Örebrobloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
    • Kommentarspolicy
  • Vårdförbundetbloggen
Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Lucka nr 10: Jularna som aldrig blev av

10 december, 2018 by Gästbloggare

I dag ska vi stifta närmare bekantskap med ett barn, det är i alla fall det hon är enligt lagens mening. Hon är ännu inte 18 år men hon har en vuxens roll. Hon är mamma åt sin mamma.

Det är julafton och vår flicka har lagt sina sista pengar på mat och julklapp till sin mamma. Hur resten av månaden ska gå är det ingen som vet.

Hon sätter sig på bussen som så många andra denna julaftonsförmiddag, full av förväntan inför att få en bra dag med sin mamma. En dag när alkoholen inte tar över och förstör som så många andra dagar i vår flickas liv.

För mamma har lovat! Denna jul ska bli av, bara dom två, hela dagen. Inget överflöd för det finns det inga pengar till, men det spelar ingen roll för vår flicka. Hon vill bara ha sin mamma som hon är när hon är nykter.

Släpandes på påsen med mat och julklapp kliver hon av bussen, det är inte långt kvar hem till mamma, snart ser hon lägenheten. Inte en lampa lyser…

Hon ringer på, fler gånger till och med. Men ingen öppnar och det är helt tyst i lägenheten. Hon ropar genom brevinkastet men ingen mamma öppnar.

Med tårarna brinnande bakom ögonlocken och besvikelsen rusande genom kroppen vänder hon hemåt till ensamheten.

Skammen är total när hon kliver på bussen igen, chauffören är den samma som släppte av henne för en stund sen. Han är den enda som vet att hon inte får en trygg jul.

Vad vår flicka inte vet är att det ska bli många jular som denna, Jular som inte blir av.

Hon vet inte heller att denna jul och alla de andra för alltid kommer att lägga en tung känsla av sorg över julen för henne.

Julen är för många en högtid fylld av traditioner, kanske både bra och dåliga. Julen är ett känsligt ämne i många familjer och jag lägger mig inte i hur just du väljer att fira din jul.

Det finns många organisationer som arbetar för barn som vår flicka i berättelsen ovan. Gå gärna in på deras hemsidor och läs andra barns berättelser, för vår flicka är inte ensam, långt ifrån…

Vit jul anordnar aktiviteter runt om i landet för att barn ska få känna att julen är deras, bara deras.

Trygga barnen anordnar aktiviteter under hela året för att barnen ska få känna trygghet.

Med önskan om att alla får en vit trygg jul!

 

/En flicka i juletid, någonstans i Sverige

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Bloggkalender, Information Tagged With: Bloggkalender, Jul, livet

Hur mycket kostar din semester?

2 juli, 2018 by Åsa Mörner

Solen och värmen har åter hittat tillbaka till våra kalla, gråa breddgrader. Kön av husvagnar ringlar sig mil efter mil i riktning mot Ölandsbron. Samtliga stugor, pensionat och hotellrum på Västkusten är uppbokade sedan månader tillbaka och de omdebatterade flygresorna till Medelhavet går i skytteltrafik mellan Svedala och all-inclusiveresorterna på Kreta och Mallorca. Barnen har sprungit ut på sommarlov och nedräkningen till sista veckan på jobbet har pågått länge nu.

Äntligen dags för semester! Eller….? Nja, för om du jobbar inom vården så verkar det inte alls vara en självklarhet. Och frågan är om vi ens vill det själva?

Varje år rapporteras det om kaoset som stundar inför sommaren: ”I år blir det värre än någonsin”, ”Sjukhuset går på knäna”, ”Kirurgen tvingas stänga ytterligare vårdplatser i sommar”.
Och arbetsgivarens lösning är också densamma men av varierande karaktär: X antal kronor (FÖRE SKATT) för att flytta på din semester (annars blir det att beordra!).

Arbetsgivaren ”löser” problemen genom att nyttja sin redan utmattade personal för att dölja en brist på både bemanning, attraktiva villkor och god planering. Men alla vet ju att det inte är någon lösning eftersom det resulterar i att allt fler tjongar in näsan i sjukhusväggen eller kastar in handduken och säger upp sig framåt höstkanten.

Det är ett stort samhällsproblem. Men det finns en annan problematik.

Och det är vi själva.

Hur länge kan vi fortsätta sälja vår semester utan att det får långsiktiga konsekvenser? Hur mycket är din sommarsemester värd egentligen? Budskapet till arbetsgivaren blir ju att den faktiskt är till salu. Oftast handlar det inte om särskilt stora summor heller, men det är ju lätt att locka underbetalda professioner med ett tillskott i en knaper plånbok tyvärr.

”Men om jag inte säger ok till chefens erbjudande om ”Semesterbonus” så blir vi beordrade”.

Betyder det att vi måste säga ja till något som är så urbota dumt? Borde vi inte markera att vår sommarsemester faktiskt inte är till salu? Överhuvudtaget. Och att det verkligen inte är ok att arbetsgivare och politiker fortsätter att ignorera det faktum att vården är underdimensionerad och våra professioner gravt värdediskriminerade.

När resten av Sveriges arbetstagare stänger av datorn, sätter på sig flip-flopsen och firar in sommarens ljusa nätter tillsammans med familj och vänner, som också är lediga, så återkommer samma miserabla situation VARJE ÅR för 1000-tals sjuksköterskor och barnmorskor. Varför är det ingen självklarhet att vi också ska kunna vara lediga, utan att behöva brottas med dåligt samvete över att vår frånvaro riskerar både patienters och kollegors hälsa.
Och varför gör vi inget åt det? Tycker vi verkligen det är ok att vår semester är till salu?

Åsa Mörner
Legitimerad sjuksköterska , legitimerad barnmorska

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Information, Patientsäkerhet, Politik, Villkor Tagged With: arbetsgivare, Barnmorska, fackförbund, Hälsa, livet, lön, Patientsäkerhet, semester, sjuksköterska, Val2018, Villkor

Ingen är född att hata

16 december, 2017 by Karin Nordén Persson

I dessa tider av oro och rädsla för hur världen ser ut,

Vill jag skicka en vägledning från en av de största!!

23564443665_90405bb09b_b

Karin julKarin Nordén Persson

Regionalt skyddsombud

Styrelseledamot avd Örebro

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Bloggkalender, Information Tagged With: Bloggkalender, kloka ord, livet

”Nya sjuksköterskor kan ingenting nuförtiden”

31 augusti, 2017 by Åsa Mörner

I dagarna fyller förväntansfulla studenter korridorer och föreläsningssalar runt om på landets universitet och högskolor. Spända och pirriga introduceras de till vad de kommande årens tillvaro kommer att fyllas med; nervösa tentor, kliniska examinationer och verksamhetsförlagd utbildning som genomförs med skräckblandad förtjusning.

Framtidens sjuksköterskor.

Mycket hopp står till dessa pigga, glada studenter. Vården fullkomligt skriker efter fler sjuksköterskor. Vårdplatser stängs på löpande band pga sjuksköterskebristen som tycks allt mer svårlöslig.

Tre år går fort. En nybakad sjuksköterska sveper in sig i arbetsgivarens klädkod, sätter fötterna i skor av den sort som tycks tåla milslånga vandringar, fäster namnskylten varsamt på bröstet:
Legitimerad sjuksköterska.

”Är jag färdig nu?”

Enligt legitimationen i alla fall. Men modern sjukvård är komplicerad och mångfacetterad. Vården utvecklas i ett rasande tempo och blir alltmer komplicerad. Inneliggande patienter på sjukhusen är svårt sjuka och i hemsjukvården bedrivs avancerad vård.

Under den tre år långa utbildningen ingår en stor del verksamhetsförlagd utbildning, ”praktik”. Men det finns ingen möjlighet i världen att få in alla olika verksamhetsområden som finns inom hälso- och sjukvården under utbildningstiden. Och dagens vård är verkligen specialiserad. Vården som bedrivs på njurmedicin är inte densamma som den på kardiologen. PM, riktlinjer, behandlingar och undersökningar skiljer sig åt beroende på vilken avdelning det handlar om. Att bli legitimerad sjuksköterska innebär inte att du har fått utbildning inom alla olika specialistområden.
Förr var vården annorlunda. Enklare kanske är ett dåligt ordval, men det går inte att jämföra avancerad hemsjukvård 2017 med hur vården bedrevs i hemmet under 70- och 80-talen. Detsamma gäller på en vårdavdelning inom slutenvården.

Den nyutbildade sjuksköterskan har fått sitt körkort. Men det betyder inte att hen har kört alla bilmärken på samtliga vägar som finns i vårt avlånga land.

”Nya sjuksköterskor kan ingenting nuförtiden” (vanligt förekommande uttalande från mindre förstående kollega).

Kanske dags att rannsaka hur mottagandet av våra nya kollegor ser ut istället? Hur strukturerad är introduktionen? Hur lång är den? Hur stor möjlighet finns att kunna fråga en äldre, erfaren kollega? (Och hur länge har den mest erfarna på avdelningen egentligen arbetat?)

Väldigt många vill bli sjuksköterskor. Inte så konstigt-det är ett fantastiskt yrke! Men det räcker inte att utbilda fler. Vi måste kunna behålla de som examineras och får anställning också. Hur tar du emot en nyutbildad kollega? Och hur mycket tid finns det egentligen för att introducera en nyutbildad sjuksköterska?

Åsa Mörner
Legitimerad sjuksköterska
Legitimerad barnmorska

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Arbetsmiljö, Information, Patientsäkerhet, Profession, Studenter, Villkor Tagged With: arbetsgivare, Arbetsmiljö, introduktion, kompetens, livet, nya kollegor, Patientsäkerhet, profession, sjuksköterska, sjuksköterskebrist, student, utbildning, vårdkris, Villkor

Bota utmattning på semestern

31 maj, 2017 by Åsa Mörner

Varje år när sommaren anländer basunerar media ut att nu är det värre än någonsin! Vården går på knäna, bemanningen är minimal och det är kris och katastrof. Kanske borde det räknas som normalt vid det här laget?

För alla vill ha ju semester. Och nästan alla vill ha semester under sommarmånaderna-juni -juli -augusti. Inte konstigt alls, det är då det är som varmast, naturen grönskar och nätterna blir ljusa. Dessutom är alla andra lediga och semestern blir ju lite roligare om man har någon att fira den med. Det finns såklart undantag. Vissa avskyr sommaren, andra kanske planerar att fly den svenska vintern när det är som kallast och mörkast. Men merparten vill ha semester på sommaren.

De flesta vet säkert att det saknas personal i vården. Det handlar dock inte om en generell brist på professioner, utan om en oförmåga att erbjuda tillräckligt attraktiva villkor från arbetsgivarhåll Under sommaren slimmas bemanningen ytterligare eftersom personalstyrkan, såklart, ska ha semester.
Varför är synen på bemanning så snäv? Borde det inte finnas tillräckligt många i personalstyrkan utan att vården riskerar att utsätta både personal och patienter för risker när det är dags för semester eller när säsongsinfluensan härjar.

Och varför är det samma visa om och om igen? Krävs det verkligen raketforskning att beräkna bemanningstäthet och säkerställa god vård och dräglig arbetsmiljö?

Jag vet att många har haft nedräkning till semestern sedan månader tillbaka. När arbetsmiljön är undermålig, fötterna värker av allt spring, tinningarna sprängs och svetten lackar i pannan så tenderar man att se fram emot att sippa lemonad i hängmattan och trycka på OFF….Men jag vet också att många är totalt utmattade när den hett efterlängtade första semesterdagen gör intåg, något som gör att delar av semestern blir en form av ”egensjukskrivning” istället för avslappning. Men semester ska inte vara en nödutlöst fallskärm för att återställa hälsan. Semester är till för rekreation, umgänge och egentid.

Attraktiva villkor innefattar inte bara hälsosamma arbetstider och god löneutveckling. Attraktiva villkor innefattar även möjligheten att kunna använda sin semester till annat än att försöka kurera utmattning genom självrehabilitering. Använder du delar av semestern som en slags självsjukskrivning?

Det är inte ok.

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och barnmorska
Styrelseledamot och huvudskyddsombud Vårdförbundet avd Örebro

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Politik, Profession, Villkor Tagged With: arbetsgivare, Arbetsmiljö, Arbetstider, Hälsa, livet, lön, motivation, Patientsäkerhet, politik, profession, semester, sommar, vårdpersonal, Villkor

Kom och köp oattraktiva villkor!

18 maj, 2017 by Åsa Mörner

För att lyckas utbilda och rekrytera XXXXXX antal till vård och omsorg brukar många politiker och arbetsgivare yttra en önskan om att vi i vården ska bli lite med ”positiva”, kanske göra lite bättre ”reklam” för vården. Kan ju tyckas som ett omöjligt uppdrag om vi presenterar verkligheten som den ju faktiskt är, dvs underbemannad med överfulla avdelningar, utmattad personal och en undervärderad profession. Det är inte ett dugg svårt att sälja in yrket och professionen i sig. Men det är en helt annan femma att lura nån stackars sate att villkoren för yrket är toppen. Och det räcker ju inte att utbilda sig till sjuksköterska eller barnmorska, man måste ju faktiskt bli anställd någonstans.

Nyligen besökte jag en vårdavdelning på ett av länets sjukhus. Det är en tungt belastad enhet med stor brist på bemanning och ett ohanterligt antal patienter. Ingen direkt ljusning ses för tillfället och under ytan kokar det av oro, irritation och uppgivenhet. Inne i ett av hörnen i personalens fikarum sitter några sjusköterskestudenter och hämtar andan efter dagens intryck. Vad tänker de när de hör om hur hopplöst allt verkar?

”Vi hör det här överallt, vilket ställe vi än är på”, förklarar en av studenterna. Det är alltså inte den här avdelningen som är ”extra bitter”; verkligen ser ut så var än studenterna har sin kliniska placering. Hur påverkar det dem, vetskapen om vad som väntar dem?

De studenter jag har mött har en positiv anda och ser fram emot sin nya karriär. Men forskning visar att många upplever svår stress under studieperioden. Under det första yrkesåret är det så många som var tredje sjuksköterska som uppvisar tydliga tecken på utbrändhet. Risken för sjukskrivning är stor, visar forskningen. En av anledningarna uppges vara kraven i yrket, ohälsosamma scheman och låg lön samt att det saknas tillräcklig introduktion och handledning.

Ett år efter examen vill ungefär 10 % av de nya sjuksköterskorna lämna yrket helt. Efter fem år är det så många som 20 % som överväger att kasta in handduken. Och hur många är det egentligen som inte orkar arbeta heltid, trots att de är unga och friska?

Det finns välfungerande enheter som kan användas som goda exempel om hur man faktiskt borde arbeta för att kunna åstadkomma en förändring åt rätt håll. Men merparten av vårdens verksamheter ser inte alls ut som ett skinande, inbjudande alster från en hipp reklambyrå: ”Kom och jobba hos oss, allt är perfekt här!”

Anledningarna till att det är svårt att rekrytera och bibehålla personal inom vård och omsorg handlar inte om att yrket i sig brister eller är oattraktivt. Det handlar om otillräckligt attraktiva villkor. Och villkoren står våra arbetsgivare för. När ska arbetsgivaren börja göra ”reklam” för tillräckligt attraktiva villkor?

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska
Leg barnmorska

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Information, Politik, Profession, Studenter, Utbildning, Villkor Tagged With: arbetsgivare, Arbetsmiljö, Barnmorska, Biomedicinska analytiker, Hälsa, livet, lön, motivation, Ohälsa, Patientsäkerhet, politik, profession, Röntgensjuksköterska, sjuksköterska, Studenter, utbildning, vård, värdering, vårdpersonal, Villkor

….och plötsligt är det dags att börja fundera kring pension….

12 maj, 2017 by Gästbloggare

Tiden har gått fort och det speglar väl hur engagerande, roligt och lärorikt ens yrkesverksamma liv varit. Samtidigt som det känns fantastiskt att få fundera över mer fri tid så känns det också vemodigt att lämna jobbet, om man nu behöver göra det, det kanske finns andra vägar efter pensioneringen. I helgen som var träffade jag kvinnor som jag för 17 år sen gick en ledarskapsutbildning tillsammans med. De flesta av oss har inte träffats sen dess. En del var i och över pensionsåldern men ingen hade slutat arbeta. De var engagerade i sina ”gamla” jobb, de hade ”öppnat eget”, de var vittnesstödjare eller engagerade som gode män, mm. Alla såg bara fördelar med att jobba vidare på olika sätt.

Så… jag har börjat ompröva mina planer. Tänkte mig gå ner på halvtid i höst men varför då? Det kanske räcker med att vara ledig en dag i veckan. Man kan ju pröva. Det finns ju fortfarande massor att göra inom Regionen.

Min yrkesidentitet som sjuksköterska bär jag med mig, trots att jag sen länge jobbar med helt andra uppgifter. När jag utbildade mig till sjuksköterska var det till något annat än vad det är idag. Yrket var väldigt respektabelt med hög status, vi var givna ledare för det team av undersköterskor, sjukvårdsbiträden och annan personal som arbetade nära oss. Villkoren, lön och arbetstider var vad jag kommer ihåg inte de bästa men jobbet var oerhört givande och roligt vilket kompenserade det hela.

Som barn drömde jag aldrig om att bli sjuksköterska, det var något ouppnåeligt, något som inte var för mig. När jag sen under gymnasietiden började arbeta extra på ett sjukhem för åldersdementa så hade jag oerhörd respekt för sjuksköterskorna. Jag tyckte de var fantastisk kunniga och trevliga och där började min dröm om att nå det ouppnåeliga. Jag pluggade på för att förverkliga drömmen och när jag kom in på sjuksköterskeskolan var jag själaglad och bestämde mig direkt för att så fort jag kunde läsa vidare till barnmorska. Tyvärr satte en mindre stimulerande praktiktid stopp för det. Jag vet att elever är mer välkomna idag än vad vi elever var under min studietid.

När jag läste till sjuksköterska så satt jag ”extravak” på intensiven, (de finns väl inte idag vad jag vet). Oerhört roligt och lärorikt. Jag blev erbjuden att få börja arbeta där efter min grundutbildning vilket jag var tveksam till eftersom jag inte var vidareutbildad men det var lockande då jag trivdes så bra. Så, ….jag tänkte att tror de på mig så testar jag och tycker jag det är för svårt så kliver jag av. Jag trivdes jättebra och fick lära mig massor.

När det var dags för vidareutbildning så lockade förstås intensivvården men jag hade också fått en inblick i anestesisjuksköterskornas värld, så…. anestesi fick det bli. Det var också som anestesisjuksköterka jag kom till Örebro och det var som att komma hem. Än en gång trivdes jag jättebra och fick lära mig massor.

Jag började engagera mig i katastrofmedicin och utbildade mig inom det, var med och arrangerade övningar och vips så efter 11 år som anestesisjuksköterska var jag beredskapssamordnare på USÖ för att sedan efter ett par år vara beredskapschef på nuvarande Regionkansliet. Jag vet att jag sa att jag tar tjänsten men bara under tiden som det rekryteras någon annan för jag ska tillbaka till anestesin. Beredskapschefsjobbet blev jättekul förstås, fick gå olika ledarskapsutbildningar, vara med och arrangera konferenser och utbildningar på såväl lokal som nationell och internationell nivå. Tiden bara försvann och plötsligt hade det gått 16 år. Arbetet förändrades, från att bygga upp en verksamhet till att förvalta densamma. Jag tog en magisterexamen och efter det kände jag att jag ville gå vidare men till vad? Det var för sent att gå tillbaka till anestesin det skulle jag inte klara kompetensmässigt längre.

Då dök det upp en förfrågan från Vårdförbundet, de behövde någon som jobbad med chefsutveckling. Nappade på det, utbildade mig till coach och var kvar där i fyra år. Trivdes jättebra och lärde mig massor men det fattades utmaningar.

Jag fick då ett erbjudande om att bygga upp ett kompetenscenter med syfte att behålla personal inom Regionen. Så här i backspegeln kan jag se att det saknades när jag ville gå vidare men inte visste till vad. Att få komma till en karriärcoach och få diskutera nästa steg. Ska jag framåt, ta ett steg tillbaka eller ett steg åt sidan. Vad vill jag? Vad är bäst för mig i min situation just nu? Nu har jag byggt upp den verksamheten tillsammans med några kloka personer och det har varit oerhört stimulerande. Nu är det gjort och verksamheten är igång och det är jättekul och…. plötsligt är det dags att börja fundera kring pension…….

Jag trodde aldrig att det var så här mina yrkesverksamma år skulle bli, att det finns så många möjligheter och att det finns så många olika uppgifter som man kan ägna sig åt när man en gång utbildat sig till sjuksköterska. Jag möter många olika yrkeskategorier i min vardag och till min glädje hör jag att många av dessa har en grundkompetens som sjuksköterska och det är så det ska vara när vi arbetar inom en hälso- och sjukvårdsorganisation.

Jag hoppas mina unga kollegor tar chansen att utveckla sig inom de områden som de intresserar sig för och att de tar chansen att jobba vidare med de frågorna. Ni vet aldrig var ni hamnar och blir det fel, ta ett steg tillbaka och testa igen.

Birgitta Westberg, gästbloggare på Internationella Sjuksköterskedagen

Birgitta Westberg

Leg Sjuksköterska

Anestesisjuksköterska

Fd Beredskapschef

Fd Chefscoach, Vårdförbundet

Nu projektledare, utvecklare och coach inom Kompetenscenter

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Information, Profession, Utbildning Tagged With: Anestesisjuksköterska, chef, internationella sjuksköterskedagen, katastrofmedicin, Ledare, livet, min yrkesdag, pension, profession, sjuksköterska, Vårdförbundet

”Lilla gumman, det går faktiskt inte att jämföra en civilingenjör med en barnmorska”

28 mars, 2017 by Åsa Mörner

Stämningen i sociala medier blir ofta hätsk och hamnar lätt på ”slag-under-bältet-nivå”. Jag brukar inte ta åt mig särskilt mycket av alla troll som härjar runt i flödet, det finns gott om ”mindre vetande” och dessa individer drar sig oftast inte för att basunera ut sina vidriga åsikter.

För några veckor sedan fastnade jag framför dumburken när Opinion Live hade tema om kvinnliga fattigpensionärer.

”Glöm inte den lilla människan som byggt upp detta rika land och som människor från andra kulturer flyr till. Dagens gamla pensionärer, främst kvinnor, många ensamstående, kämpar varje månad med att få sitt livspussel att gå ihop”

Det kliar i mina Twitterfingrar och jag slänger ur mig några statusar baserade på Vårdförbundets livslönerapport, bla om att det skiljer 31% mellan en barnmorskas livslön och en civilingenjörs trots att yrkena kräver lika lång utbildning.

Det tar inte många sekunder innan det smattrar in en mängd svar. Från män. Med en nedvärderande översittarton förklarar de för mig, ”lilla söta gumman” att det är helt orimligt att jämföra dessa yrken. Jag borde väl fatta att det är såååå mycket svårare att både utbilda sig till och arbeta som civilingenjör. Dessutom är det” patetiskt att ta på sig offerkoftan och stå och gråta och tycka synd om mig själv. Varför blev jag inte civilingenjör då? Det är ju ett fritt val?!”

”Buhu, stackars dig. Slit av dig offerkoftan och inse att det är ett fritt val vilket yrke man väljer”

Jag brukar inte bli sårad så lätt. Som politiskt engagerad kvinna så är jag van vid att stånga mig lätt blodig, utan att det brukar bildas några ärr. Men den här gången har jag svårt att skaka av mig debatten, både den på SVT och mitt privata Twitterflöde.

Så jag är alltså mindre värd? Att rädda liv är inte så viktigt och behöver inte värderas särskilt högt? Att vilja förändra och förbättra innebär att jag tycker synd om mig själv?

Efter en sömnlös natt kliver jag upp och skakar av mig.

Det fria valet. Alla barnmorskor borde helt enkelt skola om sig och bli civilingenjörer. Egenvård får en ny dimension. Dags att utveckla bilförlossningskonceptet.

Är det alltså vad som krävs? Eller behöver jag genomgå en könstransplantation också; från kvinnlig barnmorska till manlig civilingenjör.

Är det vad som krävs för att Sverige ska bli jämställt?

Förresten så är jag ingen ”liten söt gumma”!!!!

Åsa Mörner
Värdediskriminerad leg sjuksköterska och barnmorska

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Diskriminering, Genus, Politik, Profession, Villkor Tagged With: Barnmorska, fattigpensionär, genus, kompetens, livet, lön, pension, politik, profession, värdering, Villkor

Mitt sista blogginlägg för året!!!

21 december, 2016 by Jonas Åkerman

God Jul och gott nytt år och allt sånt där som blir närmast obetydligt när jag snart ska avslöja min allra mest efterfrågande hemlighet.

Jag har alltså fått i uppgift att skriva ett blogginlägg i den här kalendern som vi håller på med, den 21/12. En svår uppgift tills jag återigen blev påmind att jag sitter på information som många vill åt.

21/12 passar utmärkt för detta avslöjande då det sen tidigare är en dag för historiska händelser.

Den 21/12 1913 trycktes det första korsordet.

1968 åkte Apollo 8 iväg från jorden.

2006 öppnades en ny motorvägsdel mellan Uppsala och Björklinge.

2016 släppte ärade styrelseledamot Jonas sitt efterfrågande recept på – världens godaste köttbullar!

4 port.

400 g blandfärs (ekologisk)

3 msk ströbröd

1 ½ dl vispgrädde (matlagningsgrädde är humbug)

1 gul lök (den största du kan hitta)

1 ägg

1 burk 125 g ansjovis

1 tsk salt

Vitpeppar

Kryddpeppar

2 msk lingonsylt

Hacka löken till molekyler. Blanda allt i en bunke. Ät ett par av ansjovisfiléerna på en knäckemacka, häll ner resten i smeten. Blanda allt jättenoga. Glöm inte sylten.

Be någon rulla alla bullar och stek på lagom värme. Julen är räddad! Varsågod!
Jonas julJonas ”Mr Meatball” Åkerman

 

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Bloggkalender, Information Tagged With: Bloggkalender, Jul, köttbullar, livet

Hur mycket är du beredd att betala?

19 december, 2016 by Åsa Mörner

Sverige är unikt när det handlar om allas rätt till skattefinansierad vård. Men visst, det haltar ju i kvalitén sedan en tid tillbaka när vårdplatserna sinar och personalen lägger benen på ryggen och lämnar skeppet. Men det fina med det hela är ju att det finns en lösning på problemet. Det är bara det att lösningar kostar pengar. Och pengar i sjukvården kommer från skattemedel. Men det är ju fult att betala skatt?

Vi värnar om rätten till vård och vi är stolta över att den enskilda individen inte behöver stå för kostnaden själv. Tänk om din pappa fått betala sin by-passoperation själv och behövt punga ut med sisådär 160 000 kr. Eller om ditt barns akuta kejsarsnitt hade debiterats i efterskott som i det stora landet i väst och landat på nätta 370 000 kronor. Om du inte haft en vänlig arbetsgivare som sponsrade en sjukvårdsförsäkring, vilket definitivt inte alla i det stora välfärdslandet har. Men ”over there” så är skatt något fult, något man avskyr och skryter om att man fuskar med.

Jag bara undrar vad alternativet skulle vara?

Om vi nu återgår till vår verklighet här hemma i Sverige. Alla människor förväntar sig att de ska få vård när de blir sjuka, att din gamla mormor ska få flytta in på äldreboendet och att din dotter ska få sin läpp-gomspalt korrigerad.  Att det ska finnas sjuksköterskor som söver, opererar och vårdar, barnmorskor som ska stå redo för att assistera vid förlossningar och lab och röntgen som fixar undersökningar och diagnoser utan fördröjningar. Och god tillgång på vårdplatser.

Men det kostar pengar. Skattepengar. Kanske vill vi ha ett privat sjukförsäkringssystem som de har i vissa andra länder? Ska vårdkvalitén och tillgången till vård styras av om du har pengar eller inte, om du har råd med en bra försäkring eller inte?

Visst finns det skatter som man muttrar över, blir arg på eller jobbar aktivt politiskt för att förändra. Men det finns skatt som ger en bra känsla i magen av att betala. Frågan är hur mycket du är beredd att betala för att få den vården du, din familj, din granne eller kollega behöver? Och tänk på att man får det man betalar för.

Ja, man får det man betalar för. Just nu betalar vi för att var 10:e vårdplats är stängd pga brist på sjuksköterskor och att operationer fördröjs när att ingen kan söva eller operera eftersom det saknas specialistsjuksköterskor. Skåne har drabbats av massuppsägningar av barnsjuksköterskor och barnmorskor som tröttnat på dåliga villkor och att inte kunna tillgodose patienternas behov. Hur mycket tycker du att det är värt att få vården att fungera?

Åsa JulÅsa Mörner
Leg sjuksköterska och barnmorska

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Filed Under: Bloggkalender, Patientsäkerhet, Politik, Profession, samhällsfara, Villkor Tagged With: Akutsjukvård, arbetsgivare, Arbetsmiljö, Barnmorska, Biomedicinska analytiker, Bloggkalender, fackförbund, livet, lön, privat vård, Röntgensjuksköterska, sjuksköterska, skatt, skattefinansierad vård, vård, värdering, vårdkris, Villkor

Next Page »
Avdelning Örebro 2021

Sök

Senaste inläggen

  • Sommar, sommar, sommar! Det är kris i vården nu!
  • Idag firar vi Internationella sjuksköterskedagen med en besk eftersmak
  • Jag arbetar inte som barnmorska – jag är barnmorska!
  • Arbetsmiljö vadå??
  • Utan mig och mina kollegor stannar vården

Arkiv

Följ oss på facebook

RSS Nyheter från avd Örebro

  • Afternoon tea för 62+
  • Barnmorskedagen - vem vill du hylla?
  • Sjuksköterskedagen - vem vill du hylla?
  • Yrkesdagen för Biomedicinska analytiker!
  • Utbildningsdag för förtroendevalda

Inloggning för redaktörer

Logga in

rss

  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary
Alltid aktiverad
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Non-necessary
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
SPARA OCH ACCEPTERA
loading Avbryt
Inlägget skickades inte – kontrollera dina e-postadresser!
E-postkontroll misslyckades, försök igen
Tyvärr, din blogg kan inte dela inlägg via e-post.