Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Rätt person på rätt plats

av Lämna en kommentar

Har du hör det förut? Vi måste effektivisera och arbeta klokt för att utnyttja resurserna maximalt. Vården pågår dygnets alla timmar. Det är viktigt att rätt person finns på rätt plats!

VEM som är rätt person, eller vilken kunskap som behövs för att kvala in som rätt person i vården är lite mer suddigt och luddigt. Men för att hålla budget och behålla verksamheter, så har rätt person på rätt platsen varit en avgörande faktor.

Så blev det ännu mer brist (på framförallt sjuksköterskor), och på pengar. Istället för att fortsätta se till att rätt person är på rätt plats, och att fokusera på villkorsfrågorna ( som verkligen behöver ses över), så ser de som bestämmer sig om efter andra alternativ.

Lösningen på bristen verkar nu vara att se över VEM SOM FÅR GÖRA VAD, och att kompetensväxla.  Vem som är rätt person är inte längre viktigt. Vad som är rätt kompetens nämns sällan eller aldrig.

Rätt person har blivit någon person.

Vi pratar inte om den bästa vården längre, utan om hur vi kan fördela uppgifter. Bocka av vem som gör vad.

Det finns redan studier som visar på vikten av kompetens. Om skillnaden i överlevnad på sjukskötersketäta enheter. Med det i åtanke känns det ännu mer bisarrt att det i Sverige talas om sjuksköterskelösa enheter. 

Jag förväntar mig möta den bästa kompetensen när jag är patient.

Vad förväntar du dig?

Ann-Sofie Gustavsson
leg sjuksköterska med specialistutbildning i anestesi

 

Vem ska ta hand om våra gamla och sjuka?

av

Om knappt 10 år beräknas vi vara 11 miljoner i Sverige. Den största procentuella ökningen står människor i åldrarna 80 år eller äldre för. Åldersgruppen 80+ förväntas vara 50 % fler än vad de är idag (källa: SCB). Anledningen är att det var stora barnkullar på 1940-talet, men även att livslängden ökar. Det är såklart något positivt att vi har en ökad livslängd. Men det medför också utmaningar. För när vi lever längre så krävs också att det finns resurser för att bemanna vård och omsorg. Och vi behöver allt mer vård och omsorg, ju äldre vi blir. Vem är det som ska arbeta med alla våra gamla och sjuka om 10 år, när vi inte kan fylla behovet av kvalificerad arbetskraft till vård och omsorg ens idag?

Kvalificerad arbetskraft. Smaka på ordet kvalificerad. Vad innebär det att vara ”kvalificerad” när man ska arbeta med gamla och sjuka? Alldeles nyligen fick jag personligen erfara vad bristen på just kvalificerad vårdpersonal innebär.

Min 95-åriga farmor, som hankat sig fram på egen hand i snart ett sekel, blev invaderad av influensavirus. I feberyran slår min farmor i golvet och blir liggandes där i X antal timmar. Som tur är så är hon inte helt ensam i världen, något som dessvärre inte är helt ovanligt, och hon transporteras till sjukhus för några dygns vätskeersättning och allmän omvårdnad. På darriga ben skickas hon hem, denna gång med ett larm till hemtjänsten om handleden.

Det dröjer inte länge innan hon tuppar av igen. Den här gången har hon dock ett larm att trycka på och efter en stund dyker hemtjänstpersonalen upp. Farmor klagar över nackvärk och kan inte komma upp från golvet eller röra på benen ordentligt. I pannan har några ilskna sår slagits upp. Blodet sipprar ner i hennes ansikte.

Kvalificerad vårdpersonal tillkallar i det här skedet på en ambulans, eller åtminstone på en sjuksköterska som kan göra en medicinsk bedömning av min gamla farmor. Dessvärre ter sig detta inte vara någon kvalificerad personal. För trots intensiva nacksmärtor och oförmåga att röra underkroppen ordentligt, så baxar personalen upp min farmor i sängen, slänger på några plåster i pannan (att det sitter ett antal hårtestar under plåstret har tydligen ingen betydelse) och åker därifrån.

När min pappa åker hem till min farmor konstaterar han omedelbart att han behöver ringa en ambulans (han har för övrigt aldrig arbetat inom vården, eller ens med människor).

Min farmor hade en fraktur på C2; en halsryggskada. Enligt ortopeden var det bara tur att hon inte blev förlamad. “Varsam hantering, tidig diagnos och tidig etablering av stabilitet i halsryggen med syfte att skydda och bevara ryggmärgsfunktioner är nyckelfaktorer för ett framgångsrikt och långsiktigt resultat”  (Internetmedicin). Den kvalificerade personalen på sjukhuset vårdade min farmor enligt konstens alla regler. Hade hon själv fått bestämma så hade hon flyttat in på ortopedavdelningen. De var helt enkelt underbara (citat av min farmor).

Vi behöver inte förflytta oss 10 år framåt i tiden för att konstatera att det är en stor ”utmaning” (läs ”kris”) när det gäller att bemanna vård och omsorg. Och det handlar inte bara om att bemanna. Vem är det som ska arbeta i vård och omsorg? Är det vem som helst? Hur mycket utbildning tror du krävs för att kunna ge adekvat vård till en människa?

Läser en av de jobbannonser till vården som ligger ute på nätet i skrivande stund:

Huvudsakliga arbetsuppgifter
– ge personlig omvårdnad och service till de boende utifrån individuella behov
– hälso-och sjukvårdsinsatser efter delegering

Vilka krav tror ni det är på utbildningsnivå?

Kompetenskrav:
– gymnasiekompetens
– erfarenhet av verksamhetsdokumentation
– datorvana

Människan är en unik, komplex individ. De människor som dessutom är i behov av vård och omsorg, antingen pga åldrande kropp eller sinne, eller de som är sjuka (eller både och) behöver persononcentrerade vård-och omsorgsinsatser. Borde vi inte kräva någon form av utbildning kopplat till människokroppen, till åldrande och till omvårdnad innan vi låter någon “ge personlig omvårdnad utifrån individuella behov”?

Vad händer när de som ska ta hand om vår gamla farmor, mamma eller bror inte har vare sig intresse eller kompetens att ta hand om människor?

Det krävs ett enormt arbete och omfattande åtgärder på samhällsnivå, för att ens försöka få bukt med krisen i vården, en kris som kommer att bli allt värre. Men det är inte bara en bemanningsfråga. Det är också en fråga om rätt kompetens.

Vem ska ta hand om våra gamla och sjuka? Vem ska ta hand om dig och mig?

Jag och min Farmor

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska och leg barnmorska

 

Hur mycket kostar din semester?

av

Solen och värmen har åter hittat tillbaka till våra kalla, gråa breddgrader. Kön av husvagnar ringlar sig mil efter mil i riktning mot Ölandsbron. Samtliga stugor, pensionat och hotellrum på Västkusten är uppbokade sedan månader tillbaka och de omdebatterade flygresorna till Medelhavet går i skytteltrafik mellan Svedala och all-inclusiveresorterna på Kreta och Mallorca. Barnen har sprungit ut på sommarlov och nedräkningen till sista veckan på jobbet har pågått länge nu.

Äntligen dags för semester! Eller….? Nja, för om du jobbar inom vården så verkar det inte alls vara en självklarhet. Och frågan är om vi ens vill det själva?

Varje år rapporteras det om kaoset som stundar inför sommaren: ”I år blir det värre än någonsin”, ”Sjukhuset går på knäna”, ”Kirurgen tvingas stänga ytterligare vårdplatser i sommar”.
Och arbetsgivarens lösning är också densamma men av varierande karaktär: X antal kronor (FÖRE SKATT) för att flytta på din semester (annars blir det att beordra!).

Arbetsgivaren ”löser” problemen genom att nyttja sin redan utmattade personal för att dölja en brist på både bemanning, attraktiva villkor och god planering. Men alla vet ju att det inte är någon lösning eftersom det resulterar i att allt fler tjongar in näsan i sjukhusväggen eller kastar in handduken och säger upp sig framåt höstkanten.

Det är ett stort samhällsproblem. Men det finns en annan problematik.

Och det är vi själva.

Hur länge kan vi fortsätta sälja vår semester utan att det får långsiktiga konsekvenser? Hur mycket är din sommarsemester värd egentligen? Budskapet till arbetsgivaren blir ju att den faktiskt är till salu. Oftast handlar det inte om särskilt stora summor heller, men det är ju lätt att locka underbetalda professioner med ett tillskott i en knaper plånbok tyvärr.

”Men om jag inte säger ok till chefens erbjudande om ”Semesterbonus” så blir vi beordrade”.

Betyder det att vi måste säga ja till något som är så urbota dumt? Borde vi inte markera att vår sommarsemester faktiskt inte är till salu? Överhuvudtaget. Och att det verkligen inte är ok att arbetsgivare och politiker fortsätter att ignorera det faktum att vården är underdimensionerad och våra professioner gravt värdediskriminerade.

När resten av Sveriges arbetstagare stänger av datorn, sätter på sig flip-flopsen och firar in sommarens ljusa nätter tillsammans med familj och vänner, som också är lediga, så återkommer samma miserabla situation VARJE ÅR för 1000-tals sjuksköterskor och barnmorskor. Varför är det ingen självklarhet att vi också ska kunna vara lediga, utan att behöva brottas med dåligt samvete över att vår frånvaro riskerar både patienters och kollegors hälsa.
Och varför gör vi inget åt det? Tycker vi verkligen det är ok att vår semester är till salu?

Åsa Mörner
Legitimerad sjuksköterska , legitimerad barnmorska

Dags att modernisera arbetstiden i vården

av

Det är mycket som är tok med arbetstiden vi har i vården.

Beredskap, kanske är det värsta i min mening. Står utanför arbetstidslagen och kan leda till väldigt mycket övertidsarbete utöver ordinarie heltids arbete som är 38,25 timmar i veckan om man jobbar alla storhelger till 40 timmar i veckan om man alltid är ledig storhelger. Som man INTE har valt själv. Man blir väldigt låst av inställelse tiden som många gånger är väldigt kort. Nattsömnen kan bli störd och skapa sömnproblem om man har beredskap nattetid.

Nattvilan som många gånger är under EU direktiven på 11 timmar inom 24/7 verksamheter där så kallade kaka turer är vanligt förekommande. Jobba till kl 22, kanske ännu lite längre för att man tvingas jobba över och sedan börjar passet klockan 7 eller ännu tidigare dagen därpå. Lägg in restiden mellan arbetspassen och nedvarvning så blir nattsömnen på tok för lite för ett hälsosamt yrkesliv.

Heltidsmåttet på 38,25 – 40 timmar i veckan i kontaktintensiva vårdyrken. Varför väljer många i dessa verksamheter att arbeta deltid och riskera bli fattigpensionärer??!! Jo, svaret man får är att man orkar helt enkelt inte. Lägg till att man många gånger jobbar varannan till två helger av fem samt inte får söka semester på helgerna. Deltid blir då lösningen med luftigare scheman som underlättar byte av pass med kolleger som ofta är enda alternativet för att kunna få ledighet för att kunna vara med på sociala tillställningar med nära och kära. Det finns test med arbetstidsförkortning, t ex Mölndals sjukhus med 6 timmar arbetstid på en operationsavdelning som fallit ut väldigt väl vad gäller medarbetarnas arbetsmiljö, ökad produktion och minskad personalomsättning.

Flextid, som många gånger döljer övertidsarbete och resursbrister i verksamheten. Har hört flera som flexar in tidigare, inte för att de behöver sluta tidigare utan för att hinna förbereda arbetsuppgifter innan patienter kommer eller dylikt. Helt galet! Flex är till för att man behöver styra arbetstiden själv och verksamheten tillåter det. Tillåter alla våra verksamheter att vi styr arbetstiden själva?

En fråga till er kära läsare, måste man byte till ett mer kontorsliknande arbete för att kunna hålla och jobba heltid ett helt yrkesliv?

 

Vid tangenterna: Nadya Lehto

Regionalt-och Huvudskyddsombud i Vårdförbundet avdelning Örebro

Som brinner för att våra medlemmar ska ha ett hållbart yrkesliv

Varför vill ingen jobba heltid?

av

 

Varför vill eller orkar få jobba heltid idag?
Vården ser inte likadan idag jämfört med när jag började för över 30 år sedan. För mig var det självklart att jobba heltid när jag började min karriär, men då fanns det övervägande deltidstjänster.

Jag fick kämpa för att komma upp i heltid. Men arbetstempot var avsevärt lägre då. Hur ofta har jag inte fått höra under årens lopp, om vi skruvar lite mer på effektivitetsknappen så producerar vi bättre. Jag anser att det är färdigskruvat.
Det måste finnas tid för återhämtning både i det dagliga arbetet och mellan arbetspassen. Idag går det i ett både på arbetet och tiden när man borde återhämta sig går åt till att jobba extra. Vem orkar med det ett helt arbetsliv.

Tankefelet är att vi gör så mycket mer med varje patient att statistiken blir helt missvisande. Den tar varken hänsyn till att information och behandling tar mycket längre tid, samt att behandlingarna blir mer och mer avancerade. Det äter tid i all verksamhet och alla inneliggande patienter är väldigt sjuka jämfört med förr i tiden.

Jag frågade en förtroendevald på en avdelning hur många som jobbar heltid och hen svarade att ingen orkar eller vill, trots att alla har möjlighet till 100 %. Och så undrar ledningen varför vi har så stor personalbrist trots att vi är fler anställda idag.

Det finns många exempel både privata och offentliga arbetsplatser där lyckats att vinna tillbaka och behålla de som jobbar kvar genom att prova andra arbetstidmodeller.
Vi kommer under kommande veckor att diskutera goda exempel och ge underlag till diskussioner som ni kan ha på arbetsplatsen om arbetsmiljö och arbetstider, då dessa hänger ihop.

Att jobba som sjuksköterska är världens bästa jobb, men inte till vilket pris som helst.

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska/Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

 

Semester Nej tack

av

Vill du ha semester?

Jag och en kollega har under en natt besökt ett antal avdelningar och pratat om arbetstider, planering inför sommaren och lön. Men det vi unisont fick med oss var att om man av någon anledning behöver söka semester en helgnatt så sök inte, för ni kommer ändå inte få ledigt.
Detta har lett till att ingen söker ledigt. Och skulle någon mot förmodan göra det så avslås den.

Jag har vänner som jobbar utanför vården och när detta kommer på tal tror de flesta att man ljuger, och kommenterar att sådan personalpolitik är ingen framgångsfaktor.

Vi pratar om personer som i de flesta fall jobbar både dag, kväll och natt, alltså dygnet runt året om och helger oavsett om det är julafton eller midsommar. Den enda ledighet man vet att man får är sommarsemestern, förhoppningsvis när övriga familjen är lediga.

Detta är en av nyckelfrågorna som måste lösas om man vill behålla sin personal. Annars riskerar vården att likna den enorma brist man lider av i storstäderna.

Våra medlemmar är kloka och inser att alla inte kan få ledigt samtidigt, men våra chefer måste vidta mått och steg för att lösa detta.
Det finns en rad lyckade försök i landet med alternativa schemalösningar som tillsammans med att arbeta för att fler medlemmar orka arbeta heltid. Få av våra medlemmar som arbetar i 24/7 verksamhet väljer idag att jobba heltid då verksamheten är alldeles för pressad.

I vissa verksamheter är personalomsättningen så stor att man aldrig kommer upp i full kapacitet då man hela tiden skolar in ny personal och därmed saknar erfaren personal. Många ställer sig frågan hur man ska orka arbeta full tid fram till pension.
För ett antal år sedan ropade vi högljutt att alla ska ha rätt till heltid. Idag finns det få som orkar arbeta heltid

Medskick till beslutande: Se till att arbetsvillkoren blir så anständiga att vi stannar kvar i vården, får lite återhämtning i form av ledigt någon helg när vi behöver. Och därtill anständig arbetsmiljö annars kommer vården förlora kampen om arbetskraften.

Bara så ni vet, ni är fantastiska alla kollegor..

Hans Nilsson
Legitimerad Sjuksköterska
Förtroendevald/Huvudskyddsombud

God jul från Skolsköterskan

av

Nu är Örebro kommun mitt uppe i budgetarbetet med hur mycket pengar som ska fördelas till skolan. Vårdförbundet är delaktiga som part i samverkan/MBL. Örebro kommun har mål för den kommunala skolan att rankas bland de 25 bästa år 2025. Det benämns Topp 25 år 2025. Det är Sveriges kommuner och landsting (SKL) som i öppna jämförelser beskriver elevernas kunskapsresultat genom ett antal nyckeltal.

Idag ligger den kommunala grundskolan i Örebro kommun på plats 165/290. 75 % av eleverna i åk 9 (Medelvärdet i riket är 76 %) har uppnått kunskapskraven i alla ämnen och 83 % är behöriga till gymnasiet.  Gymnasieskolan i Örebro kommun ligger på plats 141/290. 67 % tar examen efter 3 år.

Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa. Skolsköterskan, som är en specialistutbildad sjuksköterska ingår i elevhälsoteamet som har till uppgift att stödja elevernas utveckling mot målen; lärande, utveckling och hälsa. Om eleverna känner sig trygga och mår bra, presterar de bättre skolresultat.

Skolsköterskeresurserna i grundskolan varierar mellan 313-661 elever per heltid skolsköterska, vilket ger ett snitt på 479 elever/skolsköterska. På gymnasieskolan varierar elevantalet mellan 165 (skolsköterska på språkintroduktion) och 832 elever per heltid skolsköterska vilket ger ett snitt på 598 elever/skolsköterska. (Flera av skolsköterskorna på gymnasiet har över 700 elever/skolsköterska) Det är flera av skolsköterskorna som har både två och tre skolor att ansvara för.
Rekommendationerna från Riksföreningen för skolsköterskor, skolläkarföreningen och boken ”Elevhälsa som främjar lärande” utgivet år 2017 av forskare och leg psykolog Ingrid Hylander, samt fil dr och leg psykolog Gunilla Guvå, är att elevantalet ska ligga på 400 elever/skolsköterska. I Örebro kommun tog skolsköterskorna emot 13 000 besök av elever, utöver de rutinmässiga 7 400 hälsobesöken och de har gett ca 4 700 vaccinationer under läsåret 2016 – 2017. Eleverna vet att skolsköterskan har en högre sekretess pga. sin legitimation. Kuratorn som också ingår i elevhälsoteamet har ingen legitimation. Skolsköterskorna har en medicinsk verksamhetsplan och metodbok som stöd för sitt arbete.

Troligen kommer FN:s barnkonvention bli lag i Sverige. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att även pojkar ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet med HPV – vaccin. Det skyddar bl.a. flickor/pojkar indirekt. Det har varit ute på remiss och ligger nu hos regeringen. Kommer troligen införas under 2018. Detta kommer innebära merarbete för skolsköterskorna.

Mer än var tredje grundskola och nästan varannan gymnasieskola fick påpekande av skolinspektionen pga. brister i elevhälsan under hösten 2017. Bristerna i elevhälsan handlar om att skolpsykologer bara hyrs in vid akuta behov och elever som i vissa fall får vänta i upp till två år på utredning. Många drabbas av psykisk ohälsa och allt fler barn och unga får diagnoser som ADHD, Asbergers, autism mm.

Med de här förutsättningarna och arbetsuppgifterna beundrar jag våra skolsköterskor. De borde bli många fler och få upp sin lön rejält. De har kunskap, kompetens och resurser som inte används fullt ut i skolan. Vårdförbundet vill att skolsköterskan blir en ”medspelare” i utvecklingen till topp 25 år 2025.

God Jul och Gott Nytt År önskar jag er alla!

Christina Köhlström/Vårdförbundet avd Örebro

Julkänsla

av

Den där harmoniska, lugna och av värmeljus och glögg värmande känslan

Den där tryggt grandoftande och medmänskliga känslan

Den där mörka, men samtidigt ljusa känslan

Den där, från barndomens oförstördhets, minnesfyllda känslan

Eller den där köphysteriska känslan

Eller den där stressade känslan

Eller den där alkoholstinna känslan

Eller den där ensamma känslan

 

Vad är egentligen julkänsla? Och när kommer julkänslan för dig?

Antagligen finns det lika många julkänslor

Som det finns julfirare

 

För mig brukar den där känslan infinna sig någon gång

Mellan första advent och lucia

Oftast i form av den där varma och harmoniska känslan

Men ibland också som stressen över julklappsinköp

Och stressen över att hinna träffa alla nära och kära

Utan att själv bli så överhettad att den där positiva julkänslan förvandlas

Till något negativt

Ibland fylls känslan av alkohol

Och alldeles för mycket mat

Mat som när en ätit klart får en att må mer illa än mätt

Ibland får jag också en känsla av ensamhet

Inte alltid, men i ögonblick av tomrum

Det finns så många

Som firar jul

Ensamma

 

Några jular har varit fyllda av jobb

Och i de ögonblicken har känslan av ensamhet

Varit extra tydlig

När jag går där i vita arbetskläder och vårdar andra

Andra som inte är hemma hos sina familjer

Eller som inga familjer har

Och samtidigt är jag själv där och vill egentligen bara vara hemma

Ensamhet möter ensamhet

 

Julkänslan

Jag hatar dig

Julkänslan

Jag älskar dig

 

Marcus Folkö Müntzing
Leg. Sjuksköterska
Förtroendevald

 

Bota utmattning på semestern

av

Varje år när sommaren anländer basunerar media ut att nu är det värre än någonsin! Vården går på knäna, bemanningen är minimal och det är kris och katastrof. Kanske borde det räknas som normalt vid det här laget?

För alla vill ha ju semester. Och nästan alla vill ha semester under sommarmånaderna-juni -juli -augusti. Inte konstigt alls, det är då det är som varmast, naturen grönskar och nätterna blir ljusa. Dessutom är alla andra lediga och semestern blir ju lite roligare om man har någon att fira den med. Det finns såklart undantag. Vissa avskyr sommaren, andra kanske planerar att fly den svenska vintern när det är som kallast och mörkast. Men merparten vill ha semester på sommaren.

De flesta vet säkert att det saknas personal i vården. Det handlar dock inte om en generell brist på professioner, utan om en oförmåga att erbjuda tillräckligt attraktiva villkor från arbetsgivarhåll Under sommaren slimmas bemanningen ytterligare eftersom personalstyrkan, såklart, ska ha semester.
Varför är synen på bemanning så snäv? Borde det inte finnas tillräckligt många i personalstyrkan utan att vården riskerar att utsätta både personal och patienter för risker när det är dags för semester eller när säsongsinfluensan härjar.

Och varför är det samma visa om och om igen? Krävs det verkligen raketforskning att beräkna bemanningstäthet och säkerställa god vård och dräglig arbetsmiljö?

Jag vet att många har haft nedräkning till semestern sedan månader tillbaka. När arbetsmiljön är undermålig, fötterna värker av allt spring, tinningarna sprängs och svetten lackar i pannan så tenderar man att se fram emot att sippa lemonad i hängmattan och trycka på OFF….Men jag vet också att många är totalt utmattade när den hett efterlängtade första semesterdagen gör intåg, något som gör att delar av semestern blir en form av ”egensjukskrivning” istället för avslappning. Men semester ska inte vara en nödutlöst fallskärm för att återställa hälsan. Semester är till för rekreation, umgänge och egentid.

Attraktiva villkor innefattar inte bara hälsosamma arbetstider och god löneutveckling. Attraktiva villkor innefattar även möjligheten att kunna använda sin semester till annat än att försöka kurera utmattning genom självrehabilitering. Använder du delar av semestern som en slags självsjukskrivning?

Det är inte ok.

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och barnmorska
Styrelseledamot och huvudskyddsombud Vårdförbundet avd Örebro

Kom och köp oattraktiva villkor!

av

För att lyckas utbilda och rekrytera XXXXXX antal till vård och omsorg brukar många politiker och arbetsgivare yttra en önskan om att vi i vården ska bli lite med ”positiva”, kanske göra lite bättre ”reklam” för vården. Kan ju tyckas som ett omöjligt uppdrag om vi presenterar verkligheten som den ju faktiskt är, dvs underbemannad med överfulla avdelningar, utmattad personal och en undervärderad profession. Det är inte ett dugg svårt att sälja in yrket och professionen i sig. Men det är en helt annan femma att lura nån stackars sate att villkoren för yrket är toppen. Och det räcker ju inte att utbilda sig till sjuksköterska eller barnmorska, man måste ju faktiskt bli anställd någonstans.

Nyligen besökte jag en vårdavdelning på ett av länets sjukhus. Det är en tungt belastad enhet med stor brist på bemanning och ett ohanterligt antal patienter. Ingen direkt ljusning ses för tillfället och under ytan kokar det av oro, irritation och uppgivenhet. Inne i ett av hörnen i personalens fikarum sitter några sjusköterskestudenter och hämtar andan efter dagens intryck. Vad tänker de när de hör om hur hopplöst allt verkar?

”Vi hör det här överallt, vilket ställe vi än är på”, förklarar en av studenterna. Det är alltså inte den här avdelningen som är ”extra bitter”; verkligen ser ut så var än studenterna har sin kliniska placering. Hur påverkar det dem, vetskapen om vad som väntar dem?

De studenter jag har mött har en positiv anda och ser fram emot sin nya karriär. Men forskning visar att många upplever svår stress under studieperioden. Under det första yrkesåret är det så många som var tredje sjuksköterska som uppvisar tydliga tecken på utbrändhet. Risken för sjukskrivning är stor, visar forskningen. En av anledningarna uppges vara kraven i yrket, ohälsosamma scheman och låg lön samt att det saknas tillräcklig introduktion och handledning.

Ett år efter examen vill ungefär 10 % av de nya sjuksköterskorna lämna yrket helt. Efter fem år är det så många som 20 % som överväger att kasta in handduken. Och hur många är det egentligen som inte orkar arbeta heltid, trots att de är unga och friska?

Det finns välfungerande enheter som kan användas som goda exempel om hur man faktiskt borde arbeta för att kunna åstadkomma en förändring åt rätt håll. Men merparten av vårdens verksamheter ser inte alls ut som ett skinande, inbjudande alster från en hipp reklambyrå: ”Kom och jobba hos oss, allt är perfekt här!”

Anledningarna till att det är svårt att rekrytera och bibehålla personal inom vård och omsorg handlar inte om att yrket i sig brister eller är oattraktivt. Det handlar om otillräckligt attraktiva villkor. Och villkoren står våra arbetsgivare för. När ska arbetsgivaren börja göra ”reklam” för tillräckligt attraktiva villkor?

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska
Leg barnmorska