Nu är det inne att arbeta med personcentrerad vård, men hur gör vi det som röntgensjuksköterskor?
Vad är då personcentrerad vård i förhållande till patientcentrerad vård. Den patientcentrerade vården beskriver vad en patient är t. ex att vi har lever, njurar längd, vikt mm medan den personcentrerade vården beskriver vem personen är. För att kunna arbeta personcentrerat behöver vi som röntgensjuksköterskor prata med patienterna och lyssna på deras berättelse. Vi måste då förstå att patientens berättelse har ett värde för att kunna möta patienten med vår kunskap. Arbetar vi patientcentrerat sätter vi inte värde på patientens berättelse utan nöjer oss med vad patienten är. Vi vågar då inte göra en anpassning av undersökningen till den specifika patientens behov utan behandlar alla lika. Att få patienten delaktig i sin undersökning blir då svårt. Delaktighet uppstår när du och patienten gemensamt kommer överens om hur undersökningen ska genomföras. Du tar hänsyn till det patienten berättar.
Det är lätt att nöja sig med det patientcentrerade sättet att tänka och att inte värdera patienten berättelse. Bland vårdpersonal förekommer ofta uttrycket ” jag behandlar andra som jag själv skulle vilja bli behandlad”. Det är ett utryck som håller dåligt om vi ska arbeta personcentrerat.
Varje patient har sina upplevelser och erfarenheter som vi behöver ta hänsyn till. Då kan vi inte utgå från oss själva. Det jag vill säga med det här är att det som röntgensjuksköterska är viktigt att prata med patienten och höra deras berättelse innan undersökningen. Då kan vi anpassa undersökningen från början och du får en deltagande patient. För egen del brukar jag tänka på vad Kierkegaard säger:
"Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa andra måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår och acceptera att jag inte alltid förstår. Om jag inte kan det hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och hög modig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte hjälpa någon." (Kierkegaard 1859)
Läs gärna min artikel som publicerades i december 2014. Radiographers’ perceptions of patients care needs during a Computed Tomography. Den tar upp hur röntgensjuksköterskor får patienterna delaktiga genom att samtala med dem i början av en Ct undersökning.
Mvh
Eva Hellman Med.mag
Instruktionssjuksköterska på Röntgenkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
I detta gästinlägg skriver röntgensjuksköterskan Eva Hellman om personcentrerad vård. Det är ett begrepp som diskuteras mycket på Vårdförbundet. Vi fick i uppdrag av kongressen 2014 att formulera vår idé och riktning kring Personcentrerad vård. Så det kommer bli ännu mer aktuellt under 2015. Här kan du läsa mer:
- Inför personcentrerat arbetssätt i vården – Ett av två måsten i vårdpolitiken (2014)
- Har vården plats för patienten? – Artikel om ett seminarium om personcentrerad vård som Vårdförbundet hade under politikerveckan i Almedalen 2014.
En viktig del av vårt arbete handlar om bemötande och kommunikation mellan röntgensjuksköterska och patient/anhöriga, samt mellan arbetskamrater på röntgen och vårdpersonal på andra enheter på sjukhuset. Hur vi bemöter och kommunicerar har stor betydelse för hur problemet eller situationen blir löst. Kroppsspråk, kultur, erfarenhet och livssituationen just då påverkar utgången.