Örebrobloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
    • Kommentarspolicy
  • Vårdförbundetbloggen
Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Hipp hipp hurra, det är våran dag idag!

17 mars, 2019 by Åsa Mörner

Är du en av de ca 3,6 miljoner lyckligt lottade som har ett kollektivavtal på din arbetsplats? Grattis i så fall!

 

Du kanske tror att det är en självklarhet med kollektivavtal? Eller att det bara är nån sorts gråtrist överenskommelse mellan kostymklädda gubbar på ett kontor, något som egentligen inte har någons större inverkan på ditt liv? Fel Fel Fel!
När det finns kollektivavtal på din arbetsplats så betyder det att din arbetsgivare betalar en summa pengar till en försäkring som du som anställd har. Det handlar om tusentals kronor varje månad, alltså inga småsummor. När du erbjuds en tjänst på en arbetsplats med kollektivavtal så kan du nöja dig med att förhandla om vilken lön du ska ha, det andra förhandlas centralt så att man inte ska gå miste om de fördelar som ens anställning kan innehålla.

 

Har du ens tänkt på att du faktiskt får just fördelar i din tjänst om du har kollektivavtal, nämligen kollektivavtalad tjänstepension, bestämmelser om arbetstider och övertid, sjuklön, reseersättning och årliga lönerevisioner, för att nämna några. Det motsvarar en liten nätt summa på ca 80 000kr/ år. Utan kollektivavtal får du förhandla fram allt ensam. Och hur lätt är det? Kanske för vissa, med för de flesta är det definitivt inte det.

 

Det finns bara fördelar med ett kollektivavtal. Däremot finns det en del smutskastning angående kollektivavtal. Läs gärna mer om det här.
Den svenska partsmodellen är unik. Och avundsvärd (missa inte filmen “Like a Swede” via länken).

Fram med ballonger, tårta och fanfarer. Idag är det Kollektivavtalets dag; en dag helt klart värd att fira!

 

Fortfarande skeptisk till kollektivavtal? Hör av dig till oss eller få mer information via knegdeg.se

 

Åsa Mörner,

kollektivavtalad.

Filed Under: Arbetsmiljö, Bloggkalender, Information, Villkor Tagged With: Bloggkalender, fackförbund, förhandling, ingångslöner, värdering, Vårdförbundet, Villkor

Varför ska man vara med i facket?

17 mars, 2018 by Hans Nilsson

Kollektivavtalets dag 17 mars!

Går man på knytkalas utan att ta med något? Inte jag..

Skämt och sido ni har väl alla hört att man får tidning, rådgivning, rabatter, försäkringar, medlemsstöd påverkan på politiken med mera. Listan blir faktiskt ganska lång när man tänker efter.

Och ni vet alla vad de som inte är med i facket säger. Jag får ju ändå ta del av det ni förhandlar fram.
Det är själva finessen med att ha kollektivavtal, att de omfattar även de som inte är med i facket.

Det innebär att du blir anställd i princip bara behöver komma överens om din lön när du tackar ja till en anställning, allt annat är redan klart och ingår i kollektivavtalet.

  • Lön: Rätt att årligen få en löneöversyn då det inte finns någon laglig rätt till löneökning.
  • Övertidskompensation: Hur du som anställd kompenseras vid bland annat övertid, restid och mertid.
  • Semester: I vårt kollektivavtal finns semester framförhandlad mellan 25 till 32 dagar per år. Det framgår även hur semesterlön räknas och om eventuell semesterersättning ska betalas ut.
  • Ledighet: Regler kring möjlighet till ledigheter och arbetsfria dagar. I kollektivavtal finns dessutom möjlighet till utfyllnad av föräldrapenningen med hjälp av föräldralön som arbetsgivaren betalar ett visst antal månader.
  • Uppsägning: Lagen om anställningsskydd (LAS) anger hur lång uppsägningstid du som anställd har rätt till om du blir uppsagd och även hur lång uppsägningstid du har om du själv säger upp dig. Kollektivavtal reglerar också uppsägningstider och dessa regler går då före lagens bestämmelser.
  • Pension: Att förhandla om tjänstepension kan vara svårt om du inte har någon kunskap om det. I kollektivavtalen finns det därför en tjänstepensionsplan som är framförhandlad av experter på området.

Detta är en del av alla de överenskommelser som avtalats fram inom ramen för vårt kollektivavtal.

Vårdförbundet har räknat ut att kollektivavtalen är värda 80000 kronor per år.

Min fråga är om vi har råd att avstå?

Ju fler medlemmar vi är desto bättre villkor kan vi förhandla fram.

 

Hans Nilsson
Medlem, förtroendevald och styrelseledamot

Filed Under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Demokrati, Information, Profession, Villkor Tagged With: arbetsgivare, Arbetsmiljö, Arbetstider, fackförbund, förhandling, ingångslöner, värdering, Vårdförbundet, Varför ska jag vara med i Vårdförbundet?, Villkor

Min syn på lön

6 februari, 2018 by Marcus Folkö Müntzing

När jag tog examen från sjuksköterskeutbildningen i maj 2005 fick jag jobb på akutmottagningen på USÖ. Alla fick samma ingångslön och det var inte tal om någon individuell eller differentierad lönesättning.

17 100 kronor. Varsågod. Ingen diskussion.

Jag ville verkligen ha det där jobbat på akuten så jag tog ingen diskussion. Jag tackade och tog emot.

Var ganska nöjd faktiskt.

Jämfört med CSN-pengarna under studieåren var det ju rena guldgruvan att få en månadslön.

Dessutom fick jag ju löneförhöjning varje år.

Wow liksom!

2010 var jag uppe i hissnande 22 800 kronor och tyckte mig ha så mycket pengar att jag redan skaffat en bil, stod i begrepp att köpa hus och började tänka tankar om barn tillsammans med min partner.

Samma år blev jag fackligt förtroendevald på min arbetsplats och började fundera kring det där med löneutveckling kopplat till ansvarsområden, medarbetarsamtal och arbetsbeskrivning (obefintlig).

2014 blev jag invald i avdelning Örebros styrelse och insåg att min lön, som då hade kommit upp i 26 050 kronor var mer eller mindre ett skämt med tanke på det ansvar och de utmaningar som min legitimation kräver av samhället, arbetsgivaren och mig själv.

För första gången satte jag upp ett tydligt löneanspråk till min chef vid medarbetarsamtalet.

30 000 kronor ville jag ha.

Det fick jag inte.

2015 var jag uppe i 28 825 kronor och gick från att arbeta heltid kliniskt till ett fackligt uppdrag på heltid.

2016 fick jag 29 725 och uttryckte ett visst missnöje till min chef över att jag inte kom över 30-sträcket.

En vän till mig har vid något tillfälle beskrivit att ”om en tjänar lika mycket som en är gammal ska en vara nöjd”. Jag var 34 och tjänade nästan fem tusen mindre än min ålder. Min vän var nästan 40 år och tjänade drygt 45 000 kronor. Behöver jag berätta att min vän är en man som dessutom är ingenjör?

Knappast någon högoddsare på den.

2017 kom jag så, äntligen, över 30 000 kronors-sträcket.

Jag ringde min pappa och berättade. Han arbetar inom skolans värld och svarade att han också har kommit över 30 000 kronor i lön. Han passerade den gränsen något år innan mig. Han var såklart glad för min skull, men samtidigt…

Offentlig sektor. Kvinnodominerad sektor. Låg lön.

Privat sektor. Mansdominerad sektor. Hög lön.

Men är inte min nuvarande lön på 30 675 kronor bra?

Den genomsnittliga lönen i offentlig sektor 2016 var 31 500.

I privat sektor 33 400.

I den jämförelsen ligger jag lägre än genomsnittet både i offentlig och privat sektor.

Min genomsnittliga löneökning har legat på 1131 kronor varje år.

Det ger ungefär 3,7 % i ökning varje år.

Utifrån det perspektivet kanske det ändå varit hygglig utveckling och helt i linje med den offentliga statistiken.

Men samtidigt.

En högskoleingenjörs utbildning är tre år och ger i snitt lite drygt 40 000 kronor i månadslön.

En sjuksköterskas utbildning är tre år och ger i snitt knappt 32 000 kronor i månadslön.

Ur det perspektivet… så finns det fortsatt enormt mycket att jobba på innan vi ens kommer i närheten av jämställda löner.

Och jag är långt ifrån nöjd med min lön.

I år satte jag upp ett nytt mål i medarbetarsamtalet med min chef.

40 000 kronor.

Marcus Folkö Müntzing
Leg. Sjuksköterska

 

Filed Under: Information, Politik, Profession, Utbildning, Villkor Tagged With: arbetsgivare, Barnmorska, Biomedicinska analytiker, fackförbund, ingångslöner, kompetens, lön, profession, Röntgensjuksköterska, sjuksköterska, Villkor

Floskler du kan få höra på ditt lönesamtal, och eventuella svar du kan ge!

2 februari, 2018 by Gästbloggare

Klicka här för att få upp floskel-bingobrickan!

”Du är jätteduktig, men jag har inte mer pengar”. – Kul att höra att mitt arbete uppskattas, dock skulle jag uppskatta än mer om detta även syntes i lönekuvertet.
”Min egen lön höjs inte heller så mycket”. – Jag trodde att detta samtal skulle handla om min löneutveckling. På vilket sätt har din lön med detta samtal att göra?

”Du fick ju så mycket förra året”. – Tack för det, men nu förstår jag inte? på vilket vis har jag misskött mitt arbete detta år?

”Du har ju inte arbetat här så länge”. – Hur tänkte du då när du anställde mig? är jag inte en person som du vill satsa på? Det borde ligga i ditt intresse att satsa på nyanställda om du vill få verksamheten att fungera på lång sikt.

”Om man tittar på genomsnittslönen ligger du högt”. – Det intresserar inte mig så mycket då vi jag ska bli bedömd individuellt.

”Jag måste satsa på några få så du får stå tillbaka i år”. – Vad har dessa personer utfört som inte jag har gjort? Är du på något vis missnöjd med mitt arbete?

”På andra kliniker har man inte så mycket som vi har här”. – Det är inte jag så intresserad av. Jag är intresserad av min lön och min löneutveckling, men jag ska absolut ringa till Vårdförbundet och kolla löneläget.

”Jämfört med andra ligger du bra till”. – Jämfört med andra tjänar jag på tok för lite för min utbildning och kompetens, att andra sjuksköterskor har haft en dålig löneutveckling i många år tycker jag är ointressant i sammanhanget.

”Alla är ju så kompetenta och duktiga”. – Det är ju roligt att ha kompetenta kollegor, då borde våra löner rimligtvis vara mycket höga då vi har individuell lönesättning, kompetens ska ge bra betalt. Så som våra löner ser ut kan man ju tro att vi inte kan någonting.

”Jag har delat in er i två grupper och du tillhör de som får mest”. – Intressant vilka är med i denna grupp? Och hur resonerade du när du delade upp oss? Dock vill inte jag bli jämförd med andra och smicker biter inte på mig i ett lönesamtal. Jag vill bli individuellt bedömd.

”Vi måste höja dem som fått låga ingångslöner”. – Det känns märkligt att ert beslut om att ge mina kollegor låga löner ska påverka min löneutveckling. Hur tänkte ni då? Planerar ni inte? Och vad för arbete har dessa personer gjort som inte jag har?

”Nästa år kanske jag kan satsa på dig”. – På så lösa löften känner jag mig inte uppskattad, nästa år kanske jag inte arbetar här. Jag vill arbeta på en arbetsplats där det satsas på mig, och där uppskattningen av mitt hårda arbete syns i lönekuvertet.

”Jag är ju alldeles ny som chef och känner inte alla”. – På vilket sätt är detta mitt problem? Är det inte ditt ansvar att då ta reda på hur jag skött mitt arbete. Vilken märklig sak att säga?!

”Tycker du att jag ska ta från andra och ge till dig?” – Nej jag tycker att du ska sköta ditt jobb, och inte använda förlegade härskartekniker för att få mig att känna skuld. Ska detta samtal ske på denna nivå vill jag boka en ny tid och ha en facklig representant med mig på mötet.

”Jag skulle gärna vilja ge dig mer men HR (personalavdelningen) säger nej”. – Vad har de med min lön att göra? Jag är anställd här av dig inte på HR-avdelningen och det är du som sätter och är ansvarig för min lön.

 

Några egna exempel…

”Du får se ansvarsuppgifterna som meriterande och roliga, tyvärr kan jag inte ge mer i lön på grund av dessa.” Jag ska absolut få mer i lön då jag hjälper till att driva verksamheten framåt! Vill du som chef inte ha någon lönehöjning? Du kanske ser ditt jobb som meriterande och roligt. Då behöver du därmed inte någon lönehöjning själv?

”När du går på kurser och läser på universitetet så är det andra som får jobba i ditt ställe. Tänk på de som alltid är kvar och jobbar.” Att gå på kurser eller inte är frivilligt. Men jag anser att det är flera som läser/går på kurser av mina kollegor. Ibland är jag kvar på jobbet och ibland går jag på kurser. Det kallas att ge och ta. Min kompetens ökar vilket är positivt för verksamheten då vården utvecklas

  (publicerades i vårdfokus år 2012)

Angelina Stridh

Leg. Röntgensjuksköterska

Styrelseledamot avdelning Örebro

 

 

Filed Under: Demokrati, Politik, Profession, Utbildning, Villkor Tagged With: arbetsgivare, Barnmorska, Biomedicinska analytiker, fackförbund, ingångslöner, kompetens, lön, profession, Röntgensjuksköterska, sjuksköterska, värdering, Vårdförbundet, Villkor

Karriär Lön Villkor

21 september, 2017 by Hans Nilsson

  Vårdförbundet anordnade en karriärkväll för studenter och nya i yrket.

Föreläsare som Erik Westberg från Vårdförbundet i Stockholm kom och pratade om Lön, arbetsvillkor och karriärmöjligheter, och vilket stöd facket kan ge.
Sedan  berättade Ambulanssjuksköterskan Karin Hugelius vad som ledde fram till hennes disputation och om sitt arbete i katastrofområden världen över.

Kvällen avslutades med mingel. Där ställdes jobbrelaterade frågor såsom arbetstider, karriärmöjligheter och lön inom de olika specialitéerna.
Det var kvällen som inte riktigt ville ta slut med många frågor och givande diskussioner.

Det jag slås av är att de flesta kommer att byta karriärspår både en och två och kanske tre gånger under ett yrkesliv. Kraven på våra arbetsgivare kommer att förändras om man tänkt att behålla sin rutinerade personal.
Dagens studenter kan tänka sig att både byta arbetsplats och även byta arbetsort för att uppnå sina löne och karriärmål.  Kontentan blir att de arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö, hälsosamma arbetstider, möjligheter att göra karriär och lön kommer att vinna slaget om framtidens sjuksköterskor.

En brist på rutinerade ur våra professioner har börjat uppstå i flera verksamheter och det kommer på sikt bli  förödande. Vi måste precis som för våra nyanställda börja uppvärdera de med längre erfarenhet, dels för att få dem att stanna kvar och finnas som stöd och mentorer till nya men också för att bibehålla en hög patientsäkerhetsnivå. Det finns personer som kan göra karriär och ha en löneutveckling på en och samma arbetsplats. Artikel vårdfokus karriär

Lönespridningen är idag nästan obefintlig och därför ett hinder för att ha en löneutveckling över tid. Man måste kunna kompetensutveckla sig och bedriva förändringsarbete utan att behöva byta arbetsplats för att få en löneutveckling.

Hälsosamma arbetstider som gör att man orkar arbeta ett helt yrkesliv är också grundläggande, men också viktigt för att locka personer att söka och behålla våra professioner kvar i vårdyrket. Det finns forskning på området som jag anser att man ska stödja sitt schemaläggande på. Idag baseras schemaläggningen på att man har stora problem att bemanna nattjänsterna  och det får till följd att många måste jobba 3 skift. Enligt forskning ett av de sämsta alternativen.

Det finns en klar förbättringspotential i villkoren, och våra nya och äldre kollegor kommer inte acceptera dagens villkor.

Det finns många bra idéer på “golvet” så beslutsfattare ni är välkomna att lyssna på oss. Vi kan och lever i verksamheten.

Hans Nilsson
Leg. sjuksköterska/Huvudskyddsombud
Mångårig kollega med ett av de bästa yrken som finns

Filed Under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Information, Ledare, Medlemsmöte, Profession, Studenter, Utbildning, Villkor Tagged With: Arbetsmiljö, Arbetstider, fackförbund, ingångslöner, lön, motivation, profession, värdering, Villkor

Som en bricka i ett spel

14 juli, 2016 by Gästbloggare

Jag arbetar som anestesisjuksköterska sedan åtta år tillbaka. Jag har drygt 4 års högskole-/universitetsutbildning. Färdig sjuksköterska har jag varit i snart 16 år och inom vården har jag jobbat i över 25 år. Jag har arbetat inom hemsjukvård, psykiatri, äldreomsorg, som personlig assistent, på vårdavdelning bl.a. på barn och jag har arbetat på akutmottagningen här på sjukhuset.

Som specialistutbildad sjuksköterska med inriktning på anestesisjukvård ingår jag i teamet runt patienten före, under och efter operationen. Jag ansvar för att patienten är sövd och smärtstillad enligt vetenskapliga och beprövade metoder. Det innefattar ansvaret för att patienten blir korrekt upplagd på operationsbordet så att skador inte uppstår, att medicinska ordinationer blir korrekt utförda, att övervaka och dokumentera patientens vitalparametrar vid sövning, under operation och vid väckning. Jag söver patienten innan operation. Med hjälp av anestesiapparaten styr jag andningen. Jag håller blodtrycket stabilt genom att optimera sömndjup. Smärtlindring och vätskebalansen, ibland med tillägg av blodtryckshöjande läkemedel. Jag övervakar patientens blodförlust, planerar för att patienten ska vakna säkert och kunna andas för egen hand, att patienten ska vara optimalt smärtlindrad inför det postoperativa förloppet. Ibland söver och väcker jag patienter tillsammans med en anestesiolog, ibland med en annan anestesisjuksköterska och ibland med en undersköterska. Jag är van att arbeta självständigt och ta egna beslut. Det är ett måste då jag sena kvällar och nätter är ensam i A-huset med en svårt sjuk patient och det kan ta tid innan någon kollega kan komma och hjälpa till.

I vårt arbete som anestesisjuksköterskor ingår även flera andra delar än att vara patientansvarig på operationssal. 

Handledning är en av dem. Det gäller både handledning av studenter som går sin specialistutbildning inom anestesi, studenter på fältstudier, nya anestesisjuksköterskor, AT-läkare, nya ST-läkare, hospiterande personal från andra enheter. Handledning är en rolig och en otroligt viktig del av vårt arbete. Det tar tid att handleda och det kan ibland vara påfrestande att samtidigt både handleda och att samtidigt ansvara för patienter. Tid för reflektion efter en dag med handledning finns det sällan tid för och vid dagens slut är jag ofta väldigt trött eftersom både själva handledningen kräver ett stort fokus likväl som att ansvara för patienten.

Ambulanstransport. Vi åker ambulans med svårt sjuka patienter när de behöver transport till eller från ett annat sjukhus. Då övervakar vi en sövd och intuberad patient alternativt övervakar en vaken patient där det finns en risk att patienten behöver sövas och intuberas vilket då blir vår uppgift. Dessa transporter kan ske på dygnets alla timmar.

Assistera. Vid sövning och väckning behöver vi vara minst två personer. När jag är placerad som ”ass” hjälper jag till vid sövning och väckning. Jag ser också till att utrustning använd utrustning är hel och ren. Jag hämtar material i förrådet för att fylla på inne på operationssalarna. Jag tar hand om disken. Jag löser mina kollegor för fika och lunch. Ofta är det två salar att ”assa” på och det händer att en av salarna är på plastik våning 3 och den andra på ögon våning 9. Dessa dagar blir det inte lätt att få ekvationen att gå ihop och det blir splittrat och tidskrävande att ”springa” upp och ner mellan våningarna.

Ansvarsområden. Många av oss som har arbetat några år har ett eller flera ansvarområden. Det kan vara att ansvara för någon av de enheter vi server och då ingår bl.a. att uppdatera våra vårdprogram samt att i samarbete med operationspersonalen se över rutiner kring ett speciellt ingrepp. Det kan också vara att uppdatera våra påfyllnadslistor och barnbord eller att vara ansvarig för miljö och hygien och då hålla sig uppdaterad på nya riktlinjer och att se vad vi kan göra för att förbättra dessa bitar.

TILDA. Vår utbildningsportal för ”körkort” på den teknisk utrustning vi använder. Dessa ska uppdateras en gång per år.

Vårt arbete är viktigt, utmanade, roligt MEN också väldigt krävande. Det är produktion som gäller. Mycket produktion. Vi har ofta inte tillräckligt med tid för våra arbetsuppgifter utanför salarna. Arbete som både gör att göra vården mer säker och effektiv samt vår arbetsmiljö bättre

Vi är MÅNGA som känner att vi snart inte orkar mer. Något radikalt måste göras både vad gäller vår ARBETSMILJÖ och våra LÖNER.

Tyvärr känns det ofta hopplöst att kunna påverka sådana saker då vi arbetar för en stor arbetsgivare. Känslan är att om VI inte orkar med vårt arbete eller inte är nöjda med vår lön är det VI som ska söka oss någon annanstans. Vi är utbytbara. En bricka i ett spel. När det gäller vår lön är det uppenbart att det inte lönar sig att läsa vidare lika lite som det lönar sig att ha med sig erfarenhet, att ta på sig extra arbetsuppgifter/uppdrag och att ”slita som en myra” på jobbet. Den individuella lönesättningen det så fint talas om existerar inte. Inte heller lönar det sig att vara lojal mot sin arbetsgivare och att troget slita på år efter år.

I Vårdfokus står det att SCB och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har uppskattat bristen på sjuksköterskor till omkring 2 500. Det i sin tur leder till inställda operationer och andra behandlingar samt att uppskattningsvis 1 100 vårdplatser är stängda på landets akutsjukhus. Detta trots att det utbildas tillräckligt med sjuksköterskor. Hur kan det vara så? Uppskattningsvis har 45 000 utbildade sjuksköterskor lämnat vårdyrket enligt artikeln i Vårdfokus. Förutom det arbetar ungefär 10 % av alla aktiva sjuksköterskor i Norge, vilket innebär ytterligare ett bortfall på drygt 12 000 sjuksköterskor.

Akut stressreaktion är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Vanliga orsaker till detta är en hög arbetsbelastning utan möjlighet till återhämtning och även problem i relationer på arbetsplatsen är vanliga orsaker. Vi som arbetar dygnets alla timmar i ansvarstyngda yrken och tillhör den främsta riskgruppen. De senaste åren har sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa ökat dramatiskt och kraven på att arbetsgivare ska ordna en god psykosomatisk arbetsmiljö har skärps.

Vid månadsskiftet mars-april 2016 började nya regler kring arbetsmiljö att gälla. Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för att resurser och krav väger jämnt. Arbetsgivaren är skyldig att ha kunskap om vilka krav som ställs på dig i ditt arbete. Det handlar både om arbetsuppgifter, arbetstider och arbetsmängd samt det psykosociala klimatet i stort — vilket även innefattar att förebygga och ingripa mot kränkande särbehandling och mobbning.

Arbetstidens förläggning är en jätteviktig fråga för att alla ska få tillräckligt med vila och återhämtning. På vår arbetsplats jobbar vi kvällar till klockan 21.15. Ofta är arbetet på kvällen både stressigt och tungt vilket innebär att det tar en stund att ”varva ner” efter arbetspassets slut för att komma sen komma till ro och sova innan nästa arbetspass börjar nästföljande dag någon gång mellan 7-7.30. Lägg på detta till transport till och från arbetet så blir det inte alltid så många timmars sömn. Vi har även beredskapsarbete på vår arbetsplats. Dessa timmar ligger utöver vår ordinarie arbetstid. I extrema fall kan vi efter ett kvällspass ”tvingas” jobba kvar under en hel natt vilken i värsta fall kan innebära ett arbetspass på cirka 19 timmar. Det tar flera dagar att återhämta sig efter ett sådant pass. Dagar vi vanligtvis tillbringar på vårt arbete i en stressig arbetsmiljö. Jag vet också att jag inte är ensam om att sova dåligt de nätter jag har beredskap. Vetskapen om att man när som helst kan bli inringd gör det svårt att slappna av. Detsamma gäller vår förmiddagsberedskap. Jag vaknar tidigt när beredskapen börjar. Förmiddagen blir inte så mycket värd då det aldrig går att veta OM och NÄR telefonen ska ringa.

Stressen handlar också om hur verksamheten planeras, bland annat gäller det att använda den kompetens som finns bland medarbetarna på rätt sätt. Är det rimligt att specialistutbildade sjuksköterskor förutom att vi har patientansvar med allt vad det innehåller även ska STÄDA och fylla på material på salarna samtidigt som vi känner stressen av att det är dags att ta emot nästa patient.

För den som drabbas av psykiska ohälsan kostar det. Sömnstörningar, depression och utmattningssyndrom får konsekvenser för arbetsliv likväl som för privatliv. Vägen tillbaka är både arbetsam och lång och det är en dålig affär även för arbetsgivare och för samhället.




De nya arbetsmiljöreglerna är en bra grund för att vi ska kunna fortsätta utveckla en hälsosam vårdmiljö där alla mår bra. Det gäller både oss personal men också de patienter vi är här för att hjälpa.

Med tanke på vår hälsa har jag länge funderat över hur det kommer sig att vi som dagligen jobbar med vård själva inte via vår företagshälsovård får gå på regelbundna hälsokontroller vilket är vanligt i den privata sektorn oavsett yrke. Utan att bli allt för personlig gällande mina hälsoproblem kan jag ändå berätta att jag vänt mig till Regionhälsan men blivit nekad att komma dit. De har hänvisat till Vårdcentralen som i sin tur hänvisat tillbaka Regionhälsan. Efter påtryckning från min närmsta chef har jag nu med viss vånda fått en tid där. Varför jag har vånda? Jo, för att jag vet att andra som besökt dem blivit ifrågasatta om de verkligen är på rätt plats. Är de så Regionen ska ta hand om sina anställda. Vore det inte bättre att om någon faktiskt BER om hjälp också får det? Innan man mår så dåligt att det blir en lång period av sjukskrivning istället för tidiga insatser!?

(Källa: https://www.vardfokus.se/tidningen/2016/nr-4-2016-4/skarpta-krav-forbattre-arbetsmiljo/)

Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet säger i en artikel SvD att det är underbetyg om personal väljer bort den svenska sjukvården för att den är för tuff att jobba i och att man inte blir tillräckligt värderad. Hon är förvånad över att våra svenska arbetsgivare inte funderar på det och tar till det som lockar i Norge, förutom lönen. Där finns lösningen på den svenska vårdkrisen menar hon. Med i snitt 10 000 kronor mer i månaden och bättre arbetsförhållanden kommer nog många tillbaka, säger hon.

(Källa: http://www.svd.se/norge-lockar–med-mer-an-hogre-lon/om/varlden)

Förutom att grundlönen i Norge är högre än i Sverige finns det andra anledningar till att svenska sjuksköterskor väljer att pendla till vårt grannland. Det är bättre bemannat och inte samma stress som hemma, säger sjuksköterskan Fredrik som i flera år valt bort att arbeta i Sverige. . Jag har tid på ett helt annat sätt för patienterna. Vi får också mer fortbildning och har större möjlighet att påverka.

Källa: http://www.hd.se/2014-12-28/han-fann-arbetsro-och-battre-villkor-i-norge

En nyutbildad anestesisjuksköterska som idag anställs på vår klinik får som lägst 30 200 kr i ingångslön. Min lön är idag 32 319 kr. Det innebär att min erfarenhet som anestesisjuksköterska inklusive de extra uppdrag jag idag arbetar med är värda knappa 265 kr/år. Då har jag inte ens räknat med vad mina erfarenheter INNAN jag var färdig specialistsjuksköterska kan vara värda. Kan tillägga att de främsta ansvarsuppgifterna jag har haft det senaste året är huvudhandledare för student, schemaansvarig, ansvarig på plastikoperation. Jag har även suttit med i lönemodellsgruppen.

På SCB:s står det att år 2014 var den genomsnittliga lönen vid eftergymnasial utbildning på MINDRE är tre 32 700 kr och att medellönen med en eftergymnasialutbildning på MER än tre år är 37 700 kr. Detta är två år sen och vi är inte i närheten av dessa löner med våra MINST fyra års högskolestudier. Rimligtvis borde jag enligt denna statistik nu ligga närmare 40 000kr i månadslön.

(Källa: http://www.sverigeisiffror.scb.se/loner)

 

Linn Jonsson, förtroendevald anestesisjuksköterska

Filed Under: Arbetsmiljö, Genus, Information, Politik, Profession, Villkor Tagged With: Akutsjukvård, Anestesisjuksköterska, arbetsgivare, Arbetsmiljö, Arbetstider, ingångslöner, lön, motivation, Patientsäkerhet, politik, profession, sjuksköterska, värdering, Villkor

Bägaren som runnit över

5 juli, 2016 by Gästbloggare

När den nya löneförslaget kom 2016 blev irritationen och besvikelsen stor då det stod klart att löneutvecklingen för anestesisjuksköterskor på USÖ är minimal. Ännu ett år då lönespannet trycks ihop och vi får höra att det är andra grupper som prioriteras. Det lönar sig med andra ord inte med specialistutbildning och att jobba kvar inom yrket.

 

Barbro: Själv har jag jobbat som anestesisjuksköterska i 21 år. Tidigare har jag jobbat som allmänsjuksköterska i 8 år och har även en specialistutbildning som intensivvårds-sjuksköterska. Min lön blir i år 35,641 kr/mån. Mina nya kollegor kommer in med en lön på 30,200-30,500 kr/mån. Kerstin: Jag har jobbat 33 år och har en lön på 38,109 kr. Jag har 3 specialistutbildningar och under många år så växlade jag mellan anestesisjuksköterska och operationssjuksköterska. Jag har under alla år haft många specialuppdrag förutom sövning. Jag har sett olika prioriteringar under åren, men få gånger har man prioriterat oss sjuksköterskor med lång erfarenhet.

operation-540598_1920

Personen på bilden har inget med texten att göra

Det inte så att vi på något sätt missunnar de nya deras löner, utan snarare att vi är glada för deras skull. Men den lönespridning som finns idag när man jämför en nyutbildad anestesisjuksköterska med en av oss som jobbat i många år är under all kritik. Det är svårt att förstå hur arbetsgivaren tänker sig att behålla erfarna specialistsjuksköterskor. Vi ser i dagsläget att fler och fler söker sig till andra områden t.ex. kommunen och bemanningsföretag.

Hur ska vi som vill jobba kvar i ett högteknologiskt, ansvarsfullt arbete tänka när det gäller löneutvecklingen? Ska vi vara tacksamma över de få kronor som tilldelas oss där potten skiftar från år till år och olika grupper prioriteras?

Om man tittar på de arbetsuppgifter som vi utför idag:

· Självständigt söver och väcker patienter och har stort egenansvar.

· Mycket flexibla, kan varje dag hamna på vilken klinik som helst.

· Hjälper andra avdelningar med svårstuckna patienter på hela sjukhuset.

· Stort åldersspann mellan patienterna, där vi måste ha aktuell kunskap. Samma dag, ena stunden söva små barn och nästa åldringar.

· Hamna på alla typer av larm ex. Akuten på ett trauma och transport av svårt sjuka patienter till andra sjukhus. Hjälp med intubation på vårdavdelningar och röntgen. Det är bara några saker av det vi är utbildade att ta hand om.

· Inskolning av nyutbildade anestesisjuksköterskor. Inskolningen är ca 1 år.

· Inskolning av  nyutbildad anestesiläkare.

· Handleder anestesisjuksköterskestudenter 14 veckor per år + övriga studentkategorier.

· Handleder randande läkare, kandidater och AT läkare.

· Har beredskap med minimiersättning där vi kan bli inringda, kanske mitt i natten och det är 2-3 anestesisjuksköterskor i tjänst. Vi inte vet vad som väntar oss-trauma, transport eller kejsarsnitt?

· De flesta av oss har dessutom ansvarsområden utöver att söva patienter,  t.ex. trauma, lön eller hygien

· Inte att förglömma all den städning (!) som jag utför med min specialistutbildning

· På jourtid har man många gånger ansvar för inkommande telefonsamtal och ansvar för själva programmet; vilket innebär att man samordnar operation, något som skapar många diskussioner med både anestesiläkare och operatörer och operationspersonal. Man är spindeln i nätet.

 

Underbemanning är en verklighet vi lever i varje dag, på många håll gör man utredningar om hur stress påverkar människor och deras liv. Med åren åläggs det oss mer och mer att göra, för en vecka sedan rann bägaren över och tårarna trillade hos flera av oss över vår arbetsmiljö, som grädde på moset svimmade en av anestesisjuksköterskorna samma vecka.

Hur ska vi kunna behålla nyutbildad personal när arbetstakten och arbetsmiljön är så tung? Då är det ett måste att det finns specialistutbildade sjuksköterskor med erfarenhet. Och då måste det synas i lönekuvertet att även vi är uppskattade och sedda av arbetsgivaren för det arbete vi utför.

 

// Barbro Cooper
Kerstin Holmberg

Leg sjuksköterskor med specialistutbildning inom anestesi

Filed Under: Arbetsmiljö, Information, Politik, Profession, Villkor Tagged With: Akutsjukvård, Anestesisjuksköterska, arbetsgivare, Arbetsmiljö, ingångslöner, lön, politik, profession, sjuksköterska, värdering, Villkor

Jakten på den försvunna löneutvecklingen

15 mars, 2016 by Gästbloggare

DjungelBland sårförband, antibiotika, droppaggregat, odlingsplattor och strålning hugger macheten mig fram i en till synes ogenomtränglig djungel. Larmsignalerna skriker ut sina nödrop och jag duckar när ronden rusar fram som en elefanthjord i 190. Högskolepoängen haglar över mig men ändå stirrar den icke existerande löneutvecklingen provocerande på mig. Jag letar förtvivlat efter ett ljus mellan provresultat och röntgensvar.

Hur ska jag lyckas ta mig ur den stagnerade lönens grepp?

Ja det kan man verkligen undra. Visst har det hänt lite med de så kallade ”ingångslönerna”, eller ”lägstalönerna”. Men vad är det som händer sen? Ingenting!

Är det konstigt att det är svårt att rekrytera till specialistutbildningar? Är det någon som är förvånad över att det är brist på biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor? Om vare sig utbildning eller erfarenhet lönar sig så kan man ju undra varför man ska bli något av dessa yrken överhuvudtaget…

Jo. Det är väldigt stimulerande arbetsuppgifter.

Nej. Det väger inte upp bristen på löneutveckling.

Jag är vilse i djungeln och har fastnat i ett träsk. Ett geggigt bottenlöst träsk som jag inte vet hur jag ska ta mig ur. Men jakten fortsätter; jakten på den försvunna löneutvecklingen. När ska vi egentligen få ersättning som återspeglar, utbildning, erfarenhet, framåtanda och kunskap? Vårdens professioner fortsätter att utveckla vården. Dags att utveckla professionens löner i takt!

 

/Underbetald profession

Filed Under: Politik, Profession, Villkor Tagged With: arbetsgivare, Barnmorska, Biomedicinska analytiker, ingångslöner, lön, motivation, politik, profession, Röntgensjuksköterska, sjuksköterska, vårdpersonal, Villkor

Om industrimärket ska hållas kommer vi aldrig nå jämställda löner!

29 januari, 2016 by Sahra Strandberg

BloggbildJust nu arbetar vi för fullt med årets lönerevision i länet. Vi har förlängt vårt löneavtal som trycker på lokal lönebildning och har visat sig fungera förhållandevis väl de senaste åren.

De förbund som är i avtalsrörelse trycker hårt på jämställda löner och även om vi inte är i avtalsrörelse sympatiserar vi såklart med deras kamp! Det är pinsamt att Sverige inte har kommit längre. Om vi ska uppnå jämställd lön kommer någon att behöva stå tillbaka. När vi möter politiker och tar upp frågan är vi rörande överens om att vi ska ha jämställda löner, när huret kommer på fråga blir det tyst och obehagligt i rummet. Vi som arbetar i kvinnodominerad sektor köper inte den obehagliga tystnaden längre, vi har helt enkelt inte råd.

Jag har fått till mig att SKL är bekymrade över att kraven på löneökningar ligger så långt över industrimärket (att industrins löneökningar ska vara normerande för resten av avtalsrörelsens löneökningar) och att förbunden inte tar ansvar för lönebildningen

Industrin är en mansdominerad bransch, offentlig sektor är kvinnodominerad. Om vi har en samhällsordning och till och med ett eget institut som ska säkerställa att industrin är löneledande kommer ojämställda löner att befästas och skrivas i sten.

Läst på svenskt näringslivs hemsida ” Sveriges konkurrenskraft, och därmed samhällsekonomin, är beroende av att lönebildningen tar hänsyn till den konkurrensutsatta industrin”

Nu är ju inte jag någon samhällsekonomisk analytiker och kanske drar jag grovt förhastade slutsatser men det här med hänsyn har till synes inte gynnat oss kvinnor varken nu eller då. Vi är trötta på hänsyn. Vi är trötta på ansvar. Hur vore det om de som borde ha ansvar tog lite ansvar, även om det blir obehagligt och tyst.

Härmed vill jag personligen avsäga mig allt ansvar över hur min löneutveckling påverkar samhället! Jag hänvisar till arbetsmarknadens parter och framförallt till marknaden! Tillgång och efterfrågan, right!? Eller var det bara en bra idé när tillgången var högre än efterfrågan?!

Avsäg dig ansvar du också!

 

Sahra Strandberg, avdelningsordförande i Örebro

Filed Under: Demokrati, Diskriminering, Genus, Information, jämställdhet, Politik, Villkor Tagged With: genus, ingångslöner, lön, politik, värdering, Villkor

Det moderna facket- utan blod, fanor och kampsånger

19 november, 2015 by Åsa Mörner

The_hand_that_will_rule_the_worldFacket. Fackförening. Facklig kamp. Vi mot dem.
Kriget mellan arbetsgivaren och arbetstagaren; den utsugande direktören som fjättrar sina stackars utslitna arbetare och vägrar ge dem anständiga villkor.

Nej det speglar inte nutidens organisation och det är inte modern tids innebörd av ett fackförbund. Facket har stigmatiserats och färgats rött, på grund av ett historiskt skede då fackföreningen hade en tydlig partipolitisk förankring. Det finns fortfarande fackförbund som har det, men att vara medlem i ett fackförbund betyder inte att du sympatiserar med vare sig höger eller vänster, nord eller syd. Det handlar inte om att skapa motsättningar som garanterar en storstrejk; inte heller om en strid mellan ”det onda” och ”det goda”.

Ditt fackförbund arbetar för att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart yrkesliv och för en dräglig tillvaro när du avslutar din anställning, vare sig det handlar om en uppsägning eller pension. Och alla kan hamna i trubbel; kanske har du begått ett tjänstefel eller så är det någon som åtminstone påstår det? Ditt fackförbund finns som ett stöd och kan erbjuda juridisk profession om det behövs. Är du sjukskriven en längre tid och känner dig ensam på alla evighetslånga möten med din chef och försäkringskassan så kan någon från ditt fackförbund fungera som ett stöd och som ett par extra öron och kanske förstärka din röst i en stund då du känner dig svag.

Ditt fackförbund arbetar för att ge dig bättre villkor. Ibland kan det tyckas som att det tar alltför lång tid-varför har jag inte högre lön och varför ser mina arbetstider ut som de gör? Men stenen urholkas långsamt. Det gäller bara att inte ge upp. Och det gör vi inte.

Kriget mellan arbetsgivare och arbetstagare är slut, om det någonsin ens existerat. Vi arbetar för att villkoren ska bli bättre och erbjuder dig stöd genom vår kunskap och närvaro. Det gynnar båda parter; både chef och anställd, om de anställda trivs med sitt arbete, har en schysst arbetsmiljö och goda anställningsförmåner.  Det handlar inte om motsättningar, utan om att påverka och visa på hur fördelarna har effekt. Det är enklare att sträva efter samma mål om vi är många än att varje enskild ska driva sin egen agenda.

Du behöver inte tillhöra en viss partifärg eller ens vara intresserad av partipolitik. Du kanske till och med är chef? Eller student? Oavsett så är du välkommen som medlem hos oss; vårdens största fackförbund. Dessutom är vi en demokratisk förening som du har möjlighet att påverka. Hur vill du driva vår organisation?

Häng med! Tillsammans kan vi göra skillnad! För alla parter!

 

Åsa Mörner
Förtroendevald styrelseledamot Vårdförbundet avd Örebro

Filed Under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Information, Politik, Profession, Studenter, Villkor Tagged With: arbetsgivare, Arbetsmiljö, Arbetstider, Barnmorska, Biomedicinska analytiker, facket, fackförbund, Hälsa, ingångslöner, lön, motivation, Ohälsa, politik, profession, Röntgensjuksköterska, sjuksköterska, Studenter, värdering, Vårdförbundet, Varför ska jag vara med i Vårdförbundet?, Villkor

Next Page »
Avdelningsstyrelsen i ÖrebroAvdelningsstyrelsen bloggar i Örebrobloggen

Sök

Senaste inläggen

  • Ska polisen ta hand om dig när du är akut sjuk?
  • Sjuksköterska- livet som en Alladin-ask…
  • Lönekarriär till livsviktiga yrken!
  • Ut med det gamla och in med det nya
  • Varför finns det aldrig några pengar?

Arkiv

Följ oss på facebook

RSS Nyheter från avd Örebro

  • Digital mötesplats - för chef och ledare
  • Facklig grundutbildning 2021
  • Är du nöjd med din lön?
  • Välkommen till vårt digitala café
  • Webbinarium om försäkring och pension!

Inloggning för redaktörer

Logga in

rss

  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Nödvändigt
Alltid aktiverad

Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.

Ej nödvändigt

Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.