Radiograf eller Röntgensjuksköterska?

Vi är unika här i Sverige med att vi kallas för röntgensjuksköterskor. Jag som har yrkesexamen inom radiografi i grunden, har fått frågan från mina gamla arbetskamrater och kurskollegor om jag hade bytt inriktning eftersom jag tog kandidat/mastersexamen i omvårdnad (=nursing). Det kan finnas något i det känner jag, eftersom den syn som Institution för Medicin & Hälsa hade på vårt yrke är det samma som mina gamla arbetskamrater.

Den erfarenhet fick jag uppleva när jag gick min mastersutbildning 2010-2013. Mitt mastersprojekt handlade om stråldos vid en Datortomografi buk undersökningen (1). Min projektplan blev underkänd eftersom det som jag vill forska om var medicin-tekniskt och tillhörde inte omvårdnad som ämne. Jag fick kämpa för att få förståelse för att strålhygien, strålfysik och teknik är det som vi sysslar mest med på röntgen. Visst har vi en omvårdnads del också, men vikten är på den tekniska sidan. Här finns den föråldrade synen på vårt yrke kvar från röntgenassistenttiden, vilken behöver förnyas. Det är därför viktigt att förmedla vad vi gör och hur vi gör det.

En hyllning till Annica Magnusson som har tagit initiativ att starta denna blogg. Min förhoppning är att fler röntgensjuksköterskor vill vara med och axla denna uppgift och skriva på bloggen. Vi måste framåt och skapa en bättre förståelse och värdering av vårt arbete. Jag tycker att det är inte gynnsamt för vårt yrke falla under samma paraply som sjuksköterskor –   och det speglas i barnmorskornas kamp. Som de, måste vi kämpa för att få bekräftelse för vårt unika kompetens!

Det finns ingen annan sjuksköterska som kan gå in och göra det arbetet vi gör på röntgen. Att vi äntligen lyckas med att få erkännande för vårt huvudämne ”Radiografi” är första steget. Arbetet med en reglerad specialistutbildning som har påbörjats är nästa steg.  Det krävs engagemang för att ändra på saker och ting – tillsammans är vi starka.

En annan sak som jag känner är viktigt är att vi är jämställda med radiograferna i hela Europa och då kanske ett byte av titel ändå ett steg i rätt riktning. Jag tror att bli kallad för ”Radiograf”, ändå framhäver vår unika kompetens.

Jag vill ändå väcka debatt och höra andras åsikter – så kom gärna med era synpunkter.

 


Kommentarer

  1. Fast är vi verkligen jämställda våra radiograf-kollegor ute i Europa och världen? Är vi i Sverige inte hyfsat unika med att få utföra arbetsuppgifter som fortfarande klassas som ”sjuksköterskegöra” (sätta nål, administrera kontrastmedel osv.). Här i Sydafrika vill inte radiograferna utföra arbetsuppgifter som dessa då de känner att de inte fått tillräcklig utbildning om det. Svenska röntgensjuksköterskor utför alltså både typiska radiograf- och sjuksköterske-arbetsuppgifter vilket vår yrkestitel faktiskt beskriver rätt tydligt. I min mening ligger vi i Sverige några steg före många utav våra kollegor med vår tvärvetenskapliga och unika kompetens.

    1. Hej Linn,
      Tack för din kommentar. När jag gick min utbildning i England för 30 år sedan var det fortfarande Radiologerna som administrerade kontrastmedel men jag tror att det har blivit förändringar sedan dess. Som jag ser det, yttersta ansvaret för kontrastmedel administration ligger hos den person som ordinerar det, även om leverans av injektionen ofta delegeras till andra under lokala regler och protokoll. Att spruta kontrast och sätta nål kan anses som en ”extended role” alltså en delegering som vi har fått inbakad i utbildningen.

      Vi har bestämmelser om att minimera risken för kontrastmedels allergi eller reaktion men ändå måste vi vända oss till radiologerna för ordination. Som jag ser det har röntgensjuksköterskan en skyddande roll – att kontrollera om kontraindikationer finns men vända sig alltid till Radiolgen för att få besked om det ska sprutas kontrast eller inte. Om en kontrastmedels reaktion skulle inträffa dess behandling inleds av radiologen som har ytterst ansvar. Igen har vi delegation att spruta adrenalin vid anafylaktiskt shock då det är ytterst angelägen att agera snabbt.
      I andra länder har radiograferna mer ansvar för bildkvalité än här i Sverige. Titel är inte direkt beskrivning av vilken kompetens vi har – det har vi legitimation till som visar vår kompetens. Med jämnställdighet menar jag titlemässigt för att visa att det vi har yttersta ansvaret är för bildtagning och kvalité på undersökningar då anser jag att Radiograf beskriver det bäst.
      varma hälsningar
      Bharti

      1. Jag är röntgensjuksköterskestuderande, och yrkestitel och blivande kompetens är en otroligt intressant fråga som som jag och mina kursare diskuterar dagligen. Vi jämför oss med radiografer utomlands och har insett att skillnaderna är stora, att vi läser mer omvårdnad än många andra.

        Men det är också omvårdnaden som gör oss unika jämfört med ”radiograferna” ute i resten av världen. Vi har en unik kompetens som de med enbart radiografiska kunskaper saknar, vi kan ta ett större ansvar för patientens säkerhet och inte enbart för själva undersökningen. Om vi bara vill bli benämda ”radiografer” så tror jag vi gör oss själva en otjänst i det långa loppet, eftersom vi under utbildningen lär oss så mycket mer än att bara ”ta en bild”. Att vi sedan blir sedda för vår kompetens och faktiska kunskap tror jag ligger mycket på arbetsgivarens ansvar också.

        Om vi vill bli radiografer utan omvårdnadskompetens så borde det läggas upp som förslag till ändringar i landets utbildningar, men i och med den kompetens vi har, borde vi då inte behålla ”röntgensjuksköterska” som yrkestitel, eller eventuellt uppfinna en ny?

        1. Hej Hanna,
          Tack för dina synpunkter. Det är kul att även röntgenssjuksköterskestuderande engagerar sig i frågan. Även om man har en tekniskt inriktad utbildning i resten av världen betyder det inte att omvårdnadskompetensen är inte tillräckligt för att utföra det jobbet vi gör. Jag fick tillräcklig med omvårdnad i min utbildning för att klara av de situationer som kan uppstå på en röntgenavdelning. Jag menar att även om vi här i Sverige läser mer omvårdnad så ger den inte oss kompetens att arbeta som en allmän sjuksköterska mer än kanske på ett äldreboende eller service hus. Det skulle vara intressant att veta vad du menar med ”större ansvar för patientens säkerhet”. Som jag ser det har vi ansvar för patientens säkerhet när det gäller strålskydd och i samband med tillförsel av kontrast och läkemedel som förekommer och detta fick jag även med den Radiograf utbildning jag gick.
          mvh
          Bharti

  2. Jag tycker att inom vårdyrken är flera specialverksamheter m m röntgensjuksköterska. Utbildningar och erfarenheter går hand i hand med vetenskapsresultater. Röntgenundersökingar (fr o m specialskelett- tvärsigenom ultraljud us med kontrastmedel, datortomograf us med kontrast t ex lungemboli, njuar- bäcken-ben angio us, colon t o m MR us med kontrastmedel t ex hjärtan us) specialiserar för att det är nödvändig att vi kompleterar alltid våra kunskaper. Dårför förväntar sig det att som förmågar att själv kunna utföra dessa undersäkningar blir kallas Radiografer.

  3. Som du själv nämner är det titeln Radiograf som bäst ”framhäver vår unika kompetens”. Visst är det så att vi ofta utför fler arbetsuppgifter än vad våra radiografkollegor ute i världen gör, men jag ser inte hur det i sig skulle vara ett argument för att fortsätta kalla oss för röntgensjuksköterskor. Titeln röntgensjuksköterska för oundvikligen tankarna till en specialistutbildad sjuksköterska, vilket vi ju inte är. Detta skapar förvirring, inte bara för patienterna utan även för sjuksköterskorna på våra arbetsplatser som förväntar sig att vi ska ha samma kunskaper som de själva har. Yrkestiteln skapar ytterligare problem i form av att vissa akutsjukhus nu infört namnskyltar i olika färger för olika yrkesgrupper. En färg för läkare, en för undersköterskor, och en för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor med titeln ”Sjuksköterska”. Snacka om att osynliggöra en hel yrkeskår.

    1. Hej Alvaro,
      Jag håller med fullständigt att skyltar och titeln är förvirrande och som du säger gör oss ännu mer osynliga som yrkeskår. Vi har inte kompetens att arbeta som sjuksköterska mer än på en äldreboende eller liknande anstalt. Den delen av sjuksköterskearbetsuppgifter som vi utför är att sätta nål och spruta kontrast och diversa läkemedel (vilket är oxå en delegering). För att vi ska synas som en egen profession krävs att vi ändrar titel till Radiograf. Att vi är osynliga som yrkeskår är inte enbart en Svensk företeelse – problemet är det samma i hela världen. Även i media med alla sjukhus baserade TV program eller Film finns inte en enda Radiograf/Röntgensjuksköterska som syns där. Oftast ser man läkare eller sjuksköterskor som utför undersökningar. Det är skamligt – vår kompetens finns inte ens hos våra Radiologer hur ska då en gemene läkare kunna göra det jobbet vi gör? Vi måste starta en campaign för att framhäva vår unika kompetens. Det tar tid att ändra men någonstans måste någon börja eller hur? Upp till kamp!
      Hälsningar Bharti

  4. Vilket bra och viktigt inlägg! Det hade varit ett lyft för vår yrkesroll att få kallas Radiografer istället. Dels för att särskilja vårt yrke från sjuksköterskorna vilket jag precis som ni beskriver inte anser att vi är. Eftersom vårt yrke är så specialiserad borde vi kunna få ha en ”egen” benämning.
    En annan anledning är att vår utbildning i Sverige blir mer internationell. Jag vill kunna få min legitimation godkänd i England och det hade varit mycket smidigare att göra det ifall vi hade kallats radiograf här eftersom en röntgensjuksköterska för dem inte har samma arbetsuppgifter som en radiograf.
    Hoppas det kan bli någon förändring i detta! Vet dock inte hur vi ska nå dit.

    1. Hej Magda,
      Tack för feedback. Känns tryggt att ha fler som delar uppfattning om att ändra titeln på vår profession här i Sverige. Det tog många år att få Radiografi som huvudämne här i Sverige. Att ändra titeln måste även vår yrkesförening SFR tillsammans med Vårdforbundet arbeta för. Hoppas på att fler är med nu och säger vad de tycker. Viktigt att sprida och diskutera denna fråga på arbetsplatserna, ta gärna med er till arbete och för diskussion och gör gärna en inlägg i bloggen. All synpunkter är viktiga. Hälsningar Bharti

    2. Vi skulle ju kunna börja med enkelt lobbyarbete för att skapa opinion i frågan. Namninsamling på nätet som kan spridas till landets olika kliniker? Driva frågan på kongresser och liknande?

      1. Bra förslag! Röntgenveckan är ett forum som skulle passa till ändamålet.

  5. Hej, jag är Leg sjuksköterska inom diagnostisk radiologi och det vill jag kallas. Leg. blev jag ca 10 år efter jag var färdigutbildad – efter diverse kriterier som man skulle uppfylla. Jag började arbeta 1975! Att på den tiden komma ut i verkligheten var okej för mig men på mina första arbetsplatser mötte jag lite äldre röntgenassistenter ”som hukade sig” för de sågs som 2-a klassens fotografer. Fram till 1962 så utbildades sjuksköterskor med specialitén röntgen (o den var inte lång 🙂
    Minns speciellt en röntgenassistent-kollega från den tiden som varje gång det var hennes dag att köra urografier (ja vi gjorde såna på den tiden) så kom hon skamset o frågade om inte jag kunde spruta. Det gjorde vi med direktmetoden – utan pvk – och ibland regerade patienterna på kontrasten – lite oftare än idag faktiskt. Men man lärde sig att hantera det snabbt. Utan akut-knapp att trycka på. På 70 – 90 talet var radiologerna snabba att komma när vi behövde hjälp. Det konstanta livet framför bildskärmar hade inte börjat ännu så man hade någon av dom i primärgranskningen lätt tillgänglig. Bra. Jag hade lång praktik på vårdavddelningar, hade massor av praktik på akuten förlossning BB och operation. Vi var inte ”elever på” geriatrik och psykiatri. Annars samma som de andra eleverna. Jag saknar tyvärr djup kunskap i farmakologi men tycker nog att jag annars kan ganska mkt samma som min kollegor allmänsjuksköterskor . Jag vet ju inte hur livet som student är idag…. och vad man läser för kurser men ibland undrar jag …… när någon kollega frågar mig vad t ex tetraplegi är?

    Titeln röntgenassistent gillade jag aldrig. Jag har ett självständigt yrke och är INTE assistent till en läkare. Tycker att radiograf låter ungefär samma sak och dessutom alltför likt radiolog.
    Hälsar
    gudrun

    1. Hej Gudrun,
      Tack för dina synpunkter. En sak jag håller med dig om är att på 70-talet var vår yrkesgrupp assistenter till Radiologerna då man utförde ytterst få undersökningar på egen hand. Men som jag ser det var legitimation i Sverige ett steg i rätt riktning men det var ändå digitaliseringen och teknikutvecklingen som har medfört en utveckling till en mer självständigt arbete. Jag började jobba 1981 och det enda jag inte utförde var att sätta nål och spruta kontrast men jag var inte mindre radiograf för det eftersom jag var själv ansvarig för att utföra undersökningar. Jag utbildades i Norrköping att utföra dubbel kontrast colon undersökningar (en Radiolog syssla). Genom att bli kallad Radiograf betyder att vi hävdar ändå vår storsta och främsta uppgift att utföra undersökningar och säkra bildkvalitét och se till att stråldosen blir så lågt som möjligt. Radiografer har, skulle jag påstå en väldigt, levande kunskap om anatomi och numera även patofysiologi för att kunna bedöma hur undersökningserier ska planeras inom både datortomografi och magnetkamera undersökningar. Jag anser det är bara förvirrande att ha en titel sjuksköterska men ändå inte ha full kompetens som en allmänsjuksköterska (som du påpekar själv att du saknar farmakologi kunskaper) Lång praktik på vårdavdelningar har jag också haft men det är svårt att upprätthålla kunskap om man inte använder det som man har lärt sig. En del sysslor t.ex inom intervention kräver större kunskap men då kan jag tycka att man är specialiserad inom en teknik.
      Att radiograf liknar radiolog är ändå positivt då vi kan betraktas som ett yrke associerad med radiologi och framhäva vårt unika kompetens.
      mvh
      Bharti

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

Redo för jobbstarten?

Missa inte vår nya digitala guide för dig som är ny i yrket eller ska börja på en ny arbetsplats.

Läs om guiden här!