akut

”Det är inte rocket science att långa väntetider har stora negativa effekter på patientsäkerheten”

20 februari, 2020 av Parvin Olofsson 1 kommentar

Vårdsituationen är tuff på många av landets akutsjukhus. De senaste åren har många patienter, anhöriga och personal slagit larm om det bristfälliga läget i hela Sverige.

Röntgenverksamheten är en essentiell del i det kliniska arbetet med patienterna. Att höra på nyheterna eller läsa i tidningarna att patienter i dåligt tillstånd har legat på britsar i korridorer i många timmar i väntan på radiologiska undersökningar eller behandlingar har blivit vardagsmat. Men hur löser man problemen? Vad är orsakerna till långa vårdköer och väntetider?

Självklart påverkar bristen på röntgensjuksköterskor och radiologer väntetiderna på röntgenverksamheterna. Men det är inte bara personer med akuta tillstånd som får vänta på sina radiologiska undersökningar, även väntetider förlängs för patienter med elektiva undersökningar. Ännu längre väntan blir det för patienter som inte är prioriterade, de kan få vänta ett år på sina MR-undersökningar. Brist på röntgensjuksköterskor och röntgenläkare ligger bakom problemen.Det är inte rocket science att begripa att långa väntetider har negativa effekter på patientsäkerheten.

Listan över faktorer som påverkar effektiviteten och patientsäkerheten förutom personalbrist på röntgenverksamheter är lång. Här är några av dem; införandet av nya system, omorganisation, ombyggnation, dålig arbetsmiljö, nya journalsystem, tekniska fel, utveckling av nya kommunikationssystem. Dessutom tillkommer utbildning av personal när ny utrustning köps in, ökad efterfrågan på radiologiska undersökningar och ökat antal multisjuka patienter. Listan kan göras ännu längre.

Mina kollegor berättar ständigt att deras arbete har blivit mycket stressigare. En säger om hur de redan långa köerna vuxit ännu mer som följd av en ombyggnation och flytt till nya lokaler. Anledningen till det anses vara att det tog väldigt lång tid att få igång alla system efter flytten och det har lett till kraftigt växande köer. En annan kollega, som arbetar som ledare, vittnar också om en ansträngd kösituation på hens enhet. Här är det både kö till radiologiska undersökningar och granskning av genomförda undersökningar. Situationen är stressande för såväl patienter som personal. Hen säger, precis som många andra att; problemet bror på bristen på röntgensjuksköterskor och radiologer.

Det måste gå snabbare att lösa resursbristen! Rekrytering av Röntgensjuksköterskor tar tid och är svår. Radiologbristen löser de genom att använda teleradiologi eller ta hjälp av hyrpersonal. Men inhyrda radiologer är kostsamt för röntgenverksamheten. Det blir svårt att upprätthålla balansen mellan resurs och behov. Patienter är missnöjda med den långa väntetiden redan när de kommer in i undersökningsrummet och de är fortsatt missnöjda efteråt eftersom de återigen tvingas vänta på undersökningssvaren.

Så igen: hur löser man problemet?

Se patienten som människa, inte som hennes diagnos

10 september, 2015 av Gästbloggare

Jag har varit på föreläsning från Ung Cancer – personen i vårdförloppet. Under spåret Kvalitetsdagen.

Den var jättebra. Det handlade om att se personen inte bara patienten. Bra att även patientens åsikter och upplevelser kommer fram.
Att man pratar om patienten som en människa och inte bara en diagnos. Det gör vi ibland slentrianmässigt som röntgensjuksköterskor – “Här kommer halsryggen”.

Jag var också på “Röntgen flyttar in på akuten”. Viktigt att få akuten och röntgen att fungera ihop. Beslutsvägarna behöver bli kortare från larm till undersökningen är genomförd.

Bra att röntgenveckan inte bara handlar om tekniken utan även omvårdnaden.

/Catharina Persson, röntgensjuksköterska i Trelleborg

Proppfullt på seminarium om akutröntgen

10 september, 2015 av Gästbloggare

//Raheleh Bagheri
röntgensjuksköterskestudent på Uppsala Universitet, termin 5

Tredje dagen på röntgenveckan! Idag har jag varit och lyssnat på ett seminarium som handlade om hur röntgensjuksköterska och radiolog arbetar tillsammans på akutröntgen samt hur snabbt en stroke patient måste få vård. Hur ska prioriteringen se ut vid omhändertagande av patienten.

Det var proppfullt i salen. Jag tror att det var populärt för att många ville få konkreta exempel. Hur det ska gå till att få ihop akutmottagning med akut röntgen. Det är viktigt att underlätta samarbetet. I Malmö hade de löst det genom att ha på samma våning.

Efter lunch ska jag lyssna på när röntgensjuksköterskor presenterar sin forskning, “Dagens forskning av Röntgensjuksköterskor- framtidens vård. ”

//Raheleh Bagheri

Hur får man en bra bild även i akut situation?

3 februari, 2015 av Bharti Kataria

I akuta situationer krävs att en röntgensjuksköterska arbetar snabbt och smidigt med skicklighet och noggrannhet för att undersökningen blir bra. I traumatiska situationer är det viktigt med smärtlindring så att patienten kan ligga still under undersökningen. Dock är det ibland svårt att undvika smärtupplevelse hos patienten även med smärtlindring för att bildmaterialet blir bra. Det var inte länge sedan kom en ung nyopererad tjej för en lungröntgen. En enkel undersökning med frågeställning pneumothorax efter CVK inläggning tycker man då.

Barnsjuksköterskan som följde med vill absolut inte att vi tar upp patienten från sängen för att ta bilder. Varför frågade vi då? Jo flickan har lågt blodtryck – men det är väl inte indikation för att röntga i sängen då det medför att man måste lyfta flickan för att få in en bildplatta under hennes bröst. Det är hårt och obekväm att ligga på, dessutom är det svårt att bedöma en pneumothorax på en liggande undersökning.
”Ja men det fungerade på en annan handikappad patient vi hade här om dagen” sa barnsköterskan.

”Vi vill att bilder blir bra från en diagnostisk synpunkt för att besvara frågeställningen och då är det viktigt att patienten står eller sitter upp ” sa vi ju.

Efter mycket diskussion gav sig sjuksköterskan och vi fick upp patienten. Visst var flickan ledsen, men vi fick bra bilder. Hade flickan fått någon smärtlindring? Det vet vi inte, men den förståelse för vårt arbete saknas i andra yrkeskategorier som saknar kunskap om vikten att få en bra bild som besvarar frågeställningen krävs att patienten medverkar, och för att kunna göra det krävs smärtlindring.