Röntgenssjuksköterskebloggen

Röntgenssjuksköterskebloggen

Röntgenssjuksköterskebloggen

Hur ska vi använda AI i praktiken?

av Lämna en kommentar

Artificiell intelligens (AI) används i våra vardagsföremål såsom bilar, filmkameror, mobiltelefoner och appar. AI används också i många av tillämpningar, men de flesta av oss märker inte det. Några exempel på dessa tillämpningar är kundtjänst och IT support, datainsamling, analys, prognostisering, prioritering av inkommande e-post, schemaläggning, personlig assistent för mötesbokningar, etc. Med andra ord har Artificiell intelligens (AI) eller maskininlärning (ML) blivit en del av vårt dagliga liv, men vad innebär det?
AI kan kategoriseras som antingen svag eller stark (eng. weak or strong). Svag AI, även känd som smal AI, är ett AI-system som är utformat och designat för en viss uppgift. Virtuella personliga assistenter, som Apples Siri, är en form av svag AI.
Starkt AI, även känt som artificiell allmän intelligens, är ett AI-system med förenklat mänsklig kognitiv förmåga. När det kommer i kontakt med en obekant uppgift kan det hitta en lösning utan mänsklig intervention.

Tillämpningar av AI inom sjukvården

Digitalisering av vården har börjat för ca. 30 år sedan. Ett resultat av digitalisering av vården är digitala hälsotjänster. Vårdgivarna försöker kontinuerligt att förbättra patientens hälsa och samtidigt minska vårdkostnaderna. Ett kostnadseffektivt sätt är tillämpning av maskininlärning för att bättre och snabbare göra diagnoser. Ett exempel på tillämpningar av AI är IBM Watson som är en av de mest kända vårdteknikerna som finns i dagsläget. Den förstår naturligt språk och kan svara på frågor som ställs.

Tillämpningar av AI inom röntgenverksamheter

Många studier visar att AI har stor potential att effektivisera och förbättra hälso- och sjukvården, och ett attraktivt område för AI är bilddiagnostik inom röntgenverksamheter. En studie i Acta Orthopaedica från Karolinska Institutet i samarbete med KTH och Danderyds sjukhus visade att självlärande datorprogram kan göra lika säkra röntgenbildbedömningar som en ortopedläkare. I denna studie har forskarna låtit AI-algoritmer för bildigenkänning gå igenom 256 000 bilder på fotleder, handleder och händer i Danderyds sjukhus bildarkiv. Första steget var att träna AI-programmet eller datorn att upptäcka frakturer i två tredjedelar av bilderna, under handledning av forskarna. Sedan fick AI-programmet självständigt bedöma den resterande tredjedelen av bilderna. Kontrollgruppen bestod av två överläkare som parallellt bedömde samma bilder. Resultatet visade att i över 80 % av fallen kunde både doktorerna och AI-programmet fastställa samma diagnos.
AI kan också vara till hjälp för röntgensjuksköterskor. Till exempel kan AI- programmet slå larm när det finns rörelseartefakter eller andra störningar i bilden som kräver omtag, dvs. att undersökningen skall göras om. Dessa upplysningar höjer undersökningarnas kvalité och patientsäkerhet, samt sparar tid.

SÅ, är AI hot eller möjlighet för verksamma professioner inom röntgen? Det finns inte ett enkelt svar på denna fråga och det behövs mer forskning inom området.
Mot denna bakgrund vill jag tipsa er om en uppsats på grundnivå inom ämnet AI. Mats Rönnqvist och Magnus Johansson är författarna. Båda Mats och Magnus är idag verksamma röntgensjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att sammanställa vid vilka radiologiska modaliteter AI används som stöd. Metoden är en litteratursammanställning och titeln är ”Artificiell Intelligens inom medicinsk bilddiagnostik”.

Magnus Johansson

Mats Rönnqvist

Mats Rönnqvist

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Är du intresserad av att läsa uppsatsen? Så klicka på länken.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72969

Mer fakta om AI

Arend Hintze, en biträdande professor i integrativ biologi och datavetenskap och teknik vid Michigan State University, kategoriserar AI i två huvudkategorier; de som finns idag och de som är under utveckling, dvs. de som inte finns ännu. Dessa kategorier innefattar fyra typer.
Typ 1: Reaktiva maskiner (eng. Reactive machines). Ett exempel är Deep Blue, IBM- schackprogrammet som slog Garry Kasparov på 1990-talet. Deep Blue kan identifiera schackpjäser på schackbrädet och göra förutsägelser, men det har inget minne och kan inte använda tidigare erfarenheter. Det analyserar möjliga drag, dvs. egna och motståndarens och väljer det mest strategiska draget. Deep Blue och Googles AlphaGO konstruerades för smala ändamål och de kan inte lätt tillämpas på en annan situation.
Typ 2: Begränsat minne (eng. Limited memory). Dessa AI-system kan använda tidigare erfarenheter för att påverka framtida beslut. Några av de beslutsfattande funktionerna används i självkörande bilar.
Typ 3: Sinnets teori (eng. Theory of mind). Denna term avser att förstå att olika personer har egna övertygelse, önskningar och avsikter som påverkar deras beslut. Denna typ av AI finns ännu inte.
Typ 4: Självmedvetenhet (eng. Self-awareness). I denna kategori har AI-system en känsla av medvetenhet. Denna typ av AI finns ännu inte.
Definition:
Artificiell intelligens är intelligens som uppvisas av maskiner. Det kan också definieras som program som efterliknar mänskligt beteende och tänkande. IT-ord. Ord och uttryck i it-branschen
Maskininlärning är ett begrepp som ofta används istället för artificiell intelligens. Detta går ut på att ett program lär sig ta in mängder data och dra slutsatser från dem.

Parvin Olofsson
Med. Dr., PhD
Kvalificerad yrkeshandläggare Vårdförbundet

Några ord om röntgensjuksköterskor arbetssituation

av

På torsdagen den 8:e november firas internationella Röntgensjuksköterskedagen över hela världen. Jag vill passa på att nu gratulera yrkesdagen till er alla.

Några ord om röntgensjuksköterskors arbetssituation!

Att flera kollegor säger upp sig och andra tänker att göra det, är tyvärr ett vanligt fenomen inom röntgenverksamheter nu för tiden. Detta kan vara ett sätt att försöka höja lönen, men tyvärr har det många negativa konsekvenser. De största negativa effekterna är bland annat de ständigt underbemannade röntgenavdelningarna som befinner sig i rekryteringscykel och introducering av de nyanställda. Detta leder i sin tur till högre arbetsbörda för de som arbetar, längre patientväntetider och kortare introduktion för de nyanställda, vilket också resulterar till sämre vårdkvalité för patienter och ökat missnöje bland röntgensjuksköterskor.

Det som är oroväckande är att flera kollegor lämnar yrket. Att röntgensjuksköterskor väljer att säga upp sig eller lämna yrket är inte så konstigt, med tanke på den rådande situationen, dvs. dålig lön, högre arbetsbörda, ingen hjälp till specialistutbildning, inga tydliga karriärutvecklingsmöjligheter.

Men risken för röntgensjuksköterskebrist kan undvikas om politikerna och beslutsfattarna lyssnar på röntgensjuksköterskor och Vårdförbundet som representerar ca. 3 553 medlemmar från professionen.  Vårdförbundet har i många år diskuterat vikten med bra arbetsvillkor och höjda löner. Lönen är en av de grundläggande faktorerna för att kunna rekrytera och behålla röntgensjuksköterskor i röntgenverksamheterna. Vårdförbundets målinriktade och systematiska arbete för höja röntgensjuksköterskornas lön ger sakta men säkert resultat. Enligt lönestatistik 2017 är medellönen för röntgensjuksköterskor 32 327 kronor.

Vårdförbundet strider också för införandet av reglerad specialistutbildning och tydliga karriärmöjligheter för röntgensjuksköterskor och kommer att fortsätta kampen.

Kom ihåg att:

  • engagemang, kunskap och kompetens som finns hos röntgensjuksköterskor är ovärderlig.
  • röntgensjuksköterskors arbete för att säkerställa hög kvalitet på omvården, diagnosen och behandlingen för patienter innan, under och efter radiologiska undersökningar har en viktig och centra roll i vårdkedjan.
  • röntgensjuksköterskor ska sprida kunskap om professionen, skapa nya kontakter och tänka på sina medarbetare som verkar för yrket över hela världen.

Önskar er alla än en gång en trevlig yrkesdag!

Parvin Olofsson

Celebrating Radiographers and our Profession for World Radiography Day

av

As radiographers we are lucky to have some very good organisations who represent us at the national level and at the European level, we have strong representation through the European Federation of Radiographer Societies (EFRS) who celebrate their 10-year anniversary this November, making this World Radiography Day even more important. For 10 years, the EFRS have worked to unite, represent, promote, and develop the profession of radiography in Europe. The EFRS is comprised of a diversity of people, from many different nationalities, ethnicities, beliefs, custom’s and views; but all of us share the singularity of our common profession. We now represent more than 100,000 Radiographers and over 8,000 students across 36 countries. I am extremely proud of the radiographers across Europe who provide safe, high quality,
diagnostic imaging services and deliver cancer treatments.

The EFRS is built upon all the wonderful and dedicated radiographers who work tirelessly every day, delivering professional services to patients, educating and training radiographers, undertaking radiography research, and representing their colleagues at the local, national, and international levels. Radiography is multifaceted and multicolored jewel, with different branches aligned by a common dedication to the profession and the wish to ensure the safety of the patient. Having said that, it is essential that we continue to work hard to raise the profile of our profession. Earlier this year, following many years of lobbying, the EFRS announced a major step for radiographers in Europe when radiographers were finally granted recognition, by the European Commission European Skills, Competences, Qualifications and Occupations (ESCO), as ‘Professionals’ rather than as ‘Technicians and Associate Professionals’. We must build on this and make sure that, across Europe, radiographers raise their profile, and have a stronger voice, in healthcare circles, in education, in research, with national policies, and, most importantly, with patients and the general public. This is the focus of the recent EFRS public awareness campaign (#Radiographer2018). We want radiographers everywhere to be proud of their profession, to make sure that they always tell people that they are a radiographer, and also explain to people the important work we do. Think of the very important #HelloMyNameIs campaign and remember that:

Jonathan McNulty
President, European Federation of Radiographer Societies

“Together (as radiographers) everything is possible”

 

“Be involved and make a difference”

Peer Learning på radiologisk avdelning – närande eller tärande

av

Det är brist på röntgensjuksköterskor runt om i landet och fler studenter blir antagna till röntgensjuksköterskeprogrammet. Men antalet praktikplatser, dvs. verksamhetsintegrerande lärande är begränsat. Detta ställer alltför höga krav på lärosäten att hitta lösning på problemet.

Både Mahad Aden och Amir Kerm är nyutexaminerade röntgensjuksköterskor.

Mahad har en utbildning inom naturvetenskaplig/teknisk högskoleutbildning sedan tidigare. Idag jobbar han på en privat verksamhet med konventionell röntgen som han finner väldigt givande. Mahad tycker att arbeta som röntgensjuksköterska är mycket berikande och spännande. Han säger att han älskar arbetet. Han tycker att de situationer som gör att han ställs inför situationer vid olika undersökningar där han måste improvisera, vara kreativ och finna lösningar är det bästa med professionen. I framtiden vill han vara specialist inom MR och forska.

Idag arbetar Amir som nyanställd på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge med slätröntgen. I framtiden vill Amir bli specialist inom ultraljud och bli sonograf.

Mahad och Amir skrev en uppsats om användning av en pedagogisk metod, nämligen Peer Learning eller ömsesidig lärande på radiologisk avdelning. Författarnas reflektioner kring studien handlade mest om hur de kunde optimera den praktiska inlärningsprocessen trots bristande resursen gällande klinisk utbildning. Mahad och Amir upptäckte att detta inte är något som diskuteras ofta när det kommer till praktisk inlärning till skillnad från teoretisk inlärning. Detta var en av flera frågor som gav upphov till studiens genomförande.

Uppsatsens titel är: Peer Learning på radiologisk avdelning – närande eller tärande. Uppsatsen är välskriven och studerar ett kontroversiellt ämne, därför blev den uppmärksammad som bästa uppsats och författarna presenterade den på Röntgenveckan 2018 i Örebro.

 

Här kommer en sammanfattning av uppsatsen.

Peer Learning är en pedagogisk modell som ger studenter möjligheten att lära av och med varandra för att utveckla deras kunskaper och kliniska färdigheter. Flertal studier har visat att Peer Learning bidrar till högre kompetensutveckling, bättre kunskapsinlärning och vinster för verksamheten. Vidare har andra studier påvisat att den pedagogiska metoden är tidskrävande och kan orsaka negativ konkurrens mellan studenterna.

Syftet med studien var att beskriva handledarnas uppfattning och syn om möjligheter och begränsningar med metoden Peer Learning gällande verksamhetsintegrerad lärande på radiologiska avdelningar.

Författarna valde en kvalitativ intervjustudie som metod och de intervjuade åtta verksamma handledare, verksamma inom radiologiska avdelningar.

Studiens resultat visade att samtliga handledare är i överlag positivt inställda till Peer Learning som pedagogisk metod. De var eniga om att det finns både möjligheter och begränsningar med metoden. Möjligheter som lyftes upp är trygghet, djupare kunskapsinlärning samt erbjuda fler kliniska praktikplatser till fler studenter. Begränsningarna som identifierats av handledarna är att metoden är tidskrävande, kunskapsskillnad och dålig personkemi mellan studenter. Handledarna har även identifierat olika hinder och förutsättningar för framgångsrik implementering av Peer Learning. Samtliga handledare som inte prövat metoden förut är intresserade av att testa och implementera metoden, dock med fullt stöd av verksamheten.

Läs hela den intressanta uppsatsen Peer Learning på radiologisk avdelning – närande eller tärande.

 

/Parvin Olofsson

Ska du medverka på en internationell konferens med poster eller föreläsning?

av

Vårdförbundet stödjer röntgensjuksköterskor som utvecklar röntgensjuksköterskeprofessionen eller forskar inom området radiografi. Vårdförbundet delar ut priser, stipendier och resebidrag. I år beviljade Vårdförbundet två resebidrag till röntgensjuksköterskornas världskongress 2018 i Trinidad & Tobago. Det var till Bharti Kataria och Lise-Lott Lundvall som ansökte Vårdförbundets resebidrag och fick vardera 7000 kronor för att delta i världskongressen. De arbetar på röntgenavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Vårdförbundet har associerat medlemskap i International Society Of Radiographers and Radiological Technologist (ISRRT). https://www.isrrt.org/.

ISRRTs vision är att stödja professionen, genom att anordna kongresser och workshops. Styrelsen i ISRRT består av representanter från olika länder och en av deras viktigaste uppgifter är att planera världskongressen. År 2018 hölls världskongressen i Trinidad & Tobago.  Världskongressen genomförs vartannat år och nästa världskongress kommer att hållas år 2020 på Irland.

Filmhälsning med Bharti och Liselotte:

Här kan du läsa mer om Bharti Kataria och Lise- Lott Lundvall

Bharti Katarias presentation

Lise-Lott Lundvalls presentation

 

Ska du medverka på en internationell konferens med poster eller föreläsning?

Då kan du söka resebidrag från Vårdförbundet.

Kompetensutveckling för röntgensjuksköterskor – för att möta framtiden!

av

Yrket röntgensjuksköterska utvecklas kontinuerligt. Utveckling av yrket sker inte bara i Sverige, utan även internationellt. Detta skapar behov och möjligheter för kompetensutveckling för röntgensjuksköterskor.

Sandra Lawler

Sandra Lawler

Både Sandra Lawler, chefsjuksköterska, och Wiveka Vanrillaer, utvecklingssjuksköterska arbetar på FO Barnradiologi, Bild och Funktion på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. De skrev en uppsats om röntgensjuksköterskans behov och möjligheter av kompetensutveckling för att möta framtida behov.

I uppsatsen beskriver författarna om det stora intresset för utvecklingen avseende IT-tekniska innovationer och teknologiska utvecklingar inom sjukvården, vilka kommer att påverka arbetsmiljön på röntgenavdelningar. Författarna menar att det är svårt idag att bedöma hur stor och på vilket sätt dessa utvecklingar kommer påverka röntgensjuksköterskans yrke och de är nyfikna på hur utvecklingen som sker inom radiologin påverkar verksamhetschefernas syn på organisationen och röntgensjuksköterskans behov av kompetensutveckling för att kunna möta framtiden. För att få svar på sina frågor intervjuade Sandra och Wiveka sju erfarna verksamhetschefer på olika röntgenavdelningar.

Resultatet visar att de nya teknologiska utvecklingarna sker inte bara inom röntgenverksamheten, utan hela vården håller på att digitaliseras och utvecklas teknologiskt. Vidare visar resultatet att det kommer nya modaliteter och hybrider av modaliteter där undersökningarna blir allt mer avancerade. Röntgensjuksköterskan har kontinuerligt behövt, och kommer även i framtiden att behöva, utveckla sin kompetens för att möta dessa nya teknologiska utmaningar i form av nya arbetsuppgifter och ansvarsområden.

Wiveka Vanrillaer

Wiveka Vanrillaer

Den mest intressanta delen av resultatet handlar om artificiell intelligens (AI) som kommer att påverka röntgensjuksköterskans arbetssätt allt ifrån att utföra mer standardiserade röntgenundersökningar och snabba upp processerna till att granska bilder.

Ett tydligt resultat i studien är att verksamhetschefer möter flera utmaningar. En utmaning är att tillgodose den fördjupade kompetensen inom vissa modaliteter. Den andra utmaningen i dagens och i framtiden är personalomsättning, – rekrytering av nya röntgensjuksköterskor och den tredje är hur man som verksamhetschef kan motivera personal att stanna kvar på arbetsplatsen, när det fattas tydliga karriärvägar.

Läs denna intressanta uppsats “Röntgensjuksköterskans behov och möjligheter av kompetensutveckling för att möta framtida behov – en intervjustudie med verksamhetschefer.”

Tidigare har vi lyft C-uppsats om Virtuell Autopsy

 

Vi behöver reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

av

En modern och nära sjukvård med hög kvalitet kräver välutbildade och kompetent vårdpersonal. Att röntgensjuksköterskor har den kompetens och det professionella förhållningssätt som behövs är nödvändigt för vården.

Rätt, säker och tidig diagnos är förutsättningen för en lyckad behandling, vilket sjukvården bygger på. Kvaliteten på radiografiska undersökningar beror på röntgensjuksköterskans kompetens och skicklighet. Röntgensjuksköterskan skall därför ha goda förutsättningar under hela yrkeskarriären att ta till sig nya kunskaper för att förbättra diagnostik och behandling. Vårdförbundet anser att röntgensjuksköterskor behöver resurser och tid för att kontinuerligt fortbilda sig. Därför verkar Vårdförbundet för reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Reglerad specialistutbildning för legitimerade röntgensjuksköterskor ska bland annat leda till ökade förutsättningar för högre kompetens och bättre användning av kompetensen genom att specialiserade röntgensjuksköterskor ska ansvara för nya och avancerade arbetsuppgifter, arbeta med ledarskap, teamarbete och kvalificerade röntgenundersökningar och sjukvård.  De ska även fungera som handledare eller mentorer för nya kollegor och på så sätt förbättra möjligheten att behålla och rekrytera röntgensjuksköterskor.

Genom vår enkätundersökning under röntgenveckan 2017 har Vårdförbundet visat att röntgensjuksköterskor vill ha reglerad specialistutbildning, men de har inte fått möjligheten än. Nu pågår utredningen om behovet av reglerad specialistutbildning. Vi behöver medlemskraft för att driva frågan om reglerad specialistutbildningen för röntgensjuksköterskor.  Du gör ett bra och förnuftigt val som är medlem i Vårdförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto bättre kan vi driva frågor som är viktiga för oss röntgensjuksköterskor.

Parvin Olofsson

Inför reglerad specialistutbildning på avancerad nivå för röntgensjuksköterskor nu!

Vad är karriär för dig?

av

Vad är karriär och karriärutveckling för dig som röntgensjuksköterska? Så här svarade de röntgensjuksköterskor jag träffade på röntgenveckan 12-15 september i vår enkät om vad de tyckte.  Vi fick svar från 77 röntgensjuksköterskor som fick vara anonyma i sina svar.

82% av de som svarade tycker att bli specialist eller expert är karriärutveckling.

86% betonar att arbetsgivarens attityd är mycket viktig för att kunna få karriärmöjligheter.

Med andra ord, det ska ligga i arbetsgivarens intresse att erbjuda sina medarbetare möjligheten till kompetens och karriärutveckling. Och ändå upplever röntgensjuksköterskorna att det är få karriärmöjligheter som erbjuds. Det kan vara att bli chef eller ansvarig för modalitet.  Arbetsgivarna måste förstå att de behöver erbjuda fler typer av karriärutveckling och att det även ska synas i lönekuvertet.

Frågan: Vad är karriär för dig gav tre tydliga kategorier: Specialistutbildning, Utveckling på arbetsplatsen, samt Karriär och kompetensutveckling är både individens och arbetsgivarens ansvar.

Specialistutbildning

Röntgensjuksköterskor tycker att de kan få ökad kunskap genom specialistutbildning, därmed kan de tillföra mer nytta till verksamheten genom att utföra nya arbetsuppgifter och göra det bästa för patienterna. En specialistutbildad röntgensjuksköterska har större möjlighet att övertyga arbetsgivaren att erbjuda hen mer lön.

Några citat:

 Att kunna utveckla mig och fördjupa min kunskap. Att det finns möjligheter att plugga vidare eller forska.

Möjlighet och motivation samt möjligheter att fördjupa sina kunskaper som sedan ger nya arbetsuppgifter som också visar sig lönemässigt

Att få vidareutbilda sig och få göra nya saker…

Utveckling på arbetsplatsen

Röntgensjuksköterskorna betonade att de behöver utveckla och fördjupa sin kompetens under hela deras yrkesverksamma liv för att anpassa sig efter de snabba förändringarna som sker inom röntgenverksamheten. De menar att med uppdaterad och utvecklad kompetens är det lättare att ta ansvar för fler område. De menar att utökade ansvarsområden skall leda till positiv löneutveckling, vilket inte är självfallet i dagens läge.

Citat:

Möjlighet att utvecklas, ökad kompetens och mer ansvar ska även synas i det berömda lönekuvertet (!)

Karriär och kompetensutveckling är både individen och arbetsgivarens ansvar

Röntgensjuksköterskorna tycker att karriär och kompetensutveckling är både individens och arbetsgivarens ansvar. De menar att det åligger arbetsgivaren att ge dem en klarare bild av vilka förväntningar och krav som ställs på röntgensjuksköterskan nu och i framtiden och röntgensjuksköterskor ska i sin tur ta ansvar för sin egen utveckling. De menar att kompetensutveckling i arbetet och på arbetsplatsen skall ske utifrån verksamheten och de egna behoven, genom alltifrån utbildningar till samarbete mellan olika kliniker och nätverk.

Citat:

Utveckling inom ens yrkesområde, möjlighet till utomlandsstudier och internationellt samarbete mellan kliniker.

Möjlighet och hjälp från arbetsgivare att få ta del av nya utvecklingsmöjligheter och utbildningar.

Kort om metoden i enkäten

Pilotstudien var av tvärsnittskaraktär (väntrumundersökning) med deltagare bestående av röntgensjuksköterskor som besökte Vårdförbundets monter under perioden 12:e till 15:e september 2017. Vi använde enkät för att samla in data. Enkäten innehöll fem frågor: tre med olika svarsalternativ och två öppna. Kontakta oss om du är intresserad av att se enkäten.

Tack till alla röntgensjuksköterskor som medverkat i studien!

Läs gärna mer om vårt fullsatta seminarium: Vi kan inte avstå från att möta framtidens utmaningar – Specialiströntgensjuksköterskan

/Parvin Olofsson

Parvin Olofsson

Virtuell autopsi en ny karriärväg för Röntgensjuksköterskan

av

Utveckling avseende avancerade modaliteter såsom datortomografi, magnetresonanstomografi och ultraljud gör möjligt att avbilda kroppens mjukdelar. Tredimensionell avbildning med hjälp av dessa modaliteter banar vägen för nya möjligheter till säkrare diagnos och behandling. I en snar framtid kommer de nya teknikerna på cellulär och molekylär nivå möjliggöra diagnos innan personen visar några symtom, därmed möjlighet att ge en person anpassat behandling.

Att kunna framställa tredimensionell avbildning av både kroppens skelett och mjukdelar ger också nya möjligheter för snabbare och säkrare virtuell autopsi. Redan för 10 år sedan användes datortomografi vid virtuell autopsi i Sverige. Med hjälp av datortomografi kan man hitta dödsorsaken inom några sekunder, istället för några timmar som en specialistläkare arbetar med att obducera ett lik.

Autopsi, eller obduktionen, utförs på personen som har varit död i minst tio timmar. Det finns två typer av autopsi eller obduktioner; ena är de kliniska obduktioner som utförs på sjukhus för att avgöra dödsorsaken och andra är de rättsmedicinska obduktionerna som utförs av rättsliga grunder.

År 2010 skrev Gvendolina Svjatoha och Irina Tomescu sin C-uppsats inom ämnet. Uppsatsen var välskriven och examinatorn var ingen mindre än Professor Peter Aspelin. Uppsatsen blev uppmärksammad och Gvendolina Svjatoha och Irina Tomescu presenterade den på Röntgenveckan 2010 i Örebro.

Idag arbetar Gvendolina Svjatoha arbetar på Karolinska universitetssjukhus Solna. Hon arbetar med MR och datortomografi på traumaenheten och Irina Tomescu på Danderyd sjukhus där hon arbetar med datortomografi. Irina menar att hon gärna vill arbeta med virtuell autopsi och ser det som en ny karriärväg för röntgensjuksköterskor.

 

Här kan du läsa C-uppsatsen:

 Virtuella obduktioner: datortomografi inom rättsmedicin
Virtual autopsy: computed tomography in forensic medicine

 

Grattis på internationella röntgensjuksköterskedagen

av

Wilhelm Röntgen Varje år firas “Internationella Röntgensjuksköterskedagen” i Sverige,  såsom många andra länder runt om världen. Vårdförbundet firar också internationella yrkesdagen för röntgensjuksköterskor, då uppmärksammar vi medlemmarna i vår blogg, sociala medier och på Vårdförbundets hemsida för att göra yrket mer synligt. Den internationella yrkesdagen är ett bra tillfälle att informera allmänheten om vilka röntgensjuksköterskor är och vad vi gör.  Det finns även ett stort engagemang att stödja professionen i landet. I Vårdförbundets lokala avdelningar kan du till exempel uppmärksamma medlemskollegor som jobbar och bidrar till yrkesutvecklingen genom att nominera dem till” Årets röntgensjuksköterskor”. De som vinner får ett diplom samt Vårdförbunds-tårta till arbetsplatsen. Men varför valdes 8:e november för Internationella Röntgensjuksköterskedagen?

Wilhelm Röntgen upptäckte röntgenstrålarna – testade på sin fru

Wilhelm Conrad Röntgen levde mellan åren 1845 – 1923. Han var fysiker.

I8:e november år 1895 upptäckte Wilhelm Conrad Röntgen röntgenstrålarna. Det fanns andra fysiker som tidigare observerat en sorts strålning som gjorde fotografisk film svart. Men det var Wilhelm Conrad Röntgen som började utforska fenomenet systematiskt. Han var intresserad av att veta orsaken till varför strålningen kunde göra fotofilmen svart. Han observerade att strålningen kunde passera genom vissa material såsom papper och textil men dämpades av tätare material som ben och metall. Han kallade strålningen till X-ray. Vid den här tiden visste ingen, inte ens Wilhelm själv om riskerna med strålningen. Så han testade på sin fru för att få ett bildbevis.

Redan i januari 1896, ett år efter upptäckten, gjordes den första röntgenundersökningen utanför forskningslaboratorierna. Orsaken till detta var att många läkare och forskare insåg snabbt hur skuggbilderna av bromsmaterialen kan användas i medicinskt syfte. Samma år genomfördes också den första röntgenundersökningen i Sverige.

Under de första åren efter Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt var det många entusiastiska och obehärskad experimenterade med röntgenstrålar. Men efter relativt kort tid kom rapporter om brännskador, hår­avfall och andra oroande symptom.

Bertha Röntgens hand

Bilden på sin hustrus hand tog Wilhelm Conrad Röntgen och nyårsdagen 1996 skickade han den, tillsammans med en rapport om strålningen till publicering.

Året 1901 kom Wilhelm Conrad Röntgen till Stockholm för att ta emot Nobelpriset i fysik.

Året 1929 markerar en viktig utveckling av själva källan till strålningen, röntgenrören. Då introducerades rör med roterande anod vilket gav större träffyta och minskar risken för överhettning. En teknikutveckling som varit en förutsättning för många av de medicinska framsteg som senare gjorts med hjälp av röntgen.

Bild och funktionsdiagnostiken befann sig i snabb utveckling redan från 1990- talet, då användes röntgenfilm. På 50-talet användes ultraljudet för avbildning av kroppen, på 70-talet kom Dator tomografi (DT) eller skiktröntgen och på 80-talet användes Magnetresonanstomografin (MRT).

Inom nuklearmedicin används radioaktiva ämnen för att avbilda kroppen. Det radioaktiva ämnet/läkemedel tillförs patienten vanligen genom injektion eller per oralt (beroende på vilket organ eller vilken funktion undersöks). Under de senaste decennierna ökades användningen av tomografi baserad på Single-photon emission computed tomography (SPECT) och positronemissionstomografi (PET) och för att öka den diagnostiska säkerheten kombinerades PET med CT.

Ökad säkerhet för patienten

Utvecklingen av apparatur och undersökningsmetoder tillsammans med digitalisering har resulterat i en fortlöpande ökande diagnostisk säkerhet för patienten.

Idag är röntgendiagnostik och radiologiska behandlingar en oerhört viktig verksamhet inom vården. Inom röntgenverksamheten strävar vi att undersöka människokroppens funktion och morfologi på det molekylära, mikroskopiska och makroskopiska nivåer och det forskas ständigt om att optimera undersökningsmetoder och hur olika tekniker kan kombineras.

Så du som är röntgensjuksköterska ska veta att du är viktig, för att det är du som tar ansvar för att patienten ska genomgå radiografiska undersökningar med minsta stråldos med bibehållen bildkvalité, du uppdaterar dig, fördjupar dig och hänger med den snabba teknologiska utvecklingen, du ansvar för patentens omvårdnad, du lyssnar på patienten, du dokumenterar, du optimerar bilder och undersökningsmetoder, du skapar diagnostiska underlag med hög kvalité, du är med och behandlar patienten. Kort sagt du gör ett strålande arbete.

Ha det äran på internationella röntgensjuksköterskedagen!

Parvin Olofsson