Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Till en superhjälte

by

Idag tillägnas bloggen alla superhjältekvinnor som lever gömda. Ni är så j__la modiga och fantastiska. Jag önskar att alla kollegor och hela vårdvärlden tar plats och står upp för er.

Tänk att du behöver lämna allt. Hem, vänner, identitet, pengar och fly. Fly för ditt liv. Att du inte kan sova hemma för att det är för farligt. Du fruktar för ditt och/eller barnens hälsa och liv. Det är många kvinnor som lever gömda i Sverige idag december 2021. Det är ännu fler fler som utsätts för våld hemma. Varje dag, året om.

Personligen känner jag stor ödmjukhet inför alla modiga kvinnor som senaste åren öppnat upp och berättat om våld i en nära relation. Om mäns väld mot kvinnor. Om övergrepp och om att leva gömd pga en våldsam partner. Ofta handlar det om barnens pappa.

Det minsta du som läser detta kan göra är att tro på dem. Sluta hitta på ursäkt för förövaren och undra om det verkligen kan vara sant. Han som är så bra. För sanningen är att du hittar förövare i alla former och från alla samhällsklasser.

Kvinnorna beskriver ofta hur svårt det är att våga söka hjälp. Om rädsla, medberoende och maktlöshet. Att inte bli ´trodd eller att inte få hjälp. Om att barnen behöver fortsätta träffa förövaren.. De beskriver att våld är mer än slag. Den finns nämligen oändligt många sorters våld, allt från fysiskt, psykiskt, socialt, sexuellt, verbalt och hot till våld med vapen. Vilket är vanligare än du tror. Lyssna på kvinnornas berättelser så kommer du inse att kreativiteten när det gäller att skada – den är bred och stor.

Det kan se fint ut utåt men vara kaos hemma. Det är sanningar som ibland är så vidriga att jag knappt vill läsa. Min önskan är att vi i vården och Vårdförbundet hjälper till med den förändringen som måste ske. Vi behöver tro på de som utsätts för våld. Alltid tro på kvinnan. Aldrig skuldbelägga kvinnan.

Vad har det med vården att göra tänker du ? Och vad f-n har det i örebrobloggen att göra? Eller tänker du – yes äntligen tar vi upp det viktigaste av alla ämnen just nu. Jämställdhet. Trygghet. Allas lika värde. Mäns våld mot kvinnor.

För det första är 90 % av medlemmarna i Vårdförbundet kvinnor så troligtvis finns det många som utsatts. Dessutom arbetar vi i vården och träffar kvinnor och barn som är utsatta, drabbade och t om lever gömda.

Jag önskar att det sker en förändring i kunskap om hur vi möter dessa kvinnor och barn. Jag följer en del eldsjälar, sidor och föreningar på sociala medier och inser att vi i vården kan bli bättre. Tänka till i bemötande. Lyssna, fråga och tro på den som berättar. Se till att prata ostört. Ge möjlighet att komma tillbaka eller ge kontaktvägar. Förstå att det kan ta tid att lämna och tid att våga berätta.

Om någon söker vård som lever gömd kan jag garantera att kvinnan inte lever gömd för att det är roligt. Eller för att hon vill. TRO PÅ HENNE. Bemöt med respekt. Och för guds skull säg aldrig ” varför lämnade du inte tidigare” eller ”måste du leva gömd”? Se till att INTE röja identitet och ha rutin för det. Jätteviktigt!

Min önskan:
Jag önskar att alla skapar rutiner på arbetsplatsen och går utbildning om våld i en relation och mäns våld mot kvinnor. Jag önskar att ingen mer kvinna eller barn som skadats eller dör pga #mänsvåldmotkvinnor. Jag önskar att min dotter och hennes vänner växer upp i en värld där det inte behövs skyddade boende – för kvinnor och barn. Jag önskar att du som läser bloggen inser att det är vi som behöver stoppa detta – tillsammans.

Och till alla er superhjältar önskar jag en fin och trygg jul.

Ann-Sofie
Mamma. Leg sjuksköterska. Medmänniska.

Tips att följa. Tips att läsa.
Instagram : @gomda.kvinnor @ninarungs @unizonjourer
Eklund Pia ”Vi bryter Tystnaden”
Gartéus Madeleine ” Jag var hon : tio berättelser från kvinnor som överlevde

Varför ska vi ha en Internationell Mansdag? Räcker inte de övriga 364 dagarna?

by

Patriarkatet. Manlig dominans. Kvinnoförtryck.

Mannens dominans över det kvinnliga könet har pågått en evighet.
Det är ju inte särskilt svårt att förstå varför Internationella Kvinnodagen behövs. Men varför en ”Mansdag” egentligen? De har ju typ 364 dagar om året i alla fall.

Men i min ögon så är den Internationella Mansdagen minst lika viktig som Internationella Kvinnodagen.

Den här dagen är till för att sätta fokus på mäns hälsa. Män söker inte vård eller hjälp i samma uträckning som kvinnor, särskilt vid psykisk ohälsa. Det är också fler män som skadas eller dör i olyckor. Män har även större risk för att hamna i missbruk och 70% av alla självmord i Sverige begås av män.

Det manliga könet är inte starkare än det kvinnliga. Inget kön är starkare än det andra.

Internationella Mansdagen är också en dag för att lyfta manliga förebilder. Och ni är många! I alltfler forum syns manliga influencers som faktiskt driver sina konton på Instagram, Twitter och Facebook för att visa problematiken med det förlegade mansidealet och uppmärksammar skevhet och brister i sociala normer och synliggör ojämlikheter i samhället.

För det är ett faktum att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som måste förändras. Det är ett problem att normen hyllar maskulina makthierarkier med en socialt konstruerad maskulinitet. Hur ska en ”man” vara? Vad är en ”man” och vad är ”manligt”?

Hur du ska vara för att anses manlig grundläggs redan under uppväxten. Vi förknippar vissa färger, känslolägen såsom ilska och att vara tuff och osårbar med manlighet. Att gråta och visa känslor tillhör det ”andra könet”. Maskulinitetsnormen är också en bidragande orsak till att män inte söker vård och stöd i samma utsträckning som kvinnor och en aggressiv, ”maskulin” körstil bidrar till fler trafikolyckor.

Hur vore det om vi istället kunde låta alla få växa upp till att bli den människa som de egentligen vill vara. Oavsett vem eller vad du identifierar dig som.

Vi behöver fler manliga förebilder. Fler som kan stå upp mot de skeva ideal som finns och fler som kan motarbeta ojämlikheten i samhället. Idag, på Internationella Mansdagen och alla andra dagar om året, så lyfter vi en ny typ av manlig förebild. Nu enas vi i kampen om jämställdhet! Visst hänger du med?

Åsa Mörner

Är det någon skillnad på en samhällsfarlig strejk och en samhällsfarlig brist?

by

Sedan början av sommaren så har våra danska sjuksköterske- och röntgensjuksköterskekollegor strejkat för att få bättre villkor. Precis som här hemma i Svedala så är den starkt kvinnodominerade professionen gravt undervärderad och har en alltför pressad arbetsmiljö. Men dansk media har haft mer fokus på fotbolls-EM och OS än att en av landets samhällsbärande yrken desperat ropat efter förbättrade villkor, trots att stödet från befolkningen är stort. Och nu tar den danska regeringen fram ett lagförslag som omedelbart stoppar strejken. WTF?!

Motiveringen till den danska regeringens mindre moderna påhitt är att konsekvenserna av strejken blivit så pass allvarliga för hälso- och sjukvården att det ”krävs ett ingripande.” Antar att de menar att det alltså är samhällsfarligt att inte ha tillräckligt många av dessa yrkesgrupper i tjänst?

Och det är ju svårt att argumentera mot det. Självklart drabbas samhället av att det inte finns tillräckligt många sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som kan undersöka och behandla patienter. Men något som faktiskt går att argumentera emot är varför så pass viktiga yrken; yrken som uppenbarligen är så oumbärliga så att regeringen måste gå in och stoppa en strejk, inte värderas högre? De är ju så oumbärliga så att det krävs ett särskilt (medeltida) lagförslag för att få dem att återgå i tjänst till och med?

Legitimerade yrken i vården får inte strejka på samma sätt som exempelvis busschaufförer eller snickare får göra. Det är samhällsfarligt. Men vad innebär egentligen en samhällsfarlig avsaknad av exempelvis sjuksköterskor inom vården?

När de danska sjuksköterskorna strejkat under sommaren så har planerade operationer ställts in, något som enligt den danska regeringen kommer att ta flera år att komma ikapp. Är det inte samhällsfarligt att ha sådan brist på sjuksköterskor i verksamheterna så att vårdköerna växer, behandlingar ställs in eller flyttas fram och akutmottagningar och vårdavdelningar är överfulla? Ungefär som vi har det rent allmänt alltså, även utan strejker?

Nej, vi får inte strejka så att det blir ”samhällsfarligt”. Men våra villkor fortsätta vara usla, något som i sin tur lett till en vårdkris som tycks bli allt djupare och djupare. Det är inte bara här i Sverige eller i vårt grannland Danmark som situationen ser ut så. Kvinnodominerade vårdprofessioner är gravt undervärderade i stort sett överallt.

Sjuksköterskelönerna i Danmark ligger 15-20 procent lägre än andra yrken med motsvarande utbildningsnivå och enligt arbetsmarknadsforskare så riskerar nu Danmark, precis som i Sverige, att förlora ännu fler sjuksköterskor. Men det är tydligen inte samhällsfarligt?

Tänk om den danska regeringen istället skulle hävdat att det var samhällsfarligt av arbetsgivarparten att inte erbjuda bättre villkor? Kunde de inte fixat fram ett sånt lagförslag istället?

Är det någon skillnad på en samhällsfarlig strejk och en samhällsfarlig brist?

Åsa Mörner, legitimerad sjuksköterska, leg barnmorska

Historisk anekdot: Vi har faktiskt en sån här liknande gammal ful händelse från vår egen svenska historia också. 1951 kräver dåvarande fackförbundet för sjuksköterskor, Svensk sjuksköterskeförening (numera vårt professionsförbund) stora löneökningar, eftersom yrket, även då, var gravt undervärderat, vilket också hade lett till massuppsägningar i protest. Riksdagen kallades då in akut in under sommaren för att besluta om en ”tjänstepliktslag för sjuksköterskor”. Lagen antogs dock aldrig. Men det var först 1966 som sjuksköterskor fick konflikträtt, dvs rätt att strejka. Så länge det inte blir samhällsfarligt…vad nu det är…

Hejja Sverige. Hejja jämställdheten.

by

Idag spelar svenska damlandslaget i fotboll OS-final.

Men var är flaggorna och hejjaropen, storbildskärmarna på uteserveringarna, sverigetröjorna och de megastora rubrikerna. Hallå – det är OS–final!

När det var dags för OS 2012 i London såg min familj svenska damlandslaget på Arlanda. Barnen var nyfikna och undrade vilka de var. Damlandslaget flög reguljärt till London. Ryktet på Arlanda var att herrlandslaget flög i eget plan. Sant eller falskt? Jag vet faktiskt inte men jag såg dem i alla fall inte i avgångshallen. Familjen hade en lång diskussion om idrott och orättvisa i vår familj, om att det är olika förutsättningar i olika sporter och pga av kön.

Bild pixabay

Idag är det OS–final. Svenska damlandslaget i fotboll spelar final och det är stort. Fotboll för damer har faktiskt bara varit en Olympisk gren sedan 1996. Det är 100 år mindre än herrfotbollen som fanns med redan vid OS starten 1896.

Oavsett hur det går, oavsett om du gillar idrott eller inte gillar idrott kan vi kan enas om att det är en fantastisk prestation. Det är också självklart att det sänds på TV. Det är självklart att många tittar och hejjar.

Men vad har OS och damfotboll i en facklig blogg att göra? Fackligt arbete har många likheter med damfotbollens kamp. Uthållighet, tidsaspekt, jämlikhet och villkor ( pengar ). Och att det krävs att några går före om det ska ske en förändring.

Kvinnor har kämpat för rätten att spela fotboll, att idrotta och för lika villkor sedan damfotbollen etablerade sig i Sverige.  De kämpar för att kunna leva på sin idrott, att utveckla sporten och att kommande generation tjejer ska se detta som självklart.

Handen på hjärtat kämpar de fortfarande, för villkor och att få lika förutsättningar som de män som spelar fotboll på samma nivå. Men det har skett och det sker förändring. En liten förändring i taget, ett steg i taget. Idag är många av de svenska damlandslagsspelarna proffs och försörjer sig på att spela fotboll även om det finns mycket att önska gällande lön.

(En snabb googling visar att den bäst betalda manliga fotbollsspelaren i världen tjänar ca 53 miljoner dollar/ år, den bäst betalda kvinnliga spelaren tjänar 500 000 dollar/år).

I tidsperspektiv:

  • 1896 Första OS. Fotboll för män finns det som en gren.
  • 1900. Den första kvinnan deltar i ett OS
  • 1996 Damfotboll är för första gången med i OS
  • 2012 Alla länder tillåter kvinnliga deltagare
  • 2016 Drygt 45% all samtliga OS deltagare är kvinnor
  • 2021 Sveriges damlandslag spelar OS final.

Det finns en bit kvar till att kvinnor i Sverige kan leva på att spela fotboll, men vi har ändå kommit ett litet, litet steg påväg. Damlandslagets OS prestation kommer hjälpa till.

Idag spelar DAMLANDSLAGET OS–final! Hejja!

Ann-Sofie Gustavsson
avdelningsordförande
Svensk damfotbollssupporter

När blåmärken inte syns

by

” Men förstod du inte att hon misshandlats”?

Ett glasklart minne från min inskolningsperiod som ny anestesisjuksköterska. Jag hade tillsammans med erfaren kollega lämnade en patient på uppvakningsavdelningen. Min kollega, som var patientansvarig nämnde det som i förbifarten till mig. Tydlig och trolig skada av misshandel.

Jag var 26 år och kände mig som ett frågetecken. Jag hade inte haft minsta misstanke och hade dessutom ingen aning om vad vi skulle göra nu. För mig blev det en första ögonöppnare. Jag letade riktlinjer (minns att jag vid det tillfället inte var helt nöjd med svaret).

Alla skador och blåmärken kommer inte från olyckor. Vissa blåmärken syns inte alls. Misstankar om våld nämns inte alltid vid en ”rapport”. Jag insåg att jag som legitimerad sjuksköterska har ett jättestort ansvar (som varken skolan eller livet hade förberett mig för).

Som anestesisjuksköterska har varningsflaggor hissats med jämna mellanrum. Jag mött patienter där anhöriga vägrat lämna det preoperativa rummet. Jag har sett hur barn har en märklig relation till vårdnadshavare. Jag har mött blivande föräldrar då jag redan innan kejsarsnittet känner oro för familjens (kvinnan och barnets) framtid.

Jag har upptäckt tydliga blåmärken runt hals vid sövning. Jag har sövt vid undersökning för misstänkta övergrepp. Jag har träffat patienter med konstiga frakturer och märkliga historier om hur skadan inträffat. Jag har mött de som öppet varit rädda för någon i sin närhet. Jag har tillåtit vänner och anhöriga att tolka (= enligt mig själv ett dåligt beslut). Jag har träffat hotfulla anhöriga och känt ensamheten i att behöva hantera dem under utsatta tider på dygnet.

Kunskapsluckor om våld i relationer och att vi inte pratade om det på min arbetsplatsen har såklart påverkat hur jag hanterat flaggorna. Jag har ärligt talat också haft en naiv inställning att det inte är så vanligt som det faktiskt är.

Jag hoppas fler arbetsplatser har tydliga rutiner idag, men tycker ändå att det är superviktigt att ta upp det här. Jag vill att du tänker till. Att du vågar fråga. Att vi förändrar tillsammans – för i ett möte med vården ska man känna sig trygg och sedd.

När du träffar en patient (eller en kollega) där något ”inte stämmer” vad gör du då? Vågar du fråga? Om personen är modig att berättar, tror du på berättelsen utan att skuldbelägga? Om personen nekar och du ändå misstänker – vågar du fråga igen?

Det kan faktiskt rädda liv.

Faktum är att enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör våld i nära relationer ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till både psykisk och fysisk ohälsa. Våldet har även dödliga konsekvenser. I nära nio av tio fall av dödligt våld i nära relationer i Sverige är offret en kvinna.

Under pandemin har våldet eskalerat. Nedstängda arbetsplatser, hemundervisning och ökad arbetslöshet har gjort att våldet synts allt tydligare. I media och via sociala medier möts jag  dagligen av artiklar om våld och brottsoffer.

Jag läser både i media och via mina sociala medier om skyddat boende och om hur svårt och isolerat det är att leva gömt från en förövare. Emellanåt smyger det sig in frågor om vården från de som lever på flykt ( = ”skyddat”). Hur gör jag när jag söker vård, Hur skyddar jag mig, min identitet, min boendeplats och mitt barn. Hur hämtar jag upp läkemedel utan att det syns i systemet. Varför kan jag inte ta del av högkostnadsskyddet?

Hur har ni det på din arbetsplats? Ställer ni rutinmässigt frågan om våld? Finns det rutiner för misstanke om våld. Får ni utbildning i ämnet? Har ni riktlinjer för att skydda de som lever med skyddad identitet? Har ni inte rutiner om detta så är det dags att skaffa det.

Vi har ett stort ansvar i vården.
Du kan göra skillnad och rädda liv med mod, tid och klokt bemötande.
Våga fråga och våga fråga igen!

Länk till tips om hur du kan ställa om våld.
Länk till information om olika typer i våld i nära relationer.
Länk till En annan pandemi – tidigare Vårdförbundsblogg om ämnet

Ann-Sofie Gustavsson
avdelningsordförande Örebro
anestesisjuksköterska

Innan graven

by

Ni vet kommentaren ”men pengar gör ju ingen lyckligare” skapar en storm i mig. Går det ens att jämföra pengar och lycka? Min personliga åsikt är att pengar underlättar livet. Lönen påverkar din pension.

Pension är enligt undertecknad en av Sveriges viktigaste jämställdhetsfrågor. Pension handlar nämligen om inkomst och livslön. Det är en genusfråga, villkorsfråga, kvinnofråga och demokratifråga.

Faktum är att din inkomst under yrkeslivet, från första jobbet till din sista lönecheck, är pensionsgrundande. Med andra ord är lönen jätteviktigviktig, från vaggan till graven.

För alla som har förmånen att fira många födelsedagar blir det så småningom dags för pension. Det är såklart en förmån i sig att få bli gammal, men jag vill inte diskutera är hälsa eller ålderdom. Jag vill prata systemet för pension. Jag vill lyfta begreppet fattigpensionär. Ett ord som kom i ropet när pensionssystemet försämrades. Idag grundar sig pensionen nämligen på livsinkomst ( inte på de bästa inkomståren). Jag vill att DU läser och tänker till.

Men vilka är alla fattiga pensionärer i Sverige och vem blir en ”fattigpensionär? Är det lata människor som aldrig arbetat? Är det de som skolkat hela tiden eller de som inte kan förhandla lön? Är det något som pensionärer bara säger för att de inte har råd att resa utomlands flera gånger om året? Eller?

”Det krävs en månadsinkomst på drygt 32 100 kronor för att pensionen inte ska hamna under fattigdomsgränsen. Pensionen blir då – efter 40 års arbete – 13 630 kronor i månaden”. Fattigpensionär är med andra ord de som knappt har råd med bostad och de har ofta arbetat ett helt yrkesliv.

Det går inte att ta upp pension i en facklig blogg utan att nämna tjänstepension. Hur mycket du får i tjänstepension (den del som sätts av från arbetsgivare med kollektivavtal) kan enklast förtydligats via pensionsmyndighetens beräkning. Enlig pensionsmyndigheten sätts ca 4,5% av lönen av till tjänstepension  om du tjänar upp till 42 625 . Tjänar du mer sätter de av 30%.

Läs det igen. Säg orden högt.
Vid inkomst under 42 625 sätter arbetsgivaren av 4,5% till tjänstepension. Tjänar du mer sätter de av 30 %. Det behövs inget matematiskt snille för att se och förstå skillnaden.

Närmar du dig 46 000 i lön tjänar du idag på att löneväxla (byta ut bruttolön mot pension). Vilket blivande fattiga pensionärer helt klart inte haft möjlighet att göra. Vilket få av Vårdförbundets medlemmar har möjlighet att göra. Så fattigpensionärerna hittar du bl.a i Vårdförbundets yrkesgrupper. Akademiskt högutbildade personer som arbetat ett helt yrkesliv. Många är kvinnor som arbetat deltid för att hantera livspussel och familj.

Så jag hoppas du hänger med mig i jämställdhetstanken. Pension är en jämställdhetsfråga. Att öka livslön, din inkomst under yrkeslivet är jätteviktigt. Att pratat pension och förändra system är livsviktigt. Vi behöver hjälpas åt att sätta fokus på lön, löneutveckling och på pensionsfrågan.

Avslutningsvis vill jag prata pension och demokrati. Politiskt hanterar pensionsgruppen pensionsbeslut. Gruppen består av representanter från sex blocköverskridandepartier ( S, L, M, Mp, Kd, och C) som gemensamt ”värnar om pensionssystemet”. För att få till en förändring behöver alla representanterna stå bakom förändringen och samtliga har veto. Så hallå – pension kan idag inte ens bli en valfråga. Kanske dags att förändra det också?

Fakta – Kvinnors pension är idag i snitt 31 % lägre än männens
Fakta – Vid inkomst över 42 625 i månaden ökar din tjänstepension
Fakta – Vid inkomst som närmar sig 46 000 kan du löneväxla
Fakta – Livslönen för Vårdförbundets medlemmar behöver öka

Slutligen lite frågor att klura på när du har svårt att sova:

  • Varför hålls Vårdförbundets yrkesgruppers löner alltid under gränsen för avsättning av bra tjänstepension?
  • Varför hålls vissa ( oftast kvinnodominerade) yrkesgruppers löner alltid under gränsen för att kunna löneväxla?
  • Håller Sverige medvetet nere löner för kvinnodominerade yrken för att slippa högre pensionskostnader?
Fotograf Ulf Huett

#rimligpensionåtalla #tackamedlön #lönheladagen

Ann-Sofie Gustavsson
Legitimerad sjuksköterska specialistutbildning anestesi
Ordförande Vårdförbundet Örebro

Varför är det inget snack om att snabbutbilda elektriker till ingenjörer?

by

I åratal så har vi stått på barrikaderna och basunerat ut att det inte håller längre, att vården befinner sig i en djup kris och att vi inte längre kan garantera patienterna säker vård i rätt tid. Vi har också varit nästintill övertydliga med varför det har blivit så här och gett massvis med förslag om hur krisen ska avvärjas. Men budskapet har uppenbarligen inte gått in.

Det kom som ett slag i ansiktet. Regeringen föreslår ett ”snabbspår” för att utbilda undersköterskor till sjuksköterskor. Varför kommer det aldrig ett sånt förslag när det handlar om manligt dominerade professioner? Kan man snabbutbilda elektriker till ingenjörer?

Precis som elektriker, så är undersköterskor en otroligt viktig profession. Men det är en helt annan profession än sjuksköterskor. De arbetar inom vården, absolut. Men det gör ju läkare också. Är det dags för ett snabbspår för sjuksköterskor som vill bli läkare?

Skulle inte tro det.

Varför är det så svårt att begripa att det egentligen inte är brist på sjuksköterskor? När ska våra makthavare fatta att det är brist på tillräckligt attraktiva villkor. Och när ska de få in i sina skallar att den ENDA lösningen handlar om att förbättra villkoren och värdesätta den unika kunskap och kompetens som legitimerade sjuksköterskor har?

Men våra makthavare tycks vilja göra allt för att undvika den självklara lösningen. Istället för att öppna skattkistan och investera i sjuksköterskeprofessionen, så vill man alltså, inte bara riskera patientsäkerheten. Man vill också riskera att skapa ett A- och ett B-lag inom själva sjuksköterskeprofessionen, där A-laget kan glänsa med en fullvärdig akademisk examen och därmed rätt förutsättningar för att kunna utöva sin kunskap på ett tryggt och säkert sätt. Medan B-laget endast har en förenklad, kortare och därmed mindre förankring i akademin än vad A-laget har. Vad konskevensen av det blir för patienterna vill jag knappt tänka på.

Sjuksköterskeprofessionen är starkt kvinnodominerad. Och precis som med de flesta andra kvinnodominerade akademiska professionerna i världen, så är yrket gravt undervärderat. Löneutvecklingen är skamligt låg, arbetstiderna är ohälsosamma och tempot är slitsamt. Är det konstigt att så pass många lämnar yrket eller avslutar utbildningen?

Här finns en chans att visa att Sverige verkligen satsar på jämlikhet. Men istället drar regeringen till med ett förslag, som inte bara känns som ett slag i ansiktet, utan som dessutom spär på den värdediskriminering som vi haft sedan Juraperioden. Och jag som trodde Sveriges regering strävade efter att vara feministisk. Det här förslaget visar på den totala motsatsen. Istället för att ta chansen och äntligen satsa på att förbättra villkoren för sjuksköterskor, så kläcker man ur sig ett förslag som visar på stor okunskap om både professionen, akademin, och patientsäkerheten. För att inte tala om att totalt ignorera kvinnodominerade yrkens kamp om att äntligen värderas rätt.

Gör om och gör rätt, en gång för alla!

Åsa Mörner

Legitimerad sjuksköterska, legitimerad barnmorska

#geossrättvillkornu

Lucka nummer 10. Feminist, javisst

by

Är du feminist? Javisst säger jag. Vad menas med det då? Ursprungligen menades det som en målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män, men man måste väl egentligen mena tvärtom också. Fast i världen är det ju oftare män som har fördelen tror jag.

Vårdförbundet säger ofta att det är en kvinnofälla att lönerna hålls ner, att din (oftast kvinnliga) arbetskamrat går ner i arbetstid för att ”rodda” runt familj( kanske också för att orka jobba kvar på arbetsplatsen) mm, vilket i sin tur visar sig i pensionskuvertet. Varför har våra professioner endast en löneutveckling på ca 10 000 kr från början av arbetslivet till slutet… varför har mer ”manliga yrken” med liknande utbildningsnivå en mycket större?

En föreläsning jag var på berättade att det är jättesvårt att få en kvinnlig ”expert” att uttala sig i media även om hon kan sitt ämne medans män gärna uttalar sig. Varför? Tror inte kvinnor på sig själva? Tror män för mycket på sig själva ha ha?

Kvinnor har oftare en högre utbildningsnivå än män men ändå är den genomsnittliga inkomsten lägre! Hur kommer det sig? . Vissa artiklar pekar på att kvinnor med gymnasieutbildning, tjänar mindre än män utan gymnasieutbildning. Många av de mer ”kvinnliga” yrken är dåligt betalda.

Enligt universitetskanslerämbetets rapport 2019 var 60% av de som började studera på universitet och högskolor i Sverige 2017/2018 kvinnor. Sen slutför de också sin utbildning i högre grad än männen. Stadsministern sa i en intervju jag hörde att skolan inte är anpassad för pojkars behov numera och vad vet jag, jag har inga barn… Men jag tror inte skolan någonsin anpassats för flickor utan många gånger har flickor anpassat sig…

Inte så juligt innehåll kanske men viktigt. Lika lön för lika arbete heter det ju. Och samma möjligheter ska vi väl ha oavsett om du är man eller kvinna, sen önskar jag mig av tomten att arbetsgivaren ser och lever upp till vårt avtal om att vi ska ha en löneutveckling under HELA vårt arbetsliv. Då kanske vi kan få en ok pension också!

Jag önskar er alla en jämställd God jul!

Helena Nyrén
Vårdförbundet avdelning Örebro

Kom och se biofilm med avdelning Örebro

by

Snart är det dags för Vårdförbundets årliga biokväll. Den brukar vara mycket uppskattad och den här gången bjuder vi på en förhandsvisning av filmen ”En kvinna bland män” samt popcorn och dricka. Innan filmen börjar ger vi dessutom information om aktuellt läge om vårt uppsagda löneavtal.

Torsdagen den 28 februari är det dags för Vårdförbundet avdelning Örebros årliga biokväll. Den här gången blir det en exklusiv förhandsvisning av filmen ”En kvinna bland män” som handlar om advokaten Ruth Bader Ginsburg som driver ett banbrytande fall som helt kan förändra hur domstolarna ser på könsdiskriminering i en tid då kvinnor inte fick plats i det mansdominerade amerikanska rättsväsendet.

Idag är Ruth Bader Ginsburg en av den amerikanska högsta domstolens ordinarie domare och filmen som vi ska få se bygger på verkliga händelser från hennes tidiga karriär.

Vårdförbundet bjuder dessutom på popcorn och dricka till filmen och innan filmen startar kommer vi att berätta och ge information med fokus på det löneavtal Vårdförbundet sagt upp.

Du anmäler dig via portalen för aktiviteter och utbildningar.

Välkommen!

 

En regeringsutredning ska förespråka framsteg, inte bakåtsträvande!

by

Det har inte alltid varit en självklarhet att kvinnodominerade professioner ska ha en akademisk utbildning för att ”badda pannor, passa ungar och lära ut alfabetet”. Universitetsvärlden har tillhört en liten manlig maktelit som värnat om de traditionella värderingarna om vad som är akademiskt och vad som inte är det. Om det nu vore så att vi bara baddar pannor, tömmer bäcken och fluffar kuddar…..

När Emmy Rappe drog igång sjuksköterskeutbildningen på 1860-talet så tog det inte lång stund innan du var färdigutbildad och kunde kalla dig för sjuksköterska. Och specialistsjuksköterskor var det inte tal om. Men i takt med vårdens utveckling så förändrades kraven på professionen och specialisering blev ett krav inom allt fler områden. Och fler borde det bli, om vi följer utvecklingen. I alla fall om man lyssnar till forskning vetenskap och framsteg.

Men nu har det kommit en utredning som vill att vi ska gå bakåt istället för framåt.

Vi har fått armbåga oss fram för att kunna ta plats. Stridit, kämpat, svettats. Idag har vi nått dit. Våra yrken har en tydlig akademisk förankring. Studierna för att bli specialist ligger på s.k avancerad nivå och ger en magisterexamen i omvårdnad.

Vården har gått framåt. Professionen har följt med. Men nu ska vi alltså backa?!?

Är det någon som verkligen kan anse att den regeringsutredning som nyligen presenterats angående framtidens specialistsjuksköterskor har framåtanda och representerar vårdens enorma framsteg?

Utredningens ”lösning” på hur framtiden vård ska utvecklas är att vi ska backa, dvs strimla sönder den akademiska förankringen som vi kämpat oss till, istället för att gå framåt. Vi ska också skala bort 8 av 11 specialistinriktningar, trots att vården blir alltmer specialiserad och därmed också kräver allt högre specialistkunskap. Hur kan någon tycka att det är framtiden?

Vi har kämpat. Kämpat hårt för att uppnå den akademiska nivå som vi befinner oss på idag. Vi har armbågat oss fram för att försöka uppnå respekt för vår kunskap och vår profession. Men den här utredningen är som ett slag i ansiktet, en kalldusch, en knytnäve i magen.

Vi är inte beredda att gå bakåt. Vi vill framåt! Borde inte våra beslutsfattare också vilja det?

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska, leg barnmorska, universitetsadjunkt.