”Det är inte rocket science att långa väntetider har stora negativa effekter på patientsäkerheten”

Vårdsituationen är tuff på många av landets akutsjukhus. De senaste åren har många patienter, anhöriga och personal slagit larm om det bristfälliga läget i hela Sverige.

Röntgenverksamheten är en essentiell del i det kliniska arbetet med patienterna. Att höra på nyheterna eller läsa i tidningarna att patienter i dåligt tillstånd har legat på britsar i korridorer i många timmar i väntan på radiologiska undersökningar eller behandlingar har blivit vardagsmat. Men hur löser man problemen? Vad är orsakerna till långa vårdköer och väntetider?

Självklart påverkar bristen på röntgensjuksköterskor och radiologer väntetiderna på röntgenverksamheterna. Men det är inte bara personer med akuta tillstånd som får vänta på sina radiologiska undersökningar, även väntetider förlängs för patienter med elektiva undersökningar. Ännu längre väntan blir det för patienter som inte är prioriterade, de kan få vänta ett år på sina MR-undersökningar. Brist på röntgensjuksköterskor och röntgenläkare ligger bakom problemen.Det är inte rocket science att begripa att långa väntetider har negativa effekter på patientsäkerheten.

Listan över faktorer som påverkar effektiviteten och patientsäkerheten förutom personalbrist på röntgenverksamheter är lång. Här är några av dem; införandet av nya system, omorganisation, ombyggnation, dålig arbetsmiljö, nya journalsystem, tekniska fel, utveckling av nya kommunikationssystem. Dessutom tillkommer utbildning av personal när ny utrustning köps in, ökad efterfrågan på radiologiska undersökningar och ökat antal multisjuka patienter. Listan kan göras ännu längre.

Mina kollegor berättar ständigt att deras arbete har blivit mycket stressigare. En säger om hur de redan långa köerna vuxit ännu mer som följd av en ombyggnation och flytt till nya lokaler. Anledningen till det anses vara att det tog väldigt lång tid att få igång alla system efter flytten och det har lett till kraftigt växande köer. En annan kollega, som arbetar som ledare, vittnar också om en ansträngd kösituation på hens enhet. Här är det både kö till radiologiska undersökningar och granskning av genomförda undersökningar. Situationen är stressande för såväl patienter som personal. Hen säger, precis som många andra att; problemet bror på bristen på röntgensjuksköterskor och radiologer.

Det måste gå snabbare att lösa resursbristen! Rekrytering av Röntgensjuksköterskor tar tid och är svår. Radiologbristen löser de genom att använda teleradiologi eller ta hjälp av hyrpersonal. Men inhyrda radiologer är kostsamt för röntgenverksamheten. Det blir svårt att upprätthålla balansen mellan resurs och behov. Patienter är missnöjda med den långa väntetiden redan när de kommer in i undersökningsrummet och de är fortsatt missnöjda efteråt eftersom de återigen tvingas vänta på undersökningssvaren.

Så igen: hur löser man problemet?


Kommentarer

  1. Vi behöver bli fler, det är vi alla överens om. För att det ska bli verklighet så tror jag att vi behöver synas och höras i debatten, idag är vår närvaro där i princip obefintlig. Varför är det så? Vi gör oss själva en otjänst genom att vara så tysta.

    Det pratas om vården som aldrig förr, men det är sjuksköterskor, läkare och undersköterskor som nämns. Där hamnar vi alltid i gruppen sjuksköterskor, vilket ju inte är så konstigt. Folk vet inte att vi finns eller ännu mindre vad vi gör. De få som vet om att vi finns, ja de tror att vi är just sjuksköterskor.

    Vi behöver en ny och modern yrkestitel, en titel som knyter an till vårt kunskapsområde.

    Radiograf kanske?

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

Redo för jobbstarten?

Missa inte vår nya digitala guide för dig som är ny i yrket eller ska börja på en ny arbetsplats.

Läs om guiden här!