Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Uppföljning av sommaren!

av

Nu har sommaren, så smått, börjat övergå i höst och då brukar det vara på sin plats att följa upp hur sommaren var. Blev det som planerat? Blev det förändringar i sista stund? Eller vändes all planering upp och ner redan första veckan? Här kommer några tips på frågor som det kan vara bra att fundera över.

Nu när vardagen åter börjat lunka brukar det alltid vara dags för att följa upp sommaren i olika forum. Är det inte på samverkan så kan det vara på APT eller runt bordet vid eftermiddagsfikat.

Vad är då bra att tänka på när man ska följa upp något?

En sak kan vara att titta tillbaka på de dokument och den information som kom inför sommaren. Stämde den överens med resultatet? Blev sommaren som det var planerat?

En annan sak kan vara att fundera över om planeringen satte igång i tid, eller om det finns anledning att börja tidigare inför nästa sommar.

Ytterligare en del som är värdefull att titta på är hur personalen och kollegorna upplevde sommaren. Var det extra stressigt? Var det extra lugnt? Var det vissa delar i uppdraget som inte hanns med? Var det patienter som föll mellan stolarna? Varför blev det i så fall så? Diskutera och analysera och kom kanske med några konkreta förslag på hur ni kan göra till nästa år.

Är du dessutom förtroendevald kan du begära ut information, enligt medbestämmandelagens §19, hur sjuktalen sett ut över sommaren. Inte på personnivå, men som helhet. Har det varit extra många sjukskrivna? Finns det naturliga orsaker till det, eller finns det delar i arbetet som påverkat och vad kan i så fall göras för att förhindra att det händer fler gånger?

Det finns säkert massor med ytterligare idéer om hur ni kan följa upp sommaren på det ställe där du jobbar. Prata med dina kollegor, din förtroendevalda och din chef så att ni tillsammans kan utvärdera sommaren och ta med er den inför nästa sommarplanering.

Marcus Folkö Müntzing
Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Hur mycket kostar din semester?

av

Solen och värmen har åter hittat tillbaka till våra kalla, gråa breddgrader. Kön av husvagnar ringlar sig mil efter mil i riktning mot Ölandsbron. Samtliga stugor, pensionat och hotellrum på Västkusten är uppbokade sedan månader tillbaka och de omdebatterade flygresorna till Medelhavet går i skytteltrafik mellan Svedala och all-inclusiveresorterna på Kreta och Mallorca. Barnen har sprungit ut på sommarlov och nedräkningen till sista veckan på jobbet har pågått länge nu.

Äntligen dags för semester! Eller….? Nja, för om du jobbar inom vården så verkar det inte alls vara en självklarhet. Och frågan är om vi ens vill det själva?

Varje år rapporteras det om kaoset som stundar inför sommaren: ”I år blir det värre än någonsin”, ”Sjukhuset går på knäna”, ”Kirurgen tvingas stänga ytterligare vårdplatser i sommar”.
Och arbetsgivarens lösning är också densamma men av varierande karaktär: X antal kronor (FÖRE SKATT) för att flytta på din semester (annars blir det att beordra!).

Arbetsgivaren ”löser” problemen genom att nyttja sin redan utmattade personal för att dölja en brist på både bemanning, attraktiva villkor och god planering. Men alla vet ju att det inte är någon lösning eftersom det resulterar i att allt fler tjongar in näsan i sjukhusväggen eller kastar in handduken och säger upp sig framåt höstkanten.

Det är ett stort samhällsproblem. Men det finns en annan problematik.

Och det är vi själva.

Hur länge kan vi fortsätta sälja vår semester utan att det får långsiktiga konsekvenser? Hur mycket är din sommarsemester värd egentligen? Budskapet till arbetsgivaren blir ju att den faktiskt är till salu. Oftast handlar det inte om särskilt stora summor heller, men det är ju lätt att locka underbetalda professioner med ett tillskott i en knaper plånbok tyvärr.

”Men om jag inte säger ok till chefens erbjudande om ”Semesterbonus” så blir vi beordrade”.

Betyder det att vi måste säga ja till något som är så urbota dumt? Borde vi inte markera att vår sommarsemester faktiskt inte är till salu? Överhuvudtaget. Och att det verkligen inte är ok att arbetsgivare och politiker fortsätter att ignorera det faktum att vården är underdimensionerad och våra professioner gravt värdediskriminerade.

När resten av Sveriges arbetstagare stänger av datorn, sätter på sig flip-flopsen och firar in sommarens ljusa nätter tillsammans med familj och vänner, som också är lediga, så återkommer samma miserabla situation VARJE ÅR för 1000-tals sjuksköterskor och barnmorskor. Varför är det ingen självklarhet att vi också ska kunna vara lediga, utan att behöva brottas med dåligt samvete över att vår frånvaro riskerar både patienters och kollegors hälsa.
Och varför gör vi inget åt det? Tycker vi verkligen det är ok att vår semester är till salu?

Åsa Mörner
Legitimerad sjuksköterska , legitimerad barnmorska

Och så var det ingen kvar

av

Varför är det svårt att behålla legitimerade sjuksköterskor?

“Tio sjuksköterskor hade arbetstid till tio, en tröttnade på övertid och så var de bara nio.
Nio sjuksköterskor ville natt bojkotta, en sa nej-tack treskift och plötsligt var de åtta.
Åtta sjuksköterskor kom på intervju, en valde bemannings-tjänst och hastigt var de sju.
Sju sjuksköterskor fick aldrig ta ut flex, en ledsnade på det och med ens så var de sex.
Sex sjuksköterskor ville se familj och hem, en vägrade att vänta och så var de bara fem.
Fem sjuksköterskor jobbade sig yra, en valde bättre arbetsmiljö och genast var de fyra.
Fyra sjuksköterskor om semester försökte be, en tröttnade på avslag och så var de bara tre.
Tre sjuksköterskor utan rast jobbade på, en fick blödande magsår och tvärt var de två.
Två sjuksköterskor sökte specialistutbildningen, en kom in och kvar fanns bara en.
En ensam sjuksköterska vägrar dygnetruntberedskap och drar, och därför finns på arbetsplatsen inte en enda sjuksköterska kvar”

Svaret är bra villkor!

Ann-Sofie Gustavsson
Ordförande Vf Örebro

Semester Nej tack

av

Vill du ha semester?

Jag och en kollega har under en natt besökt ett antal avdelningar och pratat om arbetstider, planering inför sommaren och lön. Men det vi unisont fick med oss var att om man av någon anledning behöver söka semester en helgnatt så sök inte, för ni kommer ändå inte få ledigt.
Detta har lett till att ingen söker ledigt. Och skulle någon mot förmodan göra det så avslås den.

Jag har vänner som jobbar utanför vården och när detta kommer på tal tror de flesta att man ljuger, och kommenterar att sådan personalpolitik är ingen framgångsfaktor.

Vi pratar om personer som i de flesta fall jobbar både dag, kväll och natt, alltså dygnet runt året om och helger oavsett om det är julafton eller midsommar. Den enda ledighet man vet att man får är sommarsemestern, förhoppningsvis när övriga familjen är lediga.

Detta är en av nyckelfrågorna som måste lösas om man vill behålla sin personal. Annars riskerar vården att likna den enorma brist man lider av i storstäderna.

Våra medlemmar är kloka och inser att alla inte kan få ledigt samtidigt, men våra chefer måste vidta mått och steg för att lösa detta.
Det finns en rad lyckade försök i landet med alternativa schemalösningar som tillsammans med att arbeta för att fler medlemmar orka arbeta heltid. Få av våra medlemmar som arbetar i 24/7 verksamhet väljer idag att jobba heltid då verksamheten är alldeles för pressad.

I vissa verksamheter är personalomsättningen så stor att man aldrig kommer upp i full kapacitet då man hela tiden skolar in ny personal och därmed saknar erfaren personal. Många ställer sig frågan hur man ska orka arbeta full tid fram till pension.
För ett antal år sedan ropade vi högljutt att alla ska ha rätt till heltid. Idag finns det få som orkar arbeta heltid

Medskick till beslutande: Se till att arbetsvillkoren blir så anständiga att vi stannar kvar i vården, får lite återhämtning i form av ledigt någon helg när vi behöver. Och därtill anständig arbetsmiljö annars kommer vården förlora kampen om arbetskraften.

Bara så ni vet, ni är fantastiska alla kollegor..

Hans Nilsson
Legitimerad Sjuksköterska
Förtroendevald/Huvudskyddsombud

Jag är oerhört tacksam för att jag fått föda båda mina barn under så god omvårdnad

av

Min dag på förlossningen

Debatten om svensk förlossningsvård har varit intensiv under en ganska lång tid. Fler än jag har sett bilden på den handskrivna lappen från den 14/7 när varenda förlossningsavdelning i hela Stockholmsområdet var full. Jag har följt debatten med stort intresse och kände till slut; Jag måste få se det med egna ögon. Jag har fått uppleva förlossningsvården som patient ett par gånger, men jag ville se det från andra sidan. Därför bad jag att få gå en “dag i mina skor” på förlossningen mitt under semesterperioden.

Det var i början av juli och tid för ett eftermiddagspass. När jag anländer är läget mycket ansträngt. Personalen som kommer in i samlingsrummet verkar slutkörda. Några medarbetare hade varken ätit frukost eller lunch. En medarbetare kom in i rummet, satte sig uppgivet på en stol och sa ungefär såhär: “Jag tror jag skulle behöva en veckas semester bara för att kompensera uteblivna raster, måltider och toalettbesök.”

I efterhand har jag förstått att dagen då jag var där var exceptionell, kanske en av de värsta dagarna under hela sommaren. Samtidigt är jag tacksam att det var just den dagen jag var där, för då fick jag verkligen se hur det är att jobba på förlossningen när det är som allra stressigast. Kvinna efter kvinna som ringer in med pågående värkarbete. Personal som blir allt mer stressade över hur situationen utvecklar sig. Kommer vi kunna få tag i mer personal för att stärka upp natten, kommer alla kvinnor kunna erbjudas plats när det väl är dags? Och mycket riktigt, den dagen fick en kvinna hänvisas till Västerås. Lyckligtvis var hon den enda, men det var givetvis inte ett roligt besked att ge.

Det slår mig verkligen hur oerhört brett och komplext barnmorskeyrket är. Man får inte bara uppleva glädjen av att ett friskt barn kommer skrikande till världen, med föräldrar som gråter av glädje över att deras älskade barn äntligen kommit ut. En barnmorska måste hantera alla delar som yrket innebär. Aborter, stötta mödrar med svår förlossningsskräck, hänvisa kvinnor med värkar till förlossningar som ligger över 10 mil bort, fatta snabba och avgörande beslut under en förlossning som kan vara avgörande för barns eller moderns liv, vårda mödrar som fått bristningar i samband med förlossningen och ibland, tack och lov väldigt sällan, också hantera sorgen och smärtan hos både föräldrar och sig själva om ett barn inte överlever. Alla dessa situationer och många fler är en del av att vara barnmorska och måste hanteras, alla med en enorm professionalism.

Dagen efter att jag varit med på förlossningen fick jag en påminnelse på Facebook. Det var då ett år sedan jag la upp en första bild på mig och min nyfödda son. Jag kunde inte låta bli att reflektera över att jag faktiskt fött barn under precis samma tidpunkt, bara ett år tidigare. Var situationen lika ansträngd då utan att jag märkte av det? Var personalen bara professionella nog att dölja det? Jag är oerhört tacksam för att jag fått föda båda mina barn under så god omvårdnad. Det tänker jag kämpa för att alla kvinnor efter mig också ska få göra.

Då måste personalen också få rimliga förutsättningar att göra sitt jobb. För det första behövs det fler medarbetare, framförallt barnmorskor. För det andra måste medarbetarna kunna erbjudas en lön som motsvarar den kompetens de besitter, den arbetsinsats de gör under stundtals mycket pressade arbetsförhållanden och det ansvar de tar. För det tredje måste vårdpersonalen avlastas sådana uppgifter som inte kräver vårdutbildning. När arbetsmiljön är så pressad att medarbetarna varken hinner gå på toaletten, äta eller sitta ner under sin rast är det inte hållbart att vårdutbildad personal ska se till att det finns lakan, städa rum, ordna mat åt patienterna eller flytta sängar mellan avdelningar. Sådant kan skötas av servicepersonal. Det löser inte problemet att det finns för få barnmorskor, men det skulle förhoppningsvis göra att de kan ägna mer tid åt patienterna och hinna ta rast i lugn och ro.

Det blev en väldigt händelserik, lärorik och spännande dag för mig. Tack för den insats ni gör och för att jag fick vara med och gå en dag i era skor.

Kajsa Rosén (L)

Politisk sekreterare

Region Örebro län

Rapport från hängmattan

av

Är inne på 3:e veckan av 4 på semestern. Blandat väder. Trevliga möten med fantastiska människor. Har i år mest varit hemma och gjort lite kortare utflykter.
Under denna 3:e vecka börjar jag känna mig utvilad. I år har det tagit längre tid än tidigare. Undrar om det har med åldern att göra?

Uppriktigt sagt tror jag inte det. Under våren har jag börjat jobba fackligt på heltid och det har varit som att hoppa in i en tvättmaskin som börjat centrifugera. Innan gick man till jobbet och kunde koppla av mellan uppdragen eller till och med under. Efter 30 år i yrket går mycket på rutin.

Nu deltar jag i ett maskineri med stort ansvar och samtidigt kunna vara med och driva och påverka inriktningen av hur framtidens vård ska bedrivas ur våra professioners perspektiv.

Mötte en medlem som jobbat som vikarie på min arbetsplats för några år sedan, och han sa att nu förstår jag vad du menade med att man inte blir sjuksköterska bara för man blir färdig med sjuksköterskeutbildningen och legitimerad. Det tar ett antal år innan man får erfarenhet och därefter koppla ihop det med de teoretiska kunskaperna från utbildningen. Det känns tråkigt att många väljer att inte fortsätta som sjuksköterska innan man gjort sina hundår och känna att man börjar kunna jobbet.
Det är ett fantastiskt yrke när bitarna börjar falla på plats.

Lön. Vi har en väg att vandra. Jag har under mina snart 30 år som sjuksköterska upplevt en ganska god löneutveckling. Men är definitivt inte nöjd. Varför värderar man en sjuksköterska lägre än en ingenjör med motsvarande universitetsstudier?. Arbetsgivaren är ansvarig för lönebildningen, och hur har man mage att värdera yrken där liv räddas lägre.  Jag erkänner bredvilligt att vi inte nått fram med de argument vi haft i löneprocessen, och i nuläget känns det lite motigt när vi trots skriande brist av sjuksköterskor inte blir värderade av arbetsgivaren.

Vårdkrisen har seglat upp som en viktig fråga till nästa års val. Vi måste se till att alla löften inte faller bort efter valet. Det har tagits en del konstiga beslut som inte alls överensstämmer med min syn på god och patientsäker vård.

Nog om detta. I helgen vann vår championhund Budda en stor hundutställning i Alfta, Hälsingland. Så det blev firande för vinnaren, en korv med bröd i Borlänge.

Vad är sensmoralen i ovanstående firande?

Det finns alltid något positivt att fira i vardagen, och det är du själv som hittar dina guldkorn.

Hitta guldkornen, fira och ha en riktigt skön semester

 

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska med världens bästa jobb

Det hjälper inte att vara negativ…

av

…så därför tänkte jag vara positiv istället. Typ vända på steken och vinkla det på ett annat sätt.

# Flera barnavårdscentraler har stått helt utan personal då arbetsvillkoren har varit oacceptabla. Men istället för att krångla till det med att arbeta fram attraktiva villkor så jobbar arbetsgivaren med att plocka runt befintlig personal från andra vårdcentraler så att man kan upprätthålla en fasad av att allt verkar okej. Att flera specialistsjuksköterskor på BVC blivit sjukskrivna eller sökt sig till andra jobb kan säkert lösas med ytterligare ”omfördelning” av arbetsuppgifter till ”andra” BVC:n.

# Bristen på sjuksköterskor lamslår svensk sjukvård. Men några kreativa arbetsgivare i landet beslutar sig för att starta enheter helt utan sjuksköterskor istället! Hurra, då spelar det ju ingen roll att vetenskapen har bevisat att dödligheten ökar markant och risken för vårdskador eskalerar. Skönt att slippa tänka negativt.

# I Västerbotten tvistar man om vitsen med 4 veckors sammanhängande semester Troligtvis får de stridande barnmorskorna inte det men de får skadestånd och det kompenserar ju återhämtning, eller hur?

# Pga den ständiga bemanningsbristen har nästan hela styrkan av biomedicinska analytiker sagt upp sig från Kirunasjukhusets enhet för klinisk kemi och transfusionsmedicin. Men då kan man ju stänga och det sparar nog en del pengar!

# Pga nedläggningen av flera förlossningsavdelningar riskerar födande kvinnor att inte hinna fram till förlossningen. Men tänk vilken förlossningshistoria man kan berätta om när man fått föda sitt barn i bilen!

# ”Årets sommar i vården ser ut att bli jobbigare än i fjol. Personalbristen slår alla rekord och det drabbar framför allt förlossningsvården, operation och psykiatrin. På åtta år har vårdplatserna på landets sjukhus minskat med över tio procent till 18 800 bäddar.”

Rekord är ju alltid kul.

Visst känns det härligt att få vara lite positiv mitt i all vårdkris?

Nej det hjälper inte att vara negativ. Men inte kommer man nån vart med att vägra se verkligheten heller.

 

Åsa Mörner, leg sjuksköterska och barnmorska

Obs! Viss ironi kan förekomma i inlägget.

 

 

Bota utmattning på semestern

av

Varje år när sommaren anländer basunerar media ut att nu är det värre än någonsin! Vården går på knäna, bemanningen är minimal och det är kris och katastrof. Kanske borde det räknas som normalt vid det här laget?

För alla vill ha ju semester. Och nästan alla vill ha semester under sommarmånaderna-juni -juli -augusti. Inte konstigt alls, det är då det är som varmast, naturen grönskar och nätterna blir ljusa. Dessutom är alla andra lediga och semestern blir ju lite roligare om man har någon att fira den med. Det finns såklart undantag. Vissa avskyr sommaren, andra kanske planerar att fly den svenska vintern när det är som kallast och mörkast. Men merparten vill ha semester på sommaren.

De flesta vet säkert att det saknas personal i vården. Det handlar dock inte om en generell brist på professioner, utan om en oförmåga att erbjuda tillräckligt attraktiva villkor från arbetsgivarhåll Under sommaren slimmas bemanningen ytterligare eftersom personalstyrkan, såklart, ska ha semester.
Varför är synen på bemanning så snäv? Borde det inte finnas tillräckligt många i personalstyrkan utan att vården riskerar att utsätta både personal och patienter för risker när det är dags för semester eller när säsongsinfluensan härjar.

Och varför är det samma visa om och om igen? Krävs det verkligen raketforskning att beräkna bemanningstäthet och säkerställa god vård och dräglig arbetsmiljö?

Jag vet att många har haft nedräkning till semestern sedan månader tillbaka. När arbetsmiljön är undermålig, fötterna värker av allt spring, tinningarna sprängs och svetten lackar i pannan så tenderar man att se fram emot att sippa lemonad i hängmattan och trycka på OFF….Men jag vet också att många är totalt utmattade när den hett efterlängtade första semesterdagen gör intåg, något som gör att delar av semestern blir en form av ”egensjukskrivning” istället för avslappning. Men semester ska inte vara en nödutlöst fallskärm för att återställa hälsan. Semester är till för rekreation, umgänge och egentid.

Attraktiva villkor innefattar inte bara hälsosamma arbetstider och god löneutveckling. Attraktiva villkor innefattar även möjligheten att kunna använda sin semester till annat än att försöka kurera utmattning genom självrehabilitering. Använder du delar av semestern som en slags självsjukskrivning?

Det är inte ok.

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och barnmorska
Styrelseledamot och huvudskyddsombud Vårdförbundet avd Örebro

Särskilda skäl för indragen semester

av

Just nu har en tvist seglat upp i Västerbotten där arbetsgivaren, Västerbottens läns landsting, ser sig tvingade att dra in semester för barnmorskor och sjuksköterskor i Lycksele, Umeå och Skellefteå för att kunna hålla öppet länets tre förlossningsenheter dygnet runt hela sommaren.

Semesterlagens § 12 ger rätt till fyra veckors semester och semesterledigheten ska förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti.

I de allmänna bestämmelserna (AB) står det att vid förläggning av semesterledighet som avses i §12 i semesterlagen ska eftersträvas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni–augusti.

Ett kollektivavtal, som AB är, kan dock inte vara sämre än gällande lagstiftning och där står det alltså ”en” semesterperiod. Inte två eller tre perioder. Utan en period. I singular.
Ovanpå detta finns det dock skrivningar om att arbetsgivaren kan göra avsteg från detta när ”särskilda skäl” föreligger.

Men vad som är ”särskilda skäl” har aldrig prövats i skarpt läge. Situationen i Västerbotten är den första i sitt slag, åtminstone för Vårdförbundets medlemmar.

Till SVT säger Jenny Olsson, som är avdelningsordförande i Västerbotten, – Det här är första gången detta händer i Sverige, att man tar bort den fjärde semesterveckan. Det är en jätteviktig fråga, och våra medlemmar behöver sin vila, återhämtning och semester som de har laglig rätt till, säger Jenny Olsson, avdelningsordförande för Vårdförbundet Västerbotten och nu väljer Vårdförbundet att driva fallet med barnmorskornas semester vidare till tvistemål.

Här i vårt län har vi ännu inte sett sådana tendenser. Här har Region Örebro län istället löst situationen med att stänga förlossningsenheten i Karlskoga över sommaren och flytta personalen som jobbar där till förlossningsenheten på Universitetssjukhuset i Örebro istället. På så vis har länets största arbetsgivare löst så att alla som vill får fyra veckors sammanhängande semester. Om detta har också vårt läns högst ansvarige politiker Karin Sundin (S) skrivit att de har utgångspunkten att hålla. Att de fyra sammanhängande semesterveckorna ska hedras och att det beror på ”att sjukvårdspersonal, precis som alla andra, förtjänar ledighet efter väl förrättat värv”.

Det ska bli oerhört intressant att se vart den här tvisten tar vägen eftersom att det, potentiellt, kan bli vägledande för alla som sitter i liknande situationer. Det står dock helt klart att Vårdförbundet ser oerhört allvarligt på det. I dagarna kom beskedet från Vårdförbundets avdelning Västerbotten att de går till tvist mot arbetsgivaren och kräver 30 miljoner (!) i skadestånd. En halv miljon i allmänt skadestånd samt 200 000 kronor till varje drabbad medlem.

Det är en signal till andra Landsting och Regioner som kanske går i samma tankar. Det är såhär Vårdförbundet ser på frågan.

Marcus Folkö Müntzing

Leg sjuksköterska

Vice ordförande avd Örebro

 

 

Värdig vård året om

av

hands-736244_1280Vården bedrivs dygnets alla timmar, året runt. Vår befolkning är i lika stort behov av vård under alla årstider, sommar är definitivt inget undantag. Men vårdanställda behöver ha semester och självklart vill även de, som alla andra, ha ledigt när det är som ljusast, varmast och mest grönskande, tillsammans med vänner och familj.

Det rapporteras om det slimmade bemanningsläget i vården nonstop, och inför kommande semesterperioder brukar media larma om att det riskerar att bli en sommar med rekordlåg bemanning i vården just det här året. Det stämmer, även om det skiljer sig åt exakt hur uselt det ser ut mellan olika regioner och landsting.

I samband med sommaren 2016 skickades en enkät ut till våra medlemmar. Enkäten handlade bl. a om hur det ser ut gällande möjligheten att få sin beviljade semester, om man fått möjlighet att få sin lagstadgade rast och om man som profession anser att patientsäkerheten är tillgodosedd under sommarperioden. Vi har fått in nära 800 svar från våra fyra medlemsgrupper sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker, men även från en del chefsmedlemmar.

En stor andel av de svarande (ca 40 %) har uppgett att man inte tyckte att bemanningen inför sommarperioden var tillräcklig för att trygga patientsäkerheten och så många som 59 % kände en oro över hur patientsäkerheten skulle upprätthållas under semesterperioderna. 51 % har ofta, eller vid flertalet gånger behövt hoppa över sin rast och 66 % har vid flera tillfällen tvingats stanna kvar efter arbetsdagens slut.

Nära 40 % upplevde att de inte var återhämtade efter sin semester och så många som 30 % tyckte att arbetsmiljön var dålig eller mycket dålig under sommarperioden.

Det är oroväckande att så många upplever en oro gällande patientsäkerheten och det är mycket bekymmersamt att en stor andel av vårdens professioner nu inlett höstens arbete utan att känna sig utvilade.

”Jag fick ta en extra semestervecka för att jag var så stressad när jag kom från jobbet och kunde inte varva ner” (citat ur enkäten).

Det finns dock ljusglimtar; ytterst få har angett att de inte fått sin önskade semester beviljad och det finns även flera medlemmar som rapporterar om välbemannade enheter med god planering under sommaren. ”Bästa sommaren på flera år, något att sträva efter året om!” De positiva rapporteringarna är dock betydligt färre än de negativa.

Hur kan vi ta lärdom från de enheter som varit välfungerande? Vad är det som fått dessa att få ihop sommarschema, personaltäthet och patientsäkerhet? Inför sommaren 2017 krävs en helhetsanalys med ett strukturerat arbete för att kunna tillgodose vår befolkning med fullgod vård under hela året och skapa en stimulerande och hälsosam vårdmiljö för de anställda. Vi behöver föra de goda exemplen vidare och skapa delaktighet för alla parter så vi tillsammans kan nå lösningar som genererar jämlik vård och attraktiva arbetsvillkor.

”Politiker måste få upp ögon och värdera vårt jobb, tyvärr tar vi alldeles för stort ansvar och löser problemen för att ge våra patienter den bästa vården de behöver, på vår egen bekostad”

Som en av våra medlemmar så klokt reflekterar så förlitar vi oss på att vårdens professioner ska fortsätta att hålla den underdimensionerade vården under armarna så att de djupaste sprickorna inte lyser igenom. Men en dag krackelerar det. Låt oss arbeta gemensamt för att undvika det, och då krävs det resurser i form av rätt kompetens, goda villkor och långsiktigt tänkande!

Åsa Mörner

Leg. Sjuksköterska och barnmorska

Styrelseledamot Vårdförbundet avd Örebro