sjuksköterskan som tar hans PK-prov. Jag är så tacksam över att hon gör det. På samma sätt står sjuksköterskor över hela världen just nu närmast de som andra värnar om mest. Vi lägger om sår, ger injektioner. Vi är där när människor extuberas och vi är där vid dödsbädden. Vi förstår hur deras kroppar fungerar och i bakhuvudet har vi omvårdnadsteorier. Vi är viktiga och vi behövs. Det vet vi själva. Måtte alla andra också förstå det nu. Måtte vi belönas. 

Hulda Löfgren, legitimerad sjuksköterska och förtroendevald på onkologen, Södersjukhuset
https://www.mittskifte.org/petitions/tackamedlon

Jag stärks när vi gör saker tillsammans. Men när Sverige tagit sig igenom Coronakrisen måste vi komma ihåg vilka som analyserade alla prover.

av

Missförstå inte det här, jag är också orolig. Vi är ett läge som ingen av oss har varit med om tidigare, kanske något som man kommer att läsa om i historieböckerna i framtiden. Det är hemskt både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv och en mängd sociala och samhällsviktiga konsekvenser är oundvikliga. Några kommer att se anhöriga gå bort, andra att se bolag försvinna. Företag och restauranger, som vi är vana ska finnas där, kommer inte att göra det.

Mitt i allt elände ser jag att alla vill samma sak, politiskt käbbel är borta och vi enas i en gemensam väg framåt. Jag vet att vi genomlever ett blodbad men tillsammans ska det gå. Det måste. Jag stärks när vi gör saker tillsammans. Några handlar åt äldre, andra printar visir. Precis som att vi sympatiserar med olika stadslag, så enas vi med vårt landslag. Nu hissar vi vår fana, visar vårt tifo och beslutsamhet. Tillsammans ska det gå!

När Sverige tagit sig igenom Corona-krisen måste vi komma ihåg vilka det var som gav er saklig information om hur ni skulle ta proverna, vart ni skulle skicka proverna och hur ni skulle transportera proverna på ett säkert sätt.

Hur många vet vilka det är som analyserar alla Corona prover? Är det läkare? Nej. Sjuksköterskor? Nej.

Jeannie Lewander, legitimerad biomedicinsk analytiker

Låt mig presentera biomedicinska analytiker, som är bland Sveriges absolut sämst betalda akademiker och där man inte ens kommit upp i 33 000 kronor i månadslön efter 30+ år i yrket.

När vi inte analyserar era virusprover klassificerar vi blodceller för att avgöra om ett barn håller på att utveckla en leukemi eller inte. Eller tittar på EKG under arbetsprov för att se om det finns förträngningar i hjärtats kranskärl. Eller ser till att patienter får rätt blod under operationen. Eller undersöker könsceller för att se om ni verkligen kan få barn och hur man i så fall kan hjälpa.

Förtroendevald, Vårdförbundet och Leg. Biomedicinsk Analytiker 

Jeannie Lewander 

Biomedicinska analytiker, en livsviktig del i vårdkedjan, inte bara i pandemitider

av

Laleh Bakhshi Baardh, legitimerad biomedicinsk analytiker

Jag tackar vårdpersonalen för deras insatser för mänskligheten. De kämpar för människors liv och är viktiga stöttepelare i samhället.

Här ska en grupp nämnas som inte är så kända för allmänheten:

Biomedicinska analytiker, som tar hand om patientprover, analyserar och ger provsvar till läkarna för att kunna ställa diagnoser. Analyserna motsvarar 70 procent av alla diagnoser.

Biomedicinska analytikers yrkesgrupp har vuxit fram sedan 1940-talet, men det är enbart i 14 år som biomedicinsk analytiker har varit ett legitimerat yrke. Studierna bedrivs på heltid under 3 år på högskola och ger en kandidatexamen.

Arbetsområdet är väldigt brett. Det kan handla om att utföra ultraljud på hjärta och blodkärl, att genomföra blod- och bakterieodlingar, göra förberedande arbete på vävnader för rätt cancerdiagnos och att analysera biologiska prover, till exempel blodprover.

Mellan 2014 och 2017 minskade antalet biomedicinska analytiker med drygt 24%. Idag är det en rejäl brist på biomedicinska analytiker och enligt SCB kommer det att saknas 2400 biomedicinska analytiker år 2025. Idag är sju av tio biomedicinska analytiker i åldern 45 år eller äldre.

Bristen beror på grund av stora pensionsavgångar, brist på specialistutbildning och, sist men inte minst, låga löner.  Många av våra kollegor som har jobbat hela sitt liv går i pension med en lön under 30,000 kr/månad.

Coronapandemin skakar världen och skapar mycket oro. Vi vaknar med nyheter om Coronaviruset och somnar med uppgifter om antal smittade och döda.

Biomedicinska analytiker analyserar misstänkta prover och ger bekräftelse om positiva utslag. Det finns biomedicinska analytiker som jobbar med forskning om Coronaviruset och utvecklingen av vaccin.

Vi biomedicinska analytiker uppmanar politikerna att lyfta den här yrkeskategorin, som är en så viktig länk i vårdens kedja. Satsa på oss och värdera vår kompetens. Då kommer vi att bli fler.

Laleh Bakhshi Baardh, legitimerad biomedicinsk analytiker och förtroendevald för Vårdförbundet avdelning Stockholm

Grattis alla kollegor, idag är det röntgensjuksköterskans dag!

av

Grattis alla kollegor, idag är det röntgensjuksköterskans dag! Sträck på dig, ge dig en klapp på axeln och var stolt över den viktiga roll du har i vården.

Tänk så många olika människor vi möter varje dag. Tänk så många som är direkt beroende av vår kompetens för att få rätt vård och behandling. Tusentals människor får varje dag träffa en legitimerad röntgensjuksköterska, men i de flesta fall möter de oss helt utan att veta om det. De tror nämligen att de möter en sjuksköterska, en sköterska, röntgensköterska eller kanske en röntgensyrra. Men vem kan klandra dem. Det är ju så vi presenterar oss själva, oavsett om det är inför en patient eller inför annan vårdpersonal.

Aldrig har det skrivits så mycket i medierna om vår yrkesgrupp som härom veckan, efter den tragiska olyckan då en röntgensjuksköterska drogs in i en magnetkamera. Med några få undantag var det främst sjuksköterska och sköterska som användes i rapporteringen. Inte ens chefen på den berörda arbetsplatsen kunde i SVT använda sig av den korrekta titeln – utan sa ”röntgensköterska”. Samma sak fick jag uppleva på självaste Röntgenveckan i Jönköping. Föreläsare, som ju faktiskt vet bättre, använde sig av en mängd olika benämningar på vår profession.

Varför är det här viktigt tänker ni kanske? Jo, för idag finns det över 60 sjuksköterskor för varje röntgensjuksköterska i landet. Så länge vi anses vara en del av det stora sjuksköterskekollektivet är vi en försvinnande lite del av dem. Och den del som inte syns den finns inte.

Jag tycker att det är hög tid att vi gör något åt situationen. Att vi får en modern yrkestitel som tydligt knyter an till det som numera är vårt akademiska huvudämne, nämligen Radiografi. En nybliven kollega från Norge frågade varför vi i Sverige inte kallas radiografer. Och det undrar i ärlighetens namn jag också. Vi är en helt egen och unik grupp inom vården. Vår specialitet är högteknologisk och i ständig utveckling. Och det enda vi har gemensamt med sjuksköterskorna är att vi går klädda i samma kläder, utför omvårdnad och ger vissa läkemedel. Vårt nuvarande yrkessuffix ”–sjuksköterska” känns därför både förlegat och rent missvisande.

Alvaro Fraygola

Röntgensjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet

Det jag gillar mest med mitt yrke är att jag har ett brett och varierande arbete..

av

Jag har jobbat i 12 år nu som röntgensjuksköterska och jag är glad att jag valde det här yrket.

Röntgensjuksköterskor arbetar mycket med avancerade apparater med hög teknik som man lär sig att hantera. Samtidigt ska man kunna mycket om anatomi och sjukdomar. Patientsäkerheten är väldigt mycket i fokus genom att man strålar patienter.

Det jag gillar mest med mitt yrke är att jag har ett brett och varierande arbete. T.ex. kan man välja att arbeta med vanliga skelettundersökningar eller datortomografi, man kan arbeta med MR-undersökningar eller man kan vidareutbilda sig till sonograf och göra ultraljudsundersökningar. Man kan arbeta på nuklear, angiografi, mammografi och även strålbehandling AVD som har mycket fokus på cancerpatienter och mätning av deras stråldos. Röntgen är en stor del av akut-och traumaverksamheten på sjukhuset så om du gillar att arbeta med högt tempo där det händer mycket så har du möjlighet att arbeta på akutröntgen. Efter att ha arbetat ett tag man kan även välja att specialisera sig på ett visst organ till exempel på hjärtat och lära sig att göra avancerade hjärtundersökningar, vilket jag gör nu på thoraxradiologi.

OM du är en glad och social person som gillar att jobba med högavancerade röntgenmaskiner och samtidigt är intresserad av kroppens anatomi och olika sjukdomar, då rekommenderar jag dig att bli röntgensjuksköterska för då har du förutsättningar att trivas på röntgen!

Jasmin Andersson

Tala om beroendet av fast anställda sjuksköterskor!

av

Sveriges Television rapporterade i Stockholms lokalnyheter den 6 maj att kön till hjärtoperationer vid Karolinska Universitetssjukhuset har minskat och att vårdgarantin nu kan hållas. Som förklaring rapporterade SVT att patienter med liten risk för komplikationer nu kan överföras snabbare till vårdavdelning efter sina operationer. Titthålskirurgi och den nya rutinen har bidragit, men huvudförklaringen är en annan. Sanningen är att kösituationen hade varit den omvända utan erfarna och kompetenta fast anställda sjuksköterskor, tusentals timmar övertidsarbete och inhyrda sjuksköterskor från bemanningsbolag. Alla patienter som stått i kö och opererats har inte heller kunnat följa den snabbare vägen till vårdavdelning utan har behövt längre övervakningstid eller intensivvård. Dessa patienter har fått vård på Thorax-IVA.

Det talas och skrivs en hel del om beroendet av sjuksköterskor från bemanningsbolag i vården. Varför talas det inte mer om arbetsgivarnas beroende av de fast anställda sjuksköterskorna med lång erfarenhet? Varje år minskar kärnan av erfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som är fast anställda. Erfarna som slutar är omöjliga att ersätta. Vi ser att övertidsarbete har gjorts till en nödvändighet, som inte löser bara tillfälliga behov. Övertiden har ökat hittills i år och på vårdavdelningen för hjärtkirurgi täcker i nuläget nio inhyrda sjuksköterskor upp bemanningen och sexton är fast anställda.

Bemanningsproblemen har sin grund i att sjuksköterskor inte värderas rätt. Kollegor med lång erfarenhet säger allt oftare upp sig. För varje år blir vi färre när vi behöver bli fler. Om vården ska kunna garanteras för patienterna måste det vara attraktivt att arbeta som sjuksköterska, att bidra till vårdens utveckling, vidareutbilda sig själv och utbilda andra. Då måste det synas i lönekuvertet. Vården har inte råd att förlora en enda sjuksköterska på grund av undervärdering, vare sig hos oss eller någon annanstans. Signalerna idag är att den som vill ha löneutveckling inte ska vara sin arbetsgivare trogen.

Vi känner stor oro för framtiden. Fast anställda sjuksköterskor måste uppvärderas och få en löneutveckling hela yrkeslivet. Allt som sägs om att jobba annorlunda och att låta andra göra sjuksköterskornas arbetsuppgifter är önsketänkande. Sjuksköterskor med mellan tre och fem års högskolestudier kan inte ersättas med personer, som inte har vår utbildning. Erfarna sjuksköterskor kan inte heller ersättas med oerfarna utan att vården försämras eller till och med blir omöjlig att ge. Det verkar inga politiker vilja förstå eller prata om och inte heller journalister fast Vårdförbundet är i avtalsrörelse med medlare inkopplade. Den lönesatsning Vårdförbundet kräver för särskilt yrkesskickliga är absolut nödvändig. Varför skrivs inget om detta i media?

Idag är den internationella sjuksköterskedagen. Vi har en stor yrkesstolthet. Vi är mycket glada att de hjärtsjuka patienterna kan opereras i tid, men vi är också mycket oroliga. Frågan är hur det ser ut i sommar, i höst och nästa år. Vi vet vad sjuksköterskor betyder för vården. Vi önskar att politiker och journalister också gjorde det.

 

 

Ann-Sofie Holm, Helena Jansson, Nathalie Ryner, Amalia Askfors, Ingrid Allerstam, Eva Ohlsson och Ann-Louise Carlsson.

Förtroendevalda i Vårdförbundet på Thoraxoperation, Thorax-IVA och Vårdavdelning för hjärtkirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Skolsköterska, världens roligaste och viktigaste jobb

av

Jenny Nordfors, skolsköterska och förtroendevald

Skolsköterska, världens roligaste och viktigaste jobb som tyvärr hamnat lite i skymundan.

Ett arbete som verkligen fångar upp dem med psykisk ohälsa.

Jag arbetar som skolsköterska och tycker det är en förmån att få träffa alla elever och ha hälsosamtal, lära känna dem.  Få elever att känna att de kan lyckas och hur de ska få bästa möjliga hälsa för att kunna prestera så bra som möjligt. Alltså tala kring sömn, kost, motion och vila.

Att få förtroende av eleverna och få dem att lyckas är att göra skillnad i deras liv. Genom att hjälpa eleverna att må bra kan de också prestera på den nivå som de har förmåga till, det har stor betydelse för deras självkänsla.

För att få bra resultat av elevhälsoarbetet som elevhälsan ska göra är ett samarbete mellan de olika yrkeskategorierna en av de viktigaste grunderna. Vi som är elevhälsan alltså, specialpedagog, studie och yrkesvägledare, psykolog och kurator kan tillsammans göra en för eleven ohanterlig situation till att lyckas. Det är dessutom otroligt lärorikt och intressant att lära av dessa olika professioner.

En härlig grupp av elever som jag som skolsköterska också har mycket med att göra är de med neuropsykiatriska svårigheter. De tänker utanför boxen och försöker inte vara som alla andra. Även fast det är det som de kämpar med att försöka vara och tar mycket energi av dem. Tyvärr är skolans miljö för fyrkantig och är ansträngande för dem att vara i.  Skolan har svårt att anpassa lärmiljön för dessa individer och de flyr klassrummet och skolan. De har ofta mycket hög frånvaro. Då kan elevhälsan kliva in och ändra skolsituationen så eleven kan komma tillbaka.

För att få stötta elever är det viktigt att ha en relation först till eleven, då kan jag som skolsköterska få förtroende av dem och få dem att lyckas. Genom att hjälpa eleverna att må bra kan de också prestera på den nivå som de har förmåga till, vilket har stor betydelse för deras självkänsla.

Det talas mycket kring att vi ska arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Då är nyckeln att arbeta normkritiskt och att tala kring normer, tex machonormen. Nu börjar det bli dags att stärka killarna så de vågar att säga ifrån till andra killar som kränker, nedvärderar och är hotfulla mot andra.

Jag känner att jag gör skillnad i elevernas hela liv genom att arbeta som skolsköterska och ingenting är så tillfredställande som att vända en elevs dåliga livssituation till något bättre.

 

Med vänlig hälsning, Jenny Nordfors

Jag minns med fasa uppropet på sjuksköterskeutbildningen. För jag var nämligen inte där.

av

Sofia Mäenpää, förtroendevald sjuksköterska på HIA

Jag minns med fasa uppropet på sjuksköterskeutbildningen. För jag var nämligen inte där. Jag låg hemma i sängen med hög feber, orolig över att mista min plats. Jag fick glädjandevis behålla den och nio år senare har varje dag varit utmanande och lärorik.

Efter att ha jobbat på olika typer av enheter så har jag hamnat på en arbetsplats med något alldeles extra, nämligen Hjärtintensiven. Kardiologi får mitt hjärta att klappa lite extra och därför har jag också tagit en magisterexamen inom området. Förutom att tolka EKGn och samtala om sekundärprevention, så har jag också fått äran att vara förtroendevald. Det är en uppgift som ibland kan vara tuff, men där övertygelsen om att värna om mina och mina kollegors rättigheter gör det hela så mycket värt det. För när vi mår bra, mår alla bättre.

Biomedicinsk analytiker- en viktig del av vårdkedjan

av

 

Sazan Esho, biomedicinsk analytiker

“Jag är legitimerad biomedicinsk analytiker sedan 2014. Anledningen till att jag valde att bli biomedicinsk analytiker är att jag redan när jag var liten var intresserad av bland annat blodprover och hur man tar dessa prover och var de hamnar efter provtagning. Att vara biomedicinsk analytiker är ett meningsfullt jobb med många olika valmöjligheter. Att ha korrekta provsvar har en stor betydelse för patienten och även för hela vårdkedjan. De flesta diagnoser ställs baserat på provsvaren som en biomedicinsk tanalytiker analyserar och därför är det viktigt med att rätt person med rätt bakgrund och rätt utbildning analyserar dessa prover.”

 

 

 

 

Helena Nilsson, biomedicinsk analytiker

“Jag utbildade mig till biomedicinsk analytiker med inriktning laboratoriemedicin för att jag ville jobba på labb samt ha valmöjligheten att studera vidare och doktorera. Jag kan välja jobb inom veterinärmedicin, forskning, läkemedelsföretag eller inom sjukvården på labb som exempelvis klinisk kemi, mikrobiologi, genetik m.fl.

Jag jobbar idag inom Transfusionsmedicin för att det är ett väldigt varierande jobb med snabba tempoväxlingar. Till exempel så analyserar jag blodprover som blodgrupperingar eller antikroppsutredningar, sköter automatiserade analysinstrument och verifierar nya analysmetoder. Men det bästa av allt är att kunna lämna ut kompatibla blodprodukter till svårt blödande eller sjuka patienter och veta att det räddar liv.”

Lön

av

Lön. Något som betalas för utfört arbete. Ska sjuksköterskor ha det? Hur svårt kan det vara att utföra något läkaren säger åt sjuksköterskan att göra? Det är medicin som är viktigt!

 

På 1800-talet fanns det en sjuksköterska som tänkte själv och gjorde själv och sänkte dödligheten ibland soldater som skadats i krig med ca 90%. Utan medicin. Sedan dess har många fler sjuksköterskor agerat självständigt och gjort livsavgörande skillnader för oändligt många människor.

Hon på 1800-talet menade att det alltid är billigare att betala arbetskraften dess fulla värde och att underbetald arbetskraft alltid blir dyrare. Kan det verkligen vara så? Kan skenande kostnader för personal bero på att man betalar dem för lite?

 

Jag behöver inte argumentera för varför hon på 1800-talet hade och fortfarande har rätt. Vi sjuksköterskor vet, ser och kan räkna. Visserligen är 1 plus 1 alltid = 2 i additioner men ekvationer har, till skillnad från additionens termer som alltid har ett bestämt värde, variabler och dessutom flera olika sådana i en och samma ekvation. Typ som läkemedelsberäkning. Det är något helt annat än addition och subtraktion. Kunskap som aktiva sjukvårdspolitiker inom landsting och SKL tycks ha tveksam kunskap om …

 

Jag undrar också hur våra politiker värderar ett människoliv? Inte bara blir det pengamässigt dyrare att betala Vårdförbundets yrkesgrupper för lite. Ovanpå det orsakar den låga betalningen att det blir brist på våra yrkesgrupper vilket bl.a. orsakar platsbrist och att människor dör i väntan på vård. Hur kan man som politiker i majoritet inte förstå att det är en själv som är delansvarig för att patienter dör p.g.a. personalbrist? Frågorna är många.

 

En orsak till sjukvårdens ökande ekonomiska kostnader är att Vårdförbundets yrkesgrupper inte har något som är värt att kallas för löneutveckling över tid och därmed också får en låg pension trots att yrket är samhällsbärande. Därför har Vårdförbundet i år valt att säga upp avtalet med SKL och gått in i en avtalsrörelse där vi ställer krav på att allas löner ska öka och att de mest erfarna och mest kompetenta (de kallas för särskilt yrkesskickliga i yrkandetexten till SKL och Sobona) skall få en extra löneinjektion på 10000 kronor mer i månaden.

Några kollegor har blivit upprörda över att de som är mest erfarna och kompetenta ska få mer än de som ännu inte är mest erfarna och kompetenta. Jag undrar så mycket över varför? Enda chansen att öka möjligheterna att själv få en mycket högre lön vartefter ens erfarenhet och kompetens ökar, är att ge just de som är mest erfarna och kompetenta idag extra mycket. Vi måste få upp toppen på vår lönekurva för att alla ska få ännu mer i framtiden.

Det finns nu ett löneupprop. Gå in, skriv under och dela vidare!

Jag ber dig att inte vara rädd för att skriva under det. SKL har t.o.m. gått ut med tydliga direktiv om att våra lokala politiker inte ska tacka ja till våra förtroendevaldas inbjudan till samtal. Läs mer om det i avtalsbloggen.

Dra ditt strå till stacken för alla 115000 medlemmar behövs nu!

Charlotta Dickman, sjuksköterska på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning.

Arkiverad under: Lön