Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Lucka nummer 6. Vinster med god arbetsmiljö

av Lämna en kommentar

Den fjärde december hade vi temadag för förtroendevalda och chefer. Föreläsare var Anders Johrén från Nycketalsinstitutet.

Genom diagram, pilar och spännande inspel gav han oss en både tydlig, intressant och givande föreläsning om arbetsmiljöns betydelse för en verksamhets förmåga att prestera bra resultat. Det blev också tydligt vad dålig arbetsmiljö kan kosta i form av sjukskrivningar och hög personalomsättning.

Anders visade tydligt hur viktigt det är att planera långsiktigt och klokt för att bibehålla hög kapacitet.

-Hur ska detta då uppnås-det kostar ju att vidareutbilda och rekrytera rätt kompetens.

Lösningen för framförallt kunskapstäta verksamheter är att rekrytera de med rätt utbildning, ha en bra introduktion, arbeta för en arbetsmiljö som gör att medarbetarna vill stanna kvar och ge utrymme för kompetensutveckling.

För att visa på motsatsen och vad det kostar visade Anders på vad sjukskrivningar kostar och hur dyrt det kan bli med en dålig arbetsmiljö.

Mina tankar efter föreläsningen är:

Kvalitén i introduktionen och bra struktur i verksamheten som ger en bra arbetsmiljö är helt avgörande för en verksamhets förmåga att prestera ett gott resultat.

För vårdens verksamheter handlar det mycket om att kunna rekrytera och behålla rätt kompetenser och att varje chef inte har många medarbetare.

Det står inte personer med våra kompetenser och knackar på dörren!!

Om arbetsgivaren inte arbetar för en god arbetsmiljö kommer det att påverka hela vården och patienterna negativt.

 

Vill tacka alla ni förtroendevalda och chefer som gjorde att det blev en mycket bra dag!

Önskar er alla en God Jul och ett gott nytt år!

Karin Nordén Persson
Regionalt skyddsombud och Huvuvdskyddsombud

Varför ska man arbeta som chef?

av Lämna en kommentar

När jag blev avdelningschef i regionen hade jag tankar att jag vill arbeta med att göra min enhet till den bästa, mest attraktiva arbetsplats, och bra för såväl medarbetare som patienter.

Inte för jag är unik, den tanken tror jag de flesta som kliver på ett chefskap har! Men så kommer vardagen och det där med verksamhetsutveckling… nej idag fungerar det inte, någon är sjuk… men imorgon ser det ut som det ska fungera, OM inte hen fortfarande är sjuk, då kan det bli nästa vecka.

En verksamhet utan verksamhetsutveckling och kvalitetsarbeten stannar av. Världen utanför snurrar så fort, så fort och då måste vi hänga med. Blev vi chefer för att ”släcka bränder”, oändlig rekrytering, hoppa in i verksamheten då det fattas personal mm mm eller arbeta för att utveckla vården för våra patienter, påverka(bestämma), och förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare?
När inte chefer hinner med att jobba med det som jag tror många sökte sig till ledarskapet för, så anställs det vårdutvecklare.
Och det är ju bra att det fortsätts att utveckla vården men jag tror att vi behöver titta på om chefer gör rätt saker. Jag är orolig ibland att 1:a linje cheferna försvinner och slutar så fort, de arbetar inte kvar längre än sina 4 år som de har sitt förordnande om vi(regionen och personalen) har tur. Ibland kliver de av före det, då de anser att arbetsmiljön och villkoren är omöjliga att leva upp till, och en inte så mycket bättre lön, sen får chefer inte heller skriva upp övertid eller flexa.

Jag önskar att arbetsgivaren vore mer rädd om 1.a linjens chefer. De har en viktig roll, en stabil och trygg chef ger en stabil och trygg grupp och arbetsplats. Det är nu två år sedan jag klev av mitt chefsuppdrag efter nästan 10 år(6+4) och jag saknar mina medarbetare nästan varje dag! Ni vet vilka ni är <3

Och ni som funderar på ledarskap och chefsuppdrag, bli inte avskräckta!  Det är jätteroligt och utmanande. Man lär sig mycket, både om sig själv, andra och att arbeta i en politiskt styrd organisation. Vi måste jobba för bra villkor för alla, inte bara våra medarbetare utan cheferna behöver ha mandat att kunna bestämma och styra verksamheten.
Vara lönesättande chef utan att HR ”petar”, ha utrymme att medverka, påverka och samverka! Chefer lyfter ofta arbetsmiljöproblem som rör medarbetarna men glömmer sin egen arbetsmiljö och villkor. V

Vårdförbundet arbetar ständigt med villkorsfrågor för såväl ”vanliga” medlemmar som chefsmedlemmar. Man ska inte behöva byta fackförbund bara för man blir chef. Vårdförbundet kan vården och har ingångar i alla samverkans forum. Det tycker jag är viktigt!

 

Helena Nyrén

Fd 1a linje chef

Numera förtroendevald/ chefstöd, Vårdförbundet avd Örebro,

Varför förtroendevald?

av

Jag heter Johanna Dahlèn och arbetar som anestesisjuksköterska på ANIVA kliniken på USÖ. Jag är också förtroendevald och skyddsombud.

Jag har fått några frågor om varför jag tycker det är kul att vara förtroendevald.

Har du några fackliga hjärtefrågor?

Vården idag har förändrats sedan jag var nyexaminerad sjuksköterska 2006. När jag blev medlem var det för att vara en del av kollektivet och en vision om att tillsammans är vi starka. Som specialistutbildad anestesisjuksköterska idag ställs det höga krav på att arbeta effektivt, patientsäkert och evidensbaserat. Att effektivisera och utöka patientflöden kan innebära patientsäkerhetsrisker och en försämrad arbetsmiljö och det är mina hjärtefrågor idag. En tredje och ytterst viktig och aktuell fråga är lönen. Om arbetsgivaren inte tydligt visar upp en plan för lönerevisionen 2020 så riskerar de att förlora yrkesskickliga medlemmar i patientnära arbete. Att satsa på nyutexaminerade räcker inte.

Hur gör du för att synliggöra uppdraget som förtroendevald?

Jag välkomnar både medlemmar och ickemedlemmar till samtal så fort tillfälle ges. Det är genom samtal viktiga frågor kan synliggöras och jag som förtroendevald kan prioritera bland ämnen som medlemmarna vill lyfta.

Arbetar ni tillsammans med arbetsgivaren på er klinik i vissa frågor?

Det finns samarbete mellan arbetsgivaren och förtroendevalda. Förtroendevalda på kliniken blir inbjudna av första linjens chefer till samtal. Där får vi som förtroendevalda tycka till och ha synpunkter på framtida beslut. Det jag saknar är transparens i organisationen. Det är viktigt för medarbetarna att få information tidigt i en beslutsprocess. Vi medlemmar tillhör yrkesgrupper som är otroligt lösningsorienterade. Den kraften borde arbetsgivaren ta till vara på men då måste vi få vara delaktiga från början.

Ett utmärkt exempel på fackligt inspel som gett resultat

Det kom till vår kännedom att Anestesisjuksköterskan ansågs inte som en prioritewrad yrkesgrupp trots stor brist.
Medlemmarna på kliniken kände sig otroligt frustrerade och besvikna över beskedet.
Klart blev att åtgärder var tvungna att vidtas.
Information till alla USÖ’s Anestesisjuksköterskor skickades ut. Frivilliga fick anmäla sitt intresse om att vara delaktiga i skrivandet. En skrivelse blir bara bättre om fler personer är engagerade.

Fem sjuksköterskor anmälde sitt intresse. Tillsammans, efter mycket efterforskning samt revidering blev det ett sakligt och relativt kort brev som skickades till berörda personer i ledande positioner.
Brevet innehöll en förfrågan om varför, samt önskemål om motivering till varför anestesisjuksköterskorna inte var med på listan över grupp som skulle prioriteras i nästkommande löneöversyn.
Man kan i efterskott konstatera att det fackliga engagemanget gav avsedd effekt och vi är nu inräknad som prioriterade.

Styrkan är att vi inte var rädda för att ställa frågor, efterfråga information och fakta. Ett tips är att leta efter information i samverkansprotokoll, tidigare skrivelser om liknande ämnen samt visioner och värdegrunder.

Det är otroligt viktigt att belysa att jag inte axlade detta ensam! 

 

Johanna Dahlén
Leg. Sjuksköterska/Specialistsjuksköterska i anestesi
Förtroendevald och Skyddsombud

 

Värdesätt oss rätt och rädda vården!

av

Onsdag en regnig dag i Oktober.

Väckarklockan ringer som vanligt 05:50, känner mig lite trött. Skjutsar ett av barnen till skolan och ska sedan hämta upp en kollega för att samåka till jobbet. Åker förbi den väg jag ska svänga in på (trots att det INTE är första gången jag åker till henne) så jag får hitta lämpligt ställe att vända på.

Resterande bilfärd går bra och vi hittar snabbt en parkering.

Kollar igenom mailen över en kopp kaffe. Sen ringer telefonen, det rör situationen på kvinnokliniken i Karlskoga. Nästa telefonsamtal rör IVA USÖ, därefter är det en mottagning på medicin kliniken USÖ och så ringer röntgen i Karlskoga.

Kan summera dem alla med att det handlar om villkor, schema / hälsosamma arbetstider och arbetsmiljö. En oro över att det nya löneavtalet inte kommer att gynna de med lång erfarenhet som jobbar kvar patientnära kommer upp i samtliga samtal. Alla rykten som går…

Ja vi vet alla att Region Örebro län går back ekonomiskt – men att inte värdesätta sin personal och den kompetens de bidrar med till verksamheterna de jobbar i – det kommer leda till ännu större förluster långsiktigt! Utifrån både perspektivet ekonomi, patientsäkerhet, tillgänglighet och produktion. Det sistnämnda ordet, produktion, kan jag personligen starkt ifrågasätta om det hör hemma inom vården!? Vad är det vi producerar? God hälsa?

Eftersom Vårdförbundets medlemmar inom Region Örebro län i dessa dagar väntar på att få besked om den årliga lönerevisionen går det som sagt många rykten. Dessvärre florerar rykten om att det kommer att vara en nästintill hånfull summa som vår arbetsgivare (ytterst är det våra folkvalda politiker) kallar satsning på prioriterade yrkesgrupper. Men eftersom Vårdförbundet inte haft löneavstämning med arbetsgivaren ännu så vet vi inte vad som stämmer. Förhoppningsvis är det bara rykten för våra yrkesgrupper är livsvikta för vården! När vi saknas innebär det ofta stängda vårdplatser, minskad tillgänglighet och ökande köer.

Som grädde på moset är det senaste telefonsamtalet från en journalist – Vad anser Vårdförbundets medlemmar om att de inte kommer att få någon julklapp från Regionen? Jaa vad ska jag svara på det? Det är faktiskt inte många som har hört av sig till oss angående detta. För de flesta medlemmarna betyder nog inte julklappen så mycket även om en del blir besvikna – de skulle hellre vara rätt värderade i lön! Försöker att förklara hur vår löneutveckling ser ut i dag. Att vi ser att de med lång erfarenhet och hög kompetens måste värderas högre! Det skiljer inte mycket mellan den som är ny i yrket och den som jobbat många år.

Avslutar detta samtal med att kräva att få läsa artikeln innan den går i tryck! Är fortfarande trött – men nu på ett annat vis – vart är vi på väg? 

Mitt nya slagord: Värdesätt oss rätt och rädda vården!

 

Ulrika Hedelind

Legitimerad sjuksköterska, anestesisjuksköterska

Vice ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

Rätt person på rätt plats

av

Har du hör det förut? Vi måste effektivisera och arbeta klokt för att utnyttja resurserna maximalt. Vården pågår dygnets alla timmar. Det är viktigt att rätt person finns på rätt plats!

VEM som är rätt person, eller vilken kunskap som behövs för att kvala in som rätt person i vården är lite mer suddigt och luddigt. Men för att hålla budget och behålla verksamheter, så har rätt person på rätt platsen varit en avgörande faktor.

Så blev det ännu mer brist (på framförallt sjuksköterskor), och på pengar. Istället för att fortsätta se till att rätt person är på rätt plats, och att fokusera på villkorsfrågorna ( som verkligen behöver ses över), så ser de som bestämmer sig om efter andra alternativ.

Lösningen på bristen verkar nu vara att se över VEM SOM FÅR GÖRA VAD, och att kompetensväxla.  Vem som är rätt person är inte längre viktigt. Vad som är rätt kompetens nämns sällan eller aldrig.

Rätt person har blivit någon person.

Vi pratar inte om den bästa vården längre, utan om hur vi kan fördela uppgifter. Bocka av vem som gör vad.

Det finns redan studier som visar på vikten av kompetens. Om skillnaden i överlevnad på sjukskötersketäta enheter. Med det i åtanke känns det ännu mer bisarrt att det i Sverige talas om sjuksköterskelösa enheter. 

Jag förväntar mig möta den bästa kompetensen när jag är patient.

Vad förväntar du dig?

Ann-Sofie Gustavsson
leg sjuksköterska med specialistutbildning i anestesi

 

Vad gör Vårdförbundet på sommaren?

av

Precis såsom vården i övrigt är vi färre personer i tjänst under sommaren på Vårdförbundets avdelningsexpedition.
Flera kollegor jobbar kliniskt under och även vi har rätt till 4 veckors sammanhängande semester.

Vad gör vi som är på plats då?

I den här avdelningen fokuserar vi på att besöka arbetsplatser under sommaren. Hittills har vi varit på  ca 100 enheter i kommun och Region.

Varför är det viktigt?
Jo, dels så kan vi föra ut de budskap vi har som exempelvis vår rekryteringskampanj, och tanken med vårt nytecknade löneavtal. (HÖK19)
Men det viktigaste är att vi får en bra inblick hur vården fungerar under sommaren. Ofrånkomligt är arbetsmiljö och arbetstider ett hett ämne när vi träffar kollegor i verksamheterna men även vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Det är ibland ganska snårigt att veta vilka ersättningar man har rätt till och vilka lagar och avtal som gäller.

Vi får chansen att prata om vikten av att förbereda sig väl inför sitt lönesamtal med chefen. Här kan vi vara med och stötta i hur man ska tänka. Lönesättningen är individuell och det är du som ska beskriva för din chef vad du tycker att du bidrar med och anser dig vara värd. Sedan är det arbetsgivaren som väljer vilka  man ska satsa och hur mycket pengar som ska fördelas.
Jag har hört att en del kollegor tror att Vårdförbundet fördelar pengar, vilket alltså inte stämmer.

Vill ni att vi kommer och besöker din avdelning i sommar maila: info.orebro@vardforbundet.se

Finns det kollegor på avdelningen som inte är medlemmar, göm inte bort att fråga om de inte vill gå med. Både den som rekryterar och den som blir rekryterad får ett giftcard. Gå in på hemsidan och anmäl.

Med detta önskar jag en fortsatt trevlig sommar

Hans Nilsson
Förtroendevald och Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Fattigpensionär, nej tack.

av

Varför är enda sättet att uppvärderas lönemässigt att bli chef eller byta jobb.

Jag har i över 30 år arbetat som sjuksköterska och har trivts väldigt bra med patientmöten, kraven kunskapsmässigt som ställts på mig och den kollegiala sammanhållningen.
Jag kan inte säga annat än att det har berikat och utvecklat mig i min profession. Jag har nästan aldrig känt ånger över mitt yrkesval.
Yrket har dessutom lett mig ut i världen där jag upplevt saker som har gett perspektiv på tillvaron. Alla dessa erfarenheter allt från ”Wirans tips hur man smärtlindrar patienter med njursten” till att uppleva krig och kris på nära håll, har gjort mig trygg i min yrkesroll. Jag och mina kollegor har fått vara med och bygga upp en verksamhet som det finns all anledning att vara stolt över.
Vilka andra yrken kan erbjuda en sådan bredd och personlig utveckling.

Enda smolken i glädjebägaren är att lönen inte har hängt med min yrkesskicklighet och erfarenhet. Yrket är i stor grad ett erfarenhetsyrke, ett hantverk som tar tid att lära sig. Detta borde enligt alla normer även betala sig, som det gör i andra yrken.

Av olika orsaker tillhör vi som är över 45 år de stora förlorarna i varje lönerevision. Tillgänglig statistik visar att alla som har lång erfarenhet och är arbetsplatstrogna bli straffade med väldigt låg löneutveckling.

När vi varit ute och mött medlemmar är många skeptiska till att Vårdförbundet har med punkten särskilt yrkesskicklig i löneavtalet. Men den mest tydliga synpunkten från medlemmarna på Vårdförbundets kongress är att erfarenhet måste löna sig. Det innebär att både grundutbildade och specialister måste ha en skälig löneutveckling över tid.

Tänk på att förbereda dig väl inför medarbetar och lönesamtal med din chef. Det är din chans att beskriva vad du bidrar med och hur du vill gå vidare i din karriär.

Trots alla larm om katastrofläge vad gäller regioners och kommuners ekonomi måste vi arbeta med denna viktiga fråga, och inte behöva byta jobb och karriär för att slippa bli fattigpensionär.

Hans Nilsson
31 år som sjuksköterska

 

Situationen på IVA visar på trycket i villkorsfrågan

av

I dagarna har det varit stora nyheter i lokal media om att Intensivvårdsavdelningen, IVA, på USÖ tvingas dra ner på platser på grund av den specialistsjuksköterskebrist som råder.
Tidigare har specialistsjuksköterskorna tagit flertalet extrapass för att täcka upp luckorna, men deras ork räcker inte till och därför har de nu sagt att de inte tar fler extrapass på frivillig basis utan bara på beordrad övertid.

Bristen på specialistsjuksköterskor gör nu att Region Örebro län tvingas, ”tillfälligt”, dra ner på antalet IVA-platser på USÖ från 8 till 6. Arbetsgivarens definition av tillfälligt är i det här fallet 30 veckor.

Resultatet av neddragningen har gjort att specialistsjuksköterskorna och läkarna på IVA nu sagt ifrån.

Läkarföreningen beskriver att patientsäkerheten är ”hotad i princip hela tiden”. Överläkarna på IVA gör analysen att villkoren för att studera vidare till specialistsjuksköterska är för dåliga och att det därför inte finns tillräckliga incitament för att fler grundutbildade sjuksköterskor ska studera vidare än för att minimalt täcka pensionsavgångar. Likt specialistsjuksköterskorna anser läkarna att löneskillnaderna helt enkelt är för dåliga mellan en grundutbildad och en specialistutbildad sjuksköterska. Vårdförbundets förtroendevalda på IVA hoppas att arbetsgivaren nu förstår allvaret.

SKL hävdar samtidigt att det inte finns något tryck i frågan om lönerna för Vårdförbundets medlemsgrupper.

Undertecknad vill därför vända sig direkt till Andreas Svahn (S) och Karin Sundin (S) som båda sitter med i SKL. Svahn som ersättare i SKL:s styrelse och Sundin som representant i SKL:s sjukvårdsberedning.

När SKL hävdar att det inte finns tryck i frågan om bättre villkor för Vårdförbundets medlemmar är det allt annat än korrekt. Vår egen regionala situation visar det med all oönskvärd tydlighet.

Det finns ett enormt tryck i att villkoren för Vårdförbundets medlemmar måste förbättras. Det är bara en struts, med sin enträgenhet att stoppa huvudet i sanden, som kan hävda någonting annat.

Problemet är heller inte bara en isolerad ö på IVA, samma brist på Vårdförbundets medlemsgrupper går att finna på mer eller mindre valfri vårdcentral, operationsavdelning och vårdavdelning, men också på röntgen, i våra laboratorier och på förlossningsavdelningar.

I hela Region Örebro län.

Det är dags för bättre villkor.

Nu har ni chansen! Berätta för era kollegor i SKL att trycket för bättre villkor finns och att SKL behöver gå Vårdförbundet till mötes i avtalsförhandlingarna om nytt centralt kollektivavtal.

Marcus Folkö Müntzing
Legitimerad sjuksköterska
Vårdförbundet avdelning Örebro

Biomedicinskanalytiker- vad gör dom?

av

Ett smalt yrke men med många möjligheter: Så kan man beskriva professionen Biomedicinsk Analytiker. Du kan hitta oss på alla olika sjukhuslaboratorier, blodcentraler, i primärvården och inom industrin. Detta är bara några av de vägar man kan gå om man inte hellre vill forska såklart. Vi är en inte så stor grupp och då vill vi såklart slå ett slag för vår yrkesgrupp på vår alldeles egna dag! Här kommer tre presentationer om hur olika en biomedicinsk analytikers yrke kan vara.

BMA? Vad är det för yrke? Det är frågan jag ofta får när jag berättar vad jag jobbar med. Det är egentligen  inte den lättaste frågan att svara på . Men bara för att visa hur olika det kan se ut för en Biomedicinsk analytiker ska ni få möta mig och två av mina kollegor.

Mitt namn är Marianne Eklund och jag jobbar som laboratorieansvarig på en vårdcentral i Örebro. Min arbetsdag börjar med att kontrollera så att alla mina analysapparater mår bra. Det gör jag genom att köra kontroller.

Vi skickar mycket prover till sjukhuset eftersom vi har transport dit tre ggr/dag.

Men de vanligaste analyser som bla  urinprov , infektionsprover och halsprover gör vi här.  Det är bra för både läkare och patient , för då kan patienten få svar under besöket och läkaren sätta in snabb behandling om så behövs.

Jag är både läkare, barnmorskor och sköterskor behjälplig med diverse frågor gällande analyser och provtagning.

Att ha ett så tätt samarbete med olika professioner  är både lärorikt och stimulerande.

Men ändå är det i mötet med patienten den största behållningen med mitt yrke finns. Att svara på frågor och att utöva ett  medicinskt ”detektivarbete” ger energi. Efter tjugo år på samma arbetsplats känner jag såklart igen många patienter men hela tiden är det en strid ström av nya möten.

I mitt yrke måste man vara stresstålig och kunna ha många bollar i luften samtidigt. Visst finns det dagar då jag känner mig helt uppsnurrad, men i mötet med patienten kommer lugnet ofta tillbaka.
Att vara först med att upptäcka ett för högt socker på ett litet barn, eller ett lågt blodvärde på en äldre kvinna gör att man inser sin viktiga roll i det medicinska kugghjulet.

Med vänliga hälsningar
Marianne Eklund
Leg. Biomedicinsk Analytiker

“Jag har alltid vetat att jag velat jobba med medicin på något sätt men inte riktigt hur. Jag sökte till biomedicinsk analytiker i Örebro utan att riktigt ha full koll på vad det innebar. Jag börjar närma mig 11-år i yrket och har aldrig ångrat mitt val, jag är på helt rätt plats!

Att få vara en del i ledet för att förstå vad som gör en person sjuk och samtidigt kunna bidra till och följa upp en behandling är något väldigt kraftfullt.
Idag jobbar jag på Klinisk Mikrobiologi där jag som BMA ansvarar för bakterie- och viruspåvisning i serumprov såsom HIV, Hepatit och Syfilis. Vi har ett tätt samarbete med transfusionsmedicin då alla blod-,plasma- och trombocytgivningar screenas för eventuell blodsmitta innan enheten ges till patient. Förutom dessa prover så screenas även prover där man vill utreda eventuell blodsmitta i samband med t ex graviditet eller inför en behandling. Alla nyupptäckta positiva HIV-, hepatit- eller syfilisprover måste konfirmeras vilket framförallt görs med halvautomatiserade men även ibland manuella metoder. I slutänden så är det jag som BMA som väver ihop det serologiska mönstret och ser om det ger en rimlig uppfattning om infektionsstatus vilket jag i vissa fall godkänner själv och i vissa fall förmedlar till medicinskt ansvarig läkare som validerar provsvaret som går till kunden.

Jag har även förmånen att jobba med klinisk immunologi såsom utredningar av celiaki- och allergifrågeställningar eller bindvävs- och vaskulitsjukdom. Denna variation av arbetsuppgifter gör att livet på lab aldrig blir tråkigt och att vi utmanas för var dag.

Att jobba som BMA är fascinerande då det ställer stora krav på teoretisk kunskap liksom manuellt handhavande och en drivkraft att sätta patienten i fokus och leverera provresultat med hög kvalitet.”

Med vänliga hälsningar
Anna Maria Delis
Leg. Biomedicinsk Analytiker

Jag blev Biomedicinsk analytiker av en slump och har nu jobbat inom yrket i snart 30 år. Jag har fortfarande inte ångrat mitt yrkesval. Vi är en kanske en något osynlig yrkesgrupp men vi utför ett viktigt arbete i ledet att ställa diagnoser och följa behandlingar av patienter.

Min arbetsplats är Klinisk Kemi; USÖ. Jag arbetar främst med hematologi dvs läran om blodet och dess sjukdomar. Den stora massan hematologiprover analyseras på ett hematologiinstrument. Därifrån sållas patologiska prover ut som går vidare till manuell granskning i mikroskop. På senare år utförs granskningen delvis med digital diagnostik. Att klassa och differentiera celler är jätteintressant. Att det är jag och mina kollegor som faktiskt är de första som veta att en person drabbats av en anemi eller leukemi är hissnande. Att vi kan hjälpa till så att patienten får rätt diagnos och får hjälp att må bättre är stimulerande. Vårt arbete medför ett stort ansvar och det är viktigt att man har den rätta kompetensen.

Alla regionens Primärvårdslab ingår i samma kvalitetsäkringssystem, vilket innebär att vi alla arbetar utifrån samma dokument och riktlinjer.

Med andra ord  så ska vi alla kunna byta arbetsplats med varandra utan att våra rutiner att arbeta efter ändras.

Med vänliga hälsningar
Kristina Nilsson
Leg. Biomedicinsk Analytiker

We´re Only in It for the Money!

av

Är det bara lönen som betyder något för oss? År ut och år in hörs tjatet från sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor; ”Vi vill ha mer i lönekuvertet!”. Med dollartecken i ögonen, andra sportbilen på garageuppfarten och femte lyxsemestern inbokad för i år, slår vi återigen näven i bordet för att kunna fylla vår penningpåse till bredden. We´re Only in It for the Money!

Visst är det så! Självklart sökte jag in på sjuksköterskeprogrammet och barnmorskeprogrammet för att kunna segla upp i topp bland landets inkomstmiljonärer. Och mycket vill ha mer- i årets avtalsförhandlingar vill vi ha ÄNNU mer pengar till våra yrkesgrupper. Vilka girigbukar vi är va?

Känner du dig träffad? Nej, jag trodde inte det heller…. För det finns väl INGEN som har sökt sig till dessa yrken för att bli rik. Men det är stor skillnad på att tjäna storkovan och att få lön för den insats man faktiskt bidrar med. Det är just därför vi befinner oss i avtalsrörelse. Och det är därför vi ”tjatar” om lön. År ut och år in.

Jag var nyligen och besökte en nära anhörig som befinner sig på en vårdavdelning på ett av landets större sjukhus. Jag konstaterade snabbt att genomsnittsåldern bland sjuksköterskorna var mycket låg. Det är absolut inget fel på unga sjuksköterskor, men var finns alla erfarna, rutinerade? De trygga, stabila sjuksköterskorna som jobbat på avdelningen sedan medeltiden och som kan allt om avdelningen och de olika diagnoserna som behandlas där på sina fem fingrar?

Faktum är att dessa guldklimpar, för det är just vad de är, lyser med sin frånvaro på de allra flesta vårdavdelningarna som jag besökt under senare tid. Studenter som befinner sig på VFU, dvs ”praktik”, handleds av nyutbildade sjuksköterskor som i princip själva var studenter i förrgår. Den mest erfarna på avdelningen har max ett eller ett par år på nacken.

Det lönar sig inte att vara erfaren, att vara sin arbetsplats trogen genom att utvecklas och stanna kvar där. Det lönar sig inte att vara bäst.

Resultatet av det?
• Vården dräneras på erfarenhet och kompetens
• Risken för misstag som drabbar patienten ökar drastiskt
• Alltför få arbetar kvar i vården
• Vårdavdelningar kan inte hålla öppet pga för få anställda
• Vårdplatserna minskar pga brist på personal
• Vår befolkning får inte den vård de behöver

Det som är allra mest frustrerande är att det borde vara en enkel sak att lösa. Dessutom går det ju bra för Sverige. Åtminstone om man får tro våra politiker. Men när det handlar om att erbjuda attraktiva villkor till undervärderade barnmorskor så finns det aldrig pengar. Någon mer än jag som är less?

Vården klarar sig inte utan våra professioner. Vår befolkning klarar sig inte utan vård. Inte så avancerad vetenskap att begripa…

Nej, det är inte bara lönen som betyder nåt. Men genom högre löner kan vi rekrytera och behålla fler, vilket leder till högre bemanningstäthet och fler öppna vårdplatser. Det är en vinst för både anställda och för vår befolkning. Nu är det dags att öppna penningpåsen och fördela den dit det behövs. Det vore inte en dag för tidigt. Snarare flera år försent.

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och leg barnmorska¨
Förbundsstyrelseledamot och avdelningsstyrelseledamot i Vårdförbundet