I akuta situationer krävs att en röntgensjuksköterska arbetar snabbt och smidigt med skicklighet och noggrannhet för att undersökningen blir bra. I traumatiska situationer är det viktigt med smärtlindring så att patienten kan ligga still under undersökningen. Dock är det ibland svårt att undvika smärtupplevelse hos patienten även med smärtlindring för att bildmaterialet blir bra. Det var inte länge sedan kom en ung nyopererad tjej för en lungröntgen. En enkel undersökning med frågeställning pneumothorax efter CVK inläggning tycker man då.
Barnsjuksköterskan som följde med vill absolut inte att vi tar upp patienten från sängen för att ta bilder. Varför frågade vi då? Jo flickan har lågt blodtryck – men det är väl inte indikation för att röntga i sängen då det medför att man måste lyfta flickan för att få in en bildplatta under hennes bröst. Det är hårt och obekväm att ligga på, dessutom är det svårt att bedöma en pneumothorax på en liggande undersökning.
”Ja men det fungerade på en annan handikappad patient vi hade här om dagen” sa barnsköterskan.
”Vi vill att bilder blir bra från en diagnostisk synpunkt för att besvara frågeställningen och då är det viktigt att patienten står eller sitter upp ” sa vi ju.
Efter mycket diskussion gav sig sjuksköterskan och vi fick upp patienten. Visst var flickan ledsen, men vi fick bra bilder. Hade flickan fått någon smärtlindring? Det vet vi inte, men den förståelse för vårt arbete saknas i andra yrkeskategorier som saknar kunskap om vikten att få en bra bild som besvarar frågeställningen krävs att patienten medverkar, och för att kunna göra det krävs smärtlindring.