Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Grattis på Röntgensjuksköterskans dag. Tillbakablick

av Lämna en kommentar

Eva Liljeholm Andersson, Klinisk Adjunkt och leg. Röntgensjuksköterska.

Intervjuas om röntgen USÖ:s utveckling.

Eva utbildade sig 1977 till röntgenassistent och i början av 80-talet bytte yrket namn till Röntgensjuksköterska. Då ingick utbildningen i hälso- och sjukvårdslinjen som bestod av 6 inriktningar.
Utbildningen ledde fram till examen som sjuksköterska inom diagnostisk radiologi. Först någon gång under 90-talet fick Röntgensjuksköterskorna egen legitimation och yrkesexamen.

Att Eva blev Röntgensjuksköterska berodde på att när hon var ung spelade hon handboll och fick en skada i sin hand. På så sätt kom hon i kontakt med röntgen och tyckte det verkade

Första CT på USÖ

spännande.

När hon började jobba 1979 såg röntgenavdelningen helt annorlunda ut mot vad den gör idag. Efter varje bildtagning framkallades kassetterna i så kallade mörkerrum. I mörkerrummet öppnades kassetten upp och fördes in i en framkallningsapparat och ut kom sedan bilder som hängdes upp i ett ljusskåp där röntgenläkaren satt.

 

Den första Skall-datortomografin kom 1977 till Örebro, och undersökningen kunde ta upp emot 40 min. Idag tar en datortomografi av skallen endast 30 sekunder!

Endast hjärnan gick att undersöka. Varje snitt (bild) som röntgades skrevs ut på filmer och då visades alla bilder upp som småbilder på en film. Filmen sattes sedan upp på ett ljusskåp som röntgenläkaren granskade.

År 1996 blev röntgenavdelningen i Örebro den första helt digitala avdelningen i Världen. Detta innebar att framkallningsprocessen som beskrivs ovan inte längre behövdes och att ”framkalla” bilder gick betydligt snabbare.

Senaste DT

Den största skillnaden mellan 70-talet och idag menar Eva är att mörkerrummen inte finns kvar, det luktar inte framkallningsvätska och filmprocessen är borta. I dag är arbetet tungt på ett annat sätt. Förr var det tungt att släpa på kassetter och idag är det höga tempot och den avancerade tekniken utmaningen.

 

I framtiden tror Eva att röntgenavdelningen kommer utföra mer funktionsundersökningar på cellnivå och att allt kommer bli ännu mera avancerat. Det är svårt att föreställa sig vad vi kommer att kunna göra i framtiden.

 

 

 

Vårdförbundet vill passa på att hylla alla Röntgensjuksköterskor på er dag den 8 november 2018.

 

Skriven av
Angelina Stridh
Leg. Röntgensjuksköterska

Politikernas placebo kan inte bota

av

Sjukvården har seglat upp till en förstaplats när det gäller vilka frågor väljarna anser vara viktigast inför valet. Vallöftena duggar tätt. Den ena efter den andra kommer med nya utspel om hur vården ska bli jämlik, att arbetsmiljön ska förbättras och att vårdköerna ska försvinna.

Precis som inför valet 2014 med andra ord.

Vårdkrisen har hängt med länge nu. Som en envis, molande tandvärk har den gnagt sig fast, ända in i benmärgen. Läge för en rotfyllning sedan lång tid tillbaka. Men de vallöften som gavs 2014 har ännu inte uppfyllts. Eller åtminstone inte lett till att fler vårdplatser kunnat öppnas. För krisen är numera avgrundsdjup och det kommer att ta lång tid att ta vården upp till en välfungerande nivå igen.

Vårdplatser och vårdköer. Flitigt använda ord av våra politiker. Kanske dags att byta ut dem mot brist på rätt villkor istället. För den verkliga orsaken till att avdelningar fått stänga och att köerna växt sig milslånga har ju faktiskt en orsak. Som stavas VILLKOR.

Det krävs ett statligt övergripande krafttag för att fylla igen hålet. Inga små kommunala eller regionala skvättar som dunstar bort en månad efter valet.

Nu vill vi inte ha fler meningslösa satsningar som inte leder någonvart. Inga fler tandlösa löften eller onödiga skrytbyggen. Vi vill ha löften som löser krisen. Vi vill ha medicin som botar, inga verkningslösa sockerpiller!

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och leg barnmorska

Det borde inte vara så svårt

av

Förberedelserna på landets högskolor och universitet är i full gång. Studiehandledningar finputsas, lokalerna storstädas och kursmaterialet synas. Snart kommer de. Framtidens vård.

Studenterna. Lösningen på absolut HELA krisen i vården.

Åtminstone om vi ska tro på våra politiker. Universallösningen lyder: “Utbilda fler så kommer vi inte ha några vårdköer, vårdrelaterade patientskador eller ohälsosamma arbetstider!”
Hörde en siffra om att samtliga elever som går i gymnasiet skulle behöva välja en vård och omsorgsutbildning för att vi ens skulle vara i närheten av att klara av bemanningen i framtiden (P1 Morgon 180820). Som om det skulle hända?

Det krävs mycket för att klara av att utbilda sig på universitet och högskola, för att inte tala om hur mycket som krävs för att klara av yrket när du är färdigutbildad. Och det viktigaste borde väl vara att vi examinerar kompetenta professioner. Kvalitet före kvantitet. Det är dessutom dyrt, både för stat, universitet och studenten själv att lägga tid, energi och pengar på att påbörja men ej slutföra studier, eller ännu värre; påbörja sin yrkeskarriär utan att vara lämpad för yrket.

Krisen i vården kommer att finnas med oss i många år framöver, kanske tom decennier. Och ju längre tid det tar innan våra beslutsfattare kommer med realistiska förslag om hur vi kan påbörja arbetet för att uppnå trygg och säker vård där medarbetarna trivs och utvecklas, desto mer svårlöst blir det.

Självklart behöver vi utbilda. Men vi får aldrig tulla på kvalitén! God vård kräver kompetens, det är tom vetenskapligt bevisat. Och vårdkrisen består av så mycket mer än brist på personal. Innerst inne borde väl de flesta veta att det faktiskt handlar om brist på attraktiva villkor.

Steg nummer ett för att åtgärda krisen är alltså att förbättra villkor och lön. Svårare än så är det faktiskt inte.

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska och barnmorska

 

Du röstar väl i valet?

av

 

Det är drygt 3 veckor kvar till valet och en hel del vårdfrågor står i fokus.

Enligt statistik från OECD har Sverige lägst antal sjuksköterskor per 1000 invånare i norden.
Enligt Novus opinion kräver väljarna

  1. Snabbare behandling vid allvarliga sjukdomar
  2. Kortare vårdköer
  3. Högre löner till sjuksköterskor

Politikerna pratar om en ökad tillgänglighet, som framförallt ska ske i primärvården.
Vi ser svårigheter att rekrytera men framförallt behålla erfaren personal som gör att alla satsningar låter ihåliga, då sparspöket hela tiden gör sig påmind.

I Vårdförbundet avdelning Örebro har vi redan börjat med påverkansarbetet inför valet, med valstugebesök, möten med kommun och regionpolitiker och aktiviteter på sociala medier.

Nedan redovisas Vårdförbundets nollvision för svensk hälso- och sjukvård som är en del i vårt valmanifest som du kan läsa nedan.

https://www.vardforbundet.se/siteassets/fortroendevald/material/high_2018_vard-i-varldsklass_broschyr_150x150.pdf

Nollvisionen

  • Ingen ska behöva dö i kö
  • Ingen ska falla mellan stolarna
  • Ingen ska nekas att föda i Sverige
  • Ingen ska skadas av vård
  • Ingen ska behöva bli sjuk av att vårda andra

Med de utmaningar vi står inför måste vi ta plats i debatten. Häng med oss på sociala medier fram till valet, och besök gärna valstugorna själv och ställ frågor till politikerna om hur framtidens vård ska se ut.

Och det kanske viktigaste använd dig av din medborgerliga rättighet att rösta den 9 september, det gör skillnad.

 

Hans Nilsson
Politiskt intresserad
Vårdförbundet avdelning Örebro

Tänk om pengarna kunde gå direkt till dom som jobbar i vården!

av

Vi i avdelning Örebro har som mål att träffa så många medlemmar och potentiella medlemmar som möjligt, så vi försöker att bjuda in oss på arbetsplatser där våra professioner finns.

Många är positiva till att vi kommer och många tycker att medlemskap i Vårdförbundet är viktigt, att vi gör skillnad. Siffrorna visar detsamma, vi har hög anslutningsgrad i länet runt 81-82 % i anslutningsgrad. Vilket vi så klart är jätteglada för. Men vi träffar också personer som är missnöjda med Vårdförbundet och de flesta nämner anledningen lön, att Vårdförbundet har att misslyckats med att få upp lönen för våra professioner.
De är missnöjda för att lönen är för låg i förhållande till andra yrken med likvärdighet vad gäller kompetens och ansvar. De är också missnöjda över att löneutvecklingen är dålig, ibland obefintlig och i värsta fall helt upp och ner.

När vi möter beslutsfattare med våra medlemmars frustration över lönen, i samverkan med arbetsgivare eller i möten med politiker får vi ofta till svar. – Men ni har aldrig varit så här många. Personalkostnaderna har aldrig varit så här höga. Vi brukar också få till svar. – Ekonomin är inte i balans. Vi måste effektivisera och spara för att komma i budget/minska underskottet/vara i ekonomisk balans (kärt barn har många namn).

Vårdförbundets tidning ”Vårdfokus” redovisade nyligen en ökning av administrativ personal inom Sveriges landsting med 36 procent mellan 2010 och 2017, medan vårdpersonalen, som till exempel sjuksköterskor, ökat med två procent. Dessa siffror kan säkert appliceras på andra vårdgivare så som kommuner. Den reella ökningen som arbetsgivaren pratar om handlar alltså inte om de som faktiskt utför vården, utan andra administrativa tjänster. Minst sagt upprörande!! Det är knappast HR och konsulter som möter patienter, räddar liv och främjar hälsa.

När vi i samma möten tar upp den alarmerande arbetsmiljön som finns på våra medlemmars arbetsplatser, som många gånger beror på lön, dåliga villkor. Kan vi få till svar. – Vi tillsätter en utredning. Vilket brukar innebära att en eller flera konsulter hyrs in, alternativt ges uppdraget till personal inom organisationen. De skriver ihop en lunta papper som kan användas eller inte. Finns inga garantier där.

Tänk om dom pengarna kunde gå direkt till dom som jobbar i vården! Vore inte det bättre utnyttjande av våra gemensamma skattepengar?

 

Ha en riktigt skön sommar och tänk på att #viärvården

 

Vid tangenterna

Nadya Lehto

Leg. Sjuksköterska

Regionalt- och Huvudskyddsombud

Vårdförbundet avdelning Örebro

Hur svårt kan det vara?

av

Hur ska krisen i vården lösas? Ja, våra politiker debatterar vitt och brett om ämnet men är det någon som har en lösning egentligen? En universallösning tycks vara ”att utbilda fler”. Jag bara undrar: vem är det som ska utbilda dessa mängder av studenter?

Våra politiker tycks ovetande om hur utbildningarna till exempelvis sjuksköterska och barnmorska ser ut. Vem är det egentligen som ska undervisa och vad krävs rent akademiskt? Det verkar som de tror att vem som helst kan undervisa på våra universitet och högskolor, eller att adjunkter, lektorer och professorer växer på träd.

Ledsen att göra er besvikna. Vi växer inte på träd. Faktum är att det är enorm brist på ovanstående kategorier. Och egentligen är det ju inte särskilt konstigt eftersom det faktiskt krävs att man ska vara just sjuksköterska respektive barnmorska med högre akademisk utbildning för att kunna arbeta på sjuksköterske- och barnmorskeprogrammen.

Och det är ju brist på dessa professioner, inte sant?

En stor del av utbildningen bedrivs dessutom inom verksamheterna på våra sjukhus och i våra kommuner och där måste det finnas handledare och kliniska adjunkter.

Ekvationen går alltså inte ihop.

Men det finns en modell som funkar. Och den stavas attraktiva villkor.

Steg 1 för att lösa krisen i vården handlar inte om att köpa in ny avancerad röntgenapparatur, bygga ut avdelningar eller öppna fler utbildningsplatser. Utan steg 1 kommer det ändå inte att fungera, för vem ska sköta tekniken på röntgen och vem ska arbeta på den utbyggda avdelningen eller undervisa på sjuksköterskeprogrammen?
Nej, det kommer inte att gå snabbt heller. Och ju längre tid det tar innan ni förstår detta, desto längre tid kommer det ta innan våra medborgare får trygg och säker vård.

Åsa Mörner
Leg. sjuksköteska, leg. barnmorska och medicine master

Lyxen med att jobba rak vecka

av

Vården kan aldrig stänga. De flesta verksamheter måste hållas igång dygnet runt, alla dagar i veckan, året om. Det borde inte vara så svårt att räkna ut att det är påfrestande för både kropp, själ och privatliv att behöva arbeta dagar, kvällar och nätter då resten av Sverige firar helg, är på kalas, njuter av vårsolen eller sover. Det finns mycket forskning som visar på de ökade riskerna med treskift och nattarbete. Men det är inte bara den obekväma arbetstiden som sliter. Även de som arbetar ”kontorstid”; mottagningar, vårdcentraler och andra enheter har behov av förändrade arbetstider. Men många kan tycka att det är lyx att bara jobba vardagar och dagtid.

Det kanske inte handlar om samma fysiska påverkan i form av ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar eller bröstcancer för de som arbetar dagtid i vården. Men att arbeta med vårdsökande människor som är i behov av stöd, smärtlindring, behandling eller konkret information kräver ett stort engagemang; ett engagemang som bygger på kunskap, professionalism och empati. På en mottagning bygger arbetsdagen på en strid ström av patienter; från tidig morgon till arbetsdagens slut. Ingen kommer och löser av dig. När den ena patienten lämnar rummet, kommer nästa in.

God vård kräver engagemang. Men det är tufft att vara engagerad och att ”stänga av” empatin när man lämnar arbetsplatsen och går hem. Det finns sällan tid för nedvarvning på arbetet, under arbetstid. Ingen tid för reflektion.

Det ger mycket att arbeta i vården. Men det är också krävande, både fysiskt och psykiskt.
Vården behöver förändrade arbetstider ur två aspekter: först och främst pga hur den fysiska hälsan som påfrestas i och med dygnet-runt och huller-om-bullerarbetstider. Men kanske är det också dags att se det ur ett annat perspektiv- hur påverkar mötet med patienter din psykiska hälsa? Hur långa arbetspass kan man ha på en mottagning för att kunna bibehålla samma engagemang när sista patienten ropas upp på fredag eftermiddag kl 16.30?

Missförstå mig inte. Självklart är det sundare att arbeta rak vecka än dag-kväll-natt i en enda salig röra. Men dessutom  är det inte samma sak att arbeta med patienter som att sitta vid en dator och skriva dokument hela dagarna.  Det ställs höga krav på de som arbetar med vårdsökande medborgare och varje individ måste bemötas unikt. Professionell vård kan inte bedrivas på löpande band.Hur länge kan du behålla samma fokus och intresse- finns det en gräns när inlevelsen och koncentrationen börjar dala? Och i så fall, när är den?

Vad är egentligen ett rimligt heltidsmått i vården?

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska och barnmorska

Styrelseledamot Vårdförbundet avd Örebro

Flex är till för frisörbesök, övertid är till för vård!

av

In 15 minuter tidigare än arbetspassets start. Ut 30 minuter efter arbetspassets avslut. Saldot på flexklockan tickar snabbt och snart finns ett gediget timsaldo inarbetat, arbete som inte finns med på nästa löneutbetalning. Problemet är också att du inte får bestämma över ditt saldo själv; när, hur och om du får ta ut dina timmar. Visste du att det inte ens är pensionsgrundande arbete du utför? Eller att du faktiskt bidrar till att dölja en verklig brist på kollegor?

”Jag kommer en halvtimme senare, det är Lucia på dagis” ”Jag går 1 timme tidigare idag, ska till frisören” Meningen med flexklockan är att vi ska hamna på plus minus 0 inom några dagar och att den ska användas till att flexa hem tidigare för att gå till tandläkaren ena dagen och jobba in tiden nästkommande dag. Tycker du att det är så? Trodde inte det heller. För hos ett stort antal individer finns ett berg av timmar på flexen. Och oftast beror det på att vården kräver att du stannar efter arbetspassets avslut.

Men då är det inte flex. Då är det övertid.

Övertiden äger du. Den är dessutom pensionsgrundande om du plockar ut den i pengar. Och icke att förglömma- Den fungerar som en larmklocka när det handlar om bemanningstäthet och personalbrist!

Om vårdarbetet kräver att du måste stanna kvar så är det övertid. Om du inte tillåts övertid, då borde du alltså kunna gå hem? Varför gör du inte det då? I det långa loppet är det inte alls ”snällt” mot patienterna (ett argument som oftast ges ”Jag bryr mig om patienterna”). En arbetsplats som inte har någon övertid har väl inget behov av mer personal, eller? Din överfulla flexklocka signalerar inte att det behövs mer personal, bara att du använder den flitigt. Och hur ”snäll” är du mot patienterna när du kör näsan och hela pannan i den berömda väggen och spär på bemanningsbristen ytterligare?

Det är dags att vi lär oss vad skillnaden mellan flex och övertid egentligen är. Flex är till för frisörbesök, övertid är till för vård!

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och barnmorska

(Tillåter inte din chef övertid fast det krävs att du stannar kvar efter arbetstid? Kontakta Vårdförbundet för stöd och råd!)

Beredskap smyger sig på i många olika skepnader!

av

Ni anar inte hur många begrepp jag hört som vid en närmare granskning är beredskap.

– Tillgänglig tur
– Greppbar
– Jour Light
– Provberedskap
– Sjukberedskap
– Disponibel

Den gemensamma nämnaren är att någon finns tillgänglig på sin fritid (till en billig penning) för att kunna åka och jobba.

Det är att vara i BEREDSKAP! hjarta

 ”Beredskap kallas ett tillstånd där man är förberedd att möta ett kommande tänkt läge, ofta av kritisk natur – krigsberedskap, brandberedskap
och liknande ”

Operationsverksamheten har beredskap och har haft det så länge jag kan minnas. Det är med beredskap de säkrar upp det akuta. Men nu tar andra vårdverksamheter efter och börjar också använda beredskap. Det handlar alltså inte längre om ”krigs – och katastrofberedskap”. Beredskap används numera för att lösa arbetsbrist. En kortsiktig utväg på ett accelererande bemanningsproblem. För personalen är det ”den minsta dåliga lösningen”. För vid sidan av ”frivilligheten” i att införa beredskap (eller vad ni nu vill kalla det) är alternativet tätare helgtjänstgöring och förändrat schema. Beredskap löser och kamouflerar personalbristen ( kortsiktigt) till en billig penning.

Beredskap är alltid utanför ordinarie arbetstid eftersom det enligt arbetstidslagen inte räknas som arbetstid.

Hör du talas om att ni ska införa något som liknar beredskap säg nej tack!
Om det i alla fall införs så är det beredskap, inte tillgängliga turer, greppbarhet eller jour light. Beredskap är beredskap.

Min uppfattning är att beredskap ska räknas in i arbetstiden eller elimineras från vårldvärlden.
Det jobbar jag för!

Ann-Sofie Gustavsson
Ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

Dags att modernisera arbetstiden i vården

av

Det är mycket som är tok med arbetstiden vi har i vården.

Beredskap, kanske är det värsta i min mening. Står utanför arbetstidslagen och kan leda till väldigt mycket övertidsarbete utöver ordinarie heltids arbete som är 38,25 timmar i veckan om man jobbar alla storhelger till 40 timmar i veckan om man alltid är ledig storhelger. Som man INTE har valt själv. Man blir väldigt låst av inställelse tiden som många gånger är väldigt kort. Nattsömnen kan bli störd och skapa sömnproblem om man har beredskap nattetid.

Nattvilan som många gånger är under EU direktiven på 11 timmar inom 24/7 verksamheter där så kallade kaka turer är vanligt förekommande. Jobba till kl 22, kanske ännu lite längre för att man tvingas jobba över och sedan börjar passet klockan 7 eller ännu tidigare dagen därpå. Lägg in restiden mellan arbetspassen och nedvarvning så blir nattsömnen på tok för lite för ett hälsosamt yrkesliv.

Heltidsmåttet på 38,25 – 40 timmar i veckan i kontaktintensiva vårdyrken. Varför väljer många i dessa verksamheter att arbeta deltid och riskera bli fattigpensionärer??!! Jo, svaret man får är att man orkar helt enkelt inte. Lägg till att man många gånger jobbar varannan till två helger av fem samt inte får söka semester på helgerna. Deltid blir då lösningen med luftigare scheman som underlättar byte av pass med kolleger som ofta är enda alternativet för att kunna få ledighet för att kunna vara med på sociala tillställningar med nära och kära. Det finns test med arbetstidsförkortning, t ex Mölndals sjukhus med 6 timmar arbetstid på en operationsavdelning som fallit ut väldigt väl vad gäller medarbetarnas arbetsmiljö, ökad produktion och minskad personalomsättning.

Flextid, som många gånger döljer övertidsarbete och resursbrister i verksamheten. Har hört flera som flexar in tidigare, inte för att de behöver sluta tidigare utan för att hinna förbereda arbetsuppgifter innan patienter kommer eller dylikt. Helt galet! Flex är till för att man behöver styra arbetstiden själv och verksamheten tillåter det. Tillåter alla våra verksamheter att vi styr arbetstiden själva?

En fråga till er kära läsare, måste man byte till ett mer kontorsliknande arbete för att kunna hålla och jobba heltid ett helt yrkesliv?

 

Vid tangenterna: Nadya Lehto

Regionalt-och Huvudskyddsombud i Vårdförbundet avdelning Örebro

Som brinner för att våra medlemmar ska ha ett hållbart yrkesliv