Sjuksköterskebloggen

  • Om bloggen
  • Om Vårdförbundet
  • Vårdförbundetbloggen
Sjuksköterskebloggen

Sjuksköterskebloggen

Våga fråga om våld i nära relationer

28 augusti, 2017 by Isabella Olsson Leave a Comment

Vill börja med att tacka alla sommarvikarier som jobbat runt om i Sverige denna sommar, ni gör ett kanon jobb & får vården att snurra när vi i den ordinarie styrkan tar ledighet.

Och grattis till alla er som kommit in på sjuksköterskeutbildningen. Ni har en fantastisk framtid framför de bestående av svett, blod & tårar men även en massa massa glädje!

Våga fråga om du misstänker våld i nära relationer!

Nu till månadens inlägg. Allvarligt & fortfarande väldigt skambelagt – våld i nära relation & sexuella övergrepp. Det sker ständigt runt om oss, bland patienter, anhöriga & personalen. Jag läste nyligen en kurs om våld i nära relation & hedersrelaterat våld, en mycket givande kurs, som fick mig att tänka annorlunda när kursen var slut var det lagom dags att börja inom sjukvården igen. Till min förvåning upptäckte jag väldigt fort brister kring detta. Jag frågade min chef om jag fick hålla föreläsning i just detta men med fokus på sjukvårdens ansvar då jag har erfarenhet från mitt tidigare yrke som polis men även efter kursen jag läst. I samband med detta möte frågade jag även chefen om vi har handlingsplan för patienter som utsatts & svaret blev “vi har nog aldrig haft någon sådan patient”. Jag kände direkt hur jag förvandlades till ett stort frågetecken, hur kan hen säga så? Hur kan man tro att våldet kommer till än & att de är en viss typ av människa? Frågorna blev många.

Jag satt direkt igång med mitt projekt & i samband med anamnesupptagning vid inskrivning frågade jag om patienten någon gång utsatts för våld i nära relation, 19 patienter av 20 var positiva till frågan.  7 av dem hade upplevt eller levde fortfarande i en sådan relation. För att tillägga var några av dessa patienter även de som åt mest & starkast ångestmedicin. Jag tillfrågade patienterna hur de upplever när en sjuksköterska frågar om detta och svaret blev från en som själv varit offer för våld “äntligen frågar någon, jag har aldrig kommit så långt med mig själv att jag självmant berättar. Jag har träffat så många inom vården och ingen har frågat. Jag tycker verkligen det är jättebra”.

Detta samtal bekräftade min farhåga, att personal är mer obekväma att fråga än patienten, i alla fall i många fall. Enligt forskning vi fick ta del av under utbildningen var de främsta anledningen till att inte fråga 1. Att man skulle kränka individen. 2. Att man la sig i något privat. 3. Att man var rädd för svaret & inte visste hur man skulle handha uppgifterna.

Efter föreläsningen på avdelningen bestämdes att alla skulle börja fråga om detta, många gjorde det & plötsligt kom vi åt roten till mångas ångest. Vi fick höra livsberättelser vi aldrig trodde existerade.

För våld finns överallt, det är inte enbart unga kvinnor eller barn. Det finns överallt bland runt om oss. Barn, ungdomar, vuxna, äldre & personal. Så vi måste börja fråga, vi måste våga prata, vi måste ta bort skamstämpeln kring våld för att kunna hjälp dessa individer. Vi ska inte vara poliser utan ett stöd, som sjukvårdspersonal kan vi hjälpa att ta fram nummer till kvinnojourer, kontakta sjukhuset kurator, ringa polis om patienten önskar, skriva orosanmälan om barn finns i bilden. Vi kan påverka & en endaste fråga kan öppna många dörrar.

Praktiska råd:

  • Ställ frågan utan att linda in det, jag brukar säga under kategorin psykiska funktioner “har du upplevt våld i nära relation som barn eller i vuxen ålder”.
  • Normalisera och förminska inte våldet om en patient ex kommer in med frakturer och man misstänker våld eller att vi vet att det är pga de säga: nu hade du tur, de var bara fraktur på ett revben. För personen är det inte tur utan en ren mardröm.
  • Våga lyssna & stanna kvar
  • Var inte rädd att du kränker individen genom att fråga, se de snarare som en del i din profession.
  • Utsatta kan visa olika beteenden alltifrån aggressivitet, instängdhet till oro/ångest.
  • Uppmärksamma blåmärken på kroppen (ytterligare en anledning att kontrollera hudkostymen).

Jag vet att jag i början av min sjuksköterskekarriär var rädd att säga bort mig inför patienter att säga något olämpligt eller dumma frågor. Men nu, med några års yrkeserfarenhet vet jag att det är frågorna som ger mig information jag många gånger behöver. Jag vet vad jag bör fråga och när, att tro på sig själv & sin kunskap kan hjälp många men allra helst dig själv.

Så börja fråga, fråga vad ni har för handlingsplan på just er arbetsplats, diskutera detta på arbetsplatsträffar. Lycka till, tillsammans tror jag vi kan förändra.

Följ gärna min vardag på instagram: ssk_vardag

 

Jag önskar er alla en fortsatt bra sensommar! Vänliga hälsningar / Isabella, sjuksköterska.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Filed Under: Etik, Medlemsberättelse Tagged With: etik, kvinnojour, omvårdnad, sjuksköterskevardag, utbildning

Nu nalkas sjuksköterskeexamen för många

13 juni, 2017 by Isabella Olsson Leave a Comment

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gästinlägg av Isabella Olsson: En månad har gått sen jag senast skrev ett inlägg och nu nalkas sjuksköterskeexamen för många. Jag skulle vilja ägna detta inlägg till att välkomna alla er nya till vården. Efter 3 års studier väntar äntligen verkligheten. Men med verkligheten kommer prestationskraven, nervositeten och allvaret.

 

Jag vet själv hur det är att vara ny och alla tankar som kommer med de. Jag minns att jag ställde orimligt höga krav på mig själv som ledde till att jag överanalyserade i princip allt & mådde dåligt i början.. Så jag vill skicka med en tankeställare till er som ska börja inom vården.

Var snäll mot dig själv

Se till att få tillräcklig lång introduktion så du känner dig bekväm med att gå själv, checka av med din handledare om de är något särskilt du funderar över & våga ta plats men gå inte över dina egna gränser (du kan mer än du tror). Om de uppstår en situation där du är osäker hur patienten ska behandlas, vårdas eller undersökas fråga. Gör inte misstaget att chansa då konsekvenserna kan bli båda allvarlig och öka lidandet för patienten. Men var snäll mot dig själv.

Sänk garden och beröm dig själv för det du klarar av

Men det är inte enbart upp till de nya att stå på sig, tro på sig själva & visa framfötterna. De kräver också att vi som redan jobbar välkomnar dessa personer & har förståelse för att de är nya. Man är inte bara ny som sjuksköterska under tiden man har introduktion utan en längre stund efter.

Att ha läst en 3 årig högskoleutbildning innebär inte att man kan allt i praktiken. De krävs träning & övning i den kliniska miljön.

Vi måste hjälpa varandra genom att lära & informera. För alla är vi där av samma intresse – att hjälpa patienten. Och till dig som är ny, försök vara med på så mycket som möjligt, fråga & var nyfiken, skriv upp & sök efter information. Var dig själv, visa ditt engagemang och var ödmjuk inför att du är ny.

Du är varmt välkommen till ett fantastiskt yrke där du aktivt kan göra skillnad varje dag

Du kommer kunna inspirera, motivera & stärka andra människor men du kommer också få vara med och se de baksidan av livet, du kommer träffa människor som är trasiga i själen, avlidna patienter, ledsna anhöriga, arga patienter & de patienter som gett upp. Du kommer troligtvis vara både arg, glad & ledsen, du kommer känna dig som en superhjälte för att andra dagen känna dig maktlös & otillräcklig.  Men oavsett kommer du som person göra skillnad för andra människor.

Det kanske är just dig den trasiga själen pratar om när hen säger “jag träffade idag en underbar vårdpersonal som lyssnade”, du kanske kommer vara den anhöriga tackar i tidning för god omvårdnad av deras närstående, du kanske kommer vara den som hjälper svårt sjuka frisk igen!

Ett fantastiskt yrke väntar fullt med händelser & situationer som kommer påverka dig.  Men vad som än  händer behandla alla med respekt, omsorg & kärlek för i slutändan är det alltid du som vinner på det. 

Och glöm inte – HA KUL! 

Lycka till / Isabella Olsson 

 

Här kommer en SBAR till er nyexaminerade sjuksköterskor: 

S – nyutexaminerad sjuksköterska, stolt, välbehållen & troligtvis väldigt skoltrött. 

B – 3 långa studie år fyllda med seminarium, salstentor, hemtentor, praktiska övningar & examinationer, VFU:er, c-uppsats…

För att inte glömma i : Skratta, tentaångest, kärlek, vänskap, tentafester (ibland vilda sådana), godkända examinationer, stolthet. 

A – väldigt nervös inför sin första dag som sjuksköterska. Prestationsångest men även förväntningar inför vad som komma skall. 

R – stå på dig, var stolt över att just du klarat sjuksköterskeprogrammet. Våga vara ny be om hjälp, fråga & observera. Sänk garden och var snäll mot dig själv. Ta inte saker för givet vilket genererar i slarv ex: märk alltid upp medicinkopp med patienten id, kolla hur läkemedel & antibiotika ska iordningställas, märk sprutor & infusioner. Var tydlig & våga delegera. Var ödmjuk inför din nya roll, som sjuksköterska. Ta ingen skit från någon bara för du är ny tänk som Pippi: “de här har jag aldrig gjort förut så det ska jag nog klara av”. Var dig själv & våga göra skillnad för det kan man.

Läs mer om yrkesintroduktion och hur Vårdförbundet arbetar för att du ska kunna utvecklas HÄR

Filed Under: Information Tagged With: fantastiskt yrke, högskoleutbildning, introduktion, patienter, Sjuksköterska, sjuksköterskeexamen, yrkesintroduktion

Efter operationen sa jag till min mamma – jag vill också bli sjuksköterska!

9 maj, 2017 by Isabella Olsson 1 Comment

Det är alltid svårt att börja med något för att fånga andras intressen men här kommer mitt försök. Jag heter Isabella och är 26 år gammal. Jag jobbar som sjuksköterska på ett av sjukhusen i region Västmanland. Redan som barn intresserade jag mig för att hjälpa människor, det kanske föll sig naturligt eftersom mamma ofta kom hem och berättade spännande saker hon upplevt när hon jobbat. Mamma är också sjuksköterska och har så länge jag kan minnas jobbat inom vården, alltifrån vårdavdelning, intensivvård, ambulans och nu psykiatrin. Jag minns såväl att jag fascinerades över hennes berättelser över hur hon hade hjälpt andra människor som svävade mellan liv och död, eller hur hon fått den nedstämde mannen att dra ett skämt. Mamma berättade alltid med sådan inlevelse, aldrig på ett sådant sätt att hon röjde patientens identitet, men med stolthet över sitt yrke. När jag och mina syskon slog oss var det alltid mamma som plåstrade om oss och jag tyckte alltid det blev så fint efter att hon plåstrat om mig.

En dag blev jag sjuk. Jag var 14 år och fick akuta magsmärtor. Det var blindtarmen. Vi tog oss snabbt in till barnakuten där jag möttes av en fantastisk sjuksköterska. Jag minns en idag hur hon tog hand om mig, sättet hon pratade och såg andra människor. Efter den operationen sa jag till mamma ”jag vill också bli sjuksköterska, jag vill också hjälpa människor”, idag tolv år senare är jag sjuksköterska. Stoltare än någonsin, för jag har världens finaste jobb.

Varje dag när jag drar kortet för att komma in på avdelningen väljer jag att vara där och jag väljer att hjälpa andra människor. Mötet med patienterna är för mig väldigt betydelsefullt även om det ibland kan vara smärtsamt och psykiskt påfrestande. Många patienter mår väldigt dåligt och är svårt sjuka, men att få vara den person som patienten öppnar sig för är stort för mig. När jag kom tillbaka som sjuksköterska efter att jobbat som polis infann sig en känsla som är svår att beskriva, men det var som att ha hittat hem. Jag är så otroligt stolt över att vara sjuksköterska. Att jag, Isabella, kan påverka andra människors liv. Jag kan smärtstilla och lindra lidande, jag kan ta hand och stötta, jag kan skratta och motivera, jag kan rehabilitera och hjälpa, finnas med vid tråkiga besked och vid dödsbädden, jag kan påverka människors liv varje dag och det är ovärderligt. Jag tycker det är viktigt att inte glömma bort att detta är min vardag som sjuksköterska men för patienten och anhöriga kan det vara början eller slutet av en tung period i livet.

Jag ser fram emot att berätta mer om mitt yrke som sjuksköterska men även om ämnen som våld i nära relation och vilket ansvar jag tycker sjukvården har, samt om psykisk ohälsa och vikten av sjukvårdens bemötande. Ni kan gärna följa min vardag redan nu på min yrkesinstagram: ssk_vardag

Ta hand om er tills vi hörs igen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vänliga hälsningar
Isabella Olsson

Filed Under: Medlemsberättelse, Profession Tagged With: #minyrkesdag, Sjuksköterska, Sjuksköterskedagen

Senaste inläggen

  • 2020 – det annorlunda året som utmanade oss alla
  • “Det borde vara en enkel åtgärd att säkerställa godkänd PPE för nära vård och omsorg under pandemin”
  • Helikopterperspektiv över pandemin
  • Vad händer om det brakar loss på riktigt?
  • “Ska du sitta så nära mig? Du som är ung och ska leva länge till, ska du riskera livet för en sådan som mig?”

Arkiv

Facebook

För redaktörer

Logga in
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Nödvändigt
Alltid aktiverad

Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.

Ej nödvändigt

Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.