Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Lucka nummer 16. En annan jul med “familjen”

av Lämna en kommentar

I år firar jag jul med de som kan ses som min ”andra familj”, alltså mina härliga kollegor.

När man arbetar i en verksamhet som är aktiv dygnet runt blir arbete under storhelger och andra helgdagar en del av vardagen. Min familj är van att det är så här och även om jag självklart allra helst firar med mina barn precis som de flesta andra så är en jul i gröna kläder inte heller att förringa.
Valet av yrke innebär att jag måste förhålla mig till det faktum att jag inte kan vara med familjen alla högtider, då jag även behövs på annat håll. Att arbeta jul kan i ärlighetens namn vara ganska mysigt, de flesta hem man kommer till är fyllda med ljus och värme och människor är på bra humör trots att de behöver hjälp av ambulansen.
Det finns även många som är otroligt ensamma runt just storhelger och dessa människor brinner jag extra för. Jag älskar att få hjälpa människor, många gånger kan vi komma med en lösning på ett bekymmer och andra gånger räcker det att hålla en hand, stryka bort en tår på kinden eller bara finnas till och lyssna.

För oss på akutkliniken i Örebro har 2019 bjudit på en hel del turbulens med allt ifrån nya chefer i olika led till en löneprocess som vi alla hade höga förhoppningar på. Tyvärr blev utfallet i löneprocessen inte vad vi hoppats på men man kan alltid önska sig saker, så till 2020 önskar jag att de som fattar beslut tar sig en rejäl funderare på hur vi ska lyckas vända den dåliga löneutvecklingen. Nu blickar vi framåt mot ett spännande 2020 och jag hoppas att framtiden blir ljus för oss alla samt att god löneutveckling genom hela yrkeslivet snart är en verklighet inom våra yrken.

God Jul och Gott nytt År!

Carolina Classon
Leg. Sjuksköterska/ Ambulanssjuksköterska
Förtroendevald

Lucka nummer 15. Tankar om att vara Särskilt Yrkesskicklig (SYS)

av Lämna en kommentar

Nu har barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor fått sin nya lön för 2019. Ett av lönekriterierna i år var att du skulle bli lönesatt utefter din yrkesskicklighet (SYS).

När Vårdförbundet tittar på utfallet då kan jag säga att hurraropen uteblev………. Tror det är många av våra medlemmar som håller med mig.

Begreppet SYS är ett försök att vända blickarna till den erfarna personal som finns på många av våra arbetsplatser. De som har arbetat i många år, har varit med i många kniviga situationer och dragit lärdom av det, de som kan stötta och ge råd till de nya som börjar på arbetsplatsen men även ge stöd till de som har arbetat ett tag och behöver ”bolla” något klurigt med någon eller behöver få höra att de hanterade den svåra situationen bra, de som prioriterar och bortprioriterar.

Yrkesskicklighet är inget du kan läsa dig till, du måste ha varit där, i ditt yrke, i många timmar och nött in erfarenheten. Nu när jag har övningskört med min dotter, då tänker jag att det kan jämföras med att lära sig köra bil. Du kan lära dig vad alla skyltarna står för, att du ska blinka till höger och vänster, att det kan bli halka och vattenplaning. Men när du väl sitter där vid ratten då vet du inte hur du kommer att reagera i oväntade eller svåra situationer. Du har inte byggt upp en erfarenhetsbank. Det är bara timmarna på vägen och i olika situationer som gör att du blir bra förare. Det samma gäller i vården.

Det är när du har knutit ihop säcken med all din erfarenhet över lång tid, många timmar på golvet, många enkla och svåra situationer, många olika bedömningar, du har det i ryggmärgen.

Det är då du är SYS.

Jag vet att cheferna har haft ett svårt arbete och att de inte har kunnat ge all sin kompetenta personal den lön de har önskat. Jag vet att många av våra kompetenta medlemmar är riktigt besvikna. Och avtalet som vi gemensamt har signerat; Vårdförbundet och Sveriges kommuner och regioner (SKR), det har arbetsgivarna verkligen inte levt upp till.

Att arbetsgivaren väljer att förbise detta kommer med all säkerhet att drabba vården. Det drabbar vården redan nu när erfarna medlemmar lämnar sin plats för att söka någon annan som uppskattar deras unika kunskap och kompetens och de tar med sig, sin Särskilda yrkesskicklighet.

 

Jag önskar er alla en God Jul och Gott Nytt År
Rósa Ólafsdóttir
Leg. Sjuksköterska och Leg. Barnmorska

Lucka nummer 14.Vi förtjänar en god jul

av Lämna en kommentar

Nu är det inte många dagar kvar till jul, och många kollegor är tvungna att jobba.
Min 55:e jul. Av de 31 år jag jobbat som sjuksköterska har jag nog arbetat 15 jular. Måste säga att det är inte kul att åka iväg men väl på plats så är det en speciell stämning. Jag trivdes med att jobba storhelgerna. Det blev lite högre ob, men framförallt var tempot inte så påställt som vanliga helger, och man hade lite tid att prata med varandra, förhoppningsvis.

Men om jag är ledig är det bästa enligt mig är maten, och framförallt att tillaga den. Det ska vara ett dignande bord med julskinka prinskorv och köttbullar lax och sill. Frun ska alltid ha ägghalvor.
Jag har dock tagit julbordet till version 2.0 i min matnördighet.
I år kommer det att serveras varm och kallrökt rådjur och en hel del andra delikatesser som funnits i skogarna runt Örebro.
Jag fick vid årets första julbord smaka på sojagravad lax. Och jag kan bara säga att det var en hit, och kommer att finnas med på bordet.
Och naturligtvis vill jag inspirera med ett superenkelt recept på ovanstående lax.

Vad behöver jag?
500g laxfilé
2 msk salt
2 msk socker
1 dl japansk soja

Gör så här:
Blanda salt och socker med sojan och koka upp. Låt svalna
Häll vätskan i en påse och lägg i laxen. Knyt ihop påsen och skaka/gnid in.
Lägg påsen på ett fat i kylen 4 timmar och vänd efter halva tiden. Önskas lite starkare sojasmak lått ligga i kylen lite längre.

Vill man stila lite gör man en Wasabimajonäs till men det är en annan historia.

Med detta önskar jag en riktigt god jul oavsett arbete eller ledighet.

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska och matnörd

 

Lucka nummer 13. I den mörka, underbemannade korridoren hon skrider

av Lämna en kommentar

Hon skrider snabbt genom natten i en vit skrud
och lyssnar efter minsta lilla ljud

En smärtpåverkad suck eller ett andfått flås;
Med rätt behandling en snabb effekt uppnås

I en tyst korridor hon nu stå
spejar runt in i minsta vrå

För att den sjuka ska känna sig trygg
en sjuksköterska är inte alls arbetsskygg!

Någon lussebullsfika hinns ej med
bristen på vårdplatser gör arbetsbelastningen sned

Nu finns ingen sängplats ledig
men tack vare att hon är så redig

Styrs politikernas misstag upp
men det skulle kanske behövas en kupp?

För att få den rätta lönen
mer jämlikt mellan könen

I väntan på bättre tider
hjälper hon de som lider

Utan det ljus som hon på avdelningen sprida
det skulle bli många som avlida

I sin vita skrud hon jobbar flitigt
Du ska veta att det är slitigt!

I den mörka, underbemannade korridoren hon skrider
plikttroget vid patientens sida hon förbliver

 

 

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska

Leg barnmorska

En vit jul

av Lämna en kommentar

Efter en halkig, riskabel färd på cykel utan dubbdäck, flexar Sara in, samtidigt som hon smaskar i sig en lussebulle. Någon hade placerat en stor korg med de nybakade gula läckerheterna i fikarummet, och Sara kunde inte motstå den ljuvliga doften som spred sig. ”Lika bra att äta nåt medan man hinner…” tänkte Sara samtidigt som hon borstade bort smulorna som landat på den vita landstingspyjamasen.

Lugnet före stormen, sa hon högt för sig själv när hon passerar väntrum A, som endast innehåller en medelålders kvinna som nervöst fipplar med sin mobil. ”Hon ser ju inte direkt livshotande skadad ut..”, muttrade Sara. På en brits utanför expeditionen ligger en äldre man med en spypåse i handen. Han ser blek och tagen ut. Sara rynkar ihop pannan när hon går förbi mannen, som inte doftar vare sig nybakade bullar eller nyponrosor.

”Ok, vem har placerat den kräkande mannen ute i korridoren”, undrar Sara när hon kliver in till sina kollegor. Robin snurrar runt den gröna stolen och stirrar på henne. ”Har du tänkt på att det kan vara calici?”

Fast det är det inte. För på ett ögonblick har den illaluktande mannen börjat kräkas stora mängder blodblandad sörja och på några sekunder rullas mannen in på ett akutrum. Kräkningen luktar starkt av blod och alkohol.
Efter en intensiv insats av det sammansvetsade teamet så är mannen stabil och rullas iväg i korridoren med diverse slangar och droppåsar kopplade i sig. Det var i alla fall inte calici…tänker Sara.

Den nervösa kvinnan i väntrummet leds in i ett undersökningsrum. I det skarpa ljuset ser Sara en tärd, hålögd kvinna i 45 års-åldern framför sig. Hon har en blåtira, förmodligen inte färsk, runt höger öga och ett halvt ihopläkt sår i pannan. Kvinnan börjar gråta. Sara lägger armen om kvinnan som ryggar tillbaka av smärta. Uppenbarligen har hon ont över rygg och revben. Som ett rinnande vatten, börjar kvinnan berätta om hur hon misshandlats av sin alkoholiserade partner. Julhelgerna är den värsta tiden, berättar hon. Nu har hon svårt att dra djupa andetag. Sara undrar om den sargade kvinnan har någon hon kan ringa,  som kan komma hit. Med rädd blick skakar hon på huvudet och gör en grimas av smärta. Men hon tackar snabbt ja till att få kontakt med en kvinnojour som kan hjälpa henne med boende och annat stöd.

Sara lämnar kvinnan för en stund och ser hur tempot i korridoren har förändrats drastiskt. Den till synes lugna akutmottagningen som hon flexat in på, har nu blivit mer eller mindre kaosartad.
Siv ilar förbi ”Trafikolycka i hög hastighet, ankomst om 5 minuter. En man och ett litet barn”. Sara springer in i traumarummet och förbereder sig. Om det nu går att förbereda sig inför vad som komma skall…

Ambulanssirenernas gälla tutande närmar sig. Adrenalinet är maxat och koncentrationen på topp hos traumateamet som står prydligt uppställt. Nu börjar det.

Mannen som förs in har endast svaga livstecken. Flinka fingrar och välorganiserade röster koordinerar de åtgärder som behövs för att försöka rädda en människas liv.
Men insatserna är förgäves. Mannen återfår aldrig medvetandet och lämnar jordelivet på en hård brits under skenet av skarpa lampor i ett akutrum. Det är slangar, blod och diverse sjukvårdsmaterial i en enda salig röra i rummet. Uppgivna suckar hörs i rummet och besvikelsen över att inte ha kunnat rädda den skadade mannen lyser i ögonen hos alla som befinner sig där inne. Den döda mannen stinker av alkohol.

Som ett ljus i mörkret får det uppgivna teamet veta att den lilla tvååriga pojken som vårdas i rummet bredvid, är i princip helt utan skador. Han är ledsen och har ett skärsår på ena kinden. För övrigt hittas inga skador. Inte fysiskt i alla fall.

Pojkens mamma är på väg till akuten. Pojken ska observeras ett dygn på barnavdelningen, och självklart erbjuds mamman en plats.
Imorgon, på Juldagen, kommer hon att kunna åka hem med sin lilla pojke. Men hon kommer att åka hem utan sin make. Utan sitt barns pappa.

Sara flexar ut och trampar hem på sin cykel. Inne i de olika husen och lägenheterna gnistrar julstjärnor och adventsljusstakar. ”Undras hur många som är onyktra idag?”, tänker Sara när hon parkerar cykeln utanför det ljusgula hyreshuset. ”Undras hur många som far illa pga alkohol i jul och nyår…” säger Sara högt till sig själv när hon masar sig upp för trapporna. “Undras hur många som kommer till mitt jobb pga alkohol…” tänker hon när hon vrider om nyckeln i låset.

Alltför många. 

Med önskan om en Vit jul. På många sätt.
Åsa Mörner

Lucka nummer 11. Måste du jobba jul?

av Lämna en kommentar

Jag har många ljusa minnen av alla jular jag firat tillsammans med kollegorna. (den andra familjen)

Det var otroligt tungt att åka hemifrån precis när Kalle Anka börjat och alla paket var öppnade. Familjen bänkade sig framför TV: n med magen så sådär uppspänd som den bara blir av julens frosseri. Och jag har hört efteråt frun säga vad ensam hon kände sig varannan helg när arbetet kallade, men framförallt under julhelgerna vilket jag inte fattade då.

Så fort jag kom till arbetet infann den där speciella julkänslan i min ”familj” på jobbet.
Och för min del betydde mina kollegor mycket, särskilt kollegan som höll hårt på traditioner och alltid var tomte. Varje jul fick alla varsitt paket som vi aldrig kom underfund med var de kom ifrån. En otrolig värme oss emellan som inte kom av sig själv. Det krävde öppenhet och ärlighet i alla lägen, och ibland seglade konflikter upp, och det enda valet var att lösa problemen för att kunna stå stark. Alla personer i arbetslaget var med och bidrog till den goda stämningen.

Jag önskar att alla någon gång får känna att det är så jäkla lätt att arbeta trots att vi möter människor i kris hela tiden och måste ta svåra och ibland livsavgörande beslut.
Men tack vare alla kloka och erfarna arbetskamrater som stöttade så kunde jag nästan alltid gå hem nöjd för att jag visste att vi hade gjort vårt bästa.

Tack till kollegorna i Grupp 2
Kjell
Arne
Kent
Anders
Kristin
Göran
Ove
Willy
Bengt Arne
Staffan
Kaj
och givetvis alla andra som jag arbetat med genom åren.

 

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska Ambulanssjukvården Region Örebro län

Lucka nummer 10. Feminist, javisst

av

Är du feminist? Javisst säger jag. Vad menas med det då? Ursprungligen menades det som en målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män, men man måste väl egentligen mena tvärtom också. Fast i världen är det ju oftare män som har fördelen tror jag.

Vårdförbundet säger ofta att det är en kvinnofälla att lönerna hålls ner, att din (oftast kvinnliga) arbetskamrat går ner i arbetstid för att ”rodda” runt familj( kanske också för att orka jobba kvar på arbetsplatsen) mm, vilket i sin tur visar sig i pensionskuvertet. Varför har våra professioner endast en löneutveckling på ca 10 000 kr från början av arbetslivet till slutet… varför har mer ”manliga yrken” med liknande utbildningsnivå en mycket större?

En föreläsning jag var på berättade att det är jättesvårt att få en kvinnlig ”expert” att uttala sig i media även om hon kan sitt ämne medans män gärna uttalar sig. Varför? Tror inte kvinnor på sig själva? Tror män för mycket på sig själva ha ha?

Kvinnor har oftare en högre utbildningsnivå än män men ändå är den genomsnittliga inkomsten lägre! Hur kommer det sig? . Vissa artiklar pekar på att kvinnor med gymnasieutbildning, tjänar mindre än män utan gymnasieutbildning. Många av de mer ”kvinnliga” yrken är dåligt betalda.

Enligt universitetskanslerämbetets rapport 2019 var 60% av de som började studera på universitet och högskolor i Sverige 2017/2018 kvinnor. Sen slutför de också sin utbildning i högre grad än männen. Stadsministern sa i en intervju jag hörde att skolan inte är anpassad för pojkars behov numera och vad vet jag, jag har inga barn… Men jag tror inte skolan någonsin anpassats för flickor utan många gånger har flickor anpassat sig…

Inte så juligt innehåll kanske men viktigt. Lika lön för lika arbete heter det ju. Och samma möjligheter ska vi väl ha oavsett om du är man eller kvinna, sen önskar jag mig av tomten att arbetsgivaren ser och lever upp till vårt avtal om att vi ska ha en löneutveckling under HELA vårt arbetsliv. Då kanske vi kan få en ok pension också!

Jag önskar er alla en jämställd God jul!

Helena Nyrén
Vårdförbundet avdelning Örebro

Lucka nummer 9. Ärligt talat!

av

Varför är det ingen som vill prata om det verkliga problemet?

Lön är viktigt eftersom pengar underlättar livet och är grunden till din pension.
Idag går det  inte att göra lönekarriär (det vill säga ha en normal löneutveckling hela yrkeslivet) om du arbetar med patienter. I alla fall inte om du tillhör Vårdförbundets yrkesgrupper.

Lön är en jämställdhetsfråga och jag påstår att det pågår en strukturell lönediskriminering av kvinnor i Sverige ( = läs Vårdförbundets yrkesgrupper). Politiker och arbetsgivaren (nu pratar jag inte om förstalinjens chefer) har inte tagit ansvar i lönefrågan för oss.

Helt ärlig – är det inte dags att ändra på det?

Avtalet som upprör och debatteras ( HÖK 19) är bra – om det följs!

Ann-Sofie Gustavsson
Avdelningsordförande Vårdförbundet Örebro
Leg. sjuksköterska specialistutbildning anestesi
Mamma mitt i livspusslet och julstressen

P:S
Jag vill möta rätt och bäst kompetens när jag eller mina anhöriga är sjuka.
Jag vill att alla som söker vård möter rätt kompetens.
Jag gissar att du också vill det?

 

Lucka nummer 8. Jag är inte bara Sjuksköterska

av

Jag är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning psykiatri, också. Jag är förtroendevald, också. Jag är mamma, också. Jag är hemmasnickare, också. Jag är barnens chaufför, också.

Det inte konstigt om stressen kittlar en i nacken lagom till andra advent. Utvecklingen och för att inte nämna tiden går med en rasande fart. Många av oss kommer ihåg millenniumskiftet. Många av oss inte. Nu inträder ett decennieskifte och Vi välkomnar 2020

Sparkcyklar. Fjärrkontroller. Smartphones. Eluttag. Fjärrtåg. Bankid. Miljöval. Återanvändning. Vårdval. Skolval. ”Alltinnandess” fasas ut. Byts ut. Arbetsmiljö. Patientsäkerhet. Löneutveckling.

”Alltinnandess” fasas ut? Byts ut?

Jag blev uppmanad att läsa gamla julbloggar och bjuder här ett potpurri ur Vårdförbundet avdelning Örebros julbloggar genom åren. Bedöm själva utvecklingen

”Åren går men kärleken består” eller ”Åren går och orsaken består”? Ingen nämnd ingen glömd

Jag är inte bara sjuksköterska. Jag är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning psykiatri. Också. När vi upplever ett totalt kaos runtomkring oss är det lätt att glömma bort att göra en sak i sänder

Att jaga runt efter ”rätt tid” kan ge negativ stress
Fundera på hur viktiga “Alla måsten” faktiskt är
Sätt ambitionsnivån på rätt nivå
Ger dig själv tid och engagemang i julklapp
Gör inte allt själv

Jag är mamma. Också. Jag är finsk. Också. En till uppmaning jag fick var att bidra med ett recept; så här kommer mitt favoritrecept till julbordet (som mycket väl kan göras nu redan andra advent om man inte har annat för sig)

Kålrotslåda – Lanttulaatikko

 

Ingredienser
1½ liter kålrotskuber
50 g smör
1 dl ströbröd
½ dl sirap
1 ägg
1 dl grädde
salt
peppar
muskotnöt
ingefära

Skala kålroten och skär den i små kuber
Koka kuberna i vatten tills de är alldeles mjuka
Häll av vattnet och mosa kålrotskuberna med en elvisp. Blanda i de övriga ingredienserna och vispa tills du har en fin, jämn och fluffig puré
Smaka av med salt, peppar, muskotnöt och ingefära
Häll i en smord ugnsform, dekorera ytan med en kniv och strö över lite ströbröd
Grädda i 200 graders ugn i ca 1 timme

Till slut hoppas jag att Vi alla kan släppa alla ”måsten” över helgerna för att istället njuta av god mat och dryck med familj, vänner och kollegor. Hoppas att Vi får till det med välförtjänt vila och kommer tillbaka stärkta med nya krafter och ambitioner. Det viktiga är att vara stressfri och att försöka anpassa sitt julfirande så som man själv bäst trivs eller har möjlighet till med

”Det betyder mer för hälsan vad man äter mellan nyår och jul än mellan jul och nyår!”

God Jul – Hyvää Joulua!

Merjo Yliluoma
Förtroendevald / Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avd Örebro

Lucka nummer 7. Ett händelserikt år. Tillbakablick

av

Snön har töat bort men julen närmar sig ändå med stormsteg.

Lokalerna jag arbetar i ska ”storstädas” vilket innebär att jag måste röja mitt skrivbord.

Tro det eller ej, jag har koll 😉

Att städa ett skrivbord innebär att man påminns om vad man gjort och vad som står kvar på ”att göra listan”.

Det gångna året har varit intensivt! Det har bjudit på många utmaningar och jag har lärt mig mycket.

Det var inte helt lätt att planera verksamhetsåret i början av Januari eftersom 2019 rivstartade med uppsagt löneavtal, Vårdförbundet inledde centrala förhandlingar som drog ut på tiden. Vi jobbade intensivt med att förbereda oss på effektiva och strategiska åtgärder som skulle aktiveras om inte våra förhandlare hade lyckats bli eniga om ett nytt avtal. Det var många möten, både fysiska och via skype. Vi mötte politiker, bloggade och skrev på våra sociala medier för att försöka skapa förståelse för varför det är viktigt att värdera våra yrkesgrupper rätt och hur fel vår löneutvecklingskurva är i dag, #avtal2019. Vi som jobbar fackligt kände styrkan i att vara många medlemmar! Men det var med en lättnadens suck och god känsla som vi kunde informera alla våra medlemmar om att ett nytt avtal var tecknat den 16e maj, HÖK19.

Då började arbetet med att läsa detta nya avtal, vad står det och vad innebär det för oss medlemmar? Möten med Regionen och alla våra elva kommuner för att teckna LOKar. Nya möten med information till våra förtroendevalda och våra chefsmedlemmar. Nu skulle avtalet bli verkstad!  Möten med politiker och fortsatt spridning av vårt budskap om att våra yrkesgrupper är värda en lönekarriär under hela sitt yrkesliv! Utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet ska löna sig och värdesättas!

Sommaren närmar sig och det råder brist på personal, vi möter medlemmar och arbetsgivare. Semester och ledighet är det våra medlemmar önskar sig men för att få det måste de som är kvar på jobbet jobba extra. På vissa arbetsplatser så pass mycket extra att de kunde förhandlar fram extra ersättning för detta. Detta är inte hållbart i längden! Utan våra yrken stannar vården!

Arbetsgivaren vill omorganisera både här och där – vi säger Risk Och Konsekvens analys och betonar vikten av att personalen måste vara med! Parkeringsavgiften höjs.

Så kom sommaren och jag fick några veckors semester.

Hösten smyger sig på med planering och genomförande av Vårdförbundets årsmöte. Tack till alla er som kom på detta möte, utan er hade det inte blivit den trevliga och givande kväll som det blev. Vi fick många kloka inspel från er medlemmar om vad ni tänkte om begreppet och kriterier för ”särskilt yrkesskicklig”. Föreläsningen av Marika Carlsson bjöd på många goda skratt och jag gick därifrån med en god känsla, tillsammans är vi starka.

Nu börjar våra medlemmar få besked om sina nya löner och vi får många telefonsamtal och upprörda mail. Det tycks inte ha blivit som det var tänkt…. Vi börjar ha löneavstämningar med kommunerna med varierande resultat. Sist ut var löneavstämning med Regionen och vi kan konstatera att enligt våra beräkningar har inte lönespridningskvoten ökat nämnvärt – vi ser en ökning på tredje decimalen – det måste bli en bättring kommande år! Våra yrken är värda en lönkarriär under hela yrkeslivet!

Arbetsgivaren fortsätter med fler omorganisationer, tuffa scheman, nekar semestrar, höjer parkeringsavgiften ytterligare och drar in julklappar, jultallrikar och fruktkorgar. Vi måste spara pengar.

Vårdförbundet bjuder förtroendevalda på en heldag med temat arbetsmiljö, en föreläsning om ”de ekonomiska vinsterna med en god arbetsmiljö”. Att behålla erfarenhet i en organisation är = att spara pengar! – när jag skriver detta inser jag att det egentligen borde var politiker och arbetsgivare som vi skulle bjuda in till denna föreläsning!?

Inom kort ska julefriden sänka sig över oss, några måste jobba och jag önskar av hela mitt hjärta att ni alla får en riktigt God Jul både på arbetet och hemma.

Snart startar 2020, undrar vad detta år kommer att bjuda på?

 

//Ulrika Hedelind

Leg. sjuksköterska / anestesisjuksköterska

Vice ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro