Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Tänk tvärtom…

av

Jag var på vårdförbundets inspirationsdag för chefer häromdagen och det gav mig lite tankar. Bland annat så sa en av föreläsaren att ibland när man fastnat i tankar och arbetssätt så prova att tänka tvärtom. Till exempel om hur vill vi inte att en arbetsplats är…

Inget inflytande

Dåligt schema

Mycket övertidsarbete

Dåligt bemannad

Konfliktfylld

Patientosäker

Mm, mm

Ni ser, det är ganska lätt att säga vad vi inte vill ha men kan vara svårare att sätta ord på vad vi vill och vad vi vill själva bidra med att få arbetsplatsen vi alla kan trivas på.

Han sa också att verksamhetsförbättrande arbeten/ förändringar kommer i vardagsarbetet och inte genom att man sätter sig och tänker ut saker. Det kan jag till viss del hålla med om, jag vidhåller dock att tid kan vi alla behöva för att ens hinna lyfta idéer till varandra och det kan vara svårt i vår slimmade produktionsvardag.

Ett av mina favorit ögonblick som chef var när en medarbetare kom och sa, Helena, jag har tänkt på en grej… och sen ofta kom med jättebra förslag till förbättringar för verksamheten/ patienterna.

Hur vill du att din arbetsplats ska vara respektive inte vara???

Jag vill i alla fall ha en patientsäker arbetsplats såväl som en personalsäker arbetsplats! Dit når vi bla med bra villkor för arbetsmiljön!

 

Helena Nyrén
Styrelseledamot vårdförbundet avd Örebro

Ett jäkligt stort paket

av

Som en gammal julkola segar sig vägen mot jämställda löner fram och som ett vasst enris svider de ohälsosamma arbetstiderna i kropp och själ. Den kryddiga julglöggen lämnar en brännande känsla i magen och magkatarren gör sig påmind efter år av skippade lunchraster och oregelbundna levnadsvanor pga treskift och sömnbrist.  Men trots alla negativa sidor så finns vi kvar och stöttar upp den sönderfallande vården, likt små nissar i en underbemannad tomteverkstad. Nu är det dags för en rejält stor klapp till oss. Och det är inget litet paket som förväntas.

Våra yrken är utvecklande och ger tillfredsställelse i hjärta och själ. En sjuksköterskas trygga omvårdnad när nära och kära samlas kring den döende, när biomedicinska analytikern agerat deckare och den svårdiagnostiserade patientens åkomma äntligen får en diagnos eller röntgensjuksköterskan som genom att förena teknik med omvårdnad förmedlar lugn till den orolige patienten och barnmorskan som lotsar paret fram tills deras barn föds och välkomnas ut i livet. Vilka fantastiska jobb!

Men efter decennier av undervärdering behöver vi en rejäl klapp. En klapp innehållande arbetstider som inte gör oss sjuka, lön som inte gör oss till fattigpensionärer och möjligheter att driva vården framåt. Pensionsavgångarna ökar samtidigt som allt färre söker sig  till de olika vårdutbildningarna såsom sjuksköterske- och barnmorskeprogrammen. Varför? Ja, inte krävs det en högskoleexamen för att räkna ut det….

Vår önskelista innehåller inte den senaste mobiltelefonen eller en diamantring.  Vi vill bara få det vi förtjänar. Ett jäkligt stort paket borde det bli. Det är väl inte för mycket begärt?

 

Åsa Mörner/

Leg sjuksköterska

Leg barnmorska

Medicine master i omvårdnad

Väldigt många högskolepoäng

Väldigt stor skuld hos CSN

Sjuksköterskebristen kan bara lösas av bättre villkor!

av

Vården som bedrivs runt om i landet blir alltmer komplicerad och specialiserad. Samtidigt blir också de som vårdas på sjukhus mer och mer vårdkrävande eftersom dagens patient som är inlagd på vårdavdelning är sjukare och behöver högspecialiserad vård. Kompetenskraven på vårdens medarbetare borde således höjas och fler specialister utbildas. Forskningen visar tydligt på vikten av hög kompetens kopplat till risken för vårdskador och mortalitet. Men SKL´s Hans Karlsson sticker ut hakan och hävdar motsatsen.

” Vi har nyrekryterat socionomer, farmaceuter, fysioterapeuter, sådana som jobbar med städning eller frågor om kost. Och dessutom är det så att vårdbiträdena har återinträtt på arenan 2017.”

Har jag missat något? Det är ju sjuksköterskor det är brist på? Om det saknas sjuksköterskor så är det sjuksköterskor som ska rekryteras!

Varför handlar allt om att kringgå det verkliga problemet, dvs att förbättra villkoren för sjuksköterskor så att fler vill stanna kvar i sina yrken. En sorts ”biverkan” blir ju då att vi minskar vårdskador och ökar patientsäkerheten. Men det viktigaste är tydligen att fylla upp vården med händer. Är det inte viktigt med en god och säker vård?

Det är pinsamt, dumt och dessutom farligt att sätta sig över vetenskapen. Vad handlar det om egentligen? Vägrar man förstå vad som behövs för att lösa vårdkrisen eller är det faktiskt så illa att man struntar i det?

Dagens sjuksköterskor har fått nog. Nyutbildade sjuksköterskor blir sönderstressade och mäktar inte med att arbeta heltid vilket gör att de lämna sin profession för ett annat yrke. Utrotningshotade specialistsjuksköterskors kunskap värderas inte och många närmar sig pension samtidigt som specialistutbildningarna har mängder med tomma platser. Erfarna sjuksköterskor har tröttnat på att inte se någon utveckling i vare sig lönekuvertet eller i arbetsmiljön och arbetstider. Sjuksköterskebristen som har lett till dagens vårdkris kan bara lösas genom att erbjuda bättre villkor till professionen. Betydligt bättre villkor.

Vårdskadorna ökar. Operationsköerna ökar. Vårdplatserna blir allt färre.

Det är dags för Sveriges befolkning att kräva den vård de har rätt till; vård som baseras på säkerhet, professionalitet och vetenskap.

 

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska och barnmorska

Karriär Lön Villkor

av

  Vårdförbundet anordnade en karriärkväll för studenter och nya i yrket.

Föreläsare som Erik Westberg från Vårdförbundet i Stockholm kom och pratade om Lön, arbetsvillkor och karriärmöjligheter, och vilket stöd facket kan ge.
Sedan  berättade Ambulanssjuksköterskan Karin Hugelius vad som ledde fram till hennes disputation och om sitt arbete i katastrofområden världen över.

Kvällen avslutades med mingel. Där ställdes jobbrelaterade frågor såsom arbetstider, karriärmöjligheter och lön inom de olika specialitéerna.
Det var kvällen som inte riktigt ville ta slut med många frågor och givande diskussioner.

Det jag slås av är att de flesta kommer att byta karriärspår både en och två och kanske tre gånger under ett yrkesliv. Kraven på våra arbetsgivare kommer att förändras om man tänkt att behålla sin rutinerade personal.
Dagens studenter kan tänka sig att både byta arbetsplats och även byta arbetsort för att uppnå sina löne och karriärmål.  Kontentan blir att de arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö, hälsosamma arbetstider, möjligheter att göra karriär och lön kommer att vinna slaget om framtidens sjuksköterskor.

En brist på rutinerade ur våra professioner har börjat uppstå i flera verksamheter och det kommer på sikt bli  förödande. Vi måste precis som för våra nyanställda börja uppvärdera de med längre erfarenhet, dels för att få dem att stanna kvar och finnas som stöd och mentorer till nya men också för att bibehålla en hög patientsäkerhetsnivå. Det finns personer som kan göra karriär och ha en löneutveckling på en och samma arbetsplats. Artikel vårdfokus karriär

Lönespridningen är idag nästan obefintlig och därför ett hinder för att ha en löneutveckling över tid. Man måste kunna kompetensutveckla sig och bedriva förändringsarbete utan att behöva byta arbetsplats för att få en löneutveckling.

Hälsosamma arbetstider som gör att man orkar arbeta ett helt yrkesliv är också grundläggande, men också viktigt för att locka personer att söka och behålla våra professioner kvar i vårdyrket. Det finns forskning på området som jag anser att man ska stödja sitt schemaläggande på. Idag baseras schemaläggningen på att man har stora problem att bemanna nattjänsterna  och det får till följd att många måste jobba 3 skift. Enligt forskning ett av de sämsta alternativen.

Det finns en klar förbättringspotential i villkoren, och våra nya och äldre kollegor kommer inte acceptera dagens villkor.

Det finns många bra idéer på “golvet” så beslutsfattare ni är välkomna att lyssna på oss. Vi kan och lever i verksamheten.

Hans Nilsson
Leg. sjuksköterska/Huvudskyddsombud
Mångårig kollega med ett av de bästa yrken som finns

En av lösningarna på vårdens utmaningar stavas personcentrerad vård

av

Hälso- och sjukvården har stora utmaningar. Utmaningarna handlar, bland annat om svårigheterna i att korta vårdköer, hålla vårdplatser öppna, bemanna en allt mer avancerad hemsjukvård och erbjuda en jämlik vård. När det flesta av dessa utmaningar kokas ner hittas problematiken vid att det råder brist på vårdpersonal. För att råda bot på det finns en rad förslag från Vårdförbundet. En av de viktigaste stavas personcentrerad vård.

Det är svårt att rekrytera personal så att vårdplatser kan hålla öppna, det är svårt att hitta personal som kan bemanna hemsjukvården men det är också svårt att behålla den personal som redan finns inne i verksamheterna.

Vårdförbundet är ett yrkes- och professionsförbund som engagerar sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor samt chefer, ledare, studenter, lärare och forskare inom dessa professioner. Sammantaget har Vårdförbundet ungefär 114 000 medlemmar i hela Sverige och cirka 4600 här i vårt närområde.

Vårdförbundet är sjukvårdens största fackförbund och arbetsgivare lyssnar ofta på våra argument och idéer. Vårdförbundet har många förslag på lösningar på vårdens utmaningar där AST, modernare arbetstider, bättre yrkesintroduktion med handledning, digitalisering och större karriärmöjligheter är några.

Vid första anblicken ser det ut som om att alla dessa förslag förutsätter stora ekonomiska satsningar. Och alla vet att de ekonomiska förutsättningarna för vårdens arbetsgivare inte är bottenlösa.

Men tittar vi lite närmare på förslagen blir det tydligt att det är billigare att ha fast personal jämfört med att ha personal som arbetar övertid. Det blir alltså en vinst i att ha fler personal jämfört med färre.

Så det finns en vinst i att satsa för att behålla och rekrytera våra yrkesgrupper.

Vi vet också, genom forskningen RN4CAST, att patientsäkerheten sjunker när det blir färre sjuksköterskor. En sämre patientsäkerhet leder till fler vårddygn och färre vårdplatser vilket leder till ökade kostander och mindre intäkter.

Så även ur den synvinkeln är det en vinst att satsa för att behålla och rekrytera våra yrkesgrupper.

Men det finns ett förslag som trumfar ut de andra. Den om den personcentrerade vården.

Personcentrerad vård innebär att fokus flyttas från organisation till person, från sjukdom till hälsa, från hierarkier till teamarbete, från insatsuppdelad- till sammanhållen vård, från ekonomisk styrning till styrning för jämlik hälsa.

Personcentrerad vård handlar alltså om att gå från att se patienten och dess sjukdom till att se personen bakom patienten och ta till vara på den personens resurser och förmågor. Att involvera personen i sin egen vård jämfört med att endast ge vård till patienten.

Vården behöver ställa om. Från stuprörsliknande sjukvård där varje specialitet tar hand om sitt egna och där patienterna skickas mellan olika vårdinstanser till en vård som byter perspektiv och fokuserar på personen.

Det finns redan idag goda exempel. Tittar vi mot Region Örebro län nämndes personcentrerad vård så sent som den 11 september av en sjuksköterska på Geriatriska kliniken som intervjuades av Nerikes Allehanda gällande vilka frågor som politikerna bör lyssna till inför valet nästa år.

Personcentrerad vård fungerar och det ger dessutom klirr i kassan för de arbetsgivare som vågar satsa på det förslaget.

Här kommer några resultat:

Positiv effekt för personer med demenssjukdom – efter införandet av personcentrerad omsorg beskrevs en bättre atmosfär på boendet och mindre stress hos personalen (Edvardsson D et al, 2014)

Bättre resultat vid akut kranskärlssjukdom – Personcentrerat synsätt ger nästan 2,7 gånger större chans till förbättring hos patienter som drabbats av akut kranskärlssjukdom (Fors et al. 2015)

Kortare vårdtider, minskade kostander och högre kvalitet vid kronisk hjärtsvikt – Med ett personcentrerat förhållningssätt kortades tiden på sjukhus med 30 %, vilket innebar signifikant minskade kostander för slutenvården (Ekman et al 2012 och Hansson et al 2015)

Högre livskvalitet vid palliativ vård – Signifikant högre livskvalitet med personcentrerad vård jämfört med kontrollgruppen (Brännström och Boman 2014)

Högre kvalitet och lägre kostander vid kronisk inflammatorisk artrit – En kostnadsjämförande studie som visar att personcentrerad vård gjorde att resurserna i vården användes mer effektivt (Larsson et al 2014)

Lägre kostnader och högre livskvalitet för personer med höftledsfrakturer – Antalet vårddagar reducerades med 50 %. Antalet trycksår minskade signifikant och vårdkostnaderna minskade med 40 % (Olsson et al 2009)

Bättre livskvalitet för personer med psykisk ohälsa i öppenvården – Ökat välbefinnande och förbättrad känsla av sammanhang vid personcentrerad vård jämfört med traditionell vård (Arvidsson T, Marklund B, Taft C 2013).

Vårdförbundets idé om Personcentrad vård har anammat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tagit beslut om att driva frågan. Också regeringen beskriver vikten av ett personcentrerat förhållningssätt även om de använder ordet patientcentrerad istället. Regeringen beskriver dock i ett betänkande att de väljer att använda ordet patientcentrerad men att det är samma sak som personcentrerad.

Och oavsett vilket ord som används så är innebörden att vården behöver ställa om och involvera sina patienter på ett mer tydligt sätt.

Flytta fokus från patient till person. Det ger goda resultat – för patienterna, personerna, de anställda OCH för arbetsgivarnas ekonomi.

 

Marcus Folkö Müntzing
Förtroendevald/Huvudskyddsombud
Vice ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

Bota utmattning på semestern

av

Varje år när sommaren anländer basunerar media ut att nu är det värre än någonsin! Vården går på knäna, bemanningen är minimal och det är kris och katastrof. Kanske borde det räknas som normalt vid det här laget?

För alla vill ha ju semester. Och nästan alla vill ha semester under sommarmånaderna-juni -juli -augusti. Inte konstigt alls, det är då det är som varmast, naturen grönskar och nätterna blir ljusa. Dessutom är alla andra lediga och semestern blir ju lite roligare om man har någon att fira den med. Det finns såklart undantag. Vissa avskyr sommaren, andra kanske planerar att fly den svenska vintern när det är som kallast och mörkast. Men merparten vill ha semester på sommaren.

De flesta vet säkert att det saknas personal i vården. Det handlar dock inte om en generell brist på professioner, utan om en oförmåga att erbjuda tillräckligt attraktiva villkor från arbetsgivarhåll Under sommaren slimmas bemanningen ytterligare eftersom personalstyrkan, såklart, ska ha semester.
Varför är synen på bemanning så snäv? Borde det inte finnas tillräckligt många i personalstyrkan utan att vården riskerar att utsätta både personal och patienter för risker när det är dags för semester eller när säsongsinfluensan härjar.

Och varför är det samma visa om och om igen? Krävs det verkligen raketforskning att beräkna bemanningstäthet och säkerställa god vård och dräglig arbetsmiljö?

Jag vet att många har haft nedräkning till semestern sedan månader tillbaka. När arbetsmiljön är undermålig, fötterna värker av allt spring, tinningarna sprängs och svetten lackar i pannan så tenderar man att se fram emot att sippa lemonad i hängmattan och trycka på OFF….Men jag vet också att många är totalt utmattade när den hett efterlängtade första semesterdagen gör intåg, något som gör att delar av semestern blir en form av ”egensjukskrivning” istället för avslappning. Men semester ska inte vara en nödutlöst fallskärm för att återställa hälsan. Semester är till för rekreation, umgänge och egentid.

Attraktiva villkor innefattar inte bara hälsosamma arbetstider och god löneutveckling. Attraktiva villkor innefattar även möjligheten att kunna använda sin semester till annat än att försöka kurera utmattning genom självrehabilitering. Använder du delar av semestern som en slags självsjukskrivning?

Det är inte ok.

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och barnmorska
Styrelseledamot och huvudskyddsombud Vårdförbundet avd Örebro

Vi är livsviktiga och behövs dygnet runt- dags för våra arbetsgivare och politiker att visa det

av

Sveriges kommuner, regioner o landsting klarar sig inte utan oss, inte en dag inte en sekund. Ändå behandlas vi på många arbetsplatser som ett namn på en rad som behöver täckas. Är det hållbart? NEJ! Det finns massor av bevis på det. Det är dags för våra arbetsgivare att vara rädda om oss. Fråga oss vad vill vi ha för att stanna på arbetsplatsen och för att vilja ta anställning.

Vi har varit på en liten miniturné med politiker i bl a Örebro kommun som vi kallar Vårdvandra. I Hemsjukvården är det väldigt svajigt. På ett område saknas 2/3 av sjukskötersketjänsterna. Ja ni hörde rätt! Och nu kommer sommaren med allt vad den innebär. Sommarvikarier i hemtjänsten som ska delegeras och som är ovan. Från sjukhusen kommer patienter hem snabbt och är svårt sjuka pga plats- och personalbrist. Sjuksköterskor ska ha semester och det löses med att bemanningen dras ned.

Läget är minst sagt förtvivlat. Det finns inte ens bemanningssjuksköterskor så att det räcker. Vi från Vårdförbundet ser att arbetsgivaren är på fråga alldeles för sent. Vi har försökt länge att ha dialog om situation med att sjuksköterskor inte trivs och blir sjuka av en omöjlig arbetssituation. Arbetsgivaren måste ge sjuksköterskor det dom vill ha:
1. Mer i lön.
2. Attraktiva scheman, gärna arbetstidsförkortning med full lön
3. Betald specialist utbildning, gärna AST.
4. Rimlig arbetsbörda med balans mellan krav och resurser.
5. Chefer och ledning som lyssnar och kan stötta sjuksköterskorna.

Listan kan göras lång och det behöver inte vara i den här rangordningen, men det var lite av det som kom fram under Vårdvandringen i Örebro kommun.

Jag önskar er alla en riktigt skön sommar!!

Vid tangenterna:
Nadya Lehto
Förtroendevald/huvudskyddsombud
Styrelseledamot
Vårdförbundet avdelning Örebro

Kom och köp oattraktiva villkor!

av

För att lyckas utbilda och rekrytera XXXXXX antal till vård och omsorg brukar många politiker och arbetsgivare yttra en önskan om att vi i vården ska bli lite med ”positiva”, kanske göra lite bättre ”reklam” för vården. Kan ju tyckas som ett omöjligt uppdrag om vi presenterar verkligheten som den ju faktiskt är, dvs underbemannad med överfulla avdelningar, utmattad personal och en undervärderad profession. Det är inte ett dugg svårt att sälja in yrket och professionen i sig. Men det är en helt annan femma att lura nån stackars sate att villkoren för yrket är toppen. Och det räcker ju inte att utbilda sig till sjuksköterska eller barnmorska, man måste ju faktiskt bli anställd någonstans.

Nyligen besökte jag en vårdavdelning på ett av länets sjukhus. Det är en tungt belastad enhet med stor brist på bemanning och ett ohanterligt antal patienter. Ingen direkt ljusning ses för tillfället och under ytan kokar det av oro, irritation och uppgivenhet. Inne i ett av hörnen i personalens fikarum sitter några sjusköterskestudenter och hämtar andan efter dagens intryck. Vad tänker de när de hör om hur hopplöst allt verkar?

”Vi hör det här överallt, vilket ställe vi än är på”, förklarar en av studenterna. Det är alltså inte den här avdelningen som är ”extra bitter”; verkligen ser ut så var än studenterna har sin kliniska placering. Hur påverkar det dem, vetskapen om vad som väntar dem?

De studenter jag har mött har en positiv anda och ser fram emot sin nya karriär. Men forskning visar att många upplever svår stress under studieperioden. Under det första yrkesåret är det så många som var tredje sjuksköterska som uppvisar tydliga tecken på utbrändhet. Risken för sjukskrivning är stor, visar forskningen. En av anledningarna uppges vara kraven i yrket, ohälsosamma scheman och låg lön samt att det saknas tillräcklig introduktion och handledning.

Ett år efter examen vill ungefär 10 % av de nya sjuksköterskorna lämna yrket helt. Efter fem år är det så många som 20 % som överväger att kasta in handduken. Och hur många är det egentligen som inte orkar arbeta heltid, trots att de är unga och friska?

Det finns välfungerande enheter som kan användas som goda exempel om hur man faktiskt borde arbeta för att kunna åstadkomma en förändring åt rätt håll. Men merparten av vårdens verksamheter ser inte alls ut som ett skinande, inbjudande alster från en hipp reklambyrå: ”Kom och jobba hos oss, allt är perfekt här!”

Anledningarna till att det är svårt att rekrytera och bibehålla personal inom vård och omsorg handlar inte om att yrket i sig brister eller är oattraktivt. Det handlar om otillräckligt attraktiva villkor. Och villkoren står våra arbetsgivare för. När ska arbetsgivaren börja göra ”reklam” för tillräckligt attraktiva villkor?

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska
Leg barnmorska

Gör-det-själv-vård är framtiden!

av

I takt med en växande befolkning och ett ökande vårdbehov som inte går ihop med de ekonomiska förutsättningar som finns i dagens vård och omsorg kliver nu en av länets vårdcentraler in i rampljuset och storsatsar på egenvård. Innan årsskiftet ska mottagningen införa minst 50 % egenvård och arbetet med att implementera det nya arbetssättet pågår just nu för fullt. Ett stort arbete återstår med att snabbutbilda befolkningen i mer eller mindre enkla sjukvårdsuppgifter, något som väntas mottas positivt av patientklientelet då man slipper de långa väntetiderna och vårdköerna.

Egenvården kan handla om allt från enklare såromläggningar och sutureringar till barnvaccinationer, blodprover och preventivmedelsrådgivningar. Just rådgivningsdelen är en av de svåraste bitarna att införa då det alltså blir den vårdsökande som ger råd till sig själv. En grundläggande manual kommer dock att finnas via internet, något som kräver e-legitimation och lösenord, vilket beställs via vårdcentralens hemsida.
Styrande politiker kommer att utvärdera vårdcentralens initiativ och räkna på de ekonomiska besparingarna som kan göras i och med detta. Om resultatet faller väl ut planeras liknande åtgärder på länets samtliga vårdcentraler och även vissa mottagningar inom slutenvården.

”Det är inte svårt att lära sig att hantera ett droppaggregat och att dosera och späda mediciner och det kommer finnas tydliga manualer med steg-för-stegbilder i” säger Dick Okunnigsson från Ovetandepartiet, vilka varit delaktiga i beslutstagandet.

”Den stora utmaningen ligger i kirurgin, där behöver vi jobba en del med omfattande manualer för sövning, operationsteknik och efterföljande vård”, fortsätter Dick Okunnigsson. ”Om patientens anhöriga ska klara av, säg en blindtarmsoperation, så krävs det väldigt bra instruktioner.”

Från personcentrerad till egencentrerad så att säga.

 

Idag är det 1 april. Det är svårt att skämta som fackförbund. Fackförbund ska vara torra, trista och allvarliga. Så vi är det. Även när vi drar ett aprilskämt.

Om vården ska fungera krävs tillräckligt attraktiva villkor för att professionen ska vilja söka en tjänst eller stanna kvar på befintlig arbetsplats. Det krävs att arbetsmiljön är god och inte orsakar arbetsrelaterade sjukdomar och det behövs moderna arbetstider med funktionella scheman. Efter arbetsdagens slut ska sjuksköterskan, barnmorskan, läkaren, undersköterskan, biomedicinska analytikern, ja alla som arbetar inom vården, kunna gå hem och känna att de kunnat arbeta tryggt och säkert, utan en etisk stress.

Vad händer om vi inte kan uppfylla det?

Åsa Mörner, Aprilhäxa

Tappet av vårdpersonal…..

av

8,8 % sjuksköterskor valde att avsluta sin anställning i region Örebro län år 2015. Åh vad bra, inte sämst i Sverige.
För mig är det ingen tröst. Att förlora nästan 10 % av många gånger erfaren personal är oerhört kostsamt. Idag saknas ett stort antal sjuksköterskor för att kunna öppna upp alla vårdplatser som stängts på grund av personalbrist. Snart går det inte längre.

Politiker och förvaltningsledning står handlingsförlamade. Man försöker hela tiden att optimera det ökade vårdbehovet med diverse omflyttningar/satellitpatienter för att vårdplatserna är alldeles för få och behovet av vård är långt större än tillgången.

I Norrbottens läns landsting har vårdplatserna minskat med nästan hälften sedan år 2010.
Vi har lägst antal slutenvårdsplatser i förhållande till befolkningsmängd enligt OECD. Och i samma undersökning har Sverige högsta andel av befolkningen som är över 80 år.

Detta är min vardag. Läser man ovanstående så får man känslan av att det är kört för vården. Ordet kris har för länge sedan passerats. Lägg därtill att ledningen har gått ut med direktiv att köpstopp råder och verksamhet måste krympas på grund av dålig ekonomi.
Undrar varför kollegor säger upp sig??

För mig är det ganska enkelt.
Några nycklar måste till för att låsa upp krisen.

För det första. Var finns arbetsglädjen?  Det går inte att skruva mer på effektivitetsknappen. Vården måste hitta tillbaka till arbetsglädjen. Första linjens chefers primära uppgift borde vara att entusiasmera och ta hand om sin personal. Se till att alla orkar suga i och arbeta, och att personalen trivs. Det är ytterst elementärt och borde förstås av alla ledande personer. Man kan effektivisera bort en stor del av alla de möten som hålls idag. Min erfarenhet är att avdelningschefen är väldigt oanträffbar och hen har ingen egentlig koll på hur personalen mår och interagerar. Hade vården en mer närvarande chef så skulle många uppseglande konflikter och problem kunna tas tag i innan de blir olösbara.

För det andra måste yrket uppvärderas. Dels måste man få en rimlig lön samt rimliga arbetsvillkor, som gör att man orkar jobba heltid och orka ge järnet när man är på jobbet.

Jag känner en stor stolthet för mitt yrke. Varför? Det är många gånger svårt och krävande amb1men jag känner att mina patienter är oerhört tacksamma för att jag hjälper dem och lindrar deras besvär. När man handlagt ett svårt fall och allt gått bra ger även detta en boost. Och jag har fantastiska kollegor som man gläds med och har roligt med emellanåt, men även tacklar en hel del jobbiga känslor efter uppdrag med som inte gått bra.

Utan mina kollegor och mina chefer hade jag aldrig orkat jobba i detta yrke i över 30 år.

Vad är sensmoralen i det jag skrivit?

Ni beslutsfattare måste förstå att använda er av de verksamheter som fungerar. I regionen finns verksamheter där personalen trivs och man inte har några större problem att rekrytera. Där vi dessutom är ett antal som trots alla konstiga beslut som tas av personer som inte är kompetenta i frågan, är kvar med lång erfarenhet i yrket, än så länge.

Ni måste skärpa till er och ge förutsättningar för andra lösningar än de ni provat. Ni har haft er chans, ge oss andra bollen och vi kommer att kunna rädda det sjunkande skeppet.
Ledordet är mandat inte den förhatliga linjeorganisationen.

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska i ambulans
Fackligt förtroendevald/Skyddsombud
Styrelseledamot vårdförbundets styrelse Örebro