teknik

Grattis på internationella röntgensjuksköterskedagen

8 november, 2017 av Parvin Olofsson

Varje år firas “Internationella Röntgensjuksköterskedagen” i Sverige, såsom många andra länder runt om världen. Vårdförbundet firar också internationella yrkesdagen för röntgensjuksköterskor, då uppmärksammar vi medlemmarna i vår blogg, sociala medier och på Vårdförbundets hemsida för att göra yrket mer synligt. Den internationella yrkesdagen är ett bra tillfälle att informera allmänheten om vilka röntgensjuksköterskor är och vad vi gör. Det finns även ett stort engagemang att stödja professionen i landet. I Vårdförbundets lokala avdelningar kan du till exempel uppmärksamma medlemskollegor som jobbar och bidrar till yrkesutvecklingen genom att nominera dem till” Årets röntgensjuksköterskor”. De som vinner får ett diplom samt Vårdförbunds-tårta till arbetsplatsen. Men varför valdes 8:e november för Internationella Röntgensjuksköterskedagen?

Wilhelm Röntgen upptäckte röntgenstrålarna – testade på sin fru

Wilhelm Conrad Röntgen levde mellan åren 1845 – 1923. Han var fysiker.

I8:e november år 1895 upptäckte Wilhelm Conrad Röntgen röntgenstrålarna. Det fanns andra fysiker som tidigare observerat en sorts strålning som gjorde fotografisk film svart. Men det var Wilhelm Conrad Röntgen som började utforska fenomenet systematiskt. Han var intresserad av att veta orsaken till varför strålningen kunde göra fotofilmen svart. Han observerade att strålningen kunde passera genom vissa material såsom papper och textil men dämpades av tätare material som ben och metall. Han kallade strålningen till X-ray. Vid den här tiden visste ingen, inte ens Wilhelm själv om riskerna med strålningen. Så han testade på sin fru för att få ett bildbevis.

Redan i januari 1896, ett år efter upptäckten, gjordes den första röntgenundersökningen utanför forskningslaboratorierna. Orsaken till detta var att många läkare och forskare insåg snabbt hur skuggbilderna av bromsmaterialen kan användas i medicinskt syfte. Samma år genomfördes också den första röntgenundersökningen i Sverige.

Under de första åren efter Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt var det många entusiastiska och obehärskad experimenterade med röntgenstrålar. Men efter relativt kort tid kom rapporter om brännskador, håravfall och andra oroande symptom.

Bertha Röntgens hand

Bilden på sin hustrus hand tog Wilhelm Conrad Röntgen och nyårsdagen 1996 skickade han den, tillsammans med en rapport om strålningen till publicering.

Året 1901 kom Wilhelm Conrad Röntgen till Stockholm för att ta emot Nobelpriset i fysik.

Året 1929 markerar en viktig utveckling av själva källan till strålningen, röntgenrören. Då introducerades rör med roterande anod vilket gav större träffyta och minskar risken för överhettning. En teknikutveckling som varit en förutsättning för många av de medicinska framsteg som senare gjorts med hjälp av röntgen.

Bild och funktionsdiagnostiken befann sig i snabb utveckling redan från 1990- talet, då användes röntgenfilm. På 50-talet användes ultraljudet för avbildning av kroppen, på 70-talet kom Dator tomografi (DT) eller skiktröntgen och på 80-talet användes Magnetresonanstomografin (MRT).

Inom nuklearmedicin används radioaktiva ämnen för att avbilda kroppen. Det radioaktiva ämnet/läkemedel tillförs patienten vanligen genom injektion eller per oralt (beroende på vilket organ eller vilken funktion undersöks). Under de senaste decennierna ökades användningen av tomografi baserad på Single-photon emission computed tomography (SPECT) och positronemissionstomografi (PET) och för att öka den diagnostiska säkerheten kombinerades PET med CT.

Ökad säkerhet för patienten

Utvecklingen av apparatur och undersökningsmetoder tillsammans med digitalisering har resulterat i en fortlöpande ökande diagnostisk säkerhet för patienten.

Idag är röntgendiagnostik och radiologiska behandlingar en oerhört viktig verksamhet inom vården. Inom röntgenverksamheten strävar vi att undersöka människokroppens funktion och morfologi på det molekylära, mikroskopiska och makroskopiska nivåer och det forskas ständigt om att optimera undersökningsmetoder och hur olika tekniker kan kombineras.

Så du som är röntgensjuksköterska ska veta att du är viktig, för att det är du som tar ansvar för att patienten ska genomgå radiografiska undersökningar med minsta stråldos med bibehållen bildkvalité, du uppdaterar dig, fördjupar dig och hänger med den snabba teknologiska utvecklingen, du ansvar för patentens omvårdnad, du lyssnar på patienten, du dokumenterar, du optimerar bilder och undersökningsmetoder, du skapar diagnostiska underlag med hög kvalité, du är med och behandlar patienten. Kort sagt du gör ett strålande arbete.

Ha det äran på internationella röntgensjuksköterskedagen!

Parvin Olofsson

Nyttigt att få träna på tekniken

10 september, 2015 av Gästbloggare

Ahmed Alsaleh NU-sjukvården Trollhättan och Wisam Witwit ST-läkare, Sahlgrenska.

Ahmed och Wisam är två ST-läkare som varit SK-kurser här på Röntgenveckan. Kurserna är handlar bland annat om Bröst- och neurosjukdomar.

– De var jättebra. Det är mysigt att få träffa kollegor från andra sjukhus.

– På ungt forum har de presenterat sällsynta fall man inte ser varje dag. Det har varit lärorikt.
Vi har fått hands-on träning på ultraljud, det kändes bra. Det var ny teknik som vi inte jobbat med tidigare men kommer att göra det ganska snart. Det har varit nyttigt att få träna på tekniken innan man gör i verkligheten

Det har varit bra mat. Men vi missade tyvärr partyt igår.

Ahmed Alsaleh och Wisam Witwit, ST-läkare.

Ny teknik och forskning förändrar ständigt yrket

17 februari, 2015 av Bharti Kataria

Vi har fått en lavinartat yrkes- och professionsutveckling i och med den tekniska utvecklingen har fortskridit i rask takt. Det har lett till mer avancerade undersökningsmetoder och behandlingsmöjligheter. Undersökningsteknik har gått från en mer, vad jag skulle kalla för, ”passiv – följ positionering i metodboken” till en mer” interaktiv undersökningsteknik. Det krävs mer kunskap och kompetens idag, inte enbart i positionering och strålriktning, men även i undersökningsteknik och alla parametrar som bidrar till bra bildkvalité och även stråldos. Dessutom krävs kunskap om patofysiologi för att bedöma hur bildserierna ska vinklas för att få fram den information som krävs för att besvara frågeställningen.

Dagens modaliteter kräver mer aktiv kunskap om parametrar då undersökningar kan göras med lägre kilovolt (kV) för att kunna minska mängd kontrast för att skona patienten med nedsatt njurfunktion. Avancerade undersökningar, såsom hjärtats kranskärl, ställer högre krav på kunskap om undersökningsteknik. Val av retrospektiv eller prospektive EKG-triggning baseras på patientens fysiokigiska parametrar. Dessutom en högre kompetens inom anatomi och patofysiologi för att förstå bilderna och därmed kunna bedöma vilka bilder behövs för att avbilda det man vill se. Det är en stor utmaning att rekonstruera bilder efter anatomiska landmärken eftersom de patienter som undersöks oftast är sjuka och har avvikande anatomi.

Inom datortomografitekniken finns många undersökningar som kräver snabbt agerande. Då är det viktigt att titta på bildmaterialet och bedöma om det finns något som avviker för att varsko Radiologen att akut bildgranskning är nödvändigt. Kan man se någon färsk blödning i hjärnan? Eller lungembolier? Finns det fri gas i buken?

Vid undersökningar med magnetkamera är bildtagning anpassad till patologin, där man vinklar bildriktningen efter lesioners utbredning och position. Ett exempel är undersökning av nedrebuk med frågeställning avgränsning och utbredning av tumören i rektum inför operativ åtgärd. En sådan undersökning kräver att man har kompetens för att bedöma patofysiologi och då är det av vikten att man besitter kompetens att bedöma tumören och dess riktning för att få fram bilder som kan besvara om tumören är avgränsbar eller om den infiltrerar andra organ i bäckenbotten.

Det händer att trots undersökningen var ordinerat av radiologen som en standard ordination, hittar man något avvikande under undersökningen. Kunskaper om patofysiologi är då värdefulla.

Syns någon tumör i hjärnan eller hörselgången?

Finns det något avvikande som kan kräva kontrasttillförsel för att bedöma patologin?

Det finns endast de få rader i remiss anamnesen att gå efter för att göra en bedömning om hur undersökningen ska utföras. Denna information är många gånger bristfälligt både från anatomin som ska visualiseras och patientens förmåga att medverka vid undersökningen. Oftast är tiden knappt för att röntgensjuksköterskan ska hinna utföra undersökningen därför ställs höga krav både i kunskap och också kompetens under den korta mötet på röntgenavdelningen.

Får vi kunskap i vår utbildning för att kunna hantera de här situationerna?

Jag tar gärna av mig skjortan bara bilderna blir bra

12 januari, 2015 av Lise-Lott Lundvall

”Varför behöver han ta av sig skjortan? Det behövde inte den patienten som jag var med igår här på röntgen.” Sjuksköterskan som var med från avdelningen såg frågande ut.

”Därför att bildkvalitén blir bättre utan en massa tyg och knappar som kan orsaka otydligheter på bilderna”- svarade jag.

”Jag tar gärna av mig skjortan bara bilderna blir bra” – svarade den nyligen hjärtopererade mannen.

Det finns omkring 3500 röntgensjuksköterskor i Sverige, ungefär samma antal som det finns allmänsjuksköterskor på min arbetsplats, Universitetssjukhuset i Linköping. Vad vi gör och vilket som är vårt ansvarsområde är inte tydligt verbaliserat, varken av oss själva eller av vår omgivning. Fokus i vårt arbete, som jag ser det, är bildkvalité och patientsäkerhet i samband med undersökningar och behandlingar inom vårt verksamhetsområde. För att erhålla hög bildkvalité måste vi ha kunskap och färdigheter inom teknik, medicin och omvårdnad.

Teknik för att förstå hur bilderna skapas av de olika modaliteterna samt hur apparaterna fungerar och ska hanteras.
Medicin för att förstå vilka anatomiska strukturer som ska undersökas och vilken patofysiologi som ska tydliggöras på bilderna.
Omvårdnad för att kunna bemöta människor i skilda åldrar med olika individuella behov och medicinska problem som kommer för att genomgå en undersökning eller behandling. Omvårdnaden är en del av bildkvalitén. Om vi inte lyckas med att få till ett samarbete med patienten samt en förståelse hos patienten om vad som kommer att ske under bildtagningen kan det påverka bildkvalitén. Omvårdnad är även viktigt för anpassningen av undersökningsmetoden utifrån varje enskild patients medicinska tillstånd och individuella behov.

Den medicinska bilden är en tydlig synbar produkt av vårt arbete, vilket är både stimulerande och ångestskapande. Jag tror att alla röntgensjuksköterskor känner igen glädjen när undersöknings- eller behandlingsresultatet blir bra, liksom besvikelsen när det inte blir bra trots ärliga försök. Men en erfaren röntgensjuksköterska vet när det är möjligt eller inte möjligt att uppnå det optimala undersökningsresultatet utifrån varje enskild patient. Det är det här som jag önskar att vi skulle kommunicera om vårt yrkeskunnande, vi kan bildkvalité och vi kan också bedöma vilka möjligheter det finns att uppnå en optimal bild utifrån varje enskild patients tillstånd och förutsättningar.

Lise-Lott Lundvall

Röntgensjuksköterska, Universitetssjukhuset i Linköping.

Med.Lic och doktorand i Medicinsk pedagogik