Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

När märker beslutsfattarna att de erfarna inte finns kvar?

av

Det blir svårare att hitta sjuksköterskor som kan skola in nyanställda på avdelningen. Erfarna handledare till studenter som behöver tips och stöd för att stå rustad inför starten i yrkeslivet saknas också.

Känns det igen?

En kollega säger att i deras verksamhet behöver hen som erfaren ta hand om minst tre inskolningar samtidigt för att täcka den mer än 30% omsättningen av vårdpersonal varje år. Krafttag mot hyrpersonal ger marginell effekt på läkarbristen i primärvården, samtidigt som marknaden för hyrsjuksköterskor aldrig varit större och visar inga tecken på minskning.

Då undrar vän av ordning varför inte marknaden för hyrpersonal minskat trots krafttag?

De erfarna i våra professioner hör av sig och säger att de snart inte orkar längre.
Om inget görs åt den allt snabbare omsättningen är erfarenhet ett minne blott.

Och idag vet vi att löneutvecklingen är nästan 0 efter 45 års ålder om man inte vill bli chef, byta bransch eller börja jobba som hyrsjuksköterska.

Är det rimligt?
Var finns moroten att göra det lilla extra? Känna att man blir premierad och uppskattad för att man väljer arbeta kvar och vara mentor och stöd till yngre kollegor.

Börjar arbetsgivaren inte arbeta med löneutvecklingen för de med lång erfarenhet kommer vården vara utarmad på erfarenhet.

Det känns som ledningen har som affärsidé att göra sig av med erfarenheten till förmån för de nyanställda. Jag tror inte att det är så, man ibland kan man undra.

Årets lönerörelse var tänkt att premiera de med lång erfarenhet. Men ack vad vi bedrog oss.

Hur ska vi få beslutsfattarna att inse att det är allvar och om än i 11 timmen, så tror jag att man kan reda upp kompetensbristen om man börjar jobba med frågan nu idag.

Har Regionen råd att spara på våra löner ytterligare? Svar: NEJ.

Hans Nilsson
Stolt men orolig Sjuksköterska

Belönad för särskild yrkesskicklighet

av

Pukor och cymbaler, trumpeter, glädjesång!

Min chef bedömer att jag är en av de särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor som jobbar på min arbetsplats.
Jag uppfyller kriterier som lång erfarenhet, framåtanda, jag har goda kunskaper i mitt yrke och delar med mig av dem till andra samtidigt som jag är självständig, problemlösande och utvecklande.

Jag är glad och stolt över det.

Enligt det avtal som slöts mellan vårdförbund och arbetsgivare hör jag till dem som är värd 10 000 kronor mer i månaden utöver min vanliga löneutveckling inom loppet av tre år.

Jag gick till min chef som kallat mig för att meddela min nya lön inte helt utan förväntan.
Eftersom avtalet blev klart sent förstod jag att jag kanske inte skulle få 3300 kronor mer den här gången. Det fick jag inte heller.

Nu är jag arg och besviken.

För snart 20 års erfarenhet, självständigt arbete, drivkraft och förmåga att både utbilda och utveckla får jag summa summarum 335 kronor mer än den som inte har det.

Satt bredvid en undersköterska tidigare i veckan. Hon hade varit sjuk så vi tittade tillsammans på hennes lönebesked för att se att allt var korrigerat på rätt sätt. Samtidigt kunde jag ganska snabbt konstatera att en normal månad, efter skatt, får vi ut lika mycket i lön.
Det var upp till bevis för arbetsgivaren. Ge oss lön som motsvarar vår akademiska utbildning.

Ge oss lön som motsvarar det vi förväntas göra.

Ge oss lön som vi kan leva på och som genererar en rimlig pension.

Ge oss lön för våra unga kollegor att sträva mot.

Jag har dryga 20 år kvar att ge.

Enligt statistiken har min löneutveckling redan nått och passerat toppen.

Ge mig ett riktigt bra skäl till att jag ska stanna kvar.

Eller ge mig åtminstone 9 665 enkla skäl i visad uppskattning.

Det känns som att bli spottad i ansiktet. Ett hån.

Pernilla Nilsson
Strokesjuksköterska
Karlskoga Lasarett

 

Tänk tvärtom…

av

Jag var på vårdförbundets inspirationsdag för chefer häromdagen och det gav mig lite tankar. Bland annat så sa en av föreläsaren att ibland när man fastnat i tankar och arbetssätt så prova att tänka tvärtom. Till exempel om hur vill vi inte att en arbetsplats är…

Inget inflytande

Dåligt schema

Mycket övertidsarbete

Dåligt bemannad

Konfliktfylld

Patientosäker

Mm, mm

Ni ser, det är ganska lätt att säga vad vi inte vill ha men kan vara svårare att sätta ord på vad vi vill och vad vi vill själva bidra med att få arbetsplatsen vi alla kan trivas på.

Han sa också att verksamhetsförbättrande arbeten/ förändringar kommer i vardagsarbetet och inte genom att man sätter sig och tänker ut saker. Det kan jag till viss del hålla med om, jag vidhåller dock att tid kan vi alla behöva för att ens hinna lyfta idéer till varandra och det kan vara svårt i vår slimmade produktionsvardag.

Ett av mina favorit ögonblick som chef var när en medarbetare kom och sa, Helena, jag har tänkt på en grej… och sen ofta kom med jättebra förslag till förbättringar för verksamheten/ patienterna.

Hur vill du att din arbetsplats ska vara respektive inte vara???

Jag vill i alla fall ha en patientsäker arbetsplats såväl som en personalsäker arbetsplats! Dit når vi bla med bra villkor för arbetsmiljön!

 

Helena Nyrén
Styrelseledamot vårdförbundet avd Örebro

Ett jäkligt stort paket

av

Som en gammal julkola segar sig vägen mot jämställda löner fram och som ett vasst enris svider de ohälsosamma arbetstiderna i kropp och själ. Den kryddiga julglöggen lämnar en brännande känsla i magen och magkatarren gör sig påmind efter år av skippade lunchraster och oregelbundna levnadsvanor pga treskift och sömnbrist.  Men trots alla negativa sidor så finns vi kvar och stöttar upp den sönderfallande vården, likt små nissar i en underbemannad tomteverkstad. Nu är det dags för en rejält stor klapp till oss. Och det är inget litet paket som förväntas.

Våra yrken är utvecklande och ger tillfredsställelse i hjärta och själ. En sjuksköterskas trygga omvårdnad när nära och kära samlas kring den döende, när biomedicinska analytikern agerat deckare och den svårdiagnostiserade patientens åkomma äntligen får en diagnos eller röntgensjuksköterskan som genom att förena teknik med omvårdnad förmedlar lugn till den orolige patienten och barnmorskan som lotsar paret fram tills deras barn föds och välkomnas ut i livet. Vilka fantastiska jobb!

Men efter decennier av undervärdering behöver vi en rejäl klapp. En klapp innehållande arbetstider som inte gör oss sjuka, lön som inte gör oss till fattigpensionärer och möjligheter att driva vården framåt. Pensionsavgångarna ökar samtidigt som allt färre söker sig  till de olika vårdutbildningarna såsom sjuksköterske- och barnmorskeprogrammen. Varför? Ja, inte krävs det en högskoleexamen för att räkna ut det….

Vår önskelista innehåller inte den senaste mobiltelefonen eller en diamantring.  Vi vill bara få det vi förtjänar. Ett jäkligt stort paket borde det bli. Det är väl inte för mycket begärt?

 

Åsa Mörner/

Leg sjuksköterska

Leg barnmorska

Medicine master i omvårdnad

Väldigt många högskolepoäng

Väldigt stor skuld hos CSN

Sjuksköterskebristen kan bara lösas av bättre villkor!

av

Vården som bedrivs runt om i landet blir alltmer komplicerad och specialiserad. Samtidigt blir också de som vårdas på sjukhus mer och mer vårdkrävande eftersom dagens patient som är inlagd på vårdavdelning är sjukare och behöver högspecialiserad vård. Kompetenskraven på vårdens medarbetare borde således höjas och fler specialister utbildas. Forskningen visar tydligt på vikten av hög kompetens kopplat till risken för vårdskador och mortalitet. Men SKL´s Hans Karlsson sticker ut hakan och hävdar motsatsen.

” Vi har nyrekryterat socionomer, farmaceuter, fysioterapeuter, sådana som jobbar med städning eller frågor om kost. Och dessutom är det så att vårdbiträdena har återinträtt på arenan 2017.”

Har jag missat något? Det är ju sjuksköterskor det är brist på? Om det saknas sjuksköterskor så är det sjuksköterskor som ska rekryteras!

Varför handlar allt om att kringgå det verkliga problemet, dvs att förbättra villkoren för sjuksköterskor så att fler vill stanna kvar i sina yrken. En sorts ”biverkan” blir ju då att vi minskar vårdskador och ökar patientsäkerheten. Men det viktigaste är tydligen att fylla upp vården med händer. Är det inte viktigt med en god och säker vård?

Det är pinsamt, dumt och dessutom farligt att sätta sig över vetenskapen. Vad handlar det om egentligen? Vägrar man förstå vad som behövs för att lösa vårdkrisen eller är det faktiskt så illa att man struntar i det?

Dagens sjuksköterskor har fått nog. Nyutbildade sjuksköterskor blir sönderstressade och mäktar inte med att arbeta heltid vilket gör att de lämna sin profession för ett annat yrke. Utrotningshotade specialistsjuksköterskors kunskap värderas inte och många närmar sig pension samtidigt som specialistutbildningarna har mängder med tomma platser. Erfarna sjuksköterskor har tröttnat på att inte se någon utveckling i vare sig lönekuvertet eller i arbetsmiljön och arbetstider. Sjuksköterskebristen som har lett till dagens vårdkris kan bara lösas genom att erbjuda bättre villkor till professionen. Betydligt bättre villkor.

Vårdskadorna ökar. Operationsköerna ökar. Vårdplatserna blir allt färre.

Det är dags för Sveriges befolkning att kräva den vård de har rätt till; vård som baseras på säkerhet, professionalitet och vetenskap.

 

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska och barnmorska

Karriär Lön Villkor

av

  Vårdförbundet anordnade en karriärkväll för studenter och nya i yrket.

Föreläsare som Erik Westberg från Vårdförbundet i Stockholm kom och pratade om Lön, arbetsvillkor och karriärmöjligheter, och vilket stöd facket kan ge.
Sedan  berättade Ambulanssjuksköterskan Karin Hugelius vad som ledde fram till hennes disputation och om sitt arbete i katastrofområden världen över.

Kvällen avslutades med mingel. Där ställdes jobbrelaterade frågor såsom arbetstider, karriärmöjligheter och lön inom de olika specialitéerna.
Det var kvällen som inte riktigt ville ta slut med många frågor och givande diskussioner.

Det jag slås av är att de flesta kommer att byta karriärspår både en och två och kanske tre gånger under ett yrkesliv. Kraven på våra arbetsgivare kommer att förändras om man tänkt att behålla sin rutinerade personal.
Dagens studenter kan tänka sig att både byta arbetsplats och även byta arbetsort för att uppnå sina löne och karriärmål.  Kontentan blir att de arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö, hälsosamma arbetstider, möjligheter att göra karriär och lön kommer att vinna slaget om framtidens sjuksköterskor.

En brist på rutinerade ur våra professioner har börjat uppstå i flera verksamheter och det kommer på sikt bli  förödande. Vi måste precis som för våra nyanställda börja uppvärdera de med längre erfarenhet, dels för att få dem att stanna kvar och finnas som stöd och mentorer till nya men också för att bibehålla en hög patientsäkerhetsnivå. Det finns personer som kan göra karriär och ha en löneutveckling på en och samma arbetsplats. Artikel vårdfokus karriär

Lönespridningen är idag nästan obefintlig och därför ett hinder för att ha en löneutveckling över tid. Man måste kunna kompetensutveckla sig och bedriva förändringsarbete utan att behöva byta arbetsplats för att få en löneutveckling.

Hälsosamma arbetstider som gör att man orkar arbeta ett helt yrkesliv är också grundläggande, men också viktigt för att locka personer att söka och behålla våra professioner kvar i vårdyrket. Det finns forskning på området som jag anser att man ska stödja sitt schemaläggande på. Idag baseras schemaläggningen på att man har stora problem att bemanna nattjänsterna  och det får till följd att många måste jobba 3 skift. Enligt forskning ett av de sämsta alternativen.

Det finns en klar förbättringspotential i villkoren, och våra nya och äldre kollegor kommer inte acceptera dagens villkor.

Det finns många bra idéer på “golvet” så beslutsfattare ni är välkomna att lyssna på oss. Vi kan och lever i verksamheten.

Hans Nilsson
Leg. sjuksköterska/Huvudskyddsombud
Mångårig kollega med ett av de bästa yrken som finns

En av lösningarna på vårdens utmaningar stavas personcentrerad vård

av

Hälso- och sjukvården har stora utmaningar. Utmaningarna handlar, bland annat om svårigheterna i att korta vårdköer, hålla vårdplatser öppna, bemanna en allt mer avancerad hemsjukvård och erbjuda en jämlik vård. När det flesta av dessa utmaningar kokas ner hittas problematiken vid att det råder brist på vårdpersonal. För att råda bot på det finns en rad förslag från Vårdförbundet. En av de viktigaste stavas personcentrerad vård.

Det är svårt att rekrytera personal så att vårdplatser kan hålla öppna, det är svårt att hitta personal som kan bemanna hemsjukvården men det är också svårt att behålla den personal som redan finns inne i verksamheterna.

Vårdförbundet är ett yrkes- och professionsförbund som engagerar sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor samt chefer, ledare, studenter, lärare och forskare inom dessa professioner. Sammantaget har Vårdförbundet ungefär 114 000 medlemmar i hela Sverige och cirka 4600 här i vårt närområde.

Vårdförbundet är sjukvårdens största fackförbund och arbetsgivare lyssnar ofta på våra argument och idéer. Vårdförbundet har många förslag på lösningar på vårdens utmaningar där AST, modernare arbetstider, bättre yrkesintroduktion med handledning, digitalisering och större karriärmöjligheter är några.

Vid första anblicken ser det ut som om att alla dessa förslag förutsätter stora ekonomiska satsningar. Och alla vet att de ekonomiska förutsättningarna för vårdens arbetsgivare inte är bottenlösa.

Men tittar vi lite närmare på förslagen blir det tydligt att det är billigare att ha fast personal jämfört med att ha personal som arbetar övertid. Det blir alltså en vinst i att ha fler personal jämfört med färre.

Så det finns en vinst i att satsa för att behålla och rekrytera våra yrkesgrupper.

Vi vet också, genom forskningen RN4CAST, att patientsäkerheten sjunker när det blir färre sjuksköterskor. En sämre patientsäkerhet leder till fler vårddygn och färre vårdplatser vilket leder till ökade kostander och mindre intäkter.

Så även ur den synvinkeln är det en vinst att satsa för att behålla och rekrytera våra yrkesgrupper.

Men det finns ett förslag som trumfar ut de andra. Den om den personcentrerade vården.

Personcentrerad vård innebär att fokus flyttas från organisation till person, från sjukdom till hälsa, från hierarkier till teamarbete, från insatsuppdelad- till sammanhållen vård, från ekonomisk styrning till styrning för jämlik hälsa.

Personcentrerad vård handlar alltså om att gå från att se patienten och dess sjukdom till att se personen bakom patienten och ta till vara på den personens resurser och förmågor. Att involvera personen i sin egen vård jämfört med att endast ge vård till patienten.

Vården behöver ställa om. Från stuprörsliknande sjukvård där varje specialitet tar hand om sitt egna och där patienterna skickas mellan olika vårdinstanser till en vård som byter perspektiv och fokuserar på personen.

Det finns redan idag goda exempel. Tittar vi mot Region Örebro län nämndes personcentrerad vård så sent som den 11 september av en sjuksköterska på Geriatriska kliniken som intervjuades av Nerikes Allehanda gällande vilka frågor som politikerna bör lyssna till inför valet nästa år.

Personcentrerad vård fungerar och det ger dessutom klirr i kassan för de arbetsgivare som vågar satsa på det förslaget.

Här kommer några resultat:

Positiv effekt för personer med demenssjukdom – efter införandet av personcentrerad omsorg beskrevs en bättre atmosfär på boendet och mindre stress hos personalen (Edvardsson D et al, 2014)

Bättre resultat vid akut kranskärlssjukdom – Personcentrerat synsätt ger nästan 2,7 gånger större chans till förbättring hos patienter som drabbats av akut kranskärlssjukdom (Fors et al. 2015)

Kortare vårdtider, minskade kostander och högre kvalitet vid kronisk hjärtsvikt – Med ett personcentrerat förhållningssätt kortades tiden på sjukhus med 30 %, vilket innebar signifikant minskade kostander för slutenvården (Ekman et al 2012 och Hansson et al 2015)

Högre livskvalitet vid palliativ vård – Signifikant högre livskvalitet med personcentrerad vård jämfört med kontrollgruppen (Brännström och Boman 2014)

Högre kvalitet och lägre kostander vid kronisk inflammatorisk artrit – En kostnadsjämförande studie som visar att personcentrerad vård gjorde att resurserna i vården användes mer effektivt (Larsson et al 2014)

Lägre kostnader och högre livskvalitet för personer med höftledsfrakturer – Antalet vårddagar reducerades med 50 %. Antalet trycksår minskade signifikant och vårdkostnaderna minskade med 40 % (Olsson et al 2009)

Bättre livskvalitet för personer med psykisk ohälsa i öppenvården – Ökat välbefinnande och förbättrad känsla av sammanhang vid personcentrerad vård jämfört med traditionell vård (Arvidsson T, Marklund B, Taft C 2013).

Vårdförbundets idé om Personcentrad vård har anammat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tagit beslut om att driva frågan. Också regeringen beskriver vikten av ett personcentrerat förhållningssätt även om de använder ordet patientcentrerad istället. Regeringen beskriver dock i ett betänkande att de väljer att använda ordet patientcentrerad men att det är samma sak som personcentrerad.

Och oavsett vilket ord som används så är innebörden att vården behöver ställa om och involvera sina patienter på ett mer tydligt sätt.

Flytta fokus från patient till person. Det ger goda resultat – för patienterna, personerna, de anställda OCH för arbetsgivarnas ekonomi.

 

Marcus Folkö Müntzing
Förtroendevald/Huvudskyddsombud
Vice ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

Bota utmattning på semestern

av

Varje år när sommaren anländer basunerar media ut att nu är det värre än någonsin! Vården går på knäna, bemanningen är minimal och det är kris och katastrof. Kanske borde det räknas som normalt vid det här laget?

För alla vill ha ju semester. Och nästan alla vill ha semester under sommarmånaderna-juni -juli -augusti. Inte konstigt alls, det är då det är som varmast, naturen grönskar och nätterna blir ljusa. Dessutom är alla andra lediga och semestern blir ju lite roligare om man har någon att fira den med. Det finns såklart undantag. Vissa avskyr sommaren, andra kanske planerar att fly den svenska vintern när det är som kallast och mörkast. Men merparten vill ha semester på sommaren.

De flesta vet säkert att det saknas personal i vården. Det handlar dock inte om en generell brist på professioner, utan om en oförmåga att erbjuda tillräckligt attraktiva villkor från arbetsgivarhåll Under sommaren slimmas bemanningen ytterligare eftersom personalstyrkan, såklart, ska ha semester.
Varför är synen på bemanning så snäv? Borde det inte finnas tillräckligt många i personalstyrkan utan att vården riskerar att utsätta både personal och patienter för risker när det är dags för semester eller när säsongsinfluensan härjar.

Och varför är det samma visa om och om igen? Krävs det verkligen raketforskning att beräkna bemanningstäthet och säkerställa god vård och dräglig arbetsmiljö?

Jag vet att många har haft nedräkning till semestern sedan månader tillbaka. När arbetsmiljön är undermålig, fötterna värker av allt spring, tinningarna sprängs och svetten lackar i pannan så tenderar man att se fram emot att sippa lemonad i hängmattan och trycka på OFF….Men jag vet också att många är totalt utmattade när den hett efterlängtade första semesterdagen gör intåg, något som gör att delar av semestern blir en form av ”egensjukskrivning” istället för avslappning. Men semester ska inte vara en nödutlöst fallskärm för att återställa hälsan. Semester är till för rekreation, umgänge och egentid.

Attraktiva villkor innefattar inte bara hälsosamma arbetstider och god löneutveckling. Attraktiva villkor innefattar även möjligheten att kunna använda sin semester till annat än att försöka kurera utmattning genom självrehabilitering. Använder du delar av semestern som en slags självsjukskrivning?

Det är inte ok.

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och barnmorska
Styrelseledamot och huvudskyddsombud Vårdförbundet avd Örebro

Vi är livsviktiga och behövs dygnet runt- dags för våra arbetsgivare och politiker att visa det

av

Sveriges kommuner, regioner o landsting klarar sig inte utan oss, inte en dag inte en sekund. Ändå behandlas vi på många arbetsplatser som ett namn på en rad som behöver täckas. Är det hållbart? NEJ! Det finns massor av bevis på det. Det är dags för våra arbetsgivare att vara rädda om oss. Fråga oss vad vill vi ha för att stanna på arbetsplatsen och för att vilja ta anställning.

Vi har varit på en liten miniturné med politiker i bl a Örebro kommun som vi kallar Vårdvandra. I Hemsjukvården är det väldigt svajigt. På ett område saknas 2/3 av sjukskötersketjänsterna. Ja ni hörde rätt! Och nu kommer sommaren med allt vad den innebär. Sommarvikarier i hemtjänsten som ska delegeras och som är ovan. Från sjukhusen kommer patienter hem snabbt och är svårt sjuka pga plats- och personalbrist. Sjuksköterskor ska ha semester och det löses med att bemanningen dras ned.

Läget är minst sagt förtvivlat. Det finns inte ens bemanningssjuksköterskor så att det räcker. Vi från Vårdförbundet ser att arbetsgivaren är på fråga alldeles för sent. Vi har försökt länge att ha dialog om situation med att sjuksköterskor inte trivs och blir sjuka av en omöjlig arbetssituation. Arbetsgivaren måste ge sjuksköterskor det dom vill ha:
1. Mer i lön.
2. Attraktiva scheman, gärna arbetstidsförkortning med full lön
3. Betald specialist utbildning, gärna AST.
4. Rimlig arbetsbörda med balans mellan krav och resurser.
5. Chefer och ledning som lyssnar och kan stötta sjuksköterskorna.

Listan kan göras lång och det behöver inte vara i den här rangordningen, men det var lite av det som kom fram under Vårdvandringen i Örebro kommun.

Jag önskar er alla en riktigt skön sommar!!

Vid tangenterna:
Nadya Lehto
Förtroendevald/huvudskyddsombud
Styrelseledamot
Vårdförbundet avdelning Örebro

Kom och köp oattraktiva villkor!

av

För att lyckas utbilda och rekrytera XXXXXX antal till vård och omsorg brukar många politiker och arbetsgivare yttra en önskan om att vi i vården ska bli lite med ”positiva”, kanske göra lite bättre ”reklam” för vården. Kan ju tyckas som ett omöjligt uppdrag om vi presenterar verkligheten som den ju faktiskt är, dvs underbemannad med överfulla avdelningar, utmattad personal och en undervärderad profession. Det är inte ett dugg svårt att sälja in yrket och professionen i sig. Men det är en helt annan femma att lura nån stackars sate att villkoren för yrket är toppen. Och det räcker ju inte att utbilda sig till sjuksköterska eller barnmorska, man måste ju faktiskt bli anställd någonstans.

Nyligen besökte jag en vårdavdelning på ett av länets sjukhus. Det är en tungt belastad enhet med stor brist på bemanning och ett ohanterligt antal patienter. Ingen direkt ljusning ses för tillfället och under ytan kokar det av oro, irritation och uppgivenhet. Inne i ett av hörnen i personalens fikarum sitter några sjusköterskestudenter och hämtar andan efter dagens intryck. Vad tänker de när de hör om hur hopplöst allt verkar?

”Vi hör det här överallt, vilket ställe vi än är på”, förklarar en av studenterna. Det är alltså inte den här avdelningen som är ”extra bitter”; verkligen ser ut så var än studenterna har sin kliniska placering. Hur påverkar det dem, vetskapen om vad som väntar dem?

De studenter jag har mött har en positiv anda och ser fram emot sin nya karriär. Men forskning visar att många upplever svår stress under studieperioden. Under det första yrkesåret är det så många som var tredje sjuksköterska som uppvisar tydliga tecken på utbrändhet. Risken för sjukskrivning är stor, visar forskningen. En av anledningarna uppges vara kraven i yrket, ohälsosamma scheman och låg lön samt att det saknas tillräcklig introduktion och handledning.

Ett år efter examen vill ungefär 10 % av de nya sjuksköterskorna lämna yrket helt. Efter fem år är det så många som 20 % som överväger att kasta in handduken. Och hur många är det egentligen som inte orkar arbeta heltid, trots att de är unga och friska?

Det finns välfungerande enheter som kan användas som goda exempel om hur man faktiskt borde arbeta för att kunna åstadkomma en förändring åt rätt håll. Men merparten av vårdens verksamheter ser inte alls ut som ett skinande, inbjudande alster från en hipp reklambyrå: ”Kom och jobba hos oss, allt är perfekt här!”

Anledningarna till att det är svårt att rekrytera och bibehålla personal inom vård och omsorg handlar inte om att yrket i sig brister eller är oattraktivt. Det handlar om otillräckligt attraktiva villkor. Och villkoren står våra arbetsgivare för. När ska arbetsgivaren börja göra ”reklam” för tillräckligt attraktiva villkor?

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska
Leg barnmorska