Peer Learning på radiologisk avdelning – närande eller tärande

Det är brist på röntgensjuksköterskor runt om i landet och fler studenter blir antagna till röntgensjuksköterskeprogrammet. Men antalet praktikplatser, dvs. verksamhetsintegrerande lärande är begränsat. Detta ställer alltför höga krav på lärosäten att hitta lösning på problemet.

Både Mahad Aden och Amir Kerm är nyutexaminerade röntgensjuksköterskor.

Mahad har en utbildning inom naturvetenskaplig/teknisk högskoleutbildning sedan tidigare. Idag jobbar han på en privat verksamhet med konventionell röntgen som han finner väldigt givande. Mahad tycker att arbeta som röntgensjuksköterska är mycket berikande och spännande. Han säger att han älskar arbetet. Han tycker att de situationer som gör att han ställs inför situationer vid olika undersökningar där han måste improvisera, vara kreativ och finna lösningar är det bästa med professionen. I framtiden vill han vara specialist inom MR och forska.

Idag arbetar Amir som nyanställd på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge med slätröntgen. I framtiden vill Amir bli specialist inom ultraljud och bli sonograf.

Mahad och Amir skrev en uppsats om användning av en pedagogisk metod, nämligen Peer Learning eller ömsesidig lärande på radiologisk avdelning. Författarnas reflektioner kring studien handlade mest om hur de kunde optimera den praktiska inlärningsprocessen trots bristande resursen gällande klinisk utbildning. Mahad och Amir upptäckte att detta inte är något som diskuteras ofta när det kommer till praktisk inlärning till skillnad från teoretisk inlärning. Detta var en av flera frågor som gav upphov till studiens genomförande.

Uppsatsens titel är: Peer Learning på radiologisk avdelning – närande eller tärande. Uppsatsen är välskriven och studerar ett kontroversiellt ämne, därför blev den uppmärksammad som bästa uppsats och författarna presenterade den på Röntgenveckan 2018 i Örebro.

 

Här kommer en sammanfattning av uppsatsen.

Peer Learning är en pedagogisk modell som ger studenter möjligheten att lära av och med varandra för att utveckla deras kunskaper och kliniska färdigheter. Flertal studier har visat att Peer Learning bidrar till högre kompetensutveckling, bättre kunskapsinlärning och vinster för verksamheten. Vidare har andra studier påvisat att den pedagogiska metoden är tidskrävande och kan orsaka negativ konkurrens mellan studenterna.

Syftet med studien var att beskriva handledarnas uppfattning och syn om möjligheter och begränsningar med metoden Peer Learning gällande verksamhetsintegrerad lärande på radiologiska avdelningar.

Författarna valde en kvalitativ intervjustudie som metod och de intervjuade åtta verksamma handledare, verksamma inom radiologiska avdelningar.

Studiens resultat visade att samtliga handledare är i överlag positivt inställda till Peer Learning som pedagogisk metod. De var eniga om att det finns både möjligheter och begränsningar med metoden. Möjligheter som lyftes upp är trygghet, djupare kunskapsinlärning samt erbjuda fler kliniska praktikplatser till fler studenter. Begränsningarna som identifierats av handledarna är att metoden är tidskrävande, kunskapsskillnad och dålig personkemi mellan studenter. Handledarna har även identifierat olika hinder och förutsättningar för framgångsrik implementering av Peer Learning. Samtliga handledare som inte prövat metoden förut är intresserade av att testa och implementera metoden, dock med fullt stöd av verksamheten.

Läs hela den intressanta uppsatsen Peer Learning på radiologisk avdelning – närande eller tärande.

 

/Parvin Olofsson