Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Små grodor, politiker, rävar och villkor

by Leave a Comment

Midsommarhelgen stundar. Midsommar i vården brukar vara allt annat än ljuva klänningar, blomkrans i håret och små grodorna. Snarare trafikolyckor, fylla och slagsmål, i alla fall inom akutsjukvården runt om i landet. Utöver denna delikata högtidsarsenal av patienter, så är människor i lika stort behov av vård vare sig det är en julafton, Midsommar eller en gråmulen måndagseftermiddag i november. Men om du faktiskt är ledig under helgen så kanske du ska fira Midsommar på något coronavänligt sätt. Och visst är det väl dags att förnya de gamla traditionerna lite grann? Vi är ju ändå en bra bit in i 2000-talet.

Med de här sångerna runt stången så blir det garanterat annorlunda. Skriv ut och dela ut som sånghäfte:

Melodi: Små grodorna

Politiker, Politiker, ej lustigt är det mer!

Politiker,Politiker, ej lustigt är det mer!

Ge löner, Ge löner som attraktiva är,

Ge löner, Ge löner som attraktiva är

Koack-ack-a koack-ack-a koack-ack-ack-ack-a

Koack-ack-a koack-ack-a ej valfläsk någe´ mer!

Melodi: Vi äro musikanter

Vi äro vårdens hjältar, från landets alla hörn

Vi äro vårdens hjältar, från landets alla hörn

Vi kan lindra; smärta på ett ögonblick

Vi kan spåra; virus på ett kick!

Och vi kan jobba hela dygnet, hela dygnet, hela dygnet

För vi kan jobba hela dygnet, hela dygnet om!

Vi kan lindra, smärta på ett ögonblick

Vi kan spåra; virus på ett kick!

Och vi kan jobba alla dagar, alla dagar, alla dagar!

Ja vi kan jobba alla dagar hela året runt!

Melodi: Räven raskar över isen

Syster raskar fram till salen, syster raskar fram till salen

Får inget lov, Får inget lov

Ingen semester, trots lagen

Så här mår syster när ingen hör

På hennes rop, hennes stilla bön

Hon är helt slut, ger till ett tjut:

Nu in i väggen jag fara!

Melodi: Karusellen (Jungfru skär)

Pling plong taxin, ilfärd genom stan

Räddar patienter, hela långa dan’

Tio har ju slutat och fem ska snart gå

Skynda på skynda på för snart finns ingen kvar att nå

För ha ha ha

Det går inte så bra

När ingen orkar jobba kvar så ensam jag blir kvar

För ha ha ha

Det går inte så bra

När ingen orkar jobba kvar så ensam jag blir kvar

Glad Midsommar från en något ironisk Åsa

Sommarbemanning- halva styrkan med hela jobbet

by

Semesterplaneringen är i full gång på de flesta verksamheterna i vården. Med sommaren i antågande kommer inte bara sköna känslor för oss med anställning eller chefsuppdrag i vården.

Tankarna går inte bara till lata dagar i hängmattan eller vilka renoveringsprojekt på huset, lägenheten eller stugan som ska planeras.

Många av Vårdförbundets medlemmar vittnar faktiskt om en stark oro införsommaren. Hur kommer den att bli? Kommer jag att få ha ledigt tillsammans med nära och kära? Kommer jag att få min semester återkallad eller avbruten. När jag jobbar, kommer jag att ha tillräckligt med kolleger för att vi ska hinna med alla våra arbetsuppgifter? Kommer någon att byta av mig eller kommer jag få jobba över? De här frågorna och tankarna kan hålla en vaken på nätterna, för att man har varit med sådana somrar tidigare. Faktiskt även innan pandemin. Om vi inte får in några semestervikarier så kommer halva styrkan ha semester och halva styrkan vara i tjänst med i värsta fall hela jobbet kvar.

Hemvård

Kreativiteten hos våra arbetsgivare kan vara stor när det kommer till att lösa den lagstadgade semestern för sina anställda.
T ex underförstått att ALLA måste ställa upp och jobba extra för att alla ska få semester. Nej, vänta. Det är ju inte de anställdas problem att lösa sommarbemanningen, det är ju arbetsgivaren.
Ringlistor och skuggscheman i fall att man snabbt behöver få in någon. Nej, det behöver man inte ställa upp på. Är du ledig/ej schemalagd behöver du inte finnas tillgänglig för arbetsgivaren eller dina kolleger. Erbjudanden om att sälja semesterveckor för att ta ut vid annat tillfälle. När är annat tillfälle? Jul, höstlov eller när det passar verksamheten? Fundera på vad din tid är värd och om du nappar på ett sådant erbjudande, se till att få NEDSKRIVET datum när du kan ta ut resterande semester.

En arbetsgivare har ett erbjudande till sjuksköterskorna att flytta på sina semesterveckor mot betalning, men kravet för att få pengar var att man tar max två veckor semester under semesterperioden. Ja ni läste rätt. Så uppmaningen indirekt är att slitna och trötta ordinarie sjuksköterskor uppmanas att bara ta två veckor semester. Två veckors semester, då får man resa tillbaka till 1938 års semesterlagstiftning. Nej bättring arbetsgivare i vården, detta är inte ok. Det finns kompetent och villig personal där ute bara ni kan erbjuda goda villkor.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att alla hjältar i vården får den sommarsemester som hen vill och behöver!

Vid tangenterna Nadya Lehto
Leg. sjuksköterska
Huvud- och regionaltskyddsombud
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro

Ska polisen ta hand om dig när du är akut sjuk?

by

Under flertalet år så har psykisk ohälsa ökat i landet och under den pågående pandemin så har ökningen spätts på ytterligare. Men vad händer då en person med akut psykisk ohälsa behöver snabb vård? Tyvärr så blir det allt vanligare att dessa personer hämtas av polisen, något som polisen i Örebro har en märkbar känning av. Men är det rimligt att polisresurser används till akuta sjukdomstillstånd? Och ännu viktigare; är det rimligt att en sjuk person blir omhändertagen av polis, en myndighet som är till för att hantera kriminalitet?


Det finns flera regioner i landet som har psykiatriambulanser och frågan har varit aktuell även i Örebro län vid ett flertal tillfällen. Men dessvärre får den inget gehör hos våra beslutsfattare, som anser att det är för kostsamt i förhållande till befolkningsmängden att ha en ”ambulans som är fullt bemannad, dygnet runt”.


Men, har vi inte redan ambulanser som står tillgängliga dygnet runt?
Vi kanske inte måste avsätta en ambulans som ska stå givakt 24/7 för enbart patienter med psykiatriska diagnoser. Vad sägs om att istället tänka bredare när det gäller rekrytering till de olika klinikerna? Varför inte ha psykiatrisjuksköterskor anställda vid ”vanliga” ambulansen? Eller koppla in akutpsykiatrin så att någon har en form av ambulerande tjänstgöring under arbetspassen och därmed kan rycka ut tillsammans med ambulansen när det behövs? Det fungerar väl när det handlar om att ta med en barnmorska i ambulansen vid akuta förlossningar eller anestesisjuksköterska/anestesiolog när deras kompetens behövs.


Varför anses inte akut psykisk sjukdom vara i samma behov av specialistkunskap som somatisk sjukdom?


Som det ser ut idag så ser vi ingen minskning i sikte gällande psykisk ohälsa. Ska vi fortsätta att nyttja polisresurser för att ta hand om sjuka människor, samtidigt som polisen inte hinner med sitt vanliga polisarbete?


Vi måste tänka om. När du eller din vän, pappa eller partner får akuta bröstsmärtor kan du ringa 112 och får en ambulans till undsättning bemannad med specialistkompetens. Vore det inte rimligt att akut psykiskt sjuka personer kunde få samma möjligheter?

Enligt Vikram Patel, professor vid Harvard i USA, så har ”inget annat av mänsklighetens problem ignorerats så mycket som psykisk ohälsa”. I vårt land begick 1588 personer självmord under 2019. Men så många som minst 15 000 försöker att begå självmord årligen och uppskattningsvis så har 150 000 svenskar allvarliga självmordstankar. Hur kommer statistiken för suicid att se ut efter pandemin? Samhällskostnaderna är redan enormt höga. För att inte tala om det mänskliga lidandet, sorgen och förlusten.

Det finns inga geografiska gränser för var den psykiskt sjuka människan bor och en jämlik vård borde innebär att alla ska ha samma rättigheter till akut vård, oavsett var du bor.


2008 tog riksdagen beslut om att anta en nollvision för självmord. Effekten av det beslutet väntar vi fortfarande på.

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska, leg barnmorska

Vad är vårdskuld och vem är egentligen skyldig?

by

Gör en sökning på ordet ”vårdskuld”. Det förekommer flitigt, bland annat använder Sveriges Läkarförbund ordet, SKR samt många debattörer och journalister. Även Vårdförbundet använder sig av begreppet “vårdskuld”. Men vad är egentligen ”vårdskuld”? Och vem är det som har en skuld till vem?

Är det vården i sig som är skyldiga vård till medborgarna?

Men vården hade inte ens rätt förutsättningar för att ge vård i rätt tid innan pandemin slog till. Det är ju ingen nyhet att det är stor brist på rätt kompetens i vården. Eller snarare brist på tillräckligt attraktiva villkor till den eftertraktade kompetensen. Det är alltså kö till att få rätt utredning, diagnos och behandling sedan lång tid tillbaka.

Och i och med pandemin så har mängder av människors vårdbehov satts på vänt, något som lett till en ÄNNU större anhopning av vårdbehov som behöver uppfyllas. Men det är väl ändå inte vårdens skuld?

Om vi backar tillbaka bandet till innan pandemin slog till. Redan då fanns alltså inte tillräckligt med resurser för att kunna tillgodose människor med rätt vård i rätt tid. Vems ”skuld” var det då?

Om våra beslutfattare hade insett vad som krävs för att vården ska fungera så hade kanske ingen ”skuld” funnits innan pandemin slog till. Då hade utgångsläget sett betydligt bättre ut. Och det hade funnits resurser och kompetens för att hantera den pågånde pandemin, men även för att hantera tiden som kommer efter pandemin. Och allt som den kommer att medföra.

Det är personalpolitiken som bär skulden för att vården inte kan tillgodose befolkningen med den vård som efterfrågas. Det är personalpolitiken som är skyldig. Det är personalpolitiken som har ansvaret. Det är inte vården.

Kanske är det svårt att hitta något annat begrepp som tydligt beskriver att det hopar sig i vården, att vården inte hinner med, att efterfrågan inte rimmar med tillgången. Men ord har betydelse. Och någon gång behövs det en förklaring till vad detta, tvetydiga ordval kan upplevas som av de som halvt arbetar ihjäl sig i vården.

Vårdskuld borde rimligtvis byta namn till personalpolitikskuld. Och räntan på denna skuld är nu skyhög.

Det är hög tid att betala tillbaka skulden.

Kom ihåg att skicka räkningen till rätt adress.

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska och leg barnmorska

Styrelseledamot avd Örebro samt förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet

Varför är det inget snack om att snabbutbilda elektriker till ingenjörer?

by

I åratal så har vi stått på barrikaderna och basunerat ut att det inte håller längre, att vården befinner sig i en djup kris och att vi inte längre kan garantera patienterna säker vård i rätt tid. Vi har också varit nästintill övertydliga med varför det har blivit så här och gett massvis med förslag om hur krisen ska avvärjas. Men budskapet har uppenbarligen inte gått in.

Det kom som ett slag i ansiktet. Regeringen föreslår ett ”snabbspår” för att utbilda undersköterskor till sjuksköterskor. Varför kommer det aldrig ett sånt förslag när det handlar om manligt dominerade professioner? Kan man snabbutbilda elektriker till ingenjörer?

Precis som elektriker, så är undersköterskor en otroligt viktig profession. Men det är en helt annan profession än sjuksköterskor. De arbetar inom vården, absolut. Men det gör ju läkare också. Är det dags för ett snabbspår för sjuksköterskor som vill bli läkare?

Skulle inte tro det.

Varför är det så svårt att begripa att det egentligen inte är brist på sjuksköterskor? När ska våra makthavare fatta att det är brist på tillräckligt attraktiva villkor. Och när ska de få in i sina skallar att den ENDA lösningen handlar om att förbättra villkoren och värdesätta den unika kunskap och kompetens som legitimerade sjuksköterskor har?

Men våra makthavare tycks vilja göra allt för att undvika den självklara lösningen. Istället för att öppna skattkistan och investera i sjuksköterskeprofessionen, så vill man alltså, inte bara riskera patientsäkerheten. Man vill också riskera att skapa ett A- och ett B-lag inom själva sjuksköterskeprofessionen, där A-laget kan glänsa med en fullvärdig akademisk examen och därmed rätt förutsättningar för att kunna utöva sin kunskap på ett tryggt och säkert sätt. Medan B-laget endast har en förenklad, kortare och därmed mindre förankring i akademin än vad A-laget har. Vad konskevensen av det blir för patienterna vill jag knappt tänka på.

Sjuksköterskeprofessionen är starkt kvinnodominerad. Och precis som med de flesta andra kvinnodominerade akademiska professionerna i världen, så är yrket gravt undervärderat. Löneutvecklingen är skamligt låg, arbetstiderna är ohälsosamma och tempot är slitsamt. Är det konstigt att så pass många lämnar yrket eller avslutar utbildningen?

Här finns en chans att visa att Sverige verkligen satsar på jämlikhet. Men istället drar regeringen till med ett förslag, som inte bara känns som ett slag i ansiktet, utan som dessutom spär på den värdediskriminering som vi haft sedan Juraperioden. Och jag som trodde Sveriges regering strävade efter att vara feministisk. Det här förslaget visar på den totala motsatsen. Istället för att ta chansen och äntligen satsa på att förbättra villkoren för sjuksköterskor, så kläcker man ur sig ett förslag som visar på stor okunskap om både professionen, akademin, och patientsäkerheten. För att inte tala om att totalt ignorera kvinnodominerade yrkens kamp om att äntligen värderas rätt.

Gör om och gör rätt, en gång för alla!

Åsa Mörner

Legitimerad sjuksköterska, legitimerad barnmorska

#geossrättvillkornu

Är det bara vårdpersonalens barn som inte får sommarlov..?

by

Sommar, sommar, sommar… Så ljuvliga ord som man i slutet av maj vanligtvis ser framemot med längtan om vila, återhämtning och tid med familjen utan en massa måsten. Bara vara. En semesterutflykt, glass i solen och förhoppningsvis bad i massor.

Men i slutet av våren 2020 är tankarna lite eller ganska mycket annorlunda. Semestern och sommardagarna som man brukar se framemot och som får oss att orka lite till när övriga året har haft hög arbetsbelastning och tempot varit tufft, kommer kanske inte komma. Nu känns den där längtan mer som ett mörker, en magkänsla som gror oro. Hur ska det bli med våra barns sommarlov? Hur ska vi lyckas att pussla med våra semesterveckor så att våra barn inte blir lidande? I vanliga fall kan vi ju ta hjälp av anhöriga. I min familj hade vi löst sommaren med hjälp av farföräldrarna som barnen skulle hänga med i 2-3 veckor. Denna sommar är vi många som inte kan ta hjälp av den äldre generationen i familjen.

Semester! 4 efterlängtade sammanhängande semesterveckor där barnen får sina sovmorgnar och vi vårat morgon kaffe i lugn och ro. Där ekorrhjulet slutar spinna för ett tag och vi får andas ut som familj.

Men så ändras spelreglerna pga. årets speciella omständigheter. Semesterlagens 4 veckors sammanhängande semester ska nu bli 3 veckors semester och för vissa ska semesterperioden börja innan skolan slutat och förlängas till september. De där 4 veckorna som man så längtat efter att få styra själv och inte vara i arbetsgivarens ”grepp”.

Kommer att tänka på barnkonventionen. Jag som i vanliga fall jobbar inom Barnhälsovården och är Barnsjuksköterska jobbar hela tiden utifrån barnkonventionen. Barns rätt till lek, vila och fritid!  Just den här sommaren är ju speciell och många med mig känner nog också att man velat skydda barnen och låta dem hålla någorlunda social distans för att undvika smitta och smittspridning. Men det lär ju inte vara möjligt om de ska hänga på förskola och fritids stora delar av sommaren. Blir frustrerad över detta, varför ska vårdpersonalens barn vara extra utsatta? Är det inte nog med att deras föräldrar sällan kan delta på avslutningar, uppvisningar och aktiviteter för att vi jobbar obekväma arbetstider, helger och storhelger? Vad händer med de barn som råkar ha två föräldrar som jobbar inom vården? Kommer arbetsgivaren ta hänsyn till familjelivet när vi får våra önskade semesterveckor flyttade? Vad har vi för rättigheter till vårt familjeliv?

Jag som vuxen kan ju ändå välja att gå undan när min hjärna överaktiveras och livet springer på i ett intensivt tempo. Jag kan välja att säga nej till umgänge och det sociala (vilket vi ändå får göra i dessa tider). Men barn är barn och vi vet att när vi lämnar in dem på förskolan så går tempot i 180. Var på en föreläsning där man pratade om ”Akta barns hjärna” dvs. vikten om vila och återhämtning för barnen. Visst det finns tid för vila för de små barnen. Men barnen vi lämnar in på fritids har knappast schemalagd vila i sin fritidsverksamhet. Hörde av en kollega att hennes yngsta blivit orolig och frågade sin förälder ”Kommer inte jag få sommarlov nu?” när hon hörde att föräldern inte skulle få ut sina 4 semesterveckor.

Kommer detta innebära att det bara är vårdpersonalens barn som inte får sin återhämtning tillsammans med sina föräldrar i sommar och sitt sommarlov?!

Anna Glader
Leg. Sjuksköterska, Barnsjuksköterska

Vad vill vi ha? Vård efter behov eller efter storleken på plånboken.

by

Det är mycket som är fel med systemen i vården. Att det är dyrt för vårdgivare att behandla de med svåra sjukdomar och de med flera kroniska sjukdomar. Att det är ekonomiskt gynnsamt att vårda de i övrigt friska, med milda åkommor. Vittnesmålen från vårdpersonalen duggar nu tätt. Konsultarvoden som överstiger en mindre kommuns hela ekonomiska budget. Att webbaserade läkarkontakter inte alls avlastar den offentliga vården utan tvärtom, driver på vårdkonsumtionen.

Det som ändå är värst i min mening att man nu frångår det som finns inskrivet i svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning. Att det finns privata vårdgivare som prioriterar försäkringskunder framför de som bedöms ha mest behov.
Vårdförbundets medlemmar vittnar om att sökande till vården får besked att det är väntetid i flera dagar, medan en sökande som har privat sjukvårdsförsäkring kan få komma samma dag!

Att få vård och behandling när man behöver det, är en mänsklig rättighet och inte något bara de som har råd har rätt till. Det är sorgligt att vi har hamnat där i detta land. Jag hoppas att det finns modiga politiker som vågar ändra i dessa usla system i vården. Som inte bara tänker kortsiktigt, att beslut ska anpassas till valröster och mandatperioder.

Med de demografiska utmaningar vi står inför har vi inte råd att slösa med vårdresurser. Annars är svensk välfärd som jag tror många vill ha det och som är mest gynnsamt för hela Sverige, ett minne blott.

 

Nadya Lehto
Leg. sjuksköterska
Regionalt skyddsombud och Huvudskyddsombud
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro

 

Den bistra Nyårsnatten

by

(fritt från Alfred Tennysons ”Nyårsklockan”)

Ring, klocka, ring i bistra Nyårsnatten
mot sjuksköterskeexpeditionen och dess arbetande skara;
vi jobbar dygnets alla timmar och till er tjänst vara
och det nya året erbjuda full bemanning som sagts i politikerdebatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
Vi lovar alla åldrar vårda till dess livet tar slut.
om goda villkor och bra lön delas ut,
så behöver inte arbetsgivaren famla.

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
och erbjud tröst; Stöd till den sjuke
Ring smärtan ut från den cancersjuke
och fördela mediciner som har effekt på direkten

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden
På labbet de rätt bakterie hitta
så korrekt behandling nu kan förhindra mer smitta
och vi därmed patienten räddar från döden

Ring in den tid, då vi från vårdkrisen befrias
ur Svea rikes onda tand
Ring platsbrist och bemanningskaos bort från vårt land;
Ring den jämlika vården in, nu är tid att löften infrias!

Farväl 2019- Välkommen 2020, ett nytt decennium!

GOTT NYTT ÅR!!!

Åsa Mörner

Håll tummarna att du får rätt vård

by

De flesta vet ju att det är brist på olika professioner i vården, bla specialistsjuksköterskor. En populär “lösning” som arbetsgivare verkar tycka är strålande, är att ersätta rätt komptens med fel. Som tex Skaraborgssjukhusets operationsavdelning i Lidköping gör. För istället för att anställa en legitimerad specialist på just operationer, dvs en operationssjuksköterska, så tar arbetsgivaren in undersköterskor som får en snabbutbildning på tre dagar. Undras hur de lyckas få in fyra års universitetsutbildning på de få dagarna?

I Region Örebro ser i princip alltid jobbannonserna till vårdcentraler och kommunal vård ut så här:

”Distriktssköterska/sjuksköterska, XXX vårdcentral
Region Örebro län
Sjuksköterska, grundutbildad
Arbetslivserfarenhet
Ingen arbetslivserfarenhet krävs”
(Ur jobbannons)

Det betyder alltså att en alldeles nybakad grundutbildad sjuksköterska kan börja arbeta med ” patientarbete i öppenvård, rådgivning, mottagningsarbete, läkemedelshantering samt förskrivning av vissa läkemedel och hjälpmedel” (Ur jobbannons).

I normala fall så är det en specialist som krävs för att arbeta med den typen av arbetsuppgifter, nämligen en distriktssköterska som utbildar sig i över fyra år på universitet eller högskola.

Det är inget ovanligt fenomen att jobbannonser söker efter grundutbildade sjuksköterskor till arbetsplatser där det egentligen krävs specialistkompetens. Om det ens är ett legitimerat yrke överhuvudtaget som får “hoppa in” när det inte finns en specialist. Det sorgliga är ju att vår befolkning oftast är omedveten om de risker som de faktiskt utsätts för när de vårdas, behandlas och får medicinska råd av personer som egentligen inte har rätt kompetens. Är det konstigt att över 100 000 drabbas av vårdskador i Sverige årligen. Det motsvarar 8 % av alla vårdtillfällen.

Ska vi nöja oss med det när vi ska opereras, våra barn ska undersökas och gamla farmors komplicerade bensår ska läggas om?

Om vår befolkning dessutom visste om att det egentligen inte skulle behöva vara några svårigheter att rekrytera den som har rätt utbildning för att ge dig vård utan att skada dig. Det handlar faktiskt bara om att erbjuda attraktiva villkor. Och vad blir egentligen kostnaden för alla vårdskador? För att inte tala om lidandet…

Men istället för att se till så att du slipper riskera att utsättas för felaktig behandling och onödigt lidande genom att se till så att professioner med rätt kompetens vårdar dig då du eller dina nära är skadade eller sjuka, så får du, jag och din familj och vänner, nöja oss med att hålla tummarna att vi inte är någon av de 100 000 som skadas av vården varje år.

Hur länge ska vi egentligen nöja oss med det?

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska, leg barnmorska
#geossrättvillkornu

Stolt sjuksköterska om än lite bedrövad.

by

Sedan barnsben har min dröm varit olika yrken där jag får hjälpa andra, barnmorska var första drömmen men allt eftersom har drömmen ändrat sig och nu arbetar jag som Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård.
Jag älskar mitt arbete och har känt mig hemma där sedan första stund. Sista tiden har dock något hänt i atmosfären på arbetsplatsen. Där lyfts ofta i olika forum det dåliga ekonomiska läget, vilket man aldrig tycks lyckas hämta sig ur.
Frustrationen bland kollegorna är utbredd och enkel att sätta sig in i. Vi som arbetar ute i olika verksamheter får till oss olika typer av lösningar vi måste förhålla oss till för att spara pengar. Vi förstår allesamman att man inte kan fortsätta kosta långt mycket mer än vad budgeten räcker till.
Däremot är vi många som undrar hur prioriteringarna högre upp ser ut. Det är många chefer i verksamheten och de tycks bara bli fler och fler. Lösningen verkar stavas “förändrad ledningsstruktur” eller “omorganisation av ledningsstruktur”.
Under tiden kämpar vi anställda med att upprätthålla en god och säker vård för våra patienter. Risker i patientsäkerheten identifieras ofta av oss som är patientnära då man hela tiden tvingas spara in på olika saker för att budgeten ska komma på fötter.
Vi arbetar på så hårt vi kan för att få verksamheten att snurra i ett ansträngt läge. Jag tänker att i vissa svåra lägen kanske man måste satsa lite till för att lyckas.
Det må vara så att det just nu kostar en slant till men i det långa loppet inbillar jag mig att rätt person på rätt plats kommer bli det mest kostnadseffektiva. Det viktigaste måste vara att man använder personalens kompetens på rätt sätt.
Exempelvis ska specialistsjuksköterskor inte sitta och planera scheman, de har en specialistkompetens inom ett visst område och borde finnas där i verksamheten där deras kunskap kommer till sin rätt.
Jag hoppas verkligen att politiker och beslutsfattare tar ett krafttag och sätter sig in i frågan och hjälper en sjukvård som blöder att komma ur det kritiska läget och hitta en hållbar väg framåt. Jag vill verkligen fortsätta älska mitt arbete och kunna fortsätta känna yrkesstolthet även framöver.
Carolina Classon
Leg. Sjuksköterska/Specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård
Förtroendevald vid Ambulansavdelningen USÖ