Miljöpartiets svar kommer från Lena Östholm Munkberg (L.Ö.M), Dolores Öhman (D.Ö), Thomas Hansson (T.H), Mätta Ivarsson (M.I), Angela Everbäck (A.E) och Kami Timothy Petersen (K.T.P). Vi har enbart fått foto från Mätta Ivarsson.

Fråga 1

Kompetensförsörjningen är en högaktuell fråga där Vårdförbundets samtliga professioner i form av legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor samt sjuksköterskor är bristyrken inom region Skåne. Vad anser du behöver göras för att öka attraktiviteten för att;

a. Behålla befintliga medarbetare inom Vårdförbundets professioner

b. Attrahera erfarna till anställning

c. Attrahera nya i yrket till anställning

 

(L.Ö.M)

a. Jag anser att:

– en bra arbetsmiljö är en förutsättning inom alla yrken. De flesta yrken inom sjukvården är yrken med patientkontakter och därmed är en bra arbetsmiljö nödvändig. Inom satsningar på en bra arbetsmiljö ryms både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. När det gäller den psykiska arbetsmiljön innefattar detta även delar som att bli sedd, att uppleva att arbetsgivaren uppskattar ditt arbete, att samarbetet inom enheten fungerar osv.

– utveckla arbetsmodeller mot en nära vård där personalen ges möjlighet att påverka arbetssätt

– låt personalen vara med och utveckla arbetssätt med ett ökat patientinflytande, detta bygger ofta på den nära relationen mellan vårdgivare och patient.

– utveckla karriärvägar som stimulerar till utveckling inom arbetsplatsen och inom organisationen

– låt forskning på arbetstid vara en möjlighet för den personal som har potential och intresse för området.

– låt vidareutbildning och erfarenhet visa sig i löneutvecklingen – höj lönerna generellt.

b. Jag anser att:

– en arbetsplats med ett gott rykte har enklare att attrahera erfarna medarbetare

– erbjud utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen exempelvis genom att leda förbättringsarbeten utefter behov och intresse

– erbjud möjlighet till forskningsmöjligheter till de som har intresse och potential

– ha bra chefer/ledare som ser sin personal, uppmuntrar och tar tillvara kompetens

c. Jag anser att:

– en arbetsplats med ett gott rykte har enklare att attrahera erfarna medarbetare

– erbjud mentorstöd och handledning av erfarna medarbetare

– erbjud en bra ingångslön med tydliga möjligheter till löneutveckling

– erbjud ett väl utarbetat introduktionsprogram för nyanställda.

En av sjukvårdens allra största utmaningar är att rekrytera och behålla personal. Det är en ond cirkel där personalbristen skapar långa vårdköer och en stressig arbetsmiljö, vilket gör att färre vill stanna kvar eller börja arbeta inom vården. De åtgärder som krävs för att behålla, attrahera erfarna och nya till yrket går hand i hand. Region Skåne behöver bli en mer attraktiv arbetsgivare genom bättre arbetsmiljö och högre löner. Generellt anser jag att:

– övertiden för personalen behöver minskas och att personalen ska garanteras tid för raster och återhämtning

– personalen behöver ges ökade möjligheter att påverka sitt schema

– lönerna behöver höjas så att personalen ges möjlighet till en bra löneutveckling

– att personalen bör ges möjlighet till vidareutbildning till specialistsjuksköterska eller forska på arbetstid.

– att en fullföljd vidareutbildning inom verksamhetsområdet ska synas i lönekuvertet och ge möjlighet till utveckling inom relevanta arbetsuppgifter för att kompetensen ska tas tillvara på bästa sätt.

– karriärmöjligheter är viktiga, erfaren personal bör ges möjlighet att utvecklas inom Region Skåne

– det bör finnas ett bättre övergripande samarbete för att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas inom Region skånes olika enheter.

 

 

 

(T.H)

För att behålla medarbetare behöver arbetsmiljön förbättras genom att minska övertid, ha bättre scheman och tid för återhämtning.

Det är bra för erfarna att kunna attraheras genom löneutveckling och karriärmöjligheter.

För att få in nya i yrket krävs ovanstående samt att det känns relevant i jobbet utifrån utbildning och erfarenhet.

Vi i miljöpartiet vill att finansieringen från staten ska öka för att göra detta möjligt.

 

 

 

(M.I) och (D.Ö)

En av sjukvårdens allra största utmaningar att rekrytera och behålla personal. Det är en ond cirkel där personalbristen skapar långa vårdköer och en stressig arbetsmiljö, vilket gör att färre vill stanna kvar eller börja arbeta inom vården. De åtgärder som krävs för att behålla, attrahera erfarna och nya till yrket går hand i hand. Region Skåne behöver bli en mer attraktiv arbetsgivare genom bättre arbetsmiljö, fler anställda och högre löner. Miljöpartiet vill att arbetsmiljön för sjukvårdspersonalen förbättras med mindre övertid, bättre scheman och garanterad tid för raster och återhämtning. Våra åtgärder för en bättre arbetsmiljö beskrivs mer utförligt under fråga 2. Lönerna behöver höjas för att personalen ska få rätt ersättning för det ansvar de har. Högre löner ökar även attraktiviteten för yrket. En bra löneutveckling och karriärmöjligheter är viktiga för att erfaren personal ska stanna kvar inom den offentliga vården. Sjuksköterskor som jobbar i 30 år kan nu få samma lön som en nyexaminerad sjuksköterska – så kan det inte vara. Löneutvecklingen måste förbättras så att erfarenhet syns i lönekuvertet. Vi vill förbättra karriärmöjligheterna genom att göra det möjligt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska eller forska på arbetstid. En vidareutbildning ska även synas i lönekuvertet och i arbetsuppgifterna. Anställda ska känna att arbetsuppgifterna är relevanta utifrån utbildning och erfarenhet, så att kompetensen tas tillvara på bästa sätt. Miljöpartiet driver nationellt att regionerna även fortsättningsvis ska ansvara för sjukvården men att staten ska ta ett ökat ansvar för finansieringen. Med start 2023 vill Miljöpartiet att staten satsar tio miljarder varje år på sjukvården. Från 2026 ska statsbidragen vara på en permanent högre nivå med 40 miljarder kronor. Pengarna ska vara sektorsbidrag till kommuner och regionerna och ska bland annat användas till fler medarbetare och högre löner. De höjda statsbidragen ska också räcka till satsningar på ledarskapet med bättre utbildningar för de som är chefer samt mer pengar till den återhämtningsbonus för sjukvårdspersonal som infördes förra året. Bonusen ska gå till återhämtning för personalen, och har möjliggjort satsningar på exempelvis förkortad arbetstid och anställning av mer servicepersonal som kan avlasta sjuksköterskor. Därtill vill MP se en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och en skärpt arbetsmiljölagstiftning, som möjliggör vite för brister även i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

 

 

 

(A.E)

Miljöpartiet vill att arbetsmiljön för sjukvårdspersonalen förbättras med mindre övertid, bättre scheman och garanterad tid för raster och återhämtning. Att Region Skåne genom bättre arbetsmiljö och högre löner blir en mer attraktiv arbetsgivare. Vi vill förbättra karriärmöjligheterna genom att göra det möjligt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska eller forska på arbetstid. Att kompetens tas tillvara på bästa sätt. De Servicevärdar som finns i Region Skåne är en resurs som gör det möjligt att vissa arbetsuppgifter kan frikopplas. Så kompetensen kan användas där den behövs.

 

 

 

(K.T.P)

a.

• Jag var nyligen och lyssnade på barnmorskorna på förlossningsavdelningen här i Malmö. Av de 180 miljoner som den rödgröna regeringen sköt till har bara en bråkdel nått verksamheten. Det leder till strömavhopp och som i så många andra verksamheter går de på knäna. Lönerna för sjuksköterskor, barnmorskor och andra yrkesgrupper inom sjukvården måste höjas, utan att personalen röstar med fötterna. Det handlar om tusentals kronor som man tjänar genom att gå till privat verksamhet.
• Det behövs fler karriärmöjligheter. Det måste löna sig lönemässigt att stanna kvar, med en bättre stegring av lönerna.
• Riksdagen måste skjuta till 40 miljarder till vården i regioner och kommuner, motsvarande ca 5,2 miljarder till verksamheter i Skåne. Samtidigt tävlar tyvärr Skåne i botten av ligan när det gäller regionernas skattesatser, så det saknas inte möjligheter att finansiera vården.

b.

• Jag vill se kortare arbetstider, högre löner, bättre scheman, mindre övertid och bättre friskvård.

c.

• Det behövs attraktiva villkor och en attraktiv arbetsgivare. Som ny måste du få en lugn introduktion med erfarna kollegor.
• Det behövs möjligheter att studera på arbetstid för att kunna lära upp nya genom handledning och utbildning. Då krävs tid och pengar. De som ska lämna arbetsplatsen är de som går till lärosäten för att utbilda nya.

 

 

 

Fråga 2

Arbetsbelastningen för Vårdförbundets medlemmar är väldigt hög på många arbetsplatser vilket bland annat visar sig genom att där inte finns tillräcklig tid för återhämtning och/eller balans mellan krav och resurser. Vad tycker du ska göras för att förbättra arbetsmiljön?

 

(L.Ö.M)

Jag vill att arbetsmiljön för sjukvårdspersonalen förbättras genom:

– mindre övertid och garanterad tid för raster och återhämtning.

– utbyggnad av de interna resursteamen så att de bättre kan täcka upp vid behov.

– varje personal har möjligheter att påverka sin arbetssituation så långt det är möjligt.

– att varje personal så långt det är möjligt kan påverka sin arbetstid

– att Region Skåne utveckla nya arbetstidsmodeller som möjliggör ett mer flexibelt arbetsliv.

– tid avsättas i schemat för reflektion och återhämtning och för att delta i fysiska aktiviteter på arbetstid.

– villkoren för friskvård utvecklas

– att personalen ges ett ökat inflytande och delaktighet vid exempelvis omorganisationer.

– den administrativa bördan för sjukvårdspersonalen minskas

– utvecklade arbetssätt inom verksamheterna för att öka möjligheterna att behålla kvalificerad arbetskraft.

Jag vill även att:

– en nollvision införs på nationell nivå för arbetsrelaterad ohälsa och att hälso- och sjukvården blir det första fokusområdet.

– arbetsmiljölagstiftningen skärps för att möjliggöra vite för brister även i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

– att balansen mellan behov och tillgång på sjukvårdspersonal genomlyses och säkras. Tillgången på personal behöver planeras mer långsiktigt än idag.

– Region Skåne blir bättre på att använda den återhämtningsbonus som vi i Miljöpartiet drev igenom på nationell nivå förra året. Denna bonus är avsedd till återhämtning för personalen, och möjliggör satsningar på exempelvis förkortad arbetstid och anställning av mer servicepersonal som kan avlasta sjuksköterskor

– återhämtningsbonusen ovan ska utökas med en miljard kronor.

 

 

 

(T.H)

Här tangerar vi svaret på fråga 1 a, arbetsmiljön behöver styras upp med mindre övertid, hållbara scheman och tid. Sen behövs även mer servicepersonal för att avlasta Vårdförbundets medlemmar de arbetsuppgifter som kan vara möjliga att utföras av servicepersonal.

 

 

 

(M.I) och (D.Ö)

Miljöpartiet vill att arbetsmiljön för sjukvårdspersonalen förbättras med mindre övertid, bättre scheman och garanterad tid för raster och återhämtning. Satsningar på arbetsvillkoren för sjukvårdens anställda är ett avgörande verktyg för att minska behovet av hyrpersonal. De interna resursteamen behöver byggas ut för att i större utsträckning kunna täcka upp för både längre vakanser och enskilda pass med kort varsel. Miljöpartiet vill öka de anställdas möjligheter att påverka sin arbetssituation och arbetstid. Så långt det är möjligt ska Region Skåne erbjuda individuellt anpassade scheman. Region Skåne behöver också titta närmare på och utveckla nya arbetstidsmodeller som möjliggör ett mer flexibelt arbetsliv. Mer tid ska avsättas för reflektion och återhämtning och det ska vara möjligt att kunna delta i fysiska aktiviteter på arbetstid. Villkoren för friskvård behöver bli bättre. Personalen besitter en stor kompetens och vi vill ge de anställda ökat inflytande och medbestämmande både när det gäller de mer vardagliga rutinerna men även vid större förändringar som omorganisationer. Miljöpartiet vill verka för att minska den administrativa bördan för sjukvårdspersonal och att arbetssätten inom sjukvården förbättras så att regionen behåller kvalificerad arbetskraft. Vi vill att Region Skåne blir bättre på att använda den återhämtningsbonus som Miljöpartiet drev igenom på nationell nivå förra året. Miljöpartiet driver nu även att återhämtningsbonusen ska utökas med en miljard kronor. Bonusen ska gå till återhämtning för personalen, och har möjliggjort satsningar på exempelvis förkortad arbetstid och anställning av mer servicepersonal som kan avlasta sjuksköterskor. På nationell nivå vill vi även införa en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och göra hälso- och sjukvården till ett första fokusområde. Vi vill även se en skärpt arbetsmiljölagstiftning, som möjliggör vite för brister även i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

 

 

 

(A.E)

Genom mindre övertid, bättre scheman och garanterad tid för raster och återhämtning. Ökade möjligheter för de anställda att påverka sin arbetssituation och arbetstid. Bättre villkor för friskvård och återhämtning och det ska vara möjligt att kunna delta i fysiska aktiviteter på arbetstid.

 

 

 

(K.T.P)

Som nämnts behövs en rejäl resursförstärkning. Vi vill se kortare arbetstider, högre löner, bättre scheman, mindre övertid garanterad tid för raster och återhämtning och bättre friskvård.

 

 

 

Fråga 3

Ett bra och nära ledarskap är a och o, både för medarbetarna och verksamheten. Vad tycker du att arbetsgivaren ska göra för att ge cheferna rätt förutsättningar i sitt arbete?

 

(L.Ö.M)

Ett bra ledarskap är nödvändigt för omställningen till en mer personcentrerad vård och en nära hälso-och sjukvårdsorganisation. Det gäller även för omställningen till en hälso- och sjukvård som arbetar mer förebyggande. Det är chefen/ledaren som har det nära ansvaret för arbetsmiljön Jag vill:

– se höjda statsbidrag för att införa en mer enhetlig utbildning för vårdens chefer/ledare – se en satsning på kompetensutveckling av första linjens chefer/ledare.

– att chefen/ledaren ges det stöd och det beslutsutrymme som hen behöver i sitt arbete.

– att antal medarbetare per chef ligger inom rekommenderade ramar

– att chefen/ledaren ges förutsättningar att se, uppmuntra och stödja sina medarbetare och att inte de administrativa uppgifterna tar över.

 

 

 

(T.H)

Arbetsgivaren bör ge cheferna ytterligare stöd i sin ledarroll och det utökade statsbidrag som Miljöpartiet föreslår kan ge utrymme för en starkare kompetensutveckling hos chefer och för färre medarbetare per chef

 

 

 

(M.I) och (D.Ö)

Cheferna har en nyckelroll för arbetsmiljön men behöver ytterligare stöd. Utan ett bra ledarskap kan vi inte ställa om hälso-och sjukvårdens organisation till en mer nära och personcentrerad vård. Miljöpartiets höjda statsbidrag på 40 miljarder kronor, som vi beskriver utförligare under första enkätfrågan, ska räcka till fler och bättre utbildade chefer. Vi vill satsa på kompetensutveckling för första linjens chefer och färre medarbetare per chef. Vi vill även införa en kvalitativ och likvärdig utbildning för vårdens chefer, liknande skolvärldens rektorsutbildning.

 

 

 

(A.E)

Genom att satsa på kompetensutveckling för första linjens chefer och färre medarbetare per chef. Även genom att införa en kvalitativ och likvärdig utbildning för vårdens chefer, liknande skolvärldens rektorsutbildning.

 

 

 

(K.T.P)

• På många håll är det för många anställda per chef. Det behövs fler och bättre utbildning.
• Cheferna närmst verksamheten har arbetsmiljöansvar men behöver större mandat. Om det ändå inte funkar måste kunna lämna ifrån sig ansvaret uppåt, så det blir tydliga signaler i kedjan att nåt är fel.

 

 

 

Fråga 4

Vården står inför två stora paradigmskiften, dels omställning till en God och nära vård, dels att vården ska utgå utifrån det etiska förhållningssättet Personcentrerad vård. För att kunna uppnå dessa två paradigmskifte krävs mycket av organisationen på olika nivåer.

a. Vilken roll anser du att politiker bör/ska ha när det gäller organisering av vården?

b. Hur ser du att region Skåne ska arbeta för att implementera både omställningen till en God och nära vård samt Personcentrerad vård?

 

(L.Ö.M)

a. Jag anser att det yttersta ansvaret för organiseringen inom hälso- och sjukvården och det övergripande ramverket ligger hos politikerna. Det innebär även att politikerna har ansvar för att:

– säkerställa de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna.

– säkerställa förutsättningar för en hållbar arbetssituation och för att uppnå en vård av hög kvalitet.

– skapa visioner och övergripande målsättningar för styrningen av hälso-och sjukvården.

– säkerställa att antalet utbildningsplatser/kompetensutvecklingen följer verksamhetens behov.

Min åsikt är att:

– verksamheten har ansvar för de mer detaljerade frågorna och för uppföljning av uppsatta mål och riktlinjer. Här är det viktigt att professionen ges utrymme att påverka hälso- och sjukvården så att den anpassas efter behov och efter verksamhetens förutsättningar.

– ökade resurser behöver avsättas för att anställda ska ges ett ökat inflytande och delaktighet vid exempelvis beslut och genomförande av förbättringsåtgärder.

– staten bör ta ett ökat övergripande ansvar för finansiering av hälso- och sjukvården inom kommuner och regioner. Detta kan exempelvis vara för ett utökat stöd till kompetensförsörjningen inom sjukvården i hela Sverige. Några andra områden är finansieringen av den nära vårdens, den personcentrerade vårdens utvecklingen och för resurser till att minska vårdköerna och för ett likvärdigt stöd inom de sjukdomsområden som kräver en nationell samordning.

b. Jag vill att:

– den nära vården/vårdcentralerna/primärvården blir förstahandsvalet och navet i sjukvården och att närheten mellan patient och läkare och annan vårdpersonal får ett ökat utrymme.

– vårdcentralerna får ett mer övergripande ansvar för patienterna och för att koordinera vården för patienten. På detta sätt avlastar primärvården även den specialiserade sjukvården.

– samverkan ökar för att möjliggöra den personcentrerade vården där patienten sätts i centrum. Denna ökade samverkan gäller mellan regionens egna verksamheter, som primärvård och specialistsjukvård, den kommunala hemsjukvården och andra berörda verksamheter. Samverkan mellan den nära vården och den kommunala hemsjukvården är särskilt viktig för äldre och multisjuka och patienter med kroniska sjukdomar.

– alla patienter som vill ha en fast läkarkontakt i primärvården ska erbjudas detta, en fast vårdkontakt kan vara en sjuksköterska eller en annan legitimerad personal som har en nära kontakt med patienten.

– ett listningstak för antal patienter per läkare införs, här är vårdtyngden vara en viktig faktor.

– patienter med omfattande vårdbehov erbjuds en vårdlots som ansvarar för vårdprocessen.

– ett patientkontrakt införs för patienter med stort vårdbehov.

– teamarbetet på olika nivåer ges ett ökat utrymme i den personcentrerade vården. Här kan även den fasta vårdkontakten vara en viktig funktion.

– anhörigas möjligheter att vara en del i vårdens utformning ökas och att stödet för de närstående som vill vara aktiva i vården av sina närstående ökar.

Jag anser att vi behöver säkra att:

– det finns specialister i allmänmedicin på vårdcentralerna och inom de områden där vårdcentralernas läkare kan behöva stöd.

– det finns direktlinjer mellan vårdcentralerna och specialistläkare inom övriga områden.

– utvecklingen av välfärdstjänster och digitaliseringen växlar upp.

– att utvecklingen av ett gemensamt journalsystem växlar upp.

– att det förebyggande arbetet behöver prioriteras högre än idag exempelvis en utökning av de förebyggande hälsosamtalen och införande av fler familjecentraler.

 

 

 

(T.H)

a. Politikerna har ansvaret för vården, och måste skapa goda förutsättningar för verksamheten att skapa en hållbar arbetssituation och vård av god kvalitet. Det är också viktigt att kunna skilja på politiska frågor och frågor som bör hanteras inom verksamheten.

b. Vårt ansvar inom politiken måste vara att ge en större del av vården inom vårdcentralerna och prioritera primärvården utveckling till att skapa en vård som sätter patienten i centrum och arbetar tidigare i vårdbehovet. Ett starkare fokus på den förebyggande hälsan kan minska det större vårdbehovet, det kan göras i samverkan med patienter och allmänmedicinspecialister. En fast läkarkontakt är tydligt önskvärd.

 

 

 

(M.I) och (D.Ö)

a. Det yttersta ansvaret för hälso-och sjukvården ligger hos politikerna. Det är vårt ansvar att vården har de ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som krävs. Vi måste se till att det finns tillräckliga förutsättningar för en hållbar arbetssituation och en vård av hög kvalitet. Det är även upp till politiker att skapa visioner och målsättningar för styrningen av hälso-och sjukvården. Det är dock viktigt att skilja på politiska frågor och frågor som bör hanteras inom verksamheten. För Miljöpartiet är det viktigt att de anställda ges ökat inflytande och medbestämmande vid exempelvis omorganisationer. Vi vill avsätta mer resurser till hälso-och sjukvården, och göra medarbetarna mer delaktiga i de förbättringar som krävs.

b. Miljöpartiet vill genomföra en vårdväxling i Skåne. Vårdcentralerna ska vara navet i hälso- och sjukvården. Genom att bygga ut primärvården kan sjukhusen avlastas samtidigt som vården kommer närmare medborgarna. Vårdcentralerna behöver också få ett större övergripande ansvar för patienterna och koordinera den vård som respektive patient har behov av. Fler specialister i allmänmedicin behöver anställas, samtidigt som fler specialister inom andra områden bör finnas tillgängliga på vårdcentralen. Samverkan mellan sjukhusen och primärvården måste öka, med större möjligheter att få kontakt med en specialist på sjukhuset direkt på vårdcentralen. Här spelar digitaliseringen en viktig roll. Som patient ska det vara lätt att få kontakt med sin vårdcentral, oavsett om det sker via telefon eller digitalt på nätet. Digitala tjänster behöver utvecklas, både för att underlätta för medarbetarna och för att göra vården mer tillgänglig för medborgarna. För att lyckas ställa om vården behöver finansieringen av primärvården öka. För att skapa en vård som sätter patienten i centrum är en ökad samverkan avgörande. Det gäller både mellan olika verksamheter inom regionen, som primärvård och specialistsjukvård, och med andra aktörer som kommuner och myndigheter. Ingen ska hamna mellan stolarna. Särskilt viktigt är det att utveckla samverkan med den kommunala hemsjukvården, med ett bättre läkarstöd. Miljöpartiet vill skapa en vård där det finns en större närhet mellan patient och läkare och annan vårdpersonal. Alla patienter som vill ha en fast läkarkontakt i primärvården ska ha rätt till det. Det är särskilt viktigt för äldre, multisjuka och patienter med kroniska sjukdomar. Det behöver införas ett listningstak på hur många patienter en läkare kan ha, där patienternas vårdtyngd är en viktig faktor. De patienter som har ett omfattande vårdbehov och ofta kontakt med vården ska ha möjlighet att ha en vårdlots, som ansvarar för hela vårdprocessen. Vi vill också att Region Skåne inför patientkontrakt för patienter som får mycket vård. Anhöriga behöver i större utsträckning få vara en del i vårdens utformning och ibland behöver de också eget stöd. Miljöpartiet vill utveckla anhörigstödet genom till exempel olika stödfunktioner samt förbättra kunskapen kring frågan hos hälso- och sjukvårdspersonalen

 

 

 

(A.E)

a. Det är viktigt att de anställda ges ökat inflytande och medbestämmande vid exempelvis omorganisationer. Politiker ska inte gå in i detaljfrågor, politikens ansvar är att se till att vården har de ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som behövs.

b. Genom att bygga ut primärvården och ge Vårdcentralerna ett större övergripande ansvar för patienterna. Samverkan mellan sjukhusen och primärvården måste öka och de digitala tjänsternas möjligheter utvecklas, för medarbetarna och för att göra vården mer tillgänglig för medborgarna. Vården ska sätta patienten i centrum med en större närhet mellan patient och läkare och annan vårdpersonal. Alla patienter som vill ha en fast läkarkontakt i primärvården ska ha rätt till det. Genom att utveckla anhörigstödet och låta anhöriga vara en del i utformning av vården.

 

 

 

(K.T.P)

a. Vi politiker ska göra ordentliga konsekvensanalyser inför beslut och följa upp hur det blir. Vi bör ha löpande kontakt och besöka verksamheter och ställa krav på ledningen när det gäller delaktighet bland personalen i förändringsarbetet.

b. Primärvården behöver byggas ut och kunna ta ett större helhetsansvar för patienter och samordna deras vårdinsatser. Det behövs fler allmänmedicinare.

• Vi bör också se till att den vården i offentlig regi lär sig att tillvarata digitaliseringen.
• Patienter med omfattande behov bör få särskild hjälp av en vårdlots.
• Stödet till anhöriga behöver öka, och kunskaperna om detta.

 

 

 

(D.Ö)

Generellt tillägg: IT ska vara ett stöd i arbetet. Ibland känns det som ökad administration istället. Även patienterna måste kunna ta del av det digitala på ett sätt som förbättrar deras vård och inte tvärtom. Verksamheten ska vara i centrum och systemen finns till för att förbättra förutsättningar för en bra vård.