Sedvanliga sjuksköterskeuppgifter
Vad är det egentligen?
Vi har alla en gedigen högskoleutbildning, med en fil.kand i Vårdvetenskap, de sjuksköterskor med vidareutbildning har även magisterexamen inom sitt specialistområde. Enstaka sjuksköterskor i landet har t o m doktorerat inom sitt vetenskapsområde.
Tänkte ta mig friheten att ge er ett smakprov på hur en av mina arbetsdagar kan se ut.
Jag arbetar som sjuksköterska i kommunens LSS-team, vilket innebär att vi har hälso-och sjukvårdsansvar för patienter på gruppbostad och servicebostad inom LSS, samt några boenden inom socialpsykiatrin upp till sjuksköterskenivå, vid högre vårdnivå ligger ansvaret på respektive öppenvårdsmottagning, primärvård (detta sedan skatteväxling av HS-ansvaret 2015). Vi är bilburna, för att kunna ta oss till våra boenden. Jourtid utgår våra patrullsjuksköterskor från samma kontor.
I slutet på januari i år, kom ett rejält snöfall i Stockholmsområdet. En av våra tjänstebilar startar inte och vi måste ringa efter bärgare. Samma eftermiddag står jag och kollegorna med snö upptill knäna (med Stockholms mått mätt), för att skotta fram våra bilar, då de enl. rutin ska tankas inför helgen, för att avlasta kollegorna i patrullverksamhet. Då möts vi av personal från ett av våra omsorgsboenden, som stannar upp och med stora ögon frågar: men måste ni sjuksköterskor även vara vaktmästare och bilmekaniker? Käckt svarar vi jajamän, det är ”mer än förväntat” (en del av kommunens värdegrund).
När jag väl kom hem började jag fundera, vad har jag för olika ”roller” i mitt arbete? För att nämna några: sjuksköterska, informatör, telefonist, utbildare, bilmekaniker, transportör, farmaceut, handledare, tvätterska, medlare, kurator osv, . Och allt detta verkar falla in under ramen ”sedvanliga sjuksköterskeuppgifter”.
I media pratar man om den akuta bristen på våra yrkesgrupper. Enl temarapport 2017:3, framgår följande:
Det fanns omkring 111 000 personer under 65 år med sjuksköterskeexamen i Sverige år 2014. Cirka 1 av 10 av dem arbetade inom andra yrken än sjuksköterska eller barnmorska, utanför vård och omsorg. Källa: SCB, Sjuksköterskor utanför yrket.
Med enkel matematik var det då ca 11000 utbildade sjuksköterskor/barnmorskor som inte arbetade inom vården. Den siffran är troligtvis ännu högre i dag.
Så vad gör våra arbetsgivare för att behålla och återrekrytera personal inom denna multiprofessionella yrkeskår?
Mitt tips är: Tacka med lön!
Cecilia Asp-Paulrud, Leg. Sjuksköterska Södertälje kommun, LSS-teamet, Ledamot avdelningsstyrelsen Stockholm
Kommentarer
Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.
Boka din lönecoachning!
Nu är äntligen vår digitala lönecoachning i gång igen efter sommaren. Vi har flera tillfällen med fokus på löneförhandling eller lönesamtal. Passa på att öka dina kunskaper om lön, löneförhandling och lönebildning. Det har du nytta och glädje av hela yrkeslivet.
Sedan starten hösten 2021 har vi gruppcoachat över 8000 medlemmar. Ta chansen du också.
Säkra din plats här!
Håller helt med dig att sedvanliga sjuksköterskeuppgifter är ett väldigt brett spektrum i och med att vi är allt vad du säger ovan. I vissa fall är vi hobby-jurister också. Att vi skall hålla på med bilvård för att regioner/kommuner inte kan anställa någon som sköter bilarna är bedrövligt. Det är som om vår tid inte är viktig.
Jag tycker Vårdförbundet skall räkna ut vad personalomsättningen bland sjuksköterskor kostar. I kommunen jag jobbar ligger den på 30%. Visserligen byter en del sjuksköterskor inom kommunen, men jag kan tro att rekrytering och upplärning kostar åtskilliga miljoner, och de pengarna kunde gå till annat. Jag önskar att någon ställer den frågan till politiker och tjänstemän och ber att de redovisar de kostnaderna.