jämställdhet

När blåmärken inte syns

22 juli, 2021 by Ann-Sofie Gustavsson Leave a Comment

” Men förstod du inte att hon misshandlats”?

Ett glasklart minne från min inskolningsperiod som ny anestesisjuksköterska. Jag hade tillsammans med erfaren kollega lämnade en patient på uppvakningsavdelningen. Min kollega, som var patientansvarig nämnde det som i förbifarten till mig. Tydlig och trolig skada av misshandel.

Jag var 26 år och kände mig som ett frågetecken. Jag hade inte haft minsta misstanke och hade dessutom ingen aning om vad vi skulle göra nu. För mig blev det en första ögonöppnare. Jag letade riktlinjer (minns att jag vid det tillfället inte var helt nöjd med svaret).

Alla skador och blåmärken kommer inte från olyckor. Vissa blåmärken syns inte alls. Misstankar om våld nämns inte alltid vid en “rapport”. Jag insåg att jag som legitimerad sjuksköterska har ett jättestort ansvar (som varken skolan eller livet hade förberett mig för).

Som anestesisjuksköterska har varningsflaggor hissats med jämna mellanrum. Jag mött patienter där anhöriga vägrat lämna det preoperativa rummet. Jag har sett hur barn har en märklig relation till vårdnadshavare. Jag har mött blivande föräldrar då jag redan innan kejsarsnittet känner oro för familjens (kvinnan och barnets) framtid.

Jag har upptäckt tydliga blåmärken runt hals vid sövning. Jag har sövt vid undersökning för misstänkta övergrepp. Jag har träffat patienter med konstiga frakturer och märkliga historier om hur skadan inträffat. Jag har mött de som öppet varit rädda för någon i sin närhet. Jag har tillåtit vänner och anhöriga att tolka (= enligt mig själv ett dåligt beslut). Jag har träffat hotfulla anhöriga och känt ensamheten i att behöva hantera dem under utsatta tider på dygnet.

Kunskapsluckor om våld i relationer och att vi inte pratade om det på min arbetsplatsen har såklart påverkat hur jag hanterat flaggorna. Jag har ärligt talat också haft en naiv inställning att det inte är så vanligt som det faktiskt är.

Jag hoppas fler arbetsplatser har tydliga rutiner idag, men tycker ändå att det är superviktigt att ta upp det här. Jag vill att du tänker till. Att du vågar fråga. Att vi förändrar tillsammans – för i ett möte med vården ska man känna sig trygg och sedd.

När du träffar en patient (eller en kollega) där något ”inte stämmer” vad gör du då? Vågar du fråga? Om personen är modig att berättar, tror du på berättelsen utan att skuldbelägga? Om personen nekar och du ändå misstänker – vågar du fråga igen?

Det kan faktiskt rädda liv.

Faktum är att enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör våld i nära relationer ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till både psykisk och fysisk ohälsa. Våldet har även dödliga konsekvenser. I nära nio av tio fall av dödligt våld i nära relationer i Sverige är offret en kvinna.

Under pandemin har våldet eskalerat. Nedstängda arbetsplatser, hemundervisning och ökad arbetslöshet har gjort att våldet synts allt tydligare. I media och via sociala medier möts jag dagligen av artiklar om våld och brottsoffer.

Jag läser både i media och via mina sociala medier om skyddat boende och om hur svårt och isolerat det är att leva gömt från en förövare. Emellanåt smyger det sig in frågor om vården från de som lever på flykt ( = “skyddat”). Hur gör jag när jag söker vård, Hur skyddar jag mig, min identitet, min boendeplats och mitt barn. Hur hämtar jag upp läkemedel utan att det syns i systemet. Varför kan jag inte ta del av högkostnadsskyddet?

Hur har ni det på din arbetsplats? Ställer ni rutinmässigt frågan om våld? Finns det rutiner för misstanke om våld. Får ni utbildning i ämnet? Har ni riktlinjer för att skydda de som lever med skyddad identitet? Har ni inte rutiner om detta så är det dags att skaffa det.

Vi har ett stort ansvar i vården.
Du kan göra skillnad och rädda liv med mod, tid och klokt bemötande.
Våga fråga och våga fråga igen!

Länk till tips om hur du kan ställa om våld.
Länk till information om olika typer i våld i nära relationer.
Länk till En annan pandemi – tidigare Vårdförbundsblogg om ämnet

Ann-Sofie Gustavsson
avdelningsordförande Örebro
anestesisjuksköterska

Män tjänar 100 kronor, då tjänar kvinnor 90….

16 juni, 2021 by Helena Nyrén

Kan man bli mer deprimerad än av att se den rubriken?! Ibland tänker jag att Sverige är väl ändå jämställt, och sen tänker jag en gång till och då inser att jag att vi inte är riktigt framme än. Jag hörde på radion att många unga killar tycker att tjejer har det ”för lätt”, att många är ganska ointresserade av frågan. Absolut, det är inte alla unga män. Men det visar på att vi inte är framme än. Är vi fast i inarbetade roller?

Kvinnor har ofta bättre betyg och längre utbildning, trots detta är det oftare män som sitter i beslutsfattande roller? Då talas det om att skolan inte fungerar för killar och behöver förändras. Formades inte skolan för pojkar ursprungligen och flickor fick sen anpassa sig in i den?

Sen är det ju ett eget problem att det är en ”kultur” bland killar att inte plugga och göra en akademisk karriär som tjejer, eller är det som en tidning skrev att killar diskrimineras i betygsättningen och tappar sugen. Att det inte syns i betygen att de kan prestera men tjejer som lämna in uppgifter i tid och är mer uppmärksamma får bättre betyg och får därmed bättre självkänsla?

Hur pratar man jämställdhet i skolans värld? Hur pratar vi jämställdhet på våra arbetsplatser? Lever hierarkier kvar!? Jag har hört en del medarbetare komma till mig som chef, säga att de inte ”törs” prata med några läkare då de känner sig underlägsna. Jag trodde i min enfald att detta var borta med vinden! Men det är det inte. Det är ju sjukt! Vi arbetar som ett team för patienten. Hur pratar vi med varandra? Med respekt åt alla håll hoppas jag. VI måste alla ta ansvaret i den frågan. Våga fråga, höja rösten och säga vad man tycker. Det är också jämställdhet!

Inser alla den lön vi har påverkar pensionen? Så Om du vill gå ner i procent för att rådda runt familjen? Vad kommer det kosta dig? Kan du ersättas på annat sätt? Kan du göra det under en begränsad tid? Kan din partner betala in till ett sparande för att justera skillnaderna? Kan båda föräldrarna gå ner lite i tid för att minska de ekonomiska skillnaderna?

I genomsnitt har kvinnor 69% av mäns pension enl NA!!!! Är det inte sjukt? Detta är också ett problem i ett annat perspektiv, stannar kvinnor kvar i relationer som inte är hälsosamma pga ekonomi? Detta då ju äldre kvinnorna är, desto större är skillnaderna på pensionerna.

Kvinnor väljer oftare än män att arbeta inom den offentliga sektorn och där är man inte direkt löneledande, (och ja, jag förstår det, då det är skattefinasierat)… Pratade med en ung medborgare och där hen arbetade krävdes ingen längre utbildning, det var meriterande om man hade gymnasieutbildning men inget krav. Efter 5 år där hade man 31 000/ mån. Hur länge har en sjuksköterska arbetat innan hen har 31 000/ mån? jag vet en kollega som arbetat 5 år och lönen är 29 000… plus en massa studielån! Jag är inte missunnsam men anser att det måste löna sig med utbildning och att arbeta med människor, FÖR människor.

Under denna pandemi har det lyst igenom att det är viktigare än någonsin med kompetens och erfarenhet. Och ja, det söker fler än någonsin till sjuksköterskeprogram mm men sen ska de ju stanna kvar! Vi måste fortsätta arbeta för villkor- lön och arbetsmiljö!

Det är därför jag blev 1a linje chef, jag brinner för att medarbetare ska ha en bra arbetsmiljö, trivs personalen, då trivs våra kunder- patienterna! Och det är därför jag arbetar fackligt nu! Jag vill att alla ska ha det bra på jobbet!

Helena Nyrén
Förtroendevald och före detta chef

Innan graven

24 maj, 2021 by Ann-Sofie Gustavsson

Ni vet kommentaren “men pengar gör ju ingen lyckligare” skapar en storm i mig. Går det ens att jämföra pengar och lycka? Min personliga åsikt är att pengar underlättar livet. Lönen påverkar din pension.

Pension är enligt undertecknad en av Sveriges viktigaste jämställdhetsfrågor. Pension handlar nämligen om inkomst och livslön. Det är en genusfråga, villkorsfråga, kvinnofråga och demokratifråga.

Faktum är att din inkomst under yrkeslivet, från första jobbet till din sista lönecheck, är pensionsgrundande. Med andra ord är lönen jätteviktigviktig, från vaggan till graven.

För alla som har förmånen att fira många födelsedagar blir det så småningom dags för pension. Det är såklart en förmån i sig att få bli gammal, men jag vill inte diskutera är hälsa eller ålderdom. Jag vill prata systemet för pension. Jag vill lyfta begreppet fattigpensionär. Ett ord som kom i ropet när pensionssystemet försämrades. Idag grundar sig pensionen nämligen på livsinkomst ( inte på de bästa inkomståren). Jag vill att DU läser och tänker till.

Men vilka är alla fattiga pensionärer i Sverige och vem blir en ”fattigpensionär? Är det lata människor som aldrig arbetat? Är det de som skolkat hela tiden eller de som inte kan förhandla lön? Är det något som pensionärer bara säger för att de inte har råd att resa utomlands flera gånger om året? Eller?

”Det krävs en månadsinkomst på drygt 32 100 kronor för att pensionen inte ska hamna under fattigdomsgränsen. Pensionen blir då – efter 40 års arbete – 13 630 kronor i månaden”. Fattigpensionär är med andra ord de som knappt har råd med bostad och de har ofta arbetat ett helt yrkesliv.

Det går inte att ta upp pension i en facklig blogg utan att nämna tjänstepension. Hur mycket du får i tjänstepension (den del som sätts av från arbetsgivare med kollektivavtal) kan enklast förtydligats via pensionsmyndighetens beräkning. Enlig pensionsmyndigheten sätts ca 4,5% av lönen av till tjänstepension om du tjänar upp till 42 625 . Tjänar du mer sätter de av 30%.

Läs det igen. Säg orden högt.
Vid inkomst under 42 625 sätter arbetsgivaren av 4,5% till tjänstepension. Tjänar du mer sätter de av 30 %. Det behövs inget matematiskt snille för att se och förstå skillnaden.

Närmar du dig 46 000 i lön tjänar du idag på att löneväxla (byta ut bruttolön mot pension). Vilket blivande fattiga pensionärer helt klart inte haft möjlighet att göra. Vilket få av Vårdförbundets medlemmar har möjlighet att göra. Så fattigpensionärerna hittar du bl.a i Vårdförbundets yrkesgrupper. Akademiskt högutbildade personer som arbetat ett helt yrkesliv. Många är kvinnor som arbetat deltid för att hantera livspussel och familj.

Så jag hoppas du hänger med mig i jämställdhetstanken. Pension är en jämställdhetsfråga. Att öka livslön, din inkomst under yrkeslivet är jätteviktigt. Att pratat pension och förändra system är livsviktigt. Vi behöver hjälpas åt att sätta fokus på lön, löneutveckling och på pensionsfrågan.

Avslutningsvis vill jag prata pension och demokrati. Politiskt hanterar pensionsgruppen pensionsbeslut. Gruppen består av representanter från sex blocköverskridandepartier ( S, L, M, Mp, Kd, och C) som gemensamt “värnar om pensionssystemet”. För att få till en förändring behöver alla representanterna stå bakom förändringen och samtliga har veto. Så hallå – pension kan idag inte ens bli en valfråga. Kanske dags att förändra det också?

Fakta – Kvinnors pension är idag i snitt 31 % lägre än männens
Fakta – Vid inkomst över 42 625 i månaden ökar din tjänstepension
Fakta – Vid inkomst som närmar sig 46 000 kan du löneväxla
Fakta – Livslönen för Vårdförbundets medlemmar behöver öka

Slutligen lite frågor att klura på när du har svårt att sova:

Varför hålls Vårdförbundets yrkesgruppers löner alltid under gränsen för avsättning av bra tjänstepension?
Varför hålls vissa ( oftast kvinnodominerade) yrkesgruppers löner alltid under gränsen för att kunna löneväxla?
Håller Sverige medvetet nere löner för kvinnodominerade yrken för att slippa högre pensionskostnader?

#rimligpensionåtalla #tackamedlön #lönheladagen

Ann-Sofie Gustavsson
Legitimerad sjuksköterska specialistutbildning anestesi
Ordförande Vårdförbundet Örebro

Barnmorska – världens häftigaste jobb

5 maj, 2020 by Gästbloggare

Att vara barnmorska är världens häftigaste jobb. Det innebär att möta alla sorters människor, från alla grupper i samhället genom alla olika skeden i livet. Som barnmorska får jag möta kvinnor, män, unga och gamla genom mitt arbete med förlossning samt med kvinnors reproduktiva och sexuella hälsa. Jag sätter livsvillkoren för kvinnan och hennes barn i fokus, men arbetar tillsammans med hela familjen där jämlikhet och solidaritet genomsyrar mitt arbete.

Jag understödjer hälsan i hela samhället då jag arbetar både förebyggande och behandlande genom patientens hela livscykel från livets början till ålderdomen.

Som barnmorska arbetar jag patientcentrerat och främjar delaktighet och samspel i det korta mötet, och även i det längre perspektivet då jag får följa en kvinna t.ex. genom hela hennes graviditet. I mötet med patienten är det viktigt med god information, god kommunikation genom samtal där en trygg och lugn miljö skapas. Där i mötet med patienten förmedlar jag all min kunskap om den evidensbaserade vård och beprövade erfarenheten som jag lärt mig. Jag som barnmorska tröstar, peppar, håller, stärker och behandlar patienten med respekt och omtanke.

När jag berättar att jag arbetar som barnmorska så får omgivningen något vackert i blicken och de allra flesta ser detta yrke som något positivt. Vi kan alltid dela något minne förknippat till ”barnmorskeriet”, eller så samtalar vi om livet som människor i alla dess former.

Jag skulle önska att fler gjorde samma yrkesval som jag, då vi behöver fler barnmorskor i Sverige. Vi behöver bli fler barnmorskor för att alltid förbättra arbetsmiljön och för att se till att det ges hållbara villkor som skall kunna gälla för ett helt arbetsliv. Vi måste värna om kvinnors hälsa vilket är otroligt viktigt för hela samhället, ja faktiskt för hur vår nation skall utvecklas i framtiden. Vi skall tillsammans fortsätta verka för jämlikhet och kvinnors livsvillkor , inte bara lokalt utan även globalt.

Beda Blomqvist legitimerad Barnmorska sedan 2005

Lucka nummer 9. Ärligt talat!

9 december, 2019 by Ann-Sofie Gustavsson

Varför är det ingen som vill prata om det verkliga problemet?

Lön är viktigt eftersom pengar underlättar livet och är grunden till din pension.
Idag går det inte att göra lönekarriär (det vill säga ha en normal löneutveckling hela yrkeslivet) om du arbetar med patienter. I alla fall inte om du tillhör Vårdförbundets yrkesgrupper.

Lön är en jämställdhetsfråga och jag påstår att det pågår en strukturell lönediskriminering av kvinnor i Sverige ( = läs Vårdförbundets yrkesgrupper). Politiker och arbetsgivaren (nu pratar jag inte om förstalinjens chefer) har inte tagit ansvar i lönefrågan för oss.

Helt ärlig – är det inte dags att ändra på det?

Avtalet som upprör och debatteras ( HÖK 19) är bra – om det följs!

Ann-Sofie Gustavsson
Avdelningsordförande Vårdförbundet Örebro
Leg. sjuksköterska specialistutbildning anestesi
Mamma mitt i livspusslet och julstressen

P:S
Jag vill möta rätt och bäst kompetens när jag eller mina anhöriga är sjuka.
Jag vill att alla som söker vård möter rätt kompetens.
Jag gissar att du också vill det?

Ska vi säga grattis eller beklaga sorgen?

8 mars, 2019 by Åsa Mörner

Så var det dags för årets” firande”. Den 8 mars infaller Internationella Kvinnodagen och i sociala medier flödar det av ”Grattis” från diverse A-B-C kändisar som tycks tro att dagen handlar om att visa hur fantastiska deras mammor, döttrar eller fruar faktiskt är. Så GRATTIS till alla undervärderade, sexualiserade kvinnor och tack för att ni fortsätter att ses som underlägsna mannen i världen! Riktigt stort grattis…Ta gärna en tårtbit till också så kan du få känna dig ännu mer otillräcklig i förhållande till den snedvridna medievärldens bild av en ”perfekt kvinnokropp”.

Hur självklart är det med jämställdhet för dig som är man? Vad är du beredd att offra i lönepåslag för att din dotter ska växa upp i ett land där rimliga lönenivåer inte bara grundas på hur många skruvar du kan löda ihop eller vilket dataprogram du kan manövrera, dvs vilket kön som dominerar på arbetsplatsen? För i dagens jämställda Sverige, där flickor presterar bättre i skolan och har högre utbildning än män, så har kvinnor fem år efter examen i genomsnitt en fjärdedel lägre lön än män med lika lång utbildning och i genomsnitt tjänar svenska män 50 000 kronor mer om året än vad en svensk kvinna gör. Är det konstigt att pappor endast tar ut en femtedel av föräldraledigheten när familjens största inkomstkälla är mannens? (Källa: SCB, Medlingsinstitutet och Försäkringskassan)

Och grattis till alla svenska flickor och kvinnor mellan 16-24 år; ni är mest utsatta för sexualbrott i Sverige. För övrigt så utsätts en femtedel av alla flickor i världen för sexuella övergrepp innan de fyllt 15 år. (Källa BRÅ och Unifem). För att inte tala om alla hedersrelaterade brott där det finns ett stort mörkertal. Globalt gifts uppskattningsvis över 30 000 flickor under 18 år bort varje dag och mer än 125 miljoner flickor och kvinnor har blivit könsstympade (Källa WHO och UNFPA) I Sverige är statistik kring hedersbrott nästintill omöjligt att finna eftersom hedersvåld och förtryck inte finns definierat som brott i den svenska lagboken. Men docent Astrid Schlytter, en av Sveriges främsta experter på hedersproblematik, uppskattar att 240 000 unga kan vara utsatta för detta i Sverige. Den absoluta merparten som drabbas av hedersbrott är flickor och kvinnor (men pojkar och män drabbas också).

Och grattis alla kvinnor som lider av psykisk ohälsa, ni är nästan dubbelt så många som männen när det gäller långtidssjukskrivningar av den anledningen. Dessutom avstår mer än var femte kvinna från att gå ut på kvällen pga oro för att bli överfallen eller hotad. Och ingen har väl glömt #metoo ? (Källa Socialstyrelsen och SCB).

Nej, idag ska vi inte fira. Inga ballonger, serpentiner eller gräddtårtor. Inga patetiska gratulationer. Säg inte “Grattis” på Internationella Kvinnodagen. Uppmärksamma istället dagen med att sätta ner foten och säg: ”NOG!” Markera att du inte accepterar att kvinnor behandlas på det här viset längre. Oavsett om du är kvinna, man eller hen. Nu är det NOG!

Sverige och världen; vi har lite att jobba med.

/Åsa Mörner

En regeringsutredning ska förespråka framsteg, inte bakåtsträvande!

5 november, 2018 by Åsa Mörner

Det har inte alltid varit en självklarhet att kvinnodominerade professioner ska ha en akademisk utbildning för att ”badda pannor, passa ungar och lära ut alfabetet”. Universitetsvärlden har tillhört en liten manlig maktelit som värnat om de traditionella värderingarna om vad som är akademiskt och vad som inte är det. Om det nu vore så att vi bara baddar pannor, tömmer bäcken och fluffar kuddar…..

När Emmy Rappe drog igång sjuksköterskeutbildningen på 1860-talet så tog det inte lång stund innan du var färdigutbildad och kunde kalla dig för sjuksköterska. Och specialistsjuksköterskor var det inte tal om. Men i takt med vårdens utveckling så förändrades kraven på professionen och specialisering blev ett krav inom allt fler områden. Och fler borde det bli, om vi följer utvecklingen. I alla fall om man lyssnar till forskning vetenskap och framsteg.

Men nu har det kommit en utredning som vill att vi ska gå bakåt istället för framåt.

Vi har fått armbåga oss fram för att kunna ta plats. Stridit, kämpat, svettats. Idag har vi nått dit. Våra yrken har en tydlig akademisk förankring. Studierna för att bli specialist ligger på s.k avancerad nivå och ger en magisterexamen i omvårdnad.

Vården har gått framåt. Professionen har följt med. Men nu ska vi alltså backa?!?

Är det någon som verkligen kan anse att den regeringsutredning som nyligen presenterats angående framtidens specialistsjuksköterskor har framåtanda och representerar vårdens enorma framsteg?

Utredningens ”lösning” på hur framtiden vård ska utvecklas är att vi ska backa, dvs strimla sönder den akademiska förankringen som vi kämpat oss till, istället för att gå framåt. Vi ska också skala bort 8 av 11 specialistinriktningar, trots att vården blir alltmer specialiserad och därmed också kräver allt högre specialistkunskap. Hur kan någon tycka att det är framtiden?

Vi har kämpat. Kämpat hårt för att uppnå den akademiska nivå som vi befinner oss på idag. Vi har armbågat oss fram för att försöka uppnå respekt för vår kunskap och vår profession. Men den här utredningen är som ett slag i ansiktet, en kalldusch, en knytnäve i magen.

Vi är inte beredda att gå bakåt. Vi vill framåt! Borde inte våra beslutsfattare också vilja det?

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska, leg barnmorska, universitetsadjunkt.

Grattis Sverige!

6 juni, 2018 by Åsa Mörner

Sveriges nationaldag! Idag firar vi!

Vi lever i ett land med demokrati, höga fjälltoppar och vidsträckta landskap, vi har möjlighet att ge bistånd till u-länder och ta emot människor i flykt från diktaturer och förtryck. Vi har Midsommar, sill och köttbullar, en unik natur med Allemansrätt, och icke att förglömma; rätten att organisera sig i fackliga organisationer och därmed möjlighet att påverka våra arbetsliv.

Sverige är fantastiskt. Idag firar vi med flaggan i topp!

Åsa Mörner
Styrelseledamot avdelning Örebro
Förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet

Att gratulera en kvinna på Internationella Kvinnodagen

8 mars, 2018 by Åsa Mörner

Så var det dags för årets” firande”. Den 8 mars infaller Internationella Kvinnodagen och i sociala medier flödar det av ”Grattis” från diverse A-B-C kändisar som tycks tro att dagen handlar om att visa hur fantastiska deras mammor, döttrar eller fruar faktiskt är. Så GRATTIS till alla undervärderade, sexualiserade kvinnor och tack för att ni fortsätter att ses som underlägsna mannen i världen! Riktigt stort grattis…Ta gärna en tårtbit till också så kan du få känna dig ännu mer otillräcklig i förhållande till den snedvridna medievärldens bild av en ”perfekt kvinnokropp”.

Hur självklart är det med jämställdhet för dig som är man? Vad är du beredd att offra i lönepåslag för att din dotter ska växa upp i ett land där rimliga lönenivåer inte bara grundas på hur många skruvar du kan löda ihop eller vilket dataprogram du kan manövrera, dvs vilket kön som dominerar på arbetsplatsen? För i dagens jämställda Sverige, där flickor presterar bättre i skolan och har högre utbildning än män, så har kvinnor fem år efter examen i genomsnitt en fjärdedel lägre lön än män med lika lång utbildning och i genomsnitt tjänar svenska män 50 000 kronor mer om året än vad en svensk kvinna gör. Är det konstigt att pappor endast tar ut en femtedel av föräldraledigheten när familjens största inkomstkälla är mannens? (Källa: SCB, Medlingsinstitutet och Försäkringskassan)

Och grattis till alla svenska flickor och kvinnor mellan 16-24 år; ni är mest utsatta för sexualbrott i Sverige. För övrigt så utsätts en femtedel av alla flickor i världen för sexuella övergrepp innan de fyllt 15 år. (Källa BRÅ och Unifem). För att inte tala om alla hedersrelaterade brott där det finns ett stort mörkertal. Globalt gifts uppskattningsvis 39 000 flickor under 18 år bort varje dag och mer än 125 miljoner flickor och kvinnor har blivit könsstympade (Källa WHO och UNFPA) I Sverige är statistik kring hedersbrott nästintill omöjligt att finna eftersom hedersvåld och förtryck inte finns definierat som brott i den svenska lagboken. Men docent Astrid Schlytter, en av Sveriges främsta experter på hedersproblematik, uppskattar att 240 000 unga kan vara utsatta för detta i Sverige. Den absoluta merparten som drabbas av hedersbrott är flickor och kvinnor (men pojkar och män drabbas också).

Och grattis alla kvinnor som lider av psykisk ohälsa, ni är nästan dubbelt så många som männen när det gäller långtidssjukskrivningar av den anledningen. Dessutom avstår mer än var femte kvinna från att gå ut på kvällen pga oro för att bli överfallen eller hotad. Och ingen har väl glömt #metoo ? (Källa Socialstyrelsen och SCB).

Sverige och världen; vi har lite att jobba med.

/Åsa Mörner

M som i maskulin och lön

7 mars, 2018 by Ann-Sofie Gustavsson

Kommer du ihåg Hylands ABC-bok? En bok med rim och illustrationer, som såldes till förmån för leprasjuka barn. Det var med andra ord rim som “Maskulinum är ett kön som har mycket högre lön” och andra käcka uttryck som förgyllde min och andras barndom.

Lön är en av de viktigaste frågorna för våra medlemmar och jag hävdar envist att löneutvecklingen påverkas mycket av genusfrågan.

Handen på hjärtat så är det en bra bit kvar till jämställda löner i Sverige. Vi vet att kvinnor i allmänhet har lägre lön än män – för samma arbete. Kvinnodominerade yrken tjänar mindre än mansdominerade. Löneskillnaden finns och påverkar tydligt både möjligheter och pension.

Det räcker inte med en årlig löneökning för att rätta till en livstids felvärdering. Vi tar små steg mot jämställda löner, men i nuvarande takt kommer kanske min dotter, som ännu inte börjat arbeta, få vara med när vi har jämställda löner.

För lönen spelar stor roll. Det är inte bara en fråga om rätt värdering och ett kvitto av din kompetens. Det handlar om pengar. Mängden pengar avgör, vad du kan göra, leva, åka på semester och din pension. Lönen spelar roll!

Imorgon uppmärksammar vi internationella kvinnodagen och att vi tagit oss ett par minuter närmare “lönheladagen”.

Ann-Sofie Gustavsson
Avdelningsordförande Vf Örebro