Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Vad är vårdskuld och vem är egentligen skyldig?

by Leave a Comment

Gör en sökning på ordet ”vårdskuld”. Det förekommer flitigt, bland annat använder Sveriges Läkarförbund ordet, SKR samt många debattörer och journalister. Även Vårdförbundet använder sig av begreppet “vårdskuld”. Men vad är egentligen ”vårdskuld”? Och vem är det som har en skuld till vem?

Är det vården i sig som är skyldiga vård till medborgarna?

Men vården hade inte ens rätt förutsättningar för att ge vård i rätt tid innan pandemin slog till. Det är ju ingen nyhet att det är stor brist på rätt kompetens i vården. Eller snarare brist på tillräckligt attraktiva villkor till den eftertraktade kompetensen. Det är alltså kö till att få rätt utredning, diagnos och behandling sedan lång tid tillbaka.

Och i och med pandemin så har mängder av människors vårdbehov satts på vänt, något som lett till en ÄNNU större anhopning av vårdbehov som behöver uppfyllas. Men det är väl ändå inte vårdens skuld?

Om vi backar tillbaka bandet till innan pandemin slog till. Redan då fanns alltså inte tillräckligt med resurser för att kunna tillgodose människor med rätt vård i rätt tid. Vems ”skuld” var det då?

Om våra beslutfattare hade insett vad som krävs för att vården ska fungera så hade kanske ingen ”skuld” funnits innan pandemin slog till. Då hade utgångsläget sett betydligt bättre ut. Och det hade funnits resurser och kompetens för att hantera den pågånde pandemin, men även för att hantera tiden som kommer efter pandemin. Och allt som den kommer att medföra.

Det är personalpolitiken som bär skulden för att vården inte kan tillgodose befolkningen med den vård som efterfrågas. Det är personalpolitiken som är skyldig. Det är personalpolitiken som har ansvaret. Det är inte vården.

Kanske är det svårt att hitta något annat begrepp som tydligt beskriver att det hopar sig i vården, att vården inte hinner med, att efterfrågan inte rimmar med tillgången. Men ord har betydelse. Och någon gång behövs det en förklaring till vad detta, tvetydiga ordval kan upplevas som av de som halvt arbetar ihjäl sig i vården.

Vårdskuld borde rimligtvis byta namn till personalpolitikskuld. Och räntan på denna skuld är nu skyhög.

Det är hög tid att betala tillbaka skulden.

Kom ihåg att skicka räkningen till rätt adress.

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska och leg barnmorska

Styrelseledamot avd Örebro samt förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet

Månadens förtroendevald Mars

by

Vårdförbundet avdelning Örebro gratulerar Sofie Eriksson, förtroendevald på avdelning 38 på USÖ till utnämningen.

2 kollegor på avdelningen nominerade henne och här är en del av nomineringen: Står alltid upp för gruppen och kämpar för allas bästa och rätt att bli hörda. Detta gör hon på ett snyggt och professionellt sätt!

Har du några fackliga hjärtefrågor?

Att vara med i facket kändes som en självklarhet i och med känslan av att vara en del av att driva yrket framåt med andra. Tillsammans är vi ju starka och kan nå förbättring gällande både arbetsmiljö och arbetsvillkor. Självklart är också lönefrågan och löneutveckling en av mina hjärtefrågor eftersom att jag och så många andra sjuksköterskor med mig önskar att kunna stanna kvar i yrket utan att lön ska vara det som avgör att vi lämnar. Dessutom behöver vi alla erfarna kollegor vi kan få.

Hur gör du för att synliggöra uppdraget som förtroendevald?

Jag ser till att mina kollegor nås av uppdaterad information både på medlemsmöten och via länkar till Vårdförbundets sociala medier och hemsida. Jag bjuder in till samtal och ser till att fånga upp nya kollegor och informera om mitt uppdrag och vad Vårdförbundet står för.

Arbetar ni tillsammans med arbetsgivaren på er klinik i vissa frågor?

Jag sitter med och representerar avdelningen i samverkan vilket är en bra chans att få reda på kommande förändringar och nyheter och sedan kunna diskutera dessa med medlemmarna i förväg. Jag upplever att min chef är intresserad och vill att vi fackliga representanter ska vara engagerade, vilket känns tryggt.

Ett exempel på fackligt inspel som gett resultat?

Jag blev förtroendevald för ett år sedan och fick ett ganska tufft uppdrag eftersom att det fackliga engagemanget på avdelningen var nästan 0. Jag tog chansen jag fick att bli förtroendevald eftersom att jag kände att jag saknade kunskap och förståelse för vilka skyldigheter och rättigheter jag som sjuksköterska och medarbetare har och ville lära mig mer. I och med detta har vi alla medlemmar på avdelningen fått växa tillsammans, jag har fått engagera mig och dela med mig av ny kunskap till mina kollegor och detta tror jag är den största förändringen, att medlemmarna här på avdelningen har fått upp ögonen och börjat prata om sådant som man tidigare inte tänkt på eller pratat om.

Inför förra sommaren hade vi tyvärr dålig bemanning som på många andra arbetsplatser och då framkom det att flera sjuksköterskor hade blivit inbeordrade att arbeta pass flera veckor i förväg vilket inte kändes ok då det ska vara en absolut sista utväg. Då gick vi ihop, hörde av oss till Vårdförbundet och fick stöd och sedan gick vi och pratade med chefen som då drog tillbaka inbeordringarna.

Jag tycker att det är roligt att vara förtroendevald då jag lär mig så mycket samtidigt som det känns tryggt att vara en del av Vårdförbundet. Tusen tack för nomineringarna! 

Sofie Eriksson
Leg. sjuksköterska/ Förtroendevald
Avd 38 USÖ

Även cheferna måste må bra på jobbet

by

Bra, nära  och tryggt ledarskap är allt viktigare i den föränderlig värld som vården lever i!

Som chefsstöd i Avdelning Örebro träffar och pratar jag med många chefer och ledare i såväl region som kommun, och överallt hör jag samma sak… Chefer känner sig otillräckliga i uppdraget. Samma sak redovisar utredningen som regionen publicerade om chefers förutsättningar i Region Örebro län. Är det rimligt att som 1-a linje chef ha upp till över 70 anställda med personalansvar, arbetsmiljöansvar, ekonomi mm mm?  Hinner man med ett närvarande ledarskap då?
Troligen inte.

Om jag ser tillbaka på mitt 10 åriga chefskap i regionen så förändrades kraven de sista åren mycket. Mer produktionstänk och mer komplext i alla led med ex förändringar, rekrytering i stor grad samt att dessutom arbeta med verksamhetsutveckling och motivera personal att vara kvar i verksamheten fast god löneutveckling fattades.  I vården leder(oftast) kvinnor, kvinnor och i större arbetsgrupper än i många manligt dominerade yrken enligt forskning.

Vårdförbundet anser att som chef/ledare bör du inte ha större grupp än runt 20 st och regionen håller med, de rekommenderar i rapporten ett riktvärde på högst 30 st medarbetare för att förbättra chefers arbetsmiljö men även vara positivt för regionens medarbetare som skulle få ett nära ledarskap på köpet. Förresten, nu ska jag väl inte säga att regionen håller med, rapporten säger detta och regionen måste ta beslut i frågan om de ska prioritera chefers och medarbetarens arbetsmiljö och sätta ett maxantal medarbetare under varje chef.

Jag hörde bara förra veckan om en 1:a linje chef som skulle avsluta sitt förordnande och under hens 6 månaders uppsägningstid så slutar 3 medarbetare. Inte kanske på grund av att hen slutar och de vill absolut ha kvar hen utan det blir lite otryggt och osäkert ett tag. Vem kommer? Hm ska hen sluta, ja det kanske man borde göra! Ja just, man kan byta jobb.. Det blir konsekvenser. Jag anser att, är det ett stabilt ledarskap på enheten så blir det en stabil personalgrupp oftast. Några kommer alltid sluta och börja men det oftast blir en kärna kvar som finns att stötta upp nya kollegor vid introduktioner, studenter mm.

Regionen måste vara rädd om sina chefer och ledare.
Hur är förutsättningarna?
Har de en bra arbetsmiljö?
Nej, inte alltid skulle jag säga! De får inte skriva upp övertid. De har inte SÅ mycket högre lön till det stora ansvar de har med ekonomi, arbetsmiljö samt personal. Och löneutvecklingen som chef är inte bättre än för medarbetarna skulle jag säga. Är du dessutom specialistsjuksköterska och chef för specialister då är det allt som oftast att du som chef få mindre i lönepåslag än medarbetarna! I 2019 års lönerevision så var påslaget för många chefer definitivt under vad det var för andra medlemmar. 2020 anser jag att chefer måste prioriteras för att stanna kvar som chefer! En stor omsättning av chefer och ledare skapar oro i arbetsmiljön. Vårdförbundet får faktiskt många samtal från medlemmar om just oro för sina chefer. De är rädda om sina chefer! Sånt värmer!

#stöttadinchef

Ps: Ljuset kommer nu både på morgon och em. Såå skönt!

Helena Nyrén
Förtroendevald, chefsstöd
Vårdförbundet Avdelning Örebro

När märker beslutsfattarna att de erfarna inte finns kvar?

by

Det blir svårare att hitta sjuksköterskor som kan skola in nyanställda på avdelningen. Erfarna handledare till studenter som behöver tips och stöd för att stå rustad inför starten i yrkeslivet saknas också.

Känns det igen?

En kollega säger att i deras verksamhet behöver hen som erfaren ta hand om minst tre inskolningar samtidigt för att täcka den mer än 30% omsättningen av vårdpersonal varje år. Krafttag mot hyrpersonal ger marginell effekt på läkarbristen i primärvården, samtidigt som marknaden för hyrsjuksköterskor aldrig varit större och visar inga tecken på minskning.

Då undrar vän av ordning varför inte marknaden för hyrpersonal minskat trots krafttag?

De erfarna i våra professioner hör av sig och säger att de snart inte orkar längre.
Om inget görs åt den allt snabbare omsättningen är erfarenhet ett minne blott.

Och idag vet vi att löneutvecklingen är nästan 0 efter 45 års ålder om man inte vill bli chef, byta bransch eller börja jobba som hyrsjuksköterska.

Är det rimligt?
Var finns moroten att göra det lilla extra? Känna att man blir premierad och uppskattad för att man väljer arbeta kvar och vara mentor och stöd till yngre kollegor.

Börjar arbetsgivaren inte arbeta med löneutvecklingen för de med lång erfarenhet kommer vården vara utarmad på erfarenhet.

Det känns som ledningen har som affärsidé att göra sig av med erfarenheten till förmån för de nyanställda. Jag tror inte att det är så, man ibland kan man undra.

Årets lönerörelse var tänkt att premiera de med lång erfarenhet. Men ack vad vi bedrog oss.

Hur ska vi få beslutsfattarna att inse att det är allvar och om än i 11 timmen, så tror jag att man kan reda upp kompetensbristen om man börjar jobba med frågan nu idag.

Har Regionen råd att spara på våra löner ytterligare? Svar: NEJ.

Hans Nilsson
Stolt men orolig Sjuksköterska

Lucka nummer 15. Tankar om att vara Särskilt Yrkesskicklig (SYS)

by

Nu har barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor fått sin nya lön för 2019. Ett av lönekriterierna i år var att du skulle bli lönesatt utefter din yrkesskicklighet (SYS).

När Vårdförbundet tittar på utfallet då kan jag säga att hurraropen uteblev………. Tror det är många av våra medlemmar som håller med mig.

Begreppet SYS är ett försök att vända blickarna till den erfarna personal som finns på många av våra arbetsplatser. De som har arbetat i många år, har varit med i många kniviga situationer och dragit lärdom av det, de som kan stötta och ge råd till de nya som börjar på arbetsplatsen men även ge stöd till de som har arbetat ett tag och behöver ”bolla” något klurigt med någon eller behöver få höra att de hanterade den svåra situationen bra, de som prioriterar och bortprioriterar.

Yrkesskicklighet är inget du kan läsa dig till, du måste ha varit där, i ditt yrke, i många timmar och nött in erfarenheten. Nu när jag har övningskört med min dotter, då tänker jag att det kan jämföras med att lära sig köra bil. Du kan lära dig vad alla skyltarna står för, att du ska blinka till höger och vänster, att det kan bli halka och vattenplaning. Men när du väl sitter där vid ratten då vet du inte hur du kommer att reagera i oväntade eller svåra situationer. Du har inte byggt upp en erfarenhetsbank. Det är bara timmarna på vägen och i olika situationer som gör att du blir bra förare. Det samma gäller i vården.

Det är när du har knutit ihop säcken med all din erfarenhet över lång tid, många timmar på golvet, många enkla och svåra situationer, många olika bedömningar, du har det i ryggmärgen.

Det är då du är SYS.

Jag vet att cheferna har haft ett svårt arbete och att de inte har kunnat ge all sin kompetenta personal den lön de har önskat. Jag vet att många av våra kompetenta medlemmar är riktigt besvikna. Och avtalet som vi gemensamt har signerat; Vårdförbundet och Sveriges kommuner och regioner (SKR), det har arbetsgivarna verkligen inte levt upp till.

Att arbetsgivaren väljer att förbise detta kommer med all säkerhet att drabba vården. Det drabbar vården redan nu när erfarna medlemmar lämnar sin plats för att söka någon annan som uppskattar deras unika kunskap och kompetens och de tar med sig, sin Särskilda yrkesskicklighet.

 

Jag önskar er alla en God Jul och Gott Nytt År
Rósa Ólafsdóttir
Leg. Sjuksköterska och Leg. Barnmorska

Lucka nummer 7. Ett händelserikt år. Tillbakablick

by

Snön har töat bort men julen närmar sig ändå med stormsteg.

Lokalerna jag arbetar i ska ”storstädas” vilket innebär att jag måste röja mitt skrivbord.

Tro det eller ej, jag har koll 😉

Att städa ett skrivbord innebär att man påminns om vad man gjort och vad som står kvar på ”att göra listan”.

Det gångna året har varit intensivt! Det har bjudit på många utmaningar och jag har lärt mig mycket.

Det var inte helt lätt att planera verksamhetsåret i början av Januari eftersom 2019 rivstartade med uppsagt löneavtal, Vårdförbundet inledde centrala förhandlingar som drog ut på tiden. Vi jobbade intensivt med att förbereda oss på effektiva och strategiska åtgärder som skulle aktiveras om inte våra förhandlare hade lyckats bli eniga om ett nytt avtal. Det var många möten, både fysiska och via skype. Vi mötte politiker, bloggade och skrev på våra sociala medier för att försöka skapa förståelse för varför det är viktigt att värdera våra yrkesgrupper rätt och hur fel vår löneutvecklingskurva är i dag, #avtal2019. Vi som jobbar fackligt kände styrkan i att vara många medlemmar! Men det var med en lättnadens suck och god känsla som vi kunde informera alla våra medlemmar om att ett nytt avtal var tecknat den 16e maj, HÖK19.

Då började arbetet med att läsa detta nya avtal, vad står det och vad innebär det för oss medlemmar? Möten med Regionen och alla våra elva kommuner för att teckna LOKar. Nya möten med information till våra förtroendevalda och våra chefsmedlemmar. Nu skulle avtalet bli verkstad!  Möten med politiker och fortsatt spridning av vårt budskap om att våra yrkesgrupper är värda en lönekarriär under hela sitt yrkesliv! Utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet ska löna sig och värdesättas!

Sommaren närmar sig och det råder brist på personal, vi möter medlemmar och arbetsgivare. Semester och ledighet är det våra medlemmar önskar sig men för att få det måste de som är kvar på jobbet jobba extra. På vissa arbetsplatser så pass mycket extra att de kunde förhandlar fram extra ersättning för detta. Detta är inte hållbart i längden! Utan våra yrken stannar vården!

Arbetsgivaren vill omorganisera både här och där – vi säger Risk Och Konsekvens analys och betonar vikten av att personalen måste vara med! Parkeringsavgiften höjs.

Så kom sommaren och jag fick några veckors semester.

Hösten smyger sig på med planering och genomförande av Vårdförbundets årsmöte. Tack till alla er som kom på detta möte, utan er hade det inte blivit den trevliga och givande kväll som det blev. Vi fick många kloka inspel från er medlemmar om vad ni tänkte om begreppet och kriterier för ”särskilt yrkesskicklig”. Föreläsningen av Marika Carlsson bjöd på många goda skratt och jag gick därifrån med en god känsla, tillsammans är vi starka.

Nu börjar våra medlemmar få besked om sina nya löner och vi får många telefonsamtal och upprörda mail. Det tycks inte ha blivit som det var tänkt…. Vi börjar ha löneavstämningar med kommunerna med varierande resultat. Sist ut var löneavstämning med Regionen och vi kan konstatera att enligt våra beräkningar har inte lönespridningskvoten ökat nämnvärt – vi ser en ökning på tredje decimalen – det måste bli en bättring kommande år! Våra yrken är värda en lönkarriär under hela yrkeslivet!

Arbetsgivaren fortsätter med fler omorganisationer, tuffa scheman, nekar semestrar, höjer parkeringsavgiften ytterligare och drar in julklappar, jultallrikar och fruktkorgar. Vi måste spara pengar.

Vårdförbundet bjuder förtroendevalda på en heldag med temat arbetsmiljö, en föreläsning om ”de ekonomiska vinsterna med en god arbetsmiljö”. Att behålla erfarenhet i en organisation är = att spara pengar! – när jag skriver detta inser jag att det egentligen borde var politiker och arbetsgivare som vi skulle bjuda in till denna föreläsning!?

Inom kort ska julefriden sänka sig över oss, några måste jobba och jag önskar av hela mitt hjärta att ni alla får en riktigt God Jul både på arbetet och hemma.

Snart startar 2020, undrar vad detta år kommer att bjuda på?

 

//Ulrika Hedelind

Leg. sjuksköterska / anestesisjuksköterska

Vice ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

Lucka nummer 4. Sorry det blev inga julklappar i år

by

Kvinna med 40 års erfarenhet, specialistutbildning, egen mottagning, stöd och bollplank till nya kollegor. Arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvinna med 35 års erfarenhet, labansvarig (swedac), arbetar med metodutveckling, stöttepelare till alla kollegor, nya som gamla. Som de flesta andra arbetar även hon enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvinna med 36 års erfarenhet, barnmorska i 16 år, bred erfarenhet, kompetenscv innehåller bl a handledning, amning och sexologi. Är aktiv i länsövergripande utbildning och riktlinjer för de som arbetar med amning. Även delaktig i familjecentralens verksamhet. Arbetar även hon enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, men även med och utvecklar riktlinjer.

Kännetecknande för dessa 3 ovanstående mycket kompetenta erfarna personer så har ingen av dessa ansetts som SYS. (särskilt yrkesskicklig)

Mycket märkligt kan jag tycka, med tanke på att det var just dessa personer jag tänkte på när jag skrev en motion till vår kongress som handlade om att vi måste arbeta för en ökad lönespridning i våra yrkesgrupper.

Varför då?

Alla borde ha en acceptabel löneutveckling över tid, och inte som idag ha nästan ingen efter 45 års ålder. På kongressen beslutades att vi måste låta de med lång erfarenhet och är ryggraden på arbetsplatsen få en ordentlig löneinjektion ( 10 000 kr) under kommande lönerevisioner.

Och vad hände? Ja inte blev det någon löneinjektion i alla fall. Vi har haft kontakt med väldigt många medlemmar i denna fråga och jag konstaterar löneinjektionen uteblev helt på de flesta arbetsplatserna.

Om arbetsgivaren inte börjar arbeta med lönebildning för våra yrkesgrupper på allvar så tror jag risken att både nya och erfarna söker sig bort från de arbetsplatser där man inte värderar sina medarbetare, och i förlängningen leder till dålig arbetsmiljö på grund av kompetensbristen.

Det är ett fantastiskt yrke men vi vill inte bli fattigpensionärer.
Vi vill kunna skämma bort våra barn och barnbarn med julklappar som pensionärer, låt oss kunna göra det.

Med detta inlägg önskar jag en god jul.

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska inbiten men stukad optimist

Håll tummarna att du får rätt vård

by

De flesta vet ju att det är brist på olika professioner i vården, bla specialistsjuksköterskor. En populär “lösning” som arbetsgivare verkar tycka är strålande, är att ersätta rätt komptens med fel. Som tex Skaraborgssjukhusets operationsavdelning i Lidköping gör. För istället för att anställa en legitimerad specialist på just operationer, dvs en operationssjuksköterska, så tar arbetsgivaren in undersköterskor som får en snabbutbildning på tre dagar. Undras hur de lyckas få in fyra års universitetsutbildning på de få dagarna?

I Region Örebro ser i princip alltid jobbannonserna till vårdcentraler och kommunal vård ut så här:

”Distriktssköterska/sjuksköterska, XXX vårdcentral
Region Örebro län
Sjuksköterska, grundutbildad
Arbetslivserfarenhet
Ingen arbetslivserfarenhet krävs”
(Ur jobbannons)

Det betyder alltså att en alldeles nybakad grundutbildad sjuksköterska kan börja arbeta med ” patientarbete i öppenvård, rådgivning, mottagningsarbete, läkemedelshantering samt förskrivning av vissa läkemedel och hjälpmedel” (Ur jobbannons).

I normala fall så är det en specialist som krävs för att arbeta med den typen av arbetsuppgifter, nämligen en distriktssköterska som utbildar sig i över fyra år på universitet eller högskola.

Det är inget ovanligt fenomen att jobbannonser söker efter grundutbildade sjuksköterskor till arbetsplatser där det egentligen krävs specialistkompetens. Om det ens är ett legitimerat yrke överhuvudtaget som får “hoppa in” när det inte finns en specialist. Det sorgliga är ju att vår befolkning oftast är omedveten om de risker som de faktiskt utsätts för när de vårdas, behandlas och får medicinska råd av personer som egentligen inte har rätt kompetens. Är det konstigt att över 100 000 drabbas av vårdskador i Sverige årligen. Det motsvarar 8 % av alla vårdtillfällen.

Ska vi nöja oss med det när vi ska opereras, våra barn ska undersökas och gamla farmors komplicerade bensår ska läggas om?

Om vår befolkning dessutom visste om att det egentligen inte skulle behöva vara några svårigheter att rekrytera den som har rätt utbildning för att ge dig vård utan att skada dig. Det handlar faktiskt bara om att erbjuda attraktiva villkor. Och vad blir egentligen kostnaden för alla vårdskador? För att inte tala om lidandet…

Men istället för att se till så att du slipper riskera att utsättas för felaktig behandling och onödigt lidande genom att se till så att professioner med rätt kompetens vårdar dig då du eller dina nära är skadade eller sjuka, så får du, jag och din familj och vänner, nöja oss med att hålla tummarna att vi inte är någon av de 100 000 som skadas av vården varje år.

Hur länge ska vi egentligen nöja oss med det?

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska, leg barnmorska
#geossrättvillkornu

Värdesätt oss rätt och rädda vården!

by

Onsdag en regnig dag i Oktober.

Väckarklockan ringer som vanligt 05:50, känner mig lite trött. Skjutsar ett av barnen till skolan och ska sedan hämta upp en kollega för att samåka till jobbet. Åker förbi den väg jag ska svänga in på (trots att det INTE är första gången jag åker till henne) så jag får hitta lämpligt ställe att vända på.

Resterande bilfärd går bra och vi hittar snabbt en parkering.

Kollar igenom mailen över en kopp kaffe. Sen ringer telefonen, det rör situationen på kvinnokliniken i Karlskoga. Nästa telefonsamtal rör IVA USÖ, därefter är det en mottagning på medicin kliniken USÖ och så ringer röntgen i Karlskoga.

Kan summera dem alla med att det handlar om villkor, schema / hälsosamma arbetstider och arbetsmiljö. En oro över att det nya löneavtalet inte kommer att gynna de med lång erfarenhet som jobbar kvar patientnära kommer upp i samtliga samtal. Alla rykten som går…

Ja vi vet alla att Region Örebro län går back ekonomiskt – men att inte värdesätta sin personal och den kompetens de bidrar med till verksamheterna de jobbar i – det kommer leda till ännu större förluster långsiktigt! Utifrån både perspektivet ekonomi, patientsäkerhet, tillgänglighet och produktion. Det sistnämnda ordet, produktion, kan jag personligen starkt ifrågasätta om det hör hemma inom vården!? Vad är det vi producerar? God hälsa?

Eftersom Vårdförbundets medlemmar inom Region Örebro län i dessa dagar väntar på att få besked om den årliga lönerevisionen går det som sagt många rykten. Dessvärre florerar rykten om att det kommer att vara en nästintill hånfull summa som vår arbetsgivare (ytterst är det våra folkvalda politiker) kallar satsning på prioriterade yrkesgrupper. Men eftersom Vårdförbundet inte haft löneavstämning med arbetsgivaren ännu så vet vi inte vad som stämmer. Förhoppningsvis är det bara rykten för våra yrkesgrupper är livsvikta för vården! När vi saknas innebär det ofta stängda vårdplatser, minskad tillgänglighet och ökande köer.

Som grädde på moset är det senaste telefonsamtalet från en journalist – Vad anser Vårdförbundets medlemmar om att de inte kommer att få någon julklapp från Regionen? Jaa vad ska jag svara på det? Det är faktiskt inte många som har hört av sig till oss angående detta. För de flesta medlemmarna betyder nog inte julklappen så mycket även om en del blir besvikna – de skulle hellre vara rätt värderade i lön! Försöker att förklara hur vår löneutveckling ser ut i dag. Att vi ser att de med lång erfarenhet och hög kompetens måste värderas högre! Det skiljer inte mycket mellan den som är ny i yrket och den som jobbat många år.

Avslutar detta samtal med att kräva att få läsa artikeln innan den går i tryck! Är fortfarande trött – men nu på ett annat vis – vart är vi på väg? 

Mitt nya slagord: Värdesätt oss rätt och rädda vården!

 

Ulrika Hedelind

Legitimerad sjuksköterska, anestesisjuksköterska

Vice ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

Var finns alla medarbetare?

by

Jag har deltagit i ett seminarium om en av framtidens viktigaste frågor för vården, den nära vården.

Hittar man svaren hur vi ska lyckas att attrahera personer att börja jobba i vården och samtidigt behålla dem som har den hett eftertraktade erfarenheten?

SKL:s samordnare för nära vård Emma Spak föreläste om dagens vård, hur framtiden kommer att se ut och hur vården måste anpassa sig efter en allt större grupp äldre.
Det var en mycket inspirerande föreläsning som blandade goda exempel på lyckade arbetssätt och visioner.

Kort sagt ledordet för framtidens nära vård och hela vården förresten är att patientens behov i centrum.

Hur når man dit?
1. Ledare som vågar leda sin verksamhet, få alla att dra åt samma håll med fokus på patientens behov
2. Det kanske viktigaste är att medarbetarna tillåts vara med och bidra med erfarenhet och idéer

Chefskap och medarbetarskap som jobbar mot gemensamma mål och trivs i sin vardag och har en god arbetsmiljö, med patienten i fokus.
det låter enkelt, men att ställa om från slutenvård till att all mer vård måste ske nära patienten både för att de behövande vill det men också för att slutenvård är dyrare.

Nog om själva föredraget.

Min stora fundering är varför vi bara var en handfull representanter för alla medarbetare? Övervägande andel åhörare var chefer på olika nivåer.

Denna inspirerande men också den efterföljande paneldebatten är minst lika viktig för mina kollegor att höra på som för cheferna. En gissning är att man hade fullt upp med att nå produktionsmålen så tiden fanns ej att komma.

Hur ska man få medarbetarna att trivas, jobba mot samma mål och känna inspiration, när det enda man pratar om är att inga pengar finns varken till löner eller förbättringar av arbetsmiljön.

Förhoppningsvis fanns en och annan chef som blev inspirerad av diskussionerna och försöker få med sig medarbetarna mot gemensamma mål och förstå att det är viktigt med god arbetsmiljö, och vågar prova sina och medarbetarnas idéer och förbättringsåtgärder.
Jag tror dagen filmades och ligger på intranätet. Kräv att få se den och få lite positiv energi och idéer till förändringar.

Hans Nilsson
leg. Sjuksköterska/Förtroendevald och huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro