Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Reflektioner om hot och våld i ambulanssjukvården

av Lämna en kommentar

På Flisakonferensen 2-4 oktober (Föreningen ledningsansvariga i svensk ambulanssjukvård)  hölls en föreläsning om hur den prehospitala vården bör organiseras under en händelse med pågående dödligt våld, med anledning av händelsen i Stockholm den 7 april 2017.

Vilka resurser har polisen att ta hand om skadade och se till att vi kan arbeta säkert?
I vår region jobbar vi i alla lägen där det framgår att det pågår eller att det är hot om (dödligt) våld att vi agerar först när vi får klartecken från polisinsatsledaren. Fram till dess befinner vi oss vid en brytpunkt anvisad av polisen.
Detta är grunden för mig om en säker arbetsmiljö. Min grundtes som huvudskyddsombud är att alla ska komma hem oskadda från arbetet och då ska man inte tumma på säkerheten.

Föreläsarna pratade om att polisens primära uppdrag är att oskadliggöra hotet och har inte tid att agera akutsjukvårdsresurs och/eller flytta skadade till säker zon.
Jag uppfattade på föreläsarna att säkerheten kommer i andra hand för den prehospitala personalen, det på grund av att vår primära uppgift i första hand rädda liv. Vad man egentligen menade med det tyckte jag inte framgick riktigt tydligt.

Frågor som väcktes hos mig var, ska vi börja tumma på vårt säkerhetstänk? Är det smart om en ambulansbesättning blir utsatta för beskjutning eller annan form av attack och inte kan utföra sitt uppdrag överhuvudtaget.

Jag har tjänstgjort både i Bosnien och Kosovo under krigen där och vi tummade aldrig på vår personliga säkerhet så långt det var möjligt att förutse.

Jag känner mig trygg med de riktlinjer vi har idag och ser inte någon anledning att vi ska börja gambla med våra egna liv.

Hans Nilsson
Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Stort grattis alla fantastiska sjuksköterskor på vår dag!!

av

Idag är det internationella yrkesdagen för sjuksköterskor, en dag väl värd att fira!

Vi sjuksköterskor gör skillnad i vården och i samhället. Vår kunskap som räddar liv och främjar hälsa, behövs i Sverige och hela världen! Vi vårdar människor i alla lägen, i största lycka och i värsta sorg. I alla åldrar, från den nyfödde bebisen till människor i livets slutskede. Det gör oss till bemötande experter. Ingen kan som en sjuksköterska ställa om för att möta just den personen som hen har framför sig.

Jag älskar mitt jobb som sjuksköterska. Jag är otroligt stolt över mina dagliga insatser för människors hälsa. Jag vet(!) att jag gör skillnad i människors liv, till det positiva.

Så var stolta alla sjuksköterskor där ute! Vi gör skillnad i hela världen.

Hälsningar Nadya Lehto
Stolt leg. sjuksköterska
Regionaltskyddsombud och Huvudskyddsombud
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro

Semester Nej tack

av

Vill du ha semester?

Jag och en kollega har under en natt besökt ett antal avdelningar och pratat om arbetstider, planering inför sommaren och lön. Men det vi unisont fick med oss var att om man av någon anledning behöver söka semester en helgnatt så sök inte, för ni kommer ändå inte få ledigt.
Detta har lett till att ingen söker ledigt. Och skulle någon mot förmodan göra det så avslås den.

Jag har vänner som jobbar utanför vården och när detta kommer på tal tror de flesta att man ljuger, och kommenterar att sådan personalpolitik är ingen framgångsfaktor.

Vi pratar om personer som i de flesta fall jobbar både dag, kväll och natt, alltså dygnet runt året om och helger oavsett om det är julafton eller midsommar. Den enda ledighet man vet att man får är sommarsemestern, förhoppningsvis när övriga familjen är lediga.

Detta är en av nyckelfrågorna som måste lösas om man vill behålla sin personal. Annars riskerar vården att likna den enorma brist man lider av i storstäderna.

Våra medlemmar är kloka och inser att alla inte kan få ledigt samtidigt, men våra chefer måste vidta mått och steg för att lösa detta.
Det finns en rad lyckade försök i landet med alternativa schemalösningar som tillsammans med att arbeta för att fler medlemmar orka arbeta heltid. Få av våra medlemmar som arbetar i 24/7 verksamhet väljer idag att jobba heltid då verksamheten är alldeles för pressad.

I vissa verksamheter är personalomsättningen så stor att man aldrig kommer upp i full kapacitet då man hela tiden skolar in ny personal och därmed saknar erfaren personal. Många ställer sig frågan hur man ska orka arbeta full tid fram till pension.
För ett antal år sedan ropade vi högljutt att alla ska ha rätt till heltid. Idag finns det få som orkar arbeta heltid

Medskick till beslutande: Se till att arbetsvillkoren blir så anständiga att vi stannar kvar i vården, får lite återhämtning i form av ledigt någon helg när vi behöver. Och därtill anständig arbetsmiljö annars kommer vården förlora kampen om arbetskraften.

Bara så ni vet, ni är fantastiska alla kollegor..

Hans Nilsson
Legitimerad Sjuksköterska
Förtroendevald/Huvudskyddsombud

God jul från Skolsköterskan

av

Nu är Örebro kommun mitt uppe i budgetarbetet med hur mycket pengar som ska fördelas till skolan. Vårdförbundet är delaktiga som part i samverkan/MBL. Örebro kommun har mål för den kommunala skolan att rankas bland de 25 bästa år 2025. Det benämns Topp 25 år 2025. Det är Sveriges kommuner och landsting (SKL) som i öppna jämförelser beskriver elevernas kunskapsresultat genom ett antal nyckeltal.

Idag ligger den kommunala grundskolan i Örebro kommun på plats 165/290. 75 % av eleverna i åk 9 (Medelvärdet i riket är 76 %) har uppnått kunskapskraven i alla ämnen och 83 % är behöriga till gymnasiet.  Gymnasieskolan i Örebro kommun ligger på plats 141/290. 67 % tar examen efter 3 år.

Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa. Skolsköterskan, som är en specialistutbildad sjuksköterska ingår i elevhälsoteamet som har till uppgift att stödja elevernas utveckling mot målen; lärande, utveckling och hälsa. Om eleverna känner sig trygga och mår bra, presterar de bättre skolresultat.

Skolsköterskeresurserna i grundskolan varierar mellan 313-661 elever per heltid skolsköterska, vilket ger ett snitt på 479 elever/skolsköterska. På gymnasieskolan varierar elevantalet mellan 165 (skolsköterska på språkintroduktion) och 832 elever per heltid skolsköterska vilket ger ett snitt på 598 elever/skolsköterska. (Flera av skolsköterskorna på gymnasiet har över 700 elever/skolsköterska) Det är flera av skolsköterskorna som har både två och tre skolor att ansvara för.
Rekommendationerna från Riksföreningen för skolsköterskor, skolläkarföreningen och boken ”Elevhälsa som främjar lärande” utgivet år 2017 av forskare och leg psykolog Ingrid Hylander, samt fil dr och leg psykolog Gunilla Guvå, är att elevantalet ska ligga på 400 elever/skolsköterska. I Örebro kommun tog skolsköterskorna emot 13 000 besök av elever, utöver de rutinmässiga 7 400 hälsobesöken och de har gett ca 4 700 vaccinationer under läsåret 2016 – 2017. Eleverna vet att skolsköterskan har en högre sekretess pga. sin legitimation. Kuratorn som också ingår i elevhälsoteamet har ingen legitimation. Skolsköterskorna har en medicinsk verksamhetsplan och metodbok som stöd för sitt arbete.

Troligen kommer FN:s barnkonvention bli lag i Sverige. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att även pojkar ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet med HPV – vaccin. Det skyddar bl.a. flickor/pojkar indirekt. Det har varit ute på remiss och ligger nu hos regeringen. Kommer troligen införas under 2018. Detta kommer innebära merarbete för skolsköterskorna.

Mer än var tredje grundskola och nästan varannan gymnasieskola fick påpekande av skolinspektionen pga. brister i elevhälsan under hösten 2017. Bristerna i elevhälsan handlar om att skolpsykologer bara hyrs in vid akuta behov och elever som i vissa fall får vänta i upp till två år på utredning. Många drabbas av psykisk ohälsa och allt fler barn och unga får diagnoser som ADHD, Asbergers, autism mm.

Med de här förutsättningarna och arbetsuppgifterna beundrar jag våra skolsköterskor. De borde bli många fler och få upp sin lön rejält. De har kunskap, kompetens och resurser som inte används fullt ut i skolan. Vårdförbundet vill att skolsköterskan blir en ”medspelare” i utvecklingen till topp 25 år 2025.

God Jul och Gott Nytt År önskar jag er alla!

Christina Köhlström/Vårdförbundet avd Örebro

Julkänsla

av

Den där harmoniska, lugna och av värmeljus och glögg värmande känslan

Den där tryggt grandoftande och medmänskliga känslan

Den där mörka, men samtidigt ljusa känslan

Den där, från barndomens oförstördhets, minnesfyllda känslan

Eller den där köphysteriska känslan

Eller den där stressade känslan

Eller den där alkoholstinna känslan

Eller den där ensamma känslan

 

Vad är egentligen julkänsla? Och när kommer julkänslan för dig?

Antagligen finns det lika många julkänslor

Som det finns julfirare

 

För mig brukar den där känslan infinna sig någon gång

Mellan första advent och lucia

Oftast i form av den där varma och harmoniska känslan

Men ibland också som stressen över julklappsinköp

Och stressen över att hinna träffa alla nära och kära

Utan att själv bli så överhettad att den där positiva julkänslan förvandlas

Till något negativt

Ibland fylls känslan av alkohol

Och alldeles för mycket mat

Mat som när en ätit klart får en att må mer illa än mätt

Ibland får jag också en känsla av ensamhet

Inte alltid, men i ögonblick av tomrum

Det finns så många

Som firar jul

Ensamma

 

Några jular har varit fyllda av jobb

Och i de ögonblicken har känslan av ensamhet

Varit extra tydlig

När jag går där i vita arbetskläder och vårdar andra

Andra som inte är hemma hos sina familjer

Eller som inga familjer har

Och samtidigt är jag själv där och vill egentligen bara vara hemma

Ensamhet möter ensamhet

 

Julkänslan

Jag hatar dig

Julkänslan

Jag älskar dig

 

Marcus Folkö Müntzing
Leg. Sjuksköterska
Förtroendevald

 

Varför Pride?!

av

För att man ska vara stolt!

Stolt att man bor i ett land där man får vara sig själv. Man får älska vem man vill, gifta sig med vem man vill (som är vuxen), klä sig hur man vill m.m.

Stolt över att man bor i ett modernt samhälle där det inte är kriminellt eller med livet som insats om man avviker från den heterosexuella normen. Man behöver ju tyvärr inte åka långt för att det både ska vara kriminellt och med risk för att bli mördad för detta.

Jag tycker att Pride passar särskilt ihop med oss som arbetar inom vården; till exempel läkare, undersköterskor och sjuksköterskor, om man läser International Council of Nurses (ICN) etiska kod står det bl.a.

Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är

att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och

lindra lidande. Behovet av omvårdnad är universellt.

I vårdens natur ligger respekt för mänskliga rättigheter,

inklusive kulturella rättigheter, rätten till liv och egna val,

till värdighet och att bli bemött med respekt. Omvårdnad

ska ges respektfullt, oberoende av ålder, hudfärg, tro,

kulturell eller etnisk bakgrund, funktionsnedsättning eller

sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politiska

åsikter eller social ställning.

 Jag och flera från Vårdförbundet avdelning Örebro kommer att vara med på Pride i Örebro den 26/8. Alla medlemmar som också vill visa att de är stolta över de rättigheter och den frihet som vi har i detta land (jämfört med många andra länder) är välkomna att delta tillsammans med oss!!

//Nadya Lehto fackligt förtroendevald/huvudskyddsombud Vårdförbundet avdelning Örebro

Från oss alla, till er alla – en riktigt god asyl

av

Medan du och jag suttit hemma i soffan och sett bilder från en sönderbombade städer i Syrien, fått följa människor som riskerar sina liv i båtar på Medelhavet och fått uppleva byggandet av mil av taggtrådsstängsel i Ungern, har många lyckats fly för att utnyttja sin mänskliga rättighet att söka asyl.

Vad är då asyl? Ordet asyl för tankarna till de debatter som många gånger präglas av hat, förakt och misstro. Debatter som gett en bild av en omvärld som många känner oro inför.

Men ordet Asyl betyder tillflyktsort, fristad.

Sverige är ett av de länder som tagit störst ansvar för att bistå människor på flykt, och ge dem en denna fristad.

Vi behöver inte gå in djupare i migrationsdebatten, det är inte den jag vill åt. Det är inte heller nödvändigt att gå in på debatten om varför vissa kommuner förmå att ta ansvar, medan andra kommuner fullt ut skiter i det.

Under tiden som debatter och munhugg pågår så finns det människor, nyanlända, som behöver vår hjälp.

Bland de kommuner som bidragit med stora humanistiska insatser är ett flertal bergslagskommuner, t.ex. Hällefors och Ljusnarsberg. Båda ligger i Sverigetopp när det kommer till antal nyanlända per tusen invånare, och jag har haft förmånen att följa sjukvårdens arbete med detta.

Det är inte utan svårigheter och utmaningar arbetet sker. Det är många myndigheter, instanser och personer som ska samverka för att lyckas. Först inventera behov, ordna med resurser, utvärdera, omvärdera, slå fast eller förkasta. Otaliga är det beslut som ska fattas och mängder av information ska hanteras för att dessa människor ska få den vård och det bemötande som de har rätt till.

Region Örebro län var snabbt igång och arbetade men som ni säkert förstår kräver det här arbetet tid. Och det är bland annat där vi kan hitta sanna vardagshjältar. Efter besök på både Kopparbergs och Hällefors vårdcentraler kan jag slå fast att de insatser som krävts och genomförts av vårdpersonal är väl värda att hyllas.

Det är ett av vårdens vackra möten

När någon som flytt från krig, genom svåra prövningar och över en kontinent till slut hamnar hos en sjuksköterska i Hällefors eller Kopparberg. En sjuksköterska som är frustrerad över situationen, och har rätt att ställa krav. En som gång på gång hanterar problemet där och då efter bästa förmåga.

Ert arbete, ert bemötande och er kompetens har gjort skillnad för människor som behövt det mest. Debatten må ha rasat utanför, men ni har klivit in, tagit ansvar och levererat mer medmänsklighet än många andra har förmått.

Det ligger en stor ära i det, och till just er vill jag önska en riktigt God Jul!

Jonas julJonas Åkerman
Leg barnmorska

Lika olika

av

”Mamma, ger du medicin till alla? Till och med en elak bov som kanske dödat nån?”

Så började samtalet med min fyraårige son, för några veckor sedan. Jag svarade att ”Ja, självklart ger jag medicin till alla. Till och med en elak tjuv som kanske dödat nån”. Följdfrågorna var, ursäkta generaliseringen, lite typiska för frågeställarens ålder. Mitt svar fortsatte att vara detsamma, självklart ger jag medicin till alla. Kugghjulen snurrade febrilt på fyraåringen och landade snart i den värderingstunga frågan ”Men känns inte det konstigt?”

Om det känns konstigt att behandla någon som kanske dödat en annan medmänniska. Jag tog ett djupt andetag och spånade snabbt fram olika sätt att svara och vilka kringelkrokar som, baserat på just frågeställarens ålder, borde undvikas å det starkaste.

Ibland kan det kännas konstigt. Men de gånger det har känts konstigt har det varit på grund av mina egna tankar och känslor (om du är äldre än 4 år kan du byta ut mot värderingar) som gjort att jag kanske har känt mig rädd (avvaktande) och ibland kanske nyfiken (intresserad). Eftersom jag är sjuksköterska så är det mitt jobb att ge medicin till alla. Det är inte mitt jobb att tycka och känna saker om de personer som jag hjälper. Eftersom jag är människa, med väldigt många känslor (fyraåringen har redan börjat inse att mängden känslor i mamman är nästintill oändliga vilket i sin tur har lett till otaliga försök att förklara ordets betydelse, men det spar vi till ett annat inlägg) så kan jag inte alltid bestämma vilka känslor jag känner, MEN jag kan bestämma att mina känslor inte gör så att patienten som behöver medicinen får sämre hjälp.

Och där var diskussionen över. ”Då förstår jag, det är ditt jobb mamma!”.

Eh, ja. Ibland är det så enkelt. Fast än det är så svårt. För en fyraåring räcker det med att det är mitt jobb att bemöta och behandla alla lika. Oavsett.

I fyraåringens värld handlar det olika om bovar. I min värld handlar det olika om alla som inte är som jag. I vårt samhälle, där klimatet blir allt kallare, handlar det om att alla har lika rätt till vård, oavsett vem jag är kär i, var jag bor, var jag är född, hur mycket pengar min familj har, om jag har snopp, om jag snart fyller 100, om jag tror på vetenskapen, en gud eller flera gudar. Alla dessa saker formar oss som personer, både de personer som söker vård och de personer som ger vård.

Det är det som är det häftiga, att vi alla är olika. Och vi ska alla fortsätta vara olika. Och vi ska alla ha samma rättigheter.

Jeanette julJeanette Kittang
Leg. sjuksköterska
Styrelseledamot avd. Örebro

En vårdarbetares vardag kring jul

av


Det börjar lacka mot jul. Förberedelser inför jul med pepparkaksbak, lax som ska gravas och _j6v2570inslagning av paket. Första julen med 2 barnbarn, 3 hundar och tillhörande vuxna. Kommer att bli en salig röra är min gissning, men härligt. Och som bonus ledigt hela julhelgen vilket inte är vanligt i det Nilssonska hemmet.

En gissning är att de arbetande kollegorna inte kanske har lika roligt. En god och glad stämning underlättar, men baksidan av storhelger kommer att upplevas tyvärr.
Människor blir akut sjuka både vuxna och barn. Äldre personer som inte klarar sig hemma. Men framförallt alkoholen kommer att ha en stor inverkan i människors liv och kommer orsaka en massa elände.

Vän av ordning undrar kanske vad som driver oss vårdarbetare?
Jo, i vårdyrket får man en otrolig tillfredställelse i att hjälpa människor.
Kanske får man vara med om en förlossning, ett av livets stora glädjeämnen. Eller kanske hålla handen på en gammal människa vars liv snart är över.

Ett oerhört mångfasetterat yrke.

Jag vill med dessa rader önska alla under julhelgen arbetande kollegor en riktigt god jul.
Vi är uppskattade.

Hans julHans Nilsson
Leg. Sjuksköterska/ Förtroendevald
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro