Vi, specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård finns – men vi får inte arbeta med det vi är experter på

Jag har inte varit specialistsjuksköterska speciellt länge, särskilt i jämförelse med många av mina kollegor. Jag har inte heller behövt vara det så länge för att förstå att det finns ett stort behov av sjuksköterskor med hög kompetens i psykiatrisk omvårdnad. Jag har inte heller behövt vara det särskilt länge för att förstå att den kompetens som finns inte alltid tillvaratas på ett tillfredsställande sätt.

Människor som vårdas för psykisk sjukdom tillhör en utsatt grupp som inte sällan drabbas av stigmatisering i samhället och medikalisering i sjukvården. När dessa människor blir inlagda i psykiatrisk heldygnsvård eller kommer till den öppna vården behöver de inte bara mötas av farmakologiska eller psykologiska behandlingar. De måste mötas av omvårdnadsexperter – omvårdnadsexperter som har tid och kompetens för att kunna hjälpa patienterna till återhämtning och tillbaka till det liv de själva önskar. Patienter själva efterfrågar sjuksköterskor som har tid för att samtala och finnas till hands på ett respektfullt och empatiskt sätt.

Dessa experter finns och de är specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Men får de göra det de är experter på?

Nyligen publicerad forskning visar att arbetsgivare inte verkar förstå hur de ska tillvarata specialistsjuksköterskans kompetens, något som verkar stämma med många kliniskt verksamma sjuksköterskors uppfattning. Istället för att efterfråga omvårdnadens bidrag till den psykiatriska vården prioriteras sjuksköterskor som kan stå ut med svåra arbetsförhållanden. Akademiska meriter såsom kandidat-, magister- eller mastersexamen efterfrågas inte alls. Många nyutbildade specialistsjuksköterskor upplever att de kommer tillbaka till en arbetsplats med ny kunskap och inspiration bara för att mötas av samma arbetsuppgifter som innan och samma brist på tid för patienterna.

Är då allt hopp ute för specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård?

Inte alls. Det finns fortfarande tid för arbetsgivare att arbeta mot en förändring av synen på omvårdnadens plats i den psykiatriska vården.

Specialistsjuksköterskan har kompetens för att utveckla verksamheterna mot en mer humanistisk helhetssyn. Hen har också kompetens att vara den som bäst möter patienternas behov av samtal som är empatiska och inriktade på människans livsvärld. Denna kompetens behöver finnas tillgänglig i det akuta skedet såväl som i den öppna vården. Jag har aldrig ångrat mitt val att arbeta i en psykiatrisk kontext eller att utbilda mig vidare inom psykiatrisk omvårdnad. Att kunna göra skillnad för andra människor genom att använda psykiatrisk omvårdnadskunskap och det egna jaget som de främsta instrumenten har lett till tuffa situationer men också några av de mest glädjefyllda.

Nu är det upp till arbetsgivarna att tillvarata den kompetens som finns och att göra det än mer attraktivt att bli specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård.

Andreas Glantz
Specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård
Styrelseledamot i Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor