Örebrobloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
    • Kommentarspolicy
  • Vårdförbundetbloggen
Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Lucka nummer 7. Ett händelserikt år. Tillbakablick

7 december, 2019 av Ulrika Hedelind Lämna en kommentar

Snön har töat bort men julen närmar sig ändå med stormsteg.

Lokalerna jag arbetar i ska ”storstädas” vilket innebär att jag måste röja mitt skrivbord.

Tro det eller ej, jag har koll 😉

Att städa ett skrivbord innebär att man påminns om vad man gjort och vad som står kvar på ”att göra listan”.

Det gångna året har varit intensivt! Det har bjudit på många utmaningar och jag har lärt mig mycket.

Det var inte helt lätt att planera verksamhetsåret i början av Januari eftersom 2019 rivstartade med uppsagt löneavtal, Vårdförbundet inledde centrala förhandlingar som drog ut på tiden. Vi jobbade intensivt med att förbereda oss på effektiva och strategiska åtgärder som skulle aktiveras om inte våra förhandlare hade lyckats bli eniga om ett nytt avtal. Det var många möten, både fysiska och via skype. Vi mötte politiker, bloggade och skrev på våra sociala medier för att försöka skapa förståelse för varför det är viktigt att värdera våra yrkesgrupper rätt och hur fel vår löneutvecklingskurva är i dag, #avtal2019. Vi som jobbar fackligt kände styrkan i att vara många medlemmar! Men det var med en lättnadens suck och god känsla som vi kunde informera alla våra medlemmar om att ett nytt avtal var tecknat den 16e maj, HÖK19.

Då började arbetet med att läsa detta nya avtal, vad står det och vad innebär det för oss medlemmar? Möten med Regionen och alla våra elva kommuner för att teckna LOKar. Nya möten med information till våra förtroendevalda och våra chefsmedlemmar. Nu skulle avtalet bli verkstad!  Möten med politiker och fortsatt spridning av vårt budskap om att våra yrkesgrupper är värda en lönekarriär under hela sitt yrkesliv! Utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet ska löna sig och värdesättas!

Sommaren närmar sig och det råder brist på personal, vi möter medlemmar och arbetsgivare. Semester och ledighet är det våra medlemmar önskar sig men för att få det måste de som är kvar på jobbet jobba extra. På vissa arbetsplatser så pass mycket extra att de kunde förhandlar fram extra ersättning för detta. Detta är inte hållbart i längden! Utan våra yrken stannar vården!

Arbetsgivaren vill omorganisera både här och där – vi säger Risk Och Konsekvens analys och betonar vikten av att personalen måste vara med! Parkeringsavgiften höjs.

Så kom sommaren och jag fick några veckors semester.

Hösten smyger sig på med planering och genomförande av Vårdförbundets årsmöte. Tack till alla er som kom på detta möte, utan er hade det inte blivit den trevliga och givande kväll som det blev. Vi fick många kloka inspel från er medlemmar om vad ni tänkte om begreppet och kriterier för ”särskilt yrkesskicklig”. Föreläsningen av Marika Carlsson bjöd på många goda skratt och jag gick därifrån med en god känsla, tillsammans är vi starka.

Nu börjar våra medlemmar få besked om sina nya löner och vi får många telefonsamtal och upprörda mail. Det tycks inte ha blivit som det var tänkt…. Vi börjar ha löneavstämningar med kommunerna med varierande resultat. Sist ut var löneavstämning med Regionen och vi kan konstatera att enligt våra beräkningar har inte lönespridningskvoten ökat nämnvärt – vi ser en ökning på tredje decimalen – det måste bli en bättring kommande år! Våra yrken är värda en lönkarriär under hela yrkeslivet!

Arbetsgivaren fortsätter med fler omorganisationer, tuffa scheman, nekar semestrar, höjer parkeringsavgiften ytterligare och drar in julklappar, jultallrikar och fruktkorgar. Vi måste spara pengar.

Vårdförbundet bjuder förtroendevalda på en heldag med temat arbetsmiljö, en föreläsning om ”de ekonomiska vinsterna med en god arbetsmiljö”. Att behålla erfarenhet i en organisation är = att spara pengar! – när jag skriver detta inser jag att det egentligen borde var politiker och arbetsgivare som vi skulle bjuda in till denna föreläsning!?

Inom kort ska julefriden sänka sig över oss, några måste jobba och jag önskar av hela mitt hjärta att ni alla får en riktigt God Jul både på arbetet och hemma.

Snart startar 2020, undrar vad detta år kommer att bjuda på?

 

//Ulrika Hedelind

Leg. sjuksköterska / anestesisjuksköterska

Vice ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Bloggkalender, Politik, Villkor Taggad som: Bloggkalender, Julblogg, värdering, Villkor

Lucka nummer 6. Vinster med god arbetsmiljö

6 december, 2019 av Karin Nordén Persson Lämna en kommentar

Den fjärde december hade vi temadag för förtroendevalda och chefer. Föreläsare var Anders Johrén från Nycketalsinstitutet.

Genom diagram, pilar och spännande inspel gav han oss en både tydlig, intressant och givande föreläsning om arbetsmiljöns betydelse för en verksamhets förmåga att prestera bra resultat. Det blev också tydligt vad dålig arbetsmiljö kan kosta i form av sjukskrivningar och hög personalomsättning.

Anders visade tydligt hur viktigt det är att planera långsiktigt och klokt för att bibehålla hög kapacitet.

-Hur ska detta då uppnås-det kostar ju att vidareutbilda och rekrytera rätt kompetens.

Lösningen för framförallt kunskapstäta verksamheter är att rekrytera de med rätt utbildning, ha en bra introduktion, arbeta för en arbetsmiljö som gör att medarbetarna vill stanna kvar och ge utrymme för kompetensutveckling.

För att visa på motsatsen och vad det kostar visade Anders på vad sjukskrivningar kostar och hur dyrt det kan bli med en dålig arbetsmiljö.

Mina tankar efter föreläsningen är:

Kvalitén i introduktionen och bra struktur i verksamheten som ger en bra arbetsmiljö är helt avgörande för en verksamhets förmåga att prestera ett gott resultat.

För vårdens verksamheter handlar det mycket om att kunna rekrytera och behålla rätt kompetenser och att varje chef inte har många medarbetare.

Det står inte personer med våra kompetenser och knackar på dörren!!

Om arbetsgivaren inte arbetar för en god arbetsmiljö kommer det att påverka hela vården och patienterna negativt.

 

Vill tacka alla ni förtroendevalda och chefer som gjorde att det blev en mycket bra dag!

Önskar er alla en God Jul och ett gott nytt år!

Karin Nordén Persson
Regionalt skyddsombud och Huvuvdskyddsombud

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Bloggkalender Taggad som: chef, fackförbund, Förtroendevald, Hälsa, Julblogg

Lucka nummer 5. Adventshälsning till livsviktig och fantastisk personal i vården.

5 december, 2019 av Nadya Lehto Lämna en kommentar

Med detta kollage med urklipp från dagens ros i NA vill jag tacka och lyfta livsviktiga yrkesgrupper i vården som är hjältar i vardagen varje dag, dygnet runt, året om. Vårdförbundets yrkesgruppers: barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor räddar liv tröstar patienter och anhöriga tar fram prover/bilder/utredningar som är viktiga för att diagnostisera och behandla. De förlöser barn, främjar hälsa och välbefinnande hos befolkningen.

Ha en riktigt fin advent!

Massor av adventshälsningar

Med vänlig hälsning Nadya Lehto
Leg. sjuksköterska
Regionaltskyddsombud och Huvudskyddsombud
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Bloggkalender, Information Taggad som: Julblogg, profession

Lucka nummer 4. Sorry det blev inga julklappar i år

4 december, 2019 av Hans Nilsson 1 kommentar

Kvinna med 40 års erfarenhet, specialistutbildning, egen mottagning, stöd och bollplank till nya kollegor. Arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvinna med 35 års erfarenhet, labansvarig (swedac), arbetar med metodutveckling, stöttepelare till alla kollegor, nya som gamla. Som de flesta andra arbetar även hon enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvinna med 36 års erfarenhet, barnmorska i 16 år, bred erfarenhet, kompetenscv innehåller bl a handledning, amning och sexologi. Är aktiv i länsövergripande utbildning och riktlinjer för de som arbetar med amning. Även delaktig i familjecentralens verksamhet. Arbetar även hon enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, men även med och utvecklar riktlinjer.

Kännetecknande för dessa 3 ovanstående mycket kompetenta erfarna personer så har ingen av dessa ansetts som SYS. (särskilt yrkesskicklig)

Mycket märkligt kan jag tycka, med tanke på att det var just dessa personer jag tänkte på när jag skrev en motion till vår kongress som handlade om att vi måste arbeta för en ökad lönespridning i våra yrkesgrupper.

Varför då?

Alla borde ha en acceptabel löneutveckling över tid, och inte som idag ha nästan ingen efter 45 års ålder. På kongressen beslutades att vi måste låta de med lång erfarenhet och är ryggraden på arbetsplatsen få en ordentlig löneinjektion ( 10 000 kr) under kommande lönerevisioner.

Och vad hände? Ja inte blev det någon löneinjektion i alla fall. Vi har haft kontakt med väldigt många medlemmar i denna fråga och jag konstaterar löneinjektionen uteblev helt på de flesta arbetsplatserna.

Om arbetsgivaren inte börjar arbeta med lönebildning för våra yrkesgrupper på allvar så tror jag risken att både nya och erfarna söker sig bort från de arbetsplatser där man inte värderar sina medarbetare, och i förlängningen leder till dålig arbetsmiljö på grund av kompetensbristen.

Det är ett fantastiskt yrke men vi vill inte bli fattigpensionärer.
Vi vill kunna skämma bort våra barn och barnbarn med julklappar som pensionärer, låt oss kunna göra det.

Med detta inlägg önskar jag en god jul.

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska inbiten men stukad optimist

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Bloggkalender, Profession, Villkor Taggad som: arbetsgivare, Barnmorska, Biomedicinska analytiker, Röntgensjuksköterska, sjuksköterska, värdering

Varför ska man arbeta som chef?

3 december, 2019 av Helena Nyrén Lämna en kommentar

När jag blev avdelningschef i regionen hade jag tankar att jag vill arbeta med att göra min enhet till den bästa, mest attraktiva arbetsplats, och bra för såväl medarbetare som patienter.

Inte för jag är unik, den tanken tror jag de flesta som kliver på ett chefskap har! Men så kommer vardagen och det där med verksamhetsutveckling… nej idag fungerar det inte, någon är sjuk… men imorgon ser det ut som det ska fungera, OM inte hen fortfarande är sjuk, då kan det bli nästa vecka.

En verksamhet utan verksamhetsutveckling och kvalitetsarbeten stannar av. Världen utanför snurrar så fort, så fort och då måste vi hänga med. Blev vi chefer för att ”släcka bränder”, oändlig rekrytering, hoppa in i verksamheten då det fattas personal mm mm eller arbeta för att utveckla vården för våra patienter, påverka(bestämma), och förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare?
När inte chefer hinner med att jobba med det som jag tror många sökte sig till ledarskapet för, så anställs det vårdutvecklare.
Och det är ju bra att det fortsätts att utveckla vården men jag tror att vi behöver titta på om chefer gör rätt saker. Jag är orolig ibland att 1:a linje cheferna försvinner och slutar så fort, de arbetar inte kvar längre än sina 4 år som de har sitt förordnande om vi(regionen och personalen) har tur. Ibland kliver de av före det, då de anser att arbetsmiljön och villkoren är omöjliga att leva upp till, och en inte så mycket bättre lön, sen får chefer inte heller skriva upp övertid eller flexa.

Jag önskar att arbetsgivaren vore mer rädd om 1.a linjens chefer. De har en viktig roll, en stabil och trygg chef ger en stabil och trygg grupp och arbetsplats. Det är nu två år sedan jag klev av mitt chefsuppdrag efter nästan 10 år(6+4) och jag saknar mina medarbetare nästan varje dag! Ni vet vilka ni är <3

Och ni som funderar på ledarskap och chefsuppdrag, bli inte avskräckta!  Det är jätteroligt och utmanande. Man lär sig mycket, både om sig själv, andra och att arbeta i en politiskt styrd organisation. Vi måste jobba för bra villkor för alla, inte bara våra medarbetare utan cheferna behöver ha mandat att kunna bestämma och styra verksamheten.
Vara lönesättande chef utan att HR ”petar”, ha utrymme att medverka, påverka och samverka! Chefer lyfter ofta arbetsmiljöproblem som rör medarbetarna men glömmer sin egen arbetsmiljö och villkor. V

Vårdförbundet arbetar ständigt med villkorsfrågor för såväl ”vanliga” medlemmar som chefsmedlemmar. Man ska inte behöva byta fackförbund bara för man blir chef. Vårdförbundet kan vården och har ingångar i alla samverkans forum. Det tycker jag är viktigt!

 

Helena Nyrén

Fd 1a linje chef

Numera förtroendevald/ chefstöd, Vårdförbundet avd Örebro,

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Bloggkalender, Profession Taggad som: fackförbund, Vårdförbundet

Det första ljuset brinner. Och det brinner starkt.

2 december, 2019 av Marcus Folkö Müntzing Lämna en kommentar

Just nu snurrar runt det på rätt utmanande i hälso- och sjukvården. Oavsett om den är kommun, regional, statlig eller privat så börjar det synas sprickor i väggarna både här och där.

På vissa håll må det fortsatt vara solida väggar, men på en del håll går det nästan att se rakt ut i decembermörkret och inne på kontor och i korridorer går vårdens professioner och vårdens chefer och gör allt de kan för att inte tredje person, personerna som vårdas, ska drabbas.

Just nu läser vi rubrik efter rubrik om uppsagd vårdpersonal på flera av Stockholms största sjukhus, tack och lov har vi ännu inte hamnat där i vår egen region. Samtidigt går Region Örebro län med ett omfattande underskott vilket gör att många av regionens verksamheter tvingas vända på de kronor de har och skära ner på de kostnader som skenat.

Till råga på allt skulle visst våra professioner få en löneökning även det här året. Det efter att Vårdförbundet, SKL och Sobona kommit överens om ett nytt löneavtal, HÖK19, som på pappret ser riktigt intressant ut. Äntligen finns det faktiskt möjligheter för arbetsgivarna att skapa lite differentiering i lönerna mellan de nya och de som jobbat länge. Äntligen finns det en möjlighet att faktiskt premiera de bland våra kollegor som är lite extra bra, de där särskilt yrkesskickliga kollegorna som vi går och frågar om råd när vi har något extra klurigt ärende eller de där särskilt yrkesskickliga kollegorna som vi helst skulle vilja jobba med en stökig lördagskväll när precis allt rör till sig.

Men det bygger ju också på att våra arbetsgivare möter upp i det avtal som de själva skrivit under. SKL var på förhand tydliga med att de inte behövde skjuta till några extra medel, de pengarna finns nämligen redan i arbetsgivarnas händer. De är bara tvungna att prioritera.

Tyvärr verkar det inte som att de gör det på särskilt många håll i vår närhet. Kumla kommun ser ut att vara ett positivt undantag, Lindesbergs och Askersunds kommuner likaså men Region Örebro län och Örebro kommun tyckts leva i tron att de inte behöver anstränga sig nämnvärt mer än vanligt. De är ju redan störst, bäst och vackrast. Eller?

Hur var det nu med vårdplatsläget? Hur kommer det sig att till och med arbetsgivaren beskrivit den gångna sommaren som extra svår? Hur kommer det sig att en arbetsgivare tvingats göra förändringar i sin nattorganisation för att kunna ge rätt vård i rätt tid? Hur kommer det sig att när arbetsgivarna söker efter våra professioner får de knappt några sökanden på sina annonser?

Och hur kommer det sig att det ”bara” är läkare, undersköterskor och administratörer som omfattas av varslen när det blir tal om uppsägningar?

Jo, därför att det redan är en enormt stor brist på våra professioner. Det finns helt enkelt för få av oss kvar för att vi ska kunna omfattas av några varsel.

När Vårdförbundet strejkade 2008 fick vi höra att vi var patientosäkra, idag har arbetsgivarna en situation där fler enheter är drabbade och där fler vårdplatser är stängda än vad vi någonsin kunde drömma om då. Allt för att arbetsgivaren, på generellt basis – det finns undantag, helt misslyckats med att inse att de måste jobba för att få sin personal att stanna, trivas och vara med och utveckla vården.

Lönen är en del, arbetsmiljö en annan, inflytande över arbetsuppgifter en tredje. Idag skulle jag vilja säga att vårt läns två största arbetsgivare har stora utmaningar inom alla dessa tre områden.

Årets lönerevision känns som ett skämt. Inte bara för de som får lönen utan också för våra chefsmedlemmar som ska sätta dem. Snacka om att sitta i ett Moment 22.

Arbetsmiljön därför att mer eller mindre varje arbetspass är en fråga om överlevnad, att inte missa något att få allt att rulla på. Extremt lite tid finns för att sitta ner och arbeta med verksamhetsutveckling eller förbättringsarbeten.

Inflytande över arbetsuppgifter därför att våren tycks ha fått dille på New Public Management där allt mer handlar om produktionstakt och nyckeltal än om att ge tid till mötet med den människa vi på ett eller annat sätt möter i våra yrkesutövningar.

I Region Östergötland har politikerna valt att satsa extra pengar i den kommande budgeten för att faktiskt kunna möta upp i lönefrågan.

Förhoppningsvis ger det ringar på vattnet som visar att fler Regioner och stor-Kommuner behöver följa efter.

Så detta blir en uppmaning till vårt läns politiker; kan du och ditt parti göra någonting för att förbättra situationen?

Den om arbetsmiljö och inflytande över arbetsuppgifter är frågor som kanske bäst hör hemma på APT, i yrkesgruppsträffar, i medarbetarsamtal och i olika samverkansforum.

Så detta blir också en uppmaning till vårt läns alla vårdchefer: kan du göra någonting i ditt uppdrag för att förbättra situationen?

Men detta riktar sig också till alla våra yrkesverksamma medlemmar i Vårdförbundet; kan du göra någonting för att förbättra situationen?

På ett sätt är det ingens ansvar att det ser ut som det gör, på ett annat sätt är det bara politikernas, eller bara chefernas ansvar. Men jag tänker istället att det är allas vårt ansvar att tillsammans göra det vi kan för att förbättra den situation där vi själva står.

Idag är en bra dag att börja.

Marcus Folkö Müntzing
Leg. Sjuksköterska

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Bloggkalender, Patientsäkerhet, Villkor Taggad som: Bloggkalender, lön, vårdkris

Överst på en barnmorskas önskelista

1 december, 2019 av Åsa Mörner Lämna en kommentar

Snön ligger tungt över träden och luften är bitande kall. Vägbanan gnistrar i solljuset och påminner om en bottenfrusen sjö. Förmodligen vore skridskor det bästa färdmedlet.

En vit Volvo kommer slirandes över vägbanan. En man med stirrig blick och vitnande knogar som greppar hårt runt ratten, trycker ner gaspedalen i botten. Bredvid honom sitter en högröd kvinna som ser arg och förtvivlad ut.

“Blåste du ut adventsljuset? ” Mannen sneglar nervöst på kvinnan som gnyr något obegripligt till svar. Ett knorrande ljud hörs från någons mage. Mannen börjar rafsa i en påse som ligger inkilad i det öppna handskfacket och får till slut upp en saffransbulle som han snabbt slukar.

Termometern på instrumentpanelen visar på -24 grader och den täta granskogen ser sagolikt vacker ut i sin snöklädda skrud. Det är inte mycket dagsljus kvar och på himlen börjar tindrande stjärnor att anas.

En ilsken mobilsignal ringer högt i kvinnans jackficka. Hon svär en lång harang och svarar uppgivet. ”Vars är vi? Mamma undrar”, frågar hon den stressade mannen vid ratten.

”Jag vet inte riktigt”, svarar mannen svagt. ”Jag har inte kollat på vägskyltarna och det är glest mellan dem dessutom”.
”Vi är snart framme” hörs kvinnan säga till personen i telefonen.

Mannen himlar med ögonen och suckar högt medan han slår på radion.

” Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid. Stjärnan blid
Skiner på barnet i stallets strå
Och de vakande fromma två.
Kristus till jorden är kommen.
Oss är en frälsare född.”

Kvinnan nynnar med men pausar emellanåt och flåsar. Hon har svettpärlor i pannan och håret ligger klistrat mot tinningarna.

En älg styr med bestämda steg upp på den snorhala skogsvägen. Vad gör man annars när man ska till andra sidan? Och vad gör man när man är mitt på den vintriga vägen, är 40+2, har krystvärkar och 15 mil kvar till förlossningen?

 

Överst på en barnmorskas önskelista:
Jag önskar att alla kvinnor fick möjlighet att föda med en barnmorska vid sin sida, inte i en snödriva i skogen.

Åsa Mörner, barnmorska

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Bloggkalender, Genus, Information, Patientsäkerhet, Politik, Profession Taggad som: #enbarnmorskaunderlivet, Advent, Barnmorska, bb-kris, Bloggkalender, Förlossning, Julblogg, önskelista, säker vård, trygghet

VFU på en röntgenklinik i Moçambique

8 november, 2019 av Hans Nilsson Lämna en kommentar

Vårdförbundet avdelning Örebro har intervjuat Jessica som idag arbetar som
röntgensjuksköterska på Örebro Universitetssjukhus. Jessica och en klasskamrat åkte under sin utbildning till röntgensjuksköterska till Moçambique, ett utbyte som sker mellan Örebro universitet och Instituto Superior de Ciencias de Sade. De besökte det statliga sjukhuset Central Hospital i huvudstaden Maputo under två veckor i termin 6.

 

På röntgenavdelningen i Maputo fanns en påkostad avdelning som var digital det vill säga att röntgenbilderna framkallades direkt i en dator. Den avdelningen stod tom och användes ej. Orsaken till detta var att systemet inte var inkopplat till några datorer och därför inte kunde användas.

Den röntgenavdelning som användes fanns endast analoga system, analoga system innebär att röntgenbilderna framkallas i mörkerrum och slutligen till plåtar som hängs upp på ett ljusskåp. Röntgenkliniken på Örebro universitetssjukhus har endast digitala system och man gick ifrån analoga system någon gång i slutet av 90-talet.

Röntgenavdelningen i Maputo hade trädörrar och alla väggar var inte försedda med bly som på svenska sjukhus. På morgonen när personalen kom fanns endast ett fåtal blyförkläden som de kunde använda, så först till kvarn gällde. Fick personalen tag på ett blyförkläde användes det hela dagen, blyförkläden är tunga och jobbiga att bära under en längre tid. Personalen berättade för Jessica att de hade flera med fertilitetsproblem på grund av att de utsatts för en del strålning i arbetet.

Röntgenläkaren på avdelningen filmade med sin mobil när DT-bilderna rullad på skärmen. Detta för att kunna granska i efterhand.

En viktig del på en röntgenavdelning är att känna sig säker ur strålskyddssynpunkt. Jessica berättar att hon och hennes klasskamrat kände en rädsla över att de inte visste hur mycket strålning de fick på

sig. Att de backade och drog upp blyförkläden över sköldkörteln. Personalen skrattade åt deras rädsla för röntgenstrålarna. (Flera kasserade blyförkläden från Örebros röntgenavdelningar har skickats till sjukhuset i Maputo).

Jessica berättade även att apparaterna inte underhölls eller servades vilket gjorde att inte alla funktioner fungerade. ”Bländarlampan var trasig så då fick personalen använda fingret istället”. En bländarlampa är något som finns på en röntgenapparat som visar var röntgenstrålarna kommer att träffa. Se bild.

På röntgenavdelningen jobbade det radiografer (det är endast i Sverige vi har titeln röntgensjuksköterska) som hade olika level. En level två radiograf utförde skelett och lungröntgenundersökningar. En level tre radiograf utförde datortomografiundersökningar. På flera datortomografiundersökningar av barn stod föräldrarna kvar i rummet utan blyförkläde. Datortomografi är den apparat som ger mest strålning på en röntgenavdelning.

Inga hygienrutiner användes och handsprit fanns knappt inte att tillgå.

Trots dessa ovannämnda brister så vill Jessica tillägga att hon är så imponerade av de som jobbade. ”De är så skickliga trots deras förutsättningar. Radiograferna som arbetar på Central Hospital var positiva, glada och stolta över sitt arbete. De var nöjda med det de hade”.

Jessica avslutar med att säga att den känslan hon fick med sig hem var att uppskatta mer den sjukvård vi har i Sverige. Vi konstaterar att det är otroligt bra att vi bland annat har reglerad arbetstid, rätt till rast och en facklig organisation som samarbetar med arbetsgivaren för att se till att vi får det så bra som möjligt i vårt arbete. Att vi kan känna oss säkra och må bra när vi arbetar.

Ska du göra din praktik, skriva din uppsats eller ditt examensarbete utomlands? Då kan du söka Vårdförbundets resebidrag för studentmedlemmar. Du kan ansöka upp till två ansökningsomgångar per år. Nästa gång du senast ska ansöka om resebidrag är 15 februari 2020. Resebidraget är på 3000 kronor per person och kan beviljas en gång under din utbildning.

Innan du fyller i ansökan ska du skaffa ett intyg (pdf) från din institution i Sverige. Be kontaktpersonen på institutionen att skriva under, skanna sedan dokumentet så att du kan bifoga det till din ansökan. Du söker sedan bidraget via vårt webbaserade formulär: Ansökan om resebidrag. Ett skriftligt besked skickas ut cirka tre veckor efter sista ansökningsdatum.

 

Jessica Strandberg
Leg. Röntgensjuksköterska

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Bloggkalender, Profession Taggad som: profession, Röntgensjuksköterska, Studenter, Vårdförbundet

Brist på personal och löneutveckling

21 augusti, 2019 av Hans Nilsson

Nu är hösten i antågande och efter en tung sommar är jag nyfiken på vad årets lönerevision ska ge.
Som ni alla vet har vårt löneavtal sagts upp och omförhandlats, och mynnat ut i ett nytt (HÖK 19). Där man bland annat kommit överens med arbetsgivaren om att ALLA ska ha en god löneutveckling/lönepåslag i lönerevisionen men särskilt yrkesskickliga ska ha mer. Vem som är särskilt yrkesskicklig på just din arbetsplats måste bestämmas lokalt och inte centralt.

Varför har man valt att göra denna satsning? Jo vi har sett att löneutvecklingen för våra professioner avtar vid 35 års ålder och stannar av efter 45. Enda sättet att få en anständig löneutveckling är att söka sig bort från den patientnära vården och exempelvis bli chef eller byta bransch helt.
På Vårdförbundets kongress bestämdes att något måste göras för personer som arbetat länge patientnära och bidrar till stadga och stabilitet samt utveckling av verksamheten på våra arbetsplatser. En rimlig löneutveckling under ett yrkesliv i patientnära vård borde vara en fördubbling av lönen. Håller ni med?
Sedan måste även specialistkompetens uppvärderas. Idag är det svårt rekrytera, men i framtiden blir det ännu svårare om inget görs åt villkoren.

Vi vet att staten aviserat pengar för bland annat förbättrade villkor för i vården. Man kan alltså inte åstadkomma några förändringar och förbättringar med de procent som fördelas i de årliga lokala löneförhandlingarna.

Arbetsgiven påpekar att lönen inte är avgörande för att vara en attraktiv arbetsgivare, och det är enligt mig delvis sant. Det måste till bättre villkor även avseende arbetstider och arbetsmiljö och tillsammans med lön är dessa tre faktorer helt avgörande för att man ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare och kunna locka personer till vården i framtiden.
Detta vet både vi och arbetsgivaren och nu är det hög tid att börja möta våra krav.

Tips inför lönesamtalet: Kom väl förberedd.
Fokusera på dig själv vad du bidrar med och  vad du är värd utan att jämföra dig med andra (Ange en krontalssumma).
Notera vad chefen anser att du kan förbättra tänk på att arbeta på det till nästa medarbetar och lönesamtal.
Anser du dig fellönesatt, ta upp det med din chef. Chefen har möjlighet att kunna göra justeringar utanför den lokala löneförhandlingen.

 

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska med 31 års erfarenhet och fellönesatt.

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Bloggkalender, Information, Profession, Villkor Taggad som: arbetsgivare, Arbetsmiljö, kompetens, lön, politik, profession, värdering, Vårdförbundet, Villkor

Är vi nöjda med avtalet?

29 maj, 2019 av Helena Nyrén

Många frågar mig nu när Vårdförbundet, avd Örebro är ute på arbetsplatser runt om i länet: är vi nöjda med avtalet? Jag har svarat att OM arbetsgivarna svarar upp mot avtalet som det är skrivet så är vi på väg mot att bli nöjda. Visst det är inga siffror men det har vi inte haft förut och det har visat sig vara en framgång för Vårdförbundet. Det HAR hänt en hel del med löneutvecklingen under de senaste åren men tyvärr inte tillräckligt för de erfarna kollegorna. Det har skapats ett smalare lönespann. För att kompensera de som ex arbetat mellan 3-5 år så de inte ligger i samma lönenivå som de helt nya så har de erfarna fått stå tillbaka. Bilderna som @vf_orebro delat under avtalsrörelsen är mycket talande.

Varför tror jag detta ska bli bättre då? Jo det står att kompetens, specialistkunskap och erfarenhet ska premieras. Men för den skull ska alla ha en ok löneutveckling, annars slår det tillbaka senare i karriären. Alla kommer enligt min mening dra nytta av detta, då även de nya oerfarna blir erfarna och då ska det löna sig!

Bra är också att det betonas i de centrala parternas syn för en väl fungerande individuell lönesättning, att avstämningar och uppföljningar ska ske årligen så att intentionerna med avtalet fungerar. Verksamheterna där stora pensionsavgångar kommer ske, ska också se till de äldre arbetstagarnas erfarenhet och kompetens och ska därför i en lönespridningssynpunkt uppmärksamma dessa medarbetare så man tar till vara och utvecklar samtliga. För den enskilda personen kanske det stimulerar att arbeta kvar om man vet att löneutvecklingen fortsätter… Jag anser att stannar erfaren kompetent personal kvar på arbetsplatser så gynnar det alla, verksamheten, patienter, kollegor och studenter. Man ska kunna göra en lönekarriär utan att byta jobb!

Nu hoppas jag arbetsgivaren tillsammans med våra politiker steppar upp och ser att behovet av våra professioner är stooort! Betala det vi är värda och den kvalité vi ger! Många medlemmar säger att, görs inget nu så hittar vi på något annat tyvärr. Men kom ihåg: Avtalet är på 3 år med möjlighet att säga upp det efter två om det inte ger de effekter vi eftersöker. Ibland behöver man jobba på lite innan effekt syns, så jag tänker ge avtalet en chans i alla fall. Som ni märker har jag inte berört yrkesskickligheten som nämns i avtalet något.. Det är en helt annan blogg…

Mvh
Helena Nyrén
förtroendevald, styrelseledamot, avd Örebro

Dela vidare:

  • Facebook
  • Twitter
  • Google
  • E-post
  • Mer
  • Tumblr
  • Pinterest
  • Reddit
  • LinkedIn

Arkiverad under: Bloggkalender, Information, Profession Taggad som: arbetsgivare, lön, profession, värdering, Villkor

Nästa sida »
Avdelningsstyrelsen i ÖrebroAvdelningsstyrelsen bloggar i Örebrobloggen

Sök

Senaste inläggen

  • Lucka nummer 7. Ett händelserikt år. Tillbakablick
  • Lucka nummer 6. Vinster med god arbetsmiljö
  • Lucka nummer 5. Adventshälsning till livsviktig och fantastisk personal i vården.
  • Lucka nummer 4. Sorry det blev inga julklappar i år
  • Varför ska man arbeta som chef?

Bloggat om

Akutsjukhus Akutsjukvård Anestesisjuksköterska arbetsgivare Arbetsmiljö Arbetstider Barnmorska Biomedicinska analytiker Bloggkalender chef fackförbund förhandling genus Gå en dag i mina skor Hälsa ingångslöner inställning Jul jämställdhet kloka ord kompetens livet livspussel lön motivation Ohälsa Patientsäkerhet politik profession Röntgensjuksköterska semester sjuksköterska sommar Studenter utbildning val 2014 Varför ska jag vara med i Vårdförbundet? Villkor värdering vård Vårdförbundet vårdkris vårdpersonal vårdskada Örebro kommun

Arkiv

Facebook

RSS Nyheter från avd Örebro

  • Lön 2019 - vad händer i Örebro?
  • Välkommen på mingel och bowling på Pitcher's i Örebro
  • Tack till er som deltog på årsmötet
  • Vinster med god arbetsmiljö
  • Vårdförbundets chefsmedlemmar: se hit!

Följ oss på Instagram

No images found!
Try some other hashtag or username

Inloggning för redaktörer

Logga in

rss

  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Nödvändigt Alltid aktiverad

loading Avbryt
Ditt meddelande skickades inte - kontrollera din e-postadress!
E-postkontroll misslyckades, försök igen
Tyvärr, din blogg kan inte dela inlägg via e-post.