Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Värdesätt oss rätt och rädda vården!

av 3 kommentarer

Onsdag en regnig dag i Oktober.

Väckarklockan ringer som vanligt 05:50, känner mig lite trött. Skjutsar ett av barnen till skolan och ska sedan hämta upp en kollega för att samåka till jobbet. Åker förbi den väg jag ska svänga in på (trots att det INTE är första gången jag åker till henne) så jag får hitta lämpligt ställe att vända på.

Resterande bilfärd går bra och vi hittar snabbt en parkering.

Kollar igenom mailen över en kopp kaffe. Sen ringer telefonen, det rör situationen på kvinnokliniken i Karlskoga. Nästa telefonsamtal rör IVA USÖ, därefter är det en mottagning på medicin kliniken USÖ och så ringer röntgen i Karlskoga.

Kan summera dem alla med att det handlar om villkor, schema / hälsosamma arbetstider och arbetsmiljö. En oro över att det nya löneavtalet inte kommer att gynna de med lång erfarenhet som jobbar kvar patientnära kommer upp i samtliga samtal. Alla rykten som går…

Ja vi vet alla att Region Örebro län går back ekonomiskt – men att inte värdesätta sin personal och den kompetens de bidrar med till verksamheterna de jobbar i – det kommer leda till ännu större förluster långsiktigt! Utifrån både perspektivet ekonomi, patientsäkerhet, tillgänglighet och produktion. Det sistnämnda ordet, produktion, kan jag personligen starkt ifrågasätta om det hör hemma inom vården!? Vad är det vi producerar? God hälsa?

Eftersom Vårdförbundets medlemmar inom Region Örebro län i dessa dagar väntar på att få besked om den årliga lönerevisionen går det som sagt många rykten. Dessvärre florerar rykten om att det kommer att vara en nästintill hånfull summa som vår arbetsgivare (ytterst är det våra folkvalda politiker) kallar satsning på prioriterade yrkesgrupper. Men eftersom Vårdförbundet inte haft löneavstämning med arbetsgivaren ännu så vet vi inte vad som stämmer. Förhoppningsvis är det bara rykten för våra yrkesgrupper är livsvikta för vården! När vi saknas innebär det ofta stängda vårdplatser, minskad tillgänglighet och ökande köer.

Som grädde på moset är det senaste telefonsamtalet från en journalist – Vad anser Vårdförbundets medlemmar om att de inte kommer att få någon julklapp från Regionen? Jaa vad ska jag svara på det? Det är faktiskt inte många som har hört av sig till oss angående detta. För de flesta medlemmarna betyder nog inte julklappen så mycket även om en del blir besvikna – de skulle hellre vara rätt värderade i lön! Försöker att förklara hur vår löneutveckling ser ut i dag. Att vi ser att de med lång erfarenhet och hög kompetens måste värderas högre! Det skiljer inte mycket mellan den som är ny i yrket och den som jobbat många år.

Avslutar detta samtal med att kräva att få läsa artikeln innan den går i tryck! Är fortfarande trött – men nu på ett annat vis – vart är vi på väg? 

Mitt nya slagord: Värdesätt oss rätt och rädda vården!

 

Ulrika Hedelind

Legitimerad sjuksköterska, anestesisjuksköterska

Vice ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

Rätt person på rätt plats

av

Har du hör det förut? Vi måste effektivisera och arbeta klokt för att utnyttja resurserna maximalt. Vården pågår dygnets alla timmar. Det är viktigt att rätt person finns på rätt plats!

VEM som är rätt person, eller vilken kunskap som behövs för att kvala in som rätt person i vården är lite mer suddigt och luddigt. Men för att hålla budget och behålla verksamheter, så har rätt person på rätt platsen varit en avgörande faktor.

Så blev det ännu mer brist (på framförallt sjuksköterskor), och på pengar. Istället för att fortsätta se till att rätt person är på rätt plats, och att fokusera på villkorsfrågorna ( som verkligen behöver ses över), så ser de som bestämmer sig om efter andra alternativ.

Lösningen på bristen verkar nu vara att se över VEM SOM FÅR GÖRA VAD, och att kompetensväxla.  Vem som är rätt person är inte längre viktigt. Vad som är rätt kompetens nämns sällan eller aldrig.

Rätt person har blivit någon person.

Vi pratar inte om den bästa vården längre, utan om hur vi kan fördela uppgifter. Bocka av vem som gör vad.

Det finns redan studier som visar på vikten av kompetens. Om skillnaden i överlevnad på sjukskötersketäta enheter. Med det i åtanke känns det ännu mer bisarrt att det i Sverige talas om sjuksköterskelösa enheter. 

Jag förväntar mig möta den bästa kompetensen när jag är patient.

Vad förväntar du dig?

Ann-Sofie Gustavsson
leg sjuksköterska med specialistutbildning i anestesi

 

Vad gör Vårdförbundet på sommaren?

av

Precis såsom vården i övrigt är vi färre personer i tjänst under sommaren på Vårdförbundets avdelningsexpedition.
Flera kollegor jobbar kliniskt under och även vi har rätt till 4 veckors sammanhängande semester.

Vad gör vi som är på plats då?

I den här avdelningen fokuserar vi på att besöka arbetsplatser under sommaren. Hittills har vi varit på  ca 100 enheter i kommun och Region.

Varför är det viktigt?
Jo, dels så kan vi föra ut de budskap vi har som exempelvis vår rekryteringskampanj, och tanken med vårt nytecknade löneavtal. (HÖK19)
Men det viktigaste är att vi får en bra inblick hur vården fungerar under sommaren. Ofrånkomligt är arbetsmiljö och arbetstider ett hett ämne när vi träffar kollegor i verksamheterna men även vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Det är ibland ganska snårigt att veta vilka ersättningar man har rätt till och vilka lagar och avtal som gäller.

Vi får chansen att prata om vikten av att förbereda sig väl inför sitt lönesamtal med chefen. Här kan vi vara med och stötta i hur man ska tänka. Lönesättningen är individuell och det är du som ska beskriva för din chef vad du tycker att du bidrar med och anser dig vara värd. Sedan är det arbetsgivaren som väljer vilka  man ska satsa och hur mycket pengar som ska fördelas.
Jag har hört att en del kollegor tror att Vårdförbundet fördelar pengar, vilket alltså inte stämmer.

Vill ni att vi kommer och besöker din avdelning i sommar maila: info.orebro@vardforbundet.se

Finns det kollegor på avdelningen som inte är medlemmar, göm inte bort att fråga om de inte vill gå med. Både den som rekryterar och den som blir rekryterad får ett giftcard. Gå in på hemsidan och anmäl.

Med detta önskar jag en fortsatt trevlig sommar

Hans Nilsson
Förtroendevald och Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Fattigpensionär, nej tack.

av

Varför är enda sättet att uppvärderas lönemässigt att bli chef eller byta jobb.

Jag har i över 30 år arbetat som sjuksköterska och har trivts väldigt bra med patientmöten, kraven kunskapsmässigt som ställts på mig och den kollegiala sammanhållningen.
Jag kan inte säga annat än att det har berikat och utvecklat mig i min profession. Jag har nästan aldrig känt ånger över mitt yrkesval.
Yrket har dessutom lett mig ut i världen där jag upplevt saker som har gett perspektiv på tillvaron. Alla dessa erfarenheter allt från ”Wirans tips hur man smärtlindrar patienter med njursten” till att uppleva krig och kris på nära håll, har gjort mig trygg i min yrkesroll. Jag och mina kollegor har fått vara med och bygga upp en verksamhet som det finns all anledning att vara stolt över.
Vilka andra yrken kan erbjuda en sådan bredd och personlig utveckling.

Enda smolken i glädjebägaren är att lönen inte har hängt med min yrkesskicklighet och erfarenhet. Yrket är i stor grad ett erfarenhetsyrke, ett hantverk som tar tid att lära sig. Detta borde enligt alla normer även betala sig, som det gör i andra yrken.

Av olika orsaker tillhör vi som är över 45 år de stora förlorarna i varje lönerevision. Tillgänglig statistik visar att alla som har lång erfarenhet och är arbetsplatstrogna bli straffade med väldigt låg löneutveckling.

När vi varit ute och mött medlemmar är många skeptiska till att Vårdförbundet har med punkten särskilt yrkesskicklig i löneavtalet. Men den mest tydliga synpunkten från medlemmarna på Vårdförbundets kongress är att erfarenhet måste löna sig. Det innebär att både grundutbildade och specialister måste ha en skälig löneutveckling över tid.

Tänk på att förbereda dig väl inför medarbetar och lönesamtal med din chef. Det är din chans att beskriva vad du bidrar med och hur du vill gå vidare i din karriär.

Trots alla larm om katastrofläge vad gäller regioners och kommuners ekonomi måste vi arbeta med denna viktiga fråga, och inte behöva byta jobb och karriär för att slippa bli fattigpensionär.

Hans Nilsson
31 år som sjuksköterska

 

Situationen på IVA visar på trycket i villkorsfrågan

av

I dagarna har det varit stora nyheter i lokal media om att Intensivvårdsavdelningen, IVA, på USÖ tvingas dra ner på platser på grund av den specialistsjuksköterskebrist som råder.
Tidigare har specialistsjuksköterskorna tagit flertalet extrapass för att täcka upp luckorna, men deras ork räcker inte till och därför har de nu sagt att de inte tar fler extrapass på frivillig basis utan bara på beordrad övertid.

Bristen på specialistsjuksköterskor gör nu att Region Örebro län tvingas, ”tillfälligt”, dra ner på antalet IVA-platser på USÖ från 8 till 6. Arbetsgivarens definition av tillfälligt är i det här fallet 30 veckor.

Resultatet av neddragningen har gjort att specialistsjuksköterskorna och läkarna på IVA nu sagt ifrån.

Läkarföreningen beskriver att patientsäkerheten är ”hotad i princip hela tiden”. Överläkarna på IVA gör analysen att villkoren för att studera vidare till specialistsjuksköterska är för dåliga och att det därför inte finns tillräckliga incitament för att fler grundutbildade sjuksköterskor ska studera vidare än för att minimalt täcka pensionsavgångar. Likt specialistsjuksköterskorna anser läkarna att löneskillnaderna helt enkelt är för dåliga mellan en grundutbildad och en specialistutbildad sjuksköterska. Vårdförbundets förtroendevalda på IVA hoppas att arbetsgivaren nu förstår allvaret.

SKL hävdar samtidigt att det inte finns något tryck i frågan om lönerna för Vårdförbundets medlemsgrupper.

Undertecknad vill därför vända sig direkt till Andreas Svahn (S) och Karin Sundin (S) som båda sitter med i SKL. Svahn som ersättare i SKL:s styrelse och Sundin som representant i SKL:s sjukvårdsberedning.

När SKL hävdar att det inte finns tryck i frågan om bättre villkor för Vårdförbundets medlemmar är det allt annat än korrekt. Vår egen regionala situation visar det med all oönskvärd tydlighet.

Det finns ett enormt tryck i att villkoren för Vårdförbundets medlemmar måste förbättras. Det är bara en struts, med sin enträgenhet att stoppa huvudet i sanden, som kan hävda någonting annat.

Problemet är heller inte bara en isolerad ö på IVA, samma brist på Vårdförbundets medlemsgrupper går att finna på mer eller mindre valfri vårdcentral, operationsavdelning och vårdavdelning, men också på röntgen, i våra laboratorier och på förlossningsavdelningar.

I hela Region Örebro län.

Det är dags för bättre villkor.

Nu har ni chansen! Berätta för era kollegor i SKL att trycket för bättre villkor finns och att SKL behöver gå Vårdförbundet till mötes i avtalsförhandlingarna om nytt centralt kollektivavtal.

Marcus Folkö Müntzing
Legitimerad sjuksköterska
Vårdförbundet avdelning Örebro

Biomedicinskanalytiker- vad gör dom?

av

Ett smalt yrke men med många möjligheter: Så kan man beskriva professionen Biomedicinsk Analytiker. Du kan hitta oss på alla olika sjukhuslaboratorier, blodcentraler, i primärvården och inom industrin. Detta är bara några av de vägar man kan gå om man inte hellre vill forska såklart. Vi är en inte så stor grupp och då vill vi såklart slå ett slag för vår yrkesgrupp på vår alldeles egna dag! Här kommer tre presentationer om hur olika en biomedicinsk analytikers yrke kan vara.

BMA? Vad är det för yrke? Det är frågan jag ofta får när jag berättar vad jag jobbar med. Det är egentligen  inte den lättaste frågan att svara på . Men bara för att visa hur olika det kan se ut för en Biomedicinsk analytiker ska ni få möta mig och två av mina kollegor.

Mitt namn är Marianne Eklund och jag jobbar som laboratorieansvarig på en vårdcentral i Örebro. Min arbetsdag börjar med att kontrollera så att alla mina analysapparater mår bra. Det gör jag genom att köra kontroller.

Vi skickar mycket prover till sjukhuset eftersom vi har transport dit tre ggr/dag.

Men de vanligaste analyser som bla  urinprov , infektionsprover och halsprover gör vi här.  Det är bra för både läkare och patient , för då kan patienten få svar under besöket och läkaren sätta in snabb behandling om så behövs.

Jag är både läkare, barnmorskor och sköterskor behjälplig med diverse frågor gällande analyser och provtagning.

Att ha ett så tätt samarbete med olika professioner  är både lärorikt och stimulerande.

Men ändå är det i mötet med patienten den största behållningen med mitt yrke finns. Att svara på frågor och att utöva ett  medicinskt ”detektivarbete” ger energi. Efter tjugo år på samma arbetsplats känner jag såklart igen många patienter men hela tiden är det en strid ström av nya möten.

I mitt yrke måste man vara stresstålig och kunna ha många bollar i luften samtidigt. Visst finns det dagar då jag känner mig helt uppsnurrad, men i mötet med patienten kommer lugnet ofta tillbaka.
Att vara först med att upptäcka ett för högt socker på ett litet barn, eller ett lågt blodvärde på en äldre kvinna gör att man inser sin viktiga roll i det medicinska kugghjulet.

Med vänliga hälsningar
Marianne Eklund
Leg. Biomedicinsk Analytiker

“Jag har alltid vetat att jag velat jobba med medicin på något sätt men inte riktigt hur. Jag sökte till biomedicinsk analytiker i Örebro utan att riktigt ha full koll på vad det innebar. Jag börjar närma mig 11-år i yrket och har aldrig ångrat mitt val, jag är på helt rätt plats!

Att få vara en del i ledet för att förstå vad som gör en person sjuk och samtidigt kunna bidra till och följa upp en behandling är något väldigt kraftfullt.
Idag jobbar jag på Klinisk Mikrobiologi där jag som BMA ansvarar för bakterie- och viruspåvisning i serumprov såsom HIV, Hepatit och Syfilis. Vi har ett tätt samarbete med transfusionsmedicin då alla blod-,plasma- och trombocytgivningar screenas för eventuell blodsmitta innan enheten ges till patient. Förutom dessa prover så screenas även prover där man vill utreda eventuell blodsmitta i samband med t ex graviditet eller inför en behandling. Alla nyupptäckta positiva HIV-, hepatit- eller syfilisprover måste konfirmeras vilket framförallt görs med halvautomatiserade men även ibland manuella metoder. I slutänden så är det jag som BMA som väver ihop det serologiska mönstret och ser om det ger en rimlig uppfattning om infektionsstatus vilket jag i vissa fall godkänner själv och i vissa fall förmedlar till medicinskt ansvarig läkare som validerar provsvaret som går till kunden.

Jag har även förmånen att jobba med klinisk immunologi såsom utredningar av celiaki- och allergifrågeställningar eller bindvävs- och vaskulitsjukdom. Denna variation av arbetsuppgifter gör att livet på lab aldrig blir tråkigt och att vi utmanas för var dag.

Att jobba som BMA är fascinerande då det ställer stora krav på teoretisk kunskap liksom manuellt handhavande och en drivkraft att sätta patienten i fokus och leverera provresultat med hög kvalitet.”

Med vänliga hälsningar
Anna Maria Delis
Leg. Biomedicinsk Analytiker

Jag blev Biomedicinsk analytiker av en slump och har nu jobbat inom yrket i snart 30 år. Jag har fortfarande inte ångrat mitt yrkesval. Vi är en kanske en något osynlig yrkesgrupp men vi utför ett viktigt arbete i ledet att ställa diagnoser och följa behandlingar av patienter.

Min arbetsplats är Klinisk Kemi; USÖ. Jag arbetar främst med hematologi dvs läran om blodet och dess sjukdomar. Den stora massan hematologiprover analyseras på ett hematologiinstrument. Därifrån sållas patologiska prover ut som går vidare till manuell granskning i mikroskop. På senare år utförs granskningen delvis med digital diagnostik. Att klassa och differentiera celler är jätteintressant. Att det är jag och mina kollegor som faktiskt är de första som veta att en person drabbats av en anemi eller leukemi är hissnande. Att vi kan hjälpa till så att patienten får rätt diagnos och får hjälp att må bättre är stimulerande. Vårt arbete medför ett stort ansvar och det är viktigt att man har den rätta kompetensen.

Alla regionens Primärvårdslab ingår i samma kvalitetsäkringssystem, vilket innebär att vi alla arbetar utifrån samma dokument och riktlinjer.

Med andra ord  så ska vi alla kunna byta arbetsplats med varandra utan att våra rutiner att arbeta efter ändras.

Med vänliga hälsningar
Kristina Nilsson
Leg. Biomedicinsk Analytiker

We´re Only in It for the Money!

av

Är det bara lönen som betyder något för oss? År ut och år in hörs tjatet från sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor; ”Vi vill ha mer i lönekuvertet!”. Med dollartecken i ögonen, andra sportbilen på garageuppfarten och femte lyxsemestern inbokad för i år, slår vi återigen näven i bordet för att kunna fylla vår penningpåse till bredden. We´re Only in It for the Money!

Visst är det så! Självklart sökte jag in på sjuksköterskeprogrammet och barnmorskeprogrammet för att kunna segla upp i topp bland landets inkomstmiljonärer. Och mycket vill ha mer- i årets avtalsförhandlingar vill vi ha ÄNNU mer pengar till våra yrkesgrupper. Vilka girigbukar vi är va?

Känner du dig träffad? Nej, jag trodde inte det heller…. För det finns väl INGEN som har sökt sig till dessa yrken för att bli rik. Men det är stor skillnad på att tjäna storkovan och att få lön för den insats man faktiskt bidrar med. Det är just därför vi befinner oss i avtalsrörelse. Och det är därför vi ”tjatar” om lön. År ut och år in.

Jag var nyligen och besökte en nära anhörig som befinner sig på en vårdavdelning på ett av landets större sjukhus. Jag konstaterade snabbt att genomsnittsåldern bland sjuksköterskorna var mycket låg. Det är absolut inget fel på unga sjuksköterskor, men var finns alla erfarna, rutinerade? De trygga, stabila sjuksköterskorna som jobbat på avdelningen sedan medeltiden och som kan allt om avdelningen och de olika diagnoserna som behandlas där på sina fem fingrar?

Faktum är att dessa guldklimpar, för det är just vad de är, lyser med sin frånvaro på de allra flesta vårdavdelningarna som jag besökt under senare tid. Studenter som befinner sig på VFU, dvs ”praktik”, handleds av nyutbildade sjuksköterskor som i princip själva var studenter i förrgår. Den mest erfarna på avdelningen har max ett eller ett par år på nacken.

Det lönar sig inte att vara erfaren, att vara sin arbetsplats trogen genom att utvecklas och stanna kvar där. Det lönar sig inte att vara bäst.

Resultatet av det?
• Vården dräneras på erfarenhet och kompetens
• Risken för misstag som drabbar patienten ökar drastiskt
• Alltför få arbetar kvar i vården
• Vårdavdelningar kan inte hålla öppet pga för få anställda
• Vårdplatserna minskar pga brist på personal
• Vår befolkning får inte den vård de behöver

Det som är allra mest frustrerande är att det borde vara en enkel sak att lösa. Dessutom går det ju bra för Sverige. Åtminstone om man får tro våra politiker. Men när det handlar om att erbjuda attraktiva villkor till undervärderade barnmorskor så finns det aldrig pengar. Någon mer än jag som är less?

Vården klarar sig inte utan våra professioner. Vår befolkning klarar sig inte utan vård. Inte så avancerad vetenskap att begripa…

Nej, det är inte bara lönen som betyder nåt. Men genom högre löner kan vi rekrytera och behålla fler, vilket leder till högre bemanningstäthet och fler öppna vårdplatser. Det är en vinst för både anställda och för vår befolkning. Nu är det dags att öppna penningpåsen och fördela den dit det behövs. Det vore inte en dag för tidigt. Snarare flera år försent.

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och leg barnmorska¨
Förbundsstyrelseledamot och avdelningsstyrelseledamot i Vårdförbundet

Ge oss den lön vi förtjänar

av

Nu Kräver Vårdförbundets medlemmar rätt värdering på arbetsmarknaden.

Sjuksköterskor, Barnmorskor, Röntgensjuksköterskor och Biomedicinska
analytiker behöver en uppriktig debatt om vår arbetssituation och lön.

 Vi kräver lön för det kvalificerade yrkesarbete vi utför och ett rättvist lönesystem och en god arbetsmiljö.
Det är inte logiskt att den som valt att vidareutbilda sig till specialist ska gå ner i lön och behöva bekosta sin specialistutbildning själv.
Allt tyder nu på att fler kommer lämna yrket eller känner sig tvingade att byta arbetsgivare för att höja sin lön.

 – Att så många av våra yrken inte är rätt värderade på arbetsmarknaden har även bidragit till en ökad personalomsättning och den minskade kontinuiteten har lett till fler stängda vårdplatsers samt uppskjutna operationer och behandlingar.

Vi känner oss särbehandlade och uteslutna när det gäller löneutvecklingen.
Vi är multikompetenta och får för varje år mer ansvar som vi tacksamt tar emot, men löneförhöjningarna uteblir.
Mångårig kompetens försvinner för att ersättas av personal som saknar kompetens och detta äventyrar patientsäkerheten.

En förbättrad löneutveckling under hela karriären är den i särklass viktigaste åtgärden för att fler sjuksköterskor ska bli rätt värderade på arbetsmarknaden.

Att öka antalet sjuksköterskor i den kliniska verksamheten är ytterligare en åtgärd som kan förbättra situationen.

 

Vid pennan Eva Harrysson en hoppfull legitimerad Sjuksköterska med specialist

utbildning till Distriktsköterska, Anställning i Örebro Kommun i hemsjukvården,

År i yrket 21 Lön 38850 Kr.

 

 

 

Hipp hipp hurra, det är våran dag idag!

av

Är du en av de ca 3,6 miljoner lyckligt lottade som har ett kollektivavtal på din arbetsplats? Grattis i så fall!

 

Du kanske tror att det är en självklarhet med kollektivavtal? Eller att det bara är nån sorts gråtrist överenskommelse mellan kostymklädda gubbar på ett kontor, något som egentligen inte har någons större inverkan på ditt liv? Fel Fel Fel!
När det finns kollektivavtal på din arbetsplats så betyder det att din arbetsgivare betalar en summa pengar till en försäkring som du som anställd har. Det handlar om tusentals kronor varje månad, alltså inga småsummor. När du erbjuds en tjänst på en arbetsplats med kollektivavtal så kan du nöja dig med att förhandla om vilken lön du ska ha, det andra förhandlas centralt så att man inte ska gå miste om de fördelar som ens anställning kan innehålla.

 

Har du ens tänkt på att du faktiskt får just fördelar i din tjänst om du har kollektivavtal, nämligen kollektivavtalad tjänstepension, bestämmelser om arbetstider och övertid, sjuklön, reseersättning och årliga lönerevisioner, för att nämna några. Det motsvarar en liten nätt summa på ca 80 000kr/ år. Utan kollektivavtal får du förhandla fram allt ensam. Och hur lätt är det? Kanske för vissa, med för de flesta är det definitivt inte det.

 

Det finns bara fördelar med ett kollektivavtal. Däremot finns det en del smutskastning angående kollektivavtal. Läs gärna mer om det här.
Den svenska partsmodellen är unik. Och avundsvärd (missa inte filmen “Like a Swede” via länken).

Fram med ballonger, tårta och fanfarer. Idag är det Kollektivavtalets dag; en dag helt klart värd att fira!

 

Fortfarande skeptisk till kollektivavtal? Hör av dig till oss eller få mer information via knegdeg.se

 

Åsa Mörner,

kollektivavtalad.

Jag är felvärderad

av

Jag blev glad när statsministern i regeringsförklaringen pratade om att villkor och arbetsmiljö måste förbättras i vården, för att fler unga ska söka sig dit och vilja stanna kvar.

Det är helt i linje med de diskussioner vi haft med politiker, ledare och medlemmar i Region och kommun.

Citat ur regeringsförklaringen ” Villkor och arbetsmiljö ska förbättras för anställda i vård och omsorg, så att fler unga vill söka sig dit och jobba kvar – i vetskapen om att jobbet inte bara är viktigt, utan också utvecklande. Fler ska kunna studera till specialistsjuksköterska med bibehållen lön.”

Men som alltid larmas det om stort underskott i budgeten. Argument som jag hört sedan jag började som sjuksköterska 1988. Skillnaden då mot nu var att arbetsmarknaden var mättad på våra professioner. Idag är det en skriande brist på all legitimerad personal i våra yrken, såväl grundutbildade som specialister.

Trots att de flesta i den offentliga debatten är överens om satsningar måste göras för att förbättra villkoren i vården, få personal att stanna kvar och locka till sig nya men det verkar inte nå fram till tjänstemännen och jag ser en viss handfallenhet inför situationen.

Därför har vårt uppsagda avtal och yrkanden riktat fokus mot bristen på löneutveckling och att man måste kunna ha en acceptabel löneutveckling och karriär när man jobbar patientnära.

I vården har termen ”produktion” kommit att bli väldigt viktig. Detta direkt hämtat ur produktionsindustrin.

Då säger jag att nu är det dags att ”marknadsanpassa” våra löner, då det egentligen inte finns något val om den nedåtgående spiralen ska brytas.

I privat verksamhet säger man att lönen är ett resultat av det arbete man utför.

Håller ni med?

Hans Nilsson
Samhällsintresserad
Lågt värderad Leg. Sjuksköterska