Bloggtorkan - Var är ni röntgensjuksköterskor?

Anna Olsson berättade om bloggtorkan på Facebook igår och visst stämmer det. Var är ni mina kollegor runt om i landet? Har ni inga roliga historier att berätta om möten på röntgen?

Jag har varit tyst ett tag eftersom jag har haft annat för mig. Jag har varit på kurs i London förra veckan vilket var väldigt givande. Det är nyttigt att få ett annat perspektiv på vårt yrkesutövande och hur det ser ut i andra delar av Europa. Surprise! Surprise! Träffade en kurskamrat från Norge som går sin mastersutbildning i Radiografi där. Något kanske vi här i norden ska satsa på och Vårdförbundet driver ju också frågan om specialiserad utbildning för oss röntgensjuksköterskor.

Det var intressant att höra hur de jobbar i England och vilka resurser som finns. Det ser väldigt annorlunda ut än vad vi är vana vid här i Sverige. De resurser vi har finns inte i England. De flesta avdelningar är föråldrade och röntgenutrustning är gammalt. En del ställen har endast ett DT och MR utrustning. Det som var intressant att höra var att England har det bästa sjukvården trots att de inte har det senaste utrustning. Att de har lyckats att hålla ner antalet DT undersökningar jämfört med trenden i resten av världen är också förvånansvärt. Jag tror det har mycket med berättigande att göra, att de är duktiga på att prioritera undersökningar på rätt sätt, men även en del kan beror på tillgång till utrustning. När jag berättade att vi har 6 DT och 4 MRI modaliteter i Linköping var många av kurskamrater avundsjuka.

Jag fick också tillfälle att träffa en kurskamrat från radiografutbildning i Bristol där jag gick min utbildning 1977-1981. Vi har inte träffats på 35 år men det var som vi tog upp kontakten där vi lämnade varandra. Hon arbetar som avdelningschef på en röntgenavdelning i Basingstoke, nära London.  Det blev väldigt mycket intressant utbyte av erfarenheter och hur vi arbetar etc. När hon fick veta att vi arbetar på en pappersfri avdelning blev hon lite nyfiken om hur man skulle gå till väga för att bli pappersfri. De var också digitala sedan ett antal år tillbaka men de skrev ut remiss på papper som följde patienten från reception till undersökningsrummet. Sedan efter undersökningen var klar startade/stoppade de det i RiS systemet. Hon bad om råd om hur hon skulle göra för att slippa skriva ut dessa pappersremisser. Det var kul att man kunde bidra med något gott råd.

Det var lite om vad Bharti gjort. Vad har du gjort?  Vad är du intresserad av? Finns det något ämne vi har missat i bloggen?

Skicka gärna text  till anna.olsson@vardforbundet.se och berätta om din dag eller din vecka.

Eller kommentera här nedanför.