Arkiv för maj 2018

Värdesätt förmågan att mötas på jämlika villkor!

8 maj, 2018 av Robin Åberg 1 kommentar

Den personcentrerade vården utgår från personen, därför finns ett behov av ett nytt sätt att se på professionerna, deras kompetens och kunskapsområden.

De legitimerade yrkesgrupperna behöver mandat och ansvar utifrån var och ens kompetens och kunskap och sjuksköterskors kompetens och kunskap behövs mer än någonsin för att vi ska få en vård som fungerar för patienterna.

Personcentrerad vård kräver utöver den professionella kompetensen en relationell skicklighet. Detta är grundläggande för partnerskapet, vilket betyder förmågan att samarbeta och ansluta sig till att dela ansvar, kunskap, risker, makt och värdering med varandra och patienten. En förutsättning för en personcentrerad process är ständig strävan efter en symmetrisk relation och möte, där alla är öppna och respektfulla inför det som samtliga parter tillför relationen.

Det krävs en medvetenhet om personen/patientens institutionella, existentiella och ibland kognitiva underläge. Detta kräver en relationell, etisk såväl som pedagogisk kompetens för att ge personen det optimala utgångsläget och beslutsunderlaget för att spela en aktiv roll i den egna vården.

Vården behöver professioner som klarar av ett symmetriskt förhållande mellan sig själva, andra professioner och patienten. Kort sagt besitter förmågan att mötas på lika villkor.

Personcentrerad vård kräver också ett symmetriskt förhållande mellan de kunskapsområden som efterfrågas av personen. Omvårdnad, rehabilitering, medicin, folkhälsovetenskap, psykologi och sociologi är exempel på kunskapsområden som tillsammans med personens kunskap om sig själv kan bistå personen i dennes vårdprocess eller bidra till en bättre hälsa.

Sjuksköterska som profession och omvårdnaden som kunskapsområde behöver utifrån detta ett mycket större mandat i all hälso- och sjukvård för att en personcentrerad vård ska bli möjlig.

Sjuksköterska, ett yrke med självrespekt – Martin Jonsson

8 maj, 2018 av Gästbloggare Lämna en kommentar

Sjuksköterskor är nuförtiden väldigt aktiva på sociala medier, både i yrkesrollen men även i den privata rollen. Sociala medier är ett effektivt arbetsredskap vad gäller kunskapsinhämtning men också kunskapsöverföring. Det är fantastiskt att träffa andra sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som öppen-hjärtligt delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper på de olika virtuella plattformarna och i de olika sammanhangen.

Sjuksköterskeyrket är i ständig förändring och genom kunskapsutbyte kan den professionella yrkesrollen förstärkas och förfinas. Möjligheterna är nästintill oändliga, vilket ställer högre krav på sjuksköterskan att kunna filtrera, värdera och kvalitetsbedöma de olika nya kunskaper som flitigt sprids från användare till användare. Detta behöver dessutom göras snabbt och effektivt.

Sjuksköterskerollen och sjuksköterskeprofessionen utvecklas så snabbt att det finns en risk att gamla, otidsenliga begrepp fortfarande sprids och används för att underlätta och förenkla det egna skrivandet på sociala medier.

Det finns flera exempel på detta. Sjuksköterska benämns ofta som ”syrra”, ”syster” ”sköterska”. Den egna tituleringen på yrkesrollen borde göras med stolthet och på ett respektfullt sätt. Sjuksköterskeutbildningen är gedigen, vetenskaplig och kvalitetssäkrad som dessutom kröns med en eftertraktad yrkeslegitimation. ”Legitimerad Sjuksyrra” får inte samma unika klang som ”Legitimerad Sjuksköterska” eller vad tycker du?

Dagens sjukvård är högt kvalificerad såväl teoretisk som praktisk, dessutom befinner den sig i ständig utveckling. Detta leder till att det numer finns specialistutbildningar på avancerad nivå att söka inom en rad olika fält för den intresserade legitimerade sjuksköterskan. Tyvärr så förekommer fortfarande i dagligt tal ”vidareutbildning” ”Vub” vilket inom det förändrade akademiska utbildningssystemet inte längre finns, för att beskriva den specialistutbildning som diskuteras.

Ska sjuksköterskeprofessionen uppfattas respektfull måste vi själva respektera vårt yrke, vår utbildning och vår utveckling.

Som individer har vi olika förutsättningar och har genomgått olika utbildningar med olika benämningar genom åren men det fråntar oss inte från ansvaret att korrekt och tidsenligt benämna kurser och utbildningar utifrån dagens vokabulär.

Detta för att vi tillsammans ska kunna visa och sprida den yrkesmässiga respekt som vårt gemensamma yrke förtjänar.

/Martin Jonsson, specialistsjuksköterska och styrelseledamot i avdelning Västerbotten.

Det är sjuksköterskor som äger lösningen på krisen inom vården – Mattis Nilsson

8 maj, 2018 av Gästbloggare 14 kommentarer

I tio år har jag arbetat som sjuksköterska. Nio av dom på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Det har varit år med fantastiska arbetskamrater, skratt, känslor av otillräcklighet, stress och alla ambivalenta känslor som kännetecknar detta yrke. Det har också varit tio år av en sjukvård i kris, av för få vårdplatser personalfykt och ständiga omorganiseringar. Här är ett exempel från varje år. Det finns tyvärr fler.

2008. Psykiatrin hade fått extra pengar för kvalitetsutveckling. På Sahlgrenska gick de till att avlöna en kvalitetsutvecklare. Ett av hennes projekt var att vi skulle lära oss hennes egen utvecklade aikido självförsvar. Med stora långsamma rörelser skulle vi klara oss ur hotfulla situationer. Gensvaret inte det bästa.
2009. En specialiserad välfungerande medicinavdelning med riksintag slås hastigt ihop med en annan avdelning med helt annat inriktning. Vi får två dagars introduktion.
2010. Avdelningens ledning har fått så dåligt betyg i medarbetarenkäten att HR avdelning kopplas in. Deras budskap är att det handlar om inställning och det inte lönar sig att diskutera nedskärningarna bland personalen eftersom “vi inte äger den frågan”. Året därpå slutar de med enkäten. I
2011. På introdagarna efter sommaren föreläser en konsult från bilindustrin att vi borde arbeta mer som dom. Rätt sak i rätt ordning. Att det är ganska stor skillnad på bilar och människor glömmer han att ta upp.
2012. På introdagarna detta året har en läkare en bildvisning från sin semester i Kenya i 60 minuter.
2013. Utifrån en blombladsmodell ska vi diskutera värdegrund i smågrupper. Ingen förstår vad det går ut på.
2014. Man startar en experimentavdelning kallade “framtidens avdelning”. Denna tar inte emot patienter nattetid. Så kommer det tydligen bli i framtiden.
2015. Går för tredje gången en utbildning i uppdateringen av det nya journalsystemet som skjutits upp i tre år.
2016. Får gå en utbildning i bemötande med en konsult från restaurangbranschen. Han menar att vi ska se patienter som gäster och alltid göra det lilla extra.
2017. Man gör rockad på massa vårdenhetschefer. Ingen förstår varför. Folk säger upp sig.
2018. Säger upp mig.

Kontentan av det här är väldigt enkel. Lösningen för krisen inom sjukvården ligger hos oss som arbetar i den. Sjuksköterskor vet vad som krävs för att vi ska kunna bedriva ett bra arbete, vilket betyder att ge en god och säker vård. Vi behöver inga konsulter från fordonsindustrin, nya arbetssätt som folk tvingar på oss eller nya rutiner. Sjuksköterskor vet vad som krävs för att våra kollegor inte ska bli sjukskrivna eller säga upp sig i affekt. Sjuksköterskor skulle aldrig bygga ett Karolinska som inte är anpassat för människor.

Det är vi som äger lösningen på krisen inom vården. Det är dags att ta och utnyttja det.

Ge oss mandaten! En annan vård är möjlig.

/Mattis Nilsson
Sjuksköterska, Malmö