datortomografi

Virtuell autopsi en ny karriärväg för Röntgensjuksköterskan

22 november, 2017 av Parvin Olofsson

Utveckling avseende avancerade modaliteter såsom datortomografi, magnetresonanstomografi och ultraljud gör möjligt att avbilda kroppens mjukdelar. Tredimensionell avbildning med hjälp av dessa modaliteter banar vägen för nya möjligheter till säkrare diagnos och behandling. I en snar framtid kommer de nya teknikerna på cellulär och molekylär nivå möjliggöra diagnos innan personen visar några symtom, därmed möjlighet att ge en person anpassat behandling.

Att kunna framställa tredimensionell avbildning av både kroppens skelett och mjukdelar ger också nya möjligheter för snabbare och säkrare virtuell autopsi. Redan för 10 år sedan användes datortomografi vid virtuell autopsi i Sverige. Med hjälp av datortomografi kan man hitta dödsorsaken inom några sekunder, istället för några timmar som en specialistläkare arbetar med att obducera ett lik.

Autopsi, eller obduktionen, utförs på personen som har varit död i minst tio timmar. Det finns två typer av autopsi eller obduktioner; ena är de kliniska obduktioner som utförs på sjukhus för att avgöra dödsorsaken och andra är de rättsmedicinska obduktionerna som utförs av rättsliga grunder.

År 2010 skrev Gvendolina Svjatoha och Irina Tomescu sin C-uppsats inom ämnet. Uppsatsen var välskriven och examinatorn var ingen mindre än Professor Peter Aspelin. Uppsatsen blev uppmärksammad och Gvendolina Svjatoha och Irina Tomescu presenterade den på Röntgenveckan 2010 i Örebro.

Idag arbetar Gvendolina Svjatoha arbetar på Karolinska universitetssjukhus Solna. Hon arbetar med MR och datortomografi på traumaenheten och Irina Tomescu på Danderyd sjukhus där hon arbetar med datortomografi. Irina menar att hon gärna vill arbeta med virtuell autopsi och ser det som en ny karriärväg för röntgensjuksköterskor.

Här kan du läsa C-uppsatsen:

Virtuella obduktioner: datortomografi inom rättsmedicin
Virtual autopsy: computed tomography in forensic medicine

: Irina Tomescu

: Gvendolina Svjatoha

Ny teknik och forskning förändrar ständigt yrket

17 februari, 2015 av Bharti Kataria

Vi har fått en lavinartat yrkes- och professionsutveckling i och med den tekniska utvecklingen har fortskridit i rask takt. Det har lett till mer avancerade undersökningsmetoder och behandlingsmöjligheter. Undersökningsteknik har gått från en mer, vad jag skulle kalla för, ”passiv – följ positionering i metodboken” till en mer” interaktiv undersökningsteknik. Det krävs mer kunskap och kompetens idag, inte enbart i positionering och strålriktning, men även i undersökningsteknik och alla parametrar som bidrar till bra bildkvalité och även stråldos. Dessutom krävs kunskap om patofysiologi för att bedöma hur bildserierna ska vinklas för att få fram den information som krävs för att besvara frågeställningen.

Dagens modaliteter kräver mer aktiv kunskap om parametrar då undersökningar kan göras med lägre kilovolt (kV) för att kunna minska mängd kontrast för att skona patienten med nedsatt njurfunktion. Avancerade undersökningar, såsom hjärtats kranskärl, ställer högre krav på kunskap om undersökningsteknik. Val av retrospektiv eller prospektive EKG-triggning baseras på patientens fysiokigiska parametrar. Dessutom en högre kompetens inom anatomi och patofysiologi för att förstå bilderna och därmed kunna bedöma vilka bilder behövs för att avbilda det man vill se. Det är en stor utmaning att rekonstruera bilder efter anatomiska landmärken eftersom de patienter som undersöks oftast är sjuka och har avvikande anatomi.

Inom datortomografitekniken finns många undersökningar som kräver snabbt agerande. Då är det viktigt att titta på bildmaterialet och bedöma om det finns något som avviker för att varsko Radiologen att akut bildgranskning är nödvändigt. Kan man se någon färsk blödning i hjärnan? Eller lungembolier? Finns det fri gas i buken?

Vid undersökningar med magnetkamera är bildtagning anpassad till patologin, där man vinklar bildriktningen efter lesioners utbredning och position. Ett exempel är undersökning av nedrebuk med frågeställning avgränsning och utbredning av tumören i rektum inför operativ åtgärd. En sådan undersökning kräver att man har kompetens för att bedöma patofysiologi och då är det av vikten att man besitter kompetens att bedöma tumören och dess riktning för att få fram bilder som kan besvara om tumören är avgränsbar eller om den infiltrerar andra organ i bäckenbotten.

Det händer att trots undersökningen var ordinerat av radiologen som en standard ordination, hittar man något avvikande under undersökningen. Kunskaper om patofysiologi är då värdefulla.

Syns någon tumör i hjärnan eller hörselgången?

Finns det något avvikande som kan kräva kontrasttillförsel för att bedöma patologin?

Det finns endast de få rader i remiss anamnesen att gå efter för att göra en bedömning om hur undersökningen ska utföras. Denna information är många gånger bristfälligt både från anatomin som ska visualiseras och patientens förmåga att medverka vid undersökningen. Oftast är tiden knappt för att röntgensjuksköterskan ska hinna utföra undersökningen därför ställs höga krav både i kunskap och också kompetens under den korta mötet på röntgenavdelningen.

Får vi kunskap i vår utbildning för att kunna hantera de här situationerna?

Erika: Jag blev så glad att tårarna rann

6 november, 2014 av Gästbloggare

Hej!

Erika Phexell heter jag och har varit färdig röntgensjuksköterska sedan 2010. Jag vill skicka en hälsning till alla som har läst om mig i nyhetsbrevet och tacka alla dem som gratulerat mig till stipendiet. När jag fick reda på att jag fick stipendiet på 60 000 kr blev jag så glad att tårarna rann. Det är inte alltid så lätt att jobba med ett projekt på arbetsplatsen samtidigt som man jobbar heltid och har sina specifika arbetsuppgifter i verksamheten för övrigt.

Pengarna är till stor hjälp då jag kan frigöras från verksamheten och ha 100% fokus på projektet, som just nu befinner sig i datasinsamlingsfasen. Förhoppningen är att datainsamlingen kan avslutas innan året är slut och så småningom publiceras. Fram till dess kan man läsa om projektet i bifogad projektplan. I korthet handlar projektet om att de första projektpersonerna undersöks på DT med givna utgångsparametrar (kV, mAs mm). Tillsammans med en spec. radiolog, fysiker och en till röntgensjuksköterska, som är superanvändare, bestäms vilka parametrar som skall ändras (beroende på bildkvalitet) för de nästkommande projektdeltagarna. Det vi vill uppnå är verkligen de lägsta doserna och tillräckligt bra bildkvalitet för säker diagnostisering för en pelvimetri.

/Erika Phexell

Det här var ett spontant gästinlägg från Erika som vi bad henne skriva eftersom så många läste om henne i nyhetsbrevet.

“Erika fick pris för datortomografi på Vårdgalan”

Här kan ni läsa hennes projektplan:

Projektplan

Studiens namn: Skiktröntgen vid mätning av bäcken – Införande och optimering av protokoll för bäckenmätning med datortomografi

Bakgrund: Idag utförs bäckenmätning (pelvimetri) på SUS Malmö med slätröntgenteknik. Slätröntgenteknik innebär att röntgensjuksköterskan tar bilder av kvinnans bäcken med en röntgenapparat. De första bilderna tages liggande. Den gravida kvinnan ligger på rygg med knäna uppdragna och utfällda, i en så kallad grodställning. Fotsulorna skall vara mot varandra. En blytät mätlinjal placeras under patienten i höjd med tuber ischiadicum, sittbenen. För rätt centrering behöver blygbenet palperas. Spetsarna på sittbenen skall projiceras centralt i respektive bildfält så att avståndet mellan dessa kan mätas på bilden. Linjalen måste vara synlig men inte vara i vägen för spetsarna på sittbenen. Vid den andra positioneringen står kvinnan upp med sidan mot detektorn, jämfota med lika mycket belastning på båda benen. En s.k. Åkerlunds-sticka placeras vågrät mellan låren så högt upp som möjligt. Stickan skall vara parallell med detektorn och måste vara med på bilden för att förstoringsgraden ska kunna beräknas. Det är viktigt att röntgensjuksköterskan tar tid på sig och positionerar kvinnan så rakt som möjligt inför bildtagningarna så att de mätpunkter som behövs framträder tydligt. Trots alla förberedelser krävs ibland omtag av bilder vilket genererar högre stråldos. Bildtagningen kräver en röntgensjuksköterska med erfarenhet av bäckenmätning. Undersökningen sker både som tidsbokade undersökningar och på jourtid. Undersökningarna är inte helt vanliga, d.v.s. sker inte på en daglig basis, vilket försvårar kontinuerlig upplärning av en sådan tekniskt komplicerad undersökning.

Mål: Att genomföra bäckenmätning med datortomografi (CT Computed Tomography) istället för slätröntgen, vilket görs på ett par sjukhus i Sverige med olika tekniker. Röntgenkliniken i Malmö har flera nya datortomografer som har den senaste tekniken att sänka stråldosen och bibehålla bildkvaliteten. Syftet med studien är att utröna vilken CT-teknik som är bäst lämpad samt optimera exponeringsparametrarna för lägsta möjliga stråldos med diagnostiserbar bildkvalitet. Vi söker härmed svar på frågorna: Är det möjligt att genomföra bäckenmätning med datortomografi (CT-pelvimetri), med bibehållen låg stråldos? Vilken undersökningsteknik resulterar i lägst stråldos till patienten utan att försämra bildkvalitetens diagnostiska värde?

Metod: Försökspatienterna kommer att undersökas på en Siemens Definition Flash, där de placeras plant på rygg med en kudde under knäna och med fötterna lätt inåt roterade så tårna pekar mot varandra. En mätlinjal placeras under bäckenet. Försökspatienterna är 60 år och äldre och är remitterade till en CT-bukundersökning, sålunda inkluderas ej personer i fertil ålder. Inför undersökningen tillfrågas patienten om deltagande i studien. Om detta accepteras kommer extra bildtagning att utföras över bäckenet. Den extra bildtagningen medför ett extra dostillskott på ca 5 % jämfört med en vanlig CT-bukundersökning.

Två olika undersökningstekniker kommer att genomföras vid den extra bildtagningen. För båda teknikerna gäller att det först tas två översiktsbilder som ger oss möjlighet att se området som skall scannas, s.k. topogram. Till de två topogrammen används parametrarna 100 kV och 20 mAs.

Teknik 1 innebär att max två snittbilder tages i höjd med lårbenshalsen. Parameterar för de två snittbilderna är: 5 mm snittjocklek, 120 kV, 14 referenseffektiv (ref eff) mAs. Dosmodulering är inkopplad.

Bild 1. http://tidsskriftet.no/article/1233570/

Teknik 2 scannar hela bäckenet från strax under crista illiaca till förbi tuber ischiadicum med en spiral över hela bäckenområdet. Parametrar: kollimering 128×0,6mm, pitch 3, 120 kV och 10 ref eff mAs. Dosmodulering är inkopplad.

Bild 2. http://metodebok-ortopedi.ihelse.net/Metodebok_leger/bekkenbrudd.htm

Utgångsparametrar är framtagna genom mätningar gjorda på fantom. För dosberäkning används CT Expo 2.01.

Båda undersökningsteknikerna kommer att genomföras på försökspatienten när han/hon samtycker till medverkan i studien. Tjugo försökspersoner planeras att undersökas med båda teknikerna. Försökspersonerna är remitterade till röntgen för en CT-bukundersökning på klinisk frågeställning.

Urvalskriterier: Försökspersonerna skall vara 60 år och äldre. Väga över 80 kg. Båda könen inkluderas. Försökspersonerna är remitterade till en CT-bukundersökning.

Exklusionskriterier: Multisjuka patienter vars allmäntillstånd är nedsatt. Patienter som inte är kapabla att ge eget informerat samtycke till att delta i studien.

Datainsamlingen är påbörjad och håller på tills 20 patienter har undersökts. Ansökan om etisk prövning har godkänts 20131113 med diarienr: 2013/723.

Kostnader: Inga kostnader för material eller ersättning till försökspersoner. Däremot finns en önskan om friställning från övrig verksamhet någon/några dagar i veckan för projektet. Detta kostar arbetsgivaren. Just nu bedrivs projektet i den mån tid finns för att kontakta potentiella försökspersoner och utförande av undersökning.

Områdesöversikt

Bakgrund till vår studie är två vetenskapliga artiklar:

Martinsen, A.C.T., Risdal, M.,Bay, T., & Drolsum, A. (2005), Bekkenmålning med computertomografi.Nor Laegeforen.125:2023-5.

Barlien, B., Konst, B., & Hager, A. (2008), CT Pelvimetri- lavdose volumopptak med postprosessing i MPR og 3D. Hold Pusten nr 3.

Det finns få nutida studier publicerade därför önskar vi genomföra en studie där två olika undersökningstekniker genomförs för optimering av stråldos och bildkvalitet.

Betydelse

Studiens betydelse är en snabb och säker undersökning av bäckenmätning med så låg stråldos som möjligt och minimalt obehag för patienten. Efter utvärdering kommer det att tas ställning till om metoden kan anses kunna användas till gravida kvinnor.