Personcentrerat är också att anpassa det korta mötet till patientens behov

Implementering av personcentrerad vård på röntgen.

Personcentrerad vård kräver mer tid vid varje undersökning, tid som många av oss upplever inte finns i verksamheten idag. Produktions”tänk” råder på varje arbetsplats istället för kvalitet på undersökningar som utförs. Ska man arbeta personcentrerat innebär det stort ansvar för oss röntgensjuksköterskor att se till att rätt undersökning blir gjort till rätt stråldos enligt ALARA principen. Det innebär också att anpassa det korta mötet till patientens behov.

Den lavinartade tekniska utvecklingen har gjort att de flesta undersökningar kan utföras allt snabbare – t.ex. kranskärlsundersökning av hjärtat kan idag göras under ett hjärtslag. Det innebär INTE att alla undersökningar ska utföras snabbare för att tekniken är snabb. Man har glömt bort att patientmötet tar lika lång tid idag som det gjorde för 5 år sedan. Har vi fastnat i ekorrhjulet? Eftersom det enda mått handlar fortfarande om kvantitet och inte kvalitet.

Patientomhändertagande har inte ändrats, vi måste fortfarande informera och instruera patienten för varje undersökning. Med personcentrerad vård kommer mötet att ta ännu längre tid om personen ska vara delaktig, och vi ska aktivt lyssna och fatta beslut tillsammans med patienten, för att sedan kunna anpassa undersökningsmetod till patientens behov.

Med dagens tillgång till internet också gör att patienten skaffar sig mer kunskap och är idag inte en passive mottagare. Löpande bands-principen som råder på röntgenavdelning kan göra det faktiskt lite svårare för oss att införa personcentrerad vård eftersom det krävs mer tid för ett sådant möte. Svaret kanske ligger i att vi måste bli fler för att klara av de behoven. Men finns det tillräckligt med röntgensjuksköterskor att anställa?

Hur länge ska vi orka arbeta 120%?

Näst intill alla röntgenverksamheter runt om i landet har mål att öka tillgängligheten för patienterna och det innebär inte enbart antal undersökningar i rimlig tid men även valmöjligheter för patienten när hen vill komma. Har någon funderat på hur det ska gå till? Hur länge ska vi orka arbeta 120 %? Och det gör vi faktiskt genom att köra extrapass eller jobbar dubbelpass när det fattas personal.

Idag råder det stor brist på röntgensjuksköterskor främst för att det är väldigt få som utexamineras varje år. Enligt hörsägen startas utbildningar varje år med 30 studenter i klassen men vid utbildningens slut är det kanske 11-12 som kommer ut. Vad är orsaken till det är svårt att förklara. Kanske de som arbetar på de lärosätena har svar till frågan. Det fattas personer med kompetens inom MRI t.ex. Arbetsgivaren vill hellre anställa mer erfarna röntgensjuksköterskor vilket gör att marknaden är stort för de som är beredda att flytta på sig.

Här i Region Östergötland har man satsat på ingångslöner de senaste åren genom att höja i snitt med ca 1000kr/år. Men enbart satsning på ingångslön löser inte rekryteringsproblem. Jag anser att slutlönen har stor betydelse för hur vår utbildning och kompetens värderas. Jag tror faktiskt att en positiv löneutveckling under yrkeslivet skulle stimulera fler att satsa på röntgenutbildning.

Vad innebär en positiv löneutveckling för dig?

För mig innebär det en slutlön som är minst dubbelt så stor som ingångslön det året man slutar.