Gästbloggare

Grattis alla kollegor, idag är det röntgensjuksköterskans dag!

8 november, 2019 av Gästbloggare Lämna en kommentar

Grattis alla kollegor, idag är det röntgensjuksköterskans dag! Sträck på dig, ge dig en klapp på axeln och var stolt över den viktiga roll du har i vården.

Tänk så många olika människor vi möter varje dag. Tänk så många som är direkt beroende av vår kompetens för att få rätt vård och behandling. Tusentals människor får varje dag träffa en legitimerad röntgensjuksköterska, men i de flesta fall möter de oss helt utan att veta om det. De tror nämligen att de möter en sjuksköterska, en sköterska, röntgensköterska eller kanske en röntgensyrra. Men vem kan klandra dem. Det är ju så vi presenterar oss själva, oavsett om det är inför en patient eller inför annan vårdpersonal.

Aldrig har det skrivits så mycket i medierna om vår yrkesgrupp som härom veckan, efter den tragiska olyckan då en röntgensjuksköterska drogs in i en magnetkamera. Med några få undantag var det främst sjuksköterska och sköterska som användes i rapporteringen. Inte ens chefen på den berörda arbetsplatsen kunde i SVT använda sig av den korrekta titeln – utan sa ”röntgensköterska”. Samma sak fick jag uppleva på självaste Röntgenveckan i Jönköping. Föreläsare, som ju faktiskt vet bättre, använde sig av en mängd olika benämningar på vår profession.

Varför är det här viktigt tänker ni kanske? Jo, för idag finns det över 60 sjuksköterskor för varje röntgensjuksköterska i landet. Så länge vi anses vara en del av det stora sjuksköterskekollektivet är vi en försvinnande lite del av dem. Och den del som inte syns den finns inte.

Jag tycker att det är hög tid att vi gör något åt situationen. Att vi får en modern yrkestitel som tydligt knyter an till det som numera är vårt akademiska huvudämne, nämligen Radiografi. En nybliven kollega från Norge frågade varför vi i Sverige inte kallas radiografer. Och det undrar i ärlighetens namn jag också. Vi är en helt egen och unik grupp inom vården. Vår specialitet är högteknologisk och i ständig utveckling. Och det enda vi har gemensamt med sjuksköterskorna är att vi går klädda i samma kläder, utför omvårdnad och ger vissa läkemedel. Vårt nuvarande yrkessuffix ”–sjuksköterska” känns därför både förlegat och rent missvisande.

Alvaro Fraygola

Röntgensjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet

Det jag gillar mest med mitt yrke är att jag har ett brett och varierande arbete..

8 november, 2019 av Gästbloggare Lämna en kommentar

Jag har jobbat i 12 år nu som röntgensjuksköterska och jag är glad att jag valde det här yrket.

Röntgensjuksköterskor arbetar mycket med avancerade apparater med hög teknik som man lär sig att hantera. Samtidigt ska man kunna mycket om anatomi och sjukdomar. Patientsäkerheten är väldigt mycket i fokus genom att man strålar patienter.

Det jag gillar mest med mitt yrke är att jag har ett brett och varierande arbete. T.ex. kan man välja att arbeta med vanliga skelettundersökningar eller datortomografi, man kan arbeta med MR-undersökningar eller man kan vidareutbilda sig till sonograf och göra ultraljudsundersökningar. Man kan arbeta på nuklear, angiografi, mammografi och även strålbehandling AVD som har mycket fokus på cancerpatienter och mätning av deras stråldos. Röntgen är en stor del av akut-och traumaverksamheten på sjukhuset så om du gillar att arbeta med högt tempo där det händer mycket så har du möjlighet att arbeta på akutröntgen. Efter att ha arbetat ett tag man kan även välja att specialisera sig på ett visst organ till exempel på hjärtat och lära sig att göra avancerade hjärtundersökningar, vilket jag gör nu på thoraxradiologi.

OM du är en glad och social person som gillar att jobba med högavancerade röntgenmaskiner och samtidigt är intresserad av kroppens anatomi och olika sjukdomar, då rekommenderar jag dig att bli röntgensjuksköterska för då har du förutsättningar att trivas på röntgen!

Jasmin Andersson

Tala om beroendet av fast anställda sjuksköterskor!

12 maj, 2019 av Gästbloggare

Sveriges Television rapporterade i Stockholms lokalnyheter den 6 maj att kön till hjärtoperationer vid Karolinska Universitetssjukhuset har minskat och att vårdgarantin nu kan hållas. Som förklaring rapporterade SVT att patienter med liten risk för komplikationer nu kan överföras snabbare till vårdavdelning efter sina operationer. Titthålskirurgi och den nya rutinen har bidragit, men huvudförklaringen är en annan. Sanningen är att kösituationen hade varit den omvända utan erfarna och kompetenta fast anställda sjuksköterskor, tusentals timmar övertidsarbete och inhyrda sjuksköterskor från bemanningsbolag. Alla patienter som stått i kö och opererats har inte heller kunnat följa den snabbare vägen till vårdavdelning utan har behövt längre övervakningstid eller intensivvård. Dessa patienter har fått vård på Thorax-IVA.

Det talas och skrivs en hel del om beroendet av sjuksköterskor från bemanningsbolag i vården. Varför talas det inte mer om arbetsgivarnas beroende av de fast anställda sjuksköterskorna med lång erfarenhet? Varje år minskar kärnan av erfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som är fast anställda. Erfarna som slutar är omöjliga att ersätta. Vi ser att övertidsarbete har gjorts till en nödvändighet, som inte löser bara tillfälliga behov. Övertiden har ökat hittills i år och på vårdavdelningen för hjärtkirurgi täcker i nuläget nio inhyrda sjuksköterskor upp bemanningen och sexton är fast anställda.

Bemanningsproblemen har sin grund i att sjuksköterskor inte värderas rätt. Kollegor med lång erfarenhet säger allt oftare upp sig. För varje år blir vi färre när vi behöver bli fler. Om vården ska kunna garanteras för patienterna måste det vara attraktivt att arbeta som sjuksköterska, att bidra till vårdens utveckling, vidareutbilda sig själv och utbilda andra. Då måste det synas i lönekuvertet. Vården har inte råd att förlora en enda sjuksköterska på grund av undervärdering, vare sig hos oss eller någon annanstans. Signalerna idag är att den som vill ha löneutveckling inte ska vara sin arbetsgivare trogen.

Vi känner stor oro för framtiden. Fast anställda sjuksköterskor måste uppvärderas och få en löneutveckling hela yrkeslivet. Allt som sägs om att jobba annorlunda och att låta andra göra sjuksköterskornas arbetsuppgifter är önsketänkande. Sjuksköterskor med mellan tre och fem års högskolestudier kan inte ersättas med personer, som inte har vår utbildning. Erfarna sjuksköterskor kan inte heller ersättas med oerfarna utan att vården försämras eller till och med blir omöjlig att ge. Det verkar inga politiker vilja förstå eller prata om och inte heller journalister fast Vårdförbundet är i avtalsrörelse med medlare inkopplade. Den lönesatsning Vårdförbundet kräver för särskilt yrkesskickliga är absolut nödvändig. Varför skrivs inget om detta i media?

Idag är den internationella sjuksköterskedagen. Vi har en stor yrkesstolthet. Vi är mycket glada att de hjärtsjuka patienterna kan opereras i tid, men vi är också mycket oroliga. Frågan är hur det ser ut i sommar, i höst och nästa år. Vi vet vad sjuksköterskor betyder för vården. Vi önskar att politiker och journalister också gjorde det.

Ann-Sofie Holm, Helena Jansson, Nathalie Ryner, Amalia Askfors, Ingrid Allerstam, Eva Ohlsson och Ann-Louise Carlsson.

Förtroendevalda i Vårdförbundet på Thoraxoperation, Thorax-IVA och Vårdavdelning för hjärtkirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Skolsköterska, världens roligaste och viktigaste jobb

12 maj, 2019 av Gästbloggare

Jenny Nordfors, skolsköterska och förtroendevald

Skolsköterska, världens roligaste och viktigaste jobb som tyvärr hamnat lite i skymundan.

Ett arbete som verkligen fångar upp dem med psykisk ohälsa.

Jag arbetar som skolsköterska och tycker det är en förmån att få träffa alla elever och ha hälsosamtal, lära känna dem. Få elever att känna att de kan lyckas och hur de ska få bästa möjliga hälsa för att kunna prestera så bra som möjligt. Alltså tala kring sömn, kost, motion och vila.

Att få förtroende av eleverna och få dem att lyckas är att göra skillnad i deras liv. Genom att hjälpa eleverna att må bra kan de också prestera på den nivå som de har förmåga till, det har stor betydelse för deras självkänsla.

För att få bra resultat av elevhälsoarbetet som elevhälsan ska göra är ett samarbete mellan de olika yrkeskategorierna en av de viktigaste grunderna. Vi som är elevhälsan alltså, specialpedagog, studie och yrkesvägledare, psykolog och kurator kan tillsammans göra en för eleven ohanterlig situation till att lyckas. Det är dessutom otroligt lärorikt och intressant att lära av dessa olika professioner.

En härlig grupp av elever som jag som skolsköterska också har mycket med att göra är de med neuropsykiatriska svårigheter. De tänker utanför boxen och försöker inte vara som alla andra. Även fast det är det som de kämpar med att försöka vara och tar mycket energi av dem. Tyvärr är skolans miljö för fyrkantig och är ansträngande för dem att vara i. Skolan har svårt att anpassa lärmiljön för dessa individer och de flyr klassrummet och skolan. De har ofta mycket hög frånvaro. Då kan elevhälsan kliva in och ändra skolsituationen så eleven kan komma tillbaka.

För att få stötta elever är det viktigt att ha en relation först till eleven, då kan jag som skolsköterska få förtroende av dem och få dem att lyckas. Genom att hjälpa eleverna att må bra kan de också prestera på den nivå som de har förmåga till, vilket har stor betydelse för deras självkänsla.

Det talas mycket kring att vi ska arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Då är nyckeln att arbeta normkritiskt och att tala kring normer, tex machonormen. Nu börjar det bli dags att stärka killarna så de vågar att säga ifrån till andra killar som kränker, nedvärderar och är hotfulla mot andra.

Jag känner att jag gör skillnad i elevernas hela liv genom att arbeta som skolsköterska och ingenting är så tillfredställande som att vända en elevs dåliga livssituation till något bättre.

Med vänlig hälsning, Jenny Nordfors

Jag minns med fasa uppropet på sjuksköterskeutbildningen. För jag var nämligen inte där.

12 maj, 2019 av Gästbloggare

Sofia Mäenpää, förtroendevald sjuksköterska på HIA

Jag minns med fasa uppropet på sjuksköterskeutbildningen. För jag var nämligen inte där. Jag låg hemma i sängen med hög feber, orolig över att mista min plats. Jag fick glädjandevis behålla den och nio år senare har varje dag varit utmanande och lärorik.

Efter att ha jobbat på olika typer av enheter så har jag hamnat på en arbetsplats med något alldeles extra, nämligen Hjärtintensiven. Kardiologi får mitt hjärta att klappa lite extra och därför har jag också tagit en magisterexamen inom området. Förutom att tolka EKGn och samtala om sekundärprevention, så har jag också fått äran att vara förtroendevald. Det är en uppgift som ibland kan vara tuff, men där övertygelsen om att värna om mina och mina kollegors rättigheter gör det hela så mycket värt det. För när vi mår bra, mår alla bättre.

Biomedicinsk analytiker- en viktig del av vårdkedjan

15 april, 2019 av Gästbloggare

Sazan Esho, biomedicinsk analytiker

“Jag är legitimerad biomedicinsk analytiker sedan 2014. Anledningen till att jag valde att bli biomedicinsk analytiker är att jag redan när jag var liten var intresserad av bland annat blodprover och hur man tar dessa prover och var de hamnar efter provtagning. Att vara biomedicinsk analytiker är ett meningsfullt jobb med många olika valmöjligheter. Att ha korrekta provsvar har en stor betydelse för patienten och även för hela vårdkedjan. De flesta diagnoser ställs baserat på provsvaren som en biomedicinsk tanalytiker analyserar och därför är det viktigt med att rätt person med rätt bakgrund och rätt utbildning analyserar dessa prover.”

Helena Nilsson, biomedicinsk analytiker

“Jag utbildade mig till biomedicinsk analytiker med inriktning laboratoriemedicin för att jag ville jobba på labb samt ha valmöjligheten att studera vidare och doktorera. Jag kan välja jobb inom veterinärmedicin, forskning, läkemedelsföretag eller inom sjukvården på labb som exempelvis klinisk kemi, mikrobiologi, genetik m.fl.

Jag jobbar idag inom Transfusionsmedicin för att det är ett väldigt varierande jobb med snabba tempoväxlingar. Till exempel så analyserar jag blodprover som blodgrupperingar eller antikroppsutredningar, sköter automatiserade analysinstrument och verifierar nya analysmetoder. Men det bästa av allt är att kunna lämna ut kompatibla blodprodukter till svårt blödande eller sjuka patienter och veta att det räddar liv.”

Lön

22 mars, 2019 av Gästbloggare

Lön. Något som betalas för utfört arbete. Ska sjuksköterskor ha det? Hur svårt kan det vara att utföra något läkaren säger åt sjuksköterskan att göra? Det är medicin som är viktigt!

På 1800-talet fanns det en sjuksköterska som tänkte själv och gjorde själv och sänkte dödligheten ibland soldater som skadats i krig med ca 90%. Utan medicin. Sedan dess har många fler sjuksköterskor agerat självständigt och gjort livsavgörande skillnader för oändligt många människor.

Hon på 1800-talet menade att det alltid är billigare att betala arbetskraften dess fulla värde och att underbetald arbetskraft alltid blir dyrare. Kan det verkligen vara så? Kan skenande kostnader för personal bero på att man betalar dem för lite?

Jag behöver inte argumentera för varför hon på 1800-talet hade och fortfarande har rätt. Vi sjuksköterskor vet, ser och kan räkna. Visserligen är 1 plus 1 alltid = 2 i additioner men ekvationer har, till skillnad från additionens termer som alltid har ett bestämt värde, variabler och dessutom flera olika sådana i en och samma ekvation. Typ som läkemedelsberäkning. Det är något helt annat än addition och subtraktion. Kunskap som aktiva sjukvårdspolitiker inom landsting och SKL tycks ha tveksam kunskap om …

Jag undrar också hur våra politiker värderar ett människoliv? Inte bara blir det pengamässigt dyrare att betala Vårdförbundets yrkesgrupper för lite. Ovanpå det orsakar den låga betalningen att det blir brist på våra yrkesgrupper vilket bl.a. orsakar platsbrist och att människor dör i väntan på vård. Hur kan man som politiker i majoritet inte förstå att det är en själv som är delansvarig för att patienter dör p.g.a. personalbrist? Frågorna är många.

En orsak till sjukvårdens ökande ekonomiska kostnader är att Vårdförbundets yrkesgrupper inte har något som är värt att kallas för löneutveckling över tid och därmed också får en låg pension trots att yrket är samhällsbärande. Därför har Vårdförbundet i år valt att säga upp avtalet med SKL och gått in i en avtalsrörelse där vi ställer krav på att allas löner ska öka och att de mest erfarna och mest kompetenta (de kallas för särskilt yrkesskickliga i yrkandetexten till SKL och Sobona) skall få en extra löneinjektion på 10000 kronor mer i månaden.

Några kollegor har blivit upprörda över att de som är mest erfarna och kompetenta ska få mer än de som ännu inte är mest erfarna och kompetenta. Jag undrar så mycket över varför? Enda chansen att öka möjligheterna att själv få en mycket högre lön vartefter ens erfarenhet och kompetens ökar, är att ge just de som är mest erfarna och kompetenta idag extra mycket. Vi måste få upp toppen på vår lönekurva för att alla ska få ännu mer i framtiden.

Det finns nu ett löneupprop. Gå in, skriv under och dela vidare!

Jag ber dig att inte vara rädd för att skriva under det. SKL har t.o.m. gått ut med tydliga direktiv om att våra lokala politiker inte ska tacka ja till våra förtroendevaldas inbjudan till samtal. Läs mer om det i avtalsbloggen.

Dra ditt strå till stacken för alla 115000 medlemmar behövs nu!

Charlotta Dickman, sjuksköterska på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning.