Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Arbetsmiljö vadå??

by Leave a Comment

Idag håller @vf_orebro förtroendevaldautbildning med tema arbetsmiljö.

Det känns helt rätt ur flera perspektiv.

För det första så är arbetsmiljön i välfärdssektorn sedan många år eftersatt. Hur kan jag påstå det? För det första så blir många sjuka av den tuffa arbetsmiljön för våra medlemmar. Vi har aldrig haft så hög omsättning av medarbetare som nu. Vi ser också att fler än någonsin lämnar vården för helt andra yrken.
Vi har över 13000 i våra professioner som inte arbetar kvar i vården. Det vi vet är att över 60 % skulle kunna komma tillbaka om man blev korrekt värdesatt och att man hade möjlighet att påverka sin arbetsmiljö.
Oavsett vad arbetsgivaren säger finns över 7000 av våra professioner som gärna kommer tillbaka om ovanstående villkor skulle tillgodoses. Så kom inte och säg att det inte finns kompetenta personer att rekrytera. Men vi väljer att bara fokusera på de nyutexaminerade.

Den stora vinsten blir att om vi arbetar med arbetsmiljön på arbetsplatsen tillsammans med med att bli värdesatt kommer vi bli fler och och personalomsättningen kommer att minska. Det leder nästan automatiskt till att arbetsmiljön blir bättre.

Debatt artikel i dagens (28/4) DN om just detta. Läs och begrunda.
https://www.dn.se/debatt/bristerna-i-valfardssektorn-har-blivit-en-kronisk-sjukdom/

Tack alla härliga skyddsombud för att ni finns och driver arbetsmiljöarbetet framåt!

Hans Nilsson
Huvudskyddsombud och arbetsmiljönörd

Du ska inte tro det blir sommar

by

Hej regionen och arbetsgivarna i stort, jag har något viktigt att berätta för er. Är ni med?

Det kommer bli sommar!

Det kan kännas lite galet jag vet, men inte nog med det, det kommer till och med bli sommar nästa år. Och när det är sommar kommer era anställda vilja ha semester. 

Att det blir sommar är ganska så förutsägbart, att anställda vill ha semester under sommaren är också något som de flesta inser. Men då kan man undra hur det kommer sig att inför varje sommar är det panik? Det ska säljas semesterveckor och mutas med sommarpaket. 

Att det blir sommar är ingen extraordinär händelse, det ska inte kräva stabsläge för att solen skiner och semester är inte ett katastroftillstånd. 

Jag tror att vi alla är överens om att semester är något bra, något vi alla behöver. Så varför prioriteras det så dåligt? Varför kan vi inte anställa så det finns möjlighet att ge alla semester utan att de som är kvar får arbeta övertid och dubbelpass. Varför erbjuds inte löner och arbetstider som gör att vi orkar. Sommar efter sommar ser ut på samma sätt. Övertid, stress och dåligt samvete för att man som arbetstagare tar ut några föräldradagar för att få mer tid med sina barn.

Jag har en önskan, istället för sommarpaket och semesterbonusar önskar jag mig en grundlön som speglar att vi är den enda regionen utan bemanningsföretag på sjuksköterskesidan, Hälsosammare arbetstider och fler kollegor, fler jag kan luta mig mot när det är tungt, fler att skratta med och fler som hjälps åt att lösa sommarn så alla får semester. Då skulle vi inte behöva semesterpaket, vi skulle inte behöva sälja våra semesterveckor och vi skulle orka jobba kvar ett helt arbetsliv inom vården.

#Yrkenförlivet

Sara Persson
Barnsjuksköterska och styrelseledamot i Vårdförbundet avd Örebro

Sommarsemester och bemanning, en omöjlig ekvation

by

Det händer mycket just nu. Vårt nya löneavtal har precis blivit klart.

Sommaren närmar sig med raska steg, och semesterplaneringen skulle vara klar vecka 12. Så alla borde veta hur man ska arbeta under semestern.

Är så fallet i alla verksamheter?
Svaret i vissa verksamheter är nej.
Vi träffade förtroendevalda från intensivvårdsavdelningen på USÖ.
Man kan sammanfattningsvis säga att det finns många orosmoln hängande över hur sommaren ska lösas.
Bemanning finns i nuläget för att hålla fyra avancerade intensivvårdsplatser öppna på USÖ, och anledningen är en skriande brist på intensivvårdssjuksköterskor. Att ca 20 % av sjuksköterskorna sagt upp sig det sista året gör inte saken lättare. Kravet från sjukhusledningen är att hålla minst 6 vårdplatser öppna under sommaren på IVA.

Då ställer sig medarbetarna frågan Hur ska det gå till?

Man har under de sista åren vänt ut och in på sig själva för att lösa covidkrisen i vården med många svårt sjuka. Detta har lett till att fler inte orkat arbeta kvar utan varit tvungna att säga upp sig för att inte bli sjuka av den hårda arbetsbelastningen med många övertidspass. Och man upplevde sig varken sedda eller hörda när man larmade om att villkoren måste förbättras. Och vi ser att de sista åren har bemanningsutmaningarna bara blivit större och större.
Oavsett vad arbetsgivaren säger så är lön en av de viktigaste frågorna för våra medlemmar och det handlar framförallt om de som har medellång och lång erfarenhet tjänar obetydligt mer än en nyutbildad. Därtill måste man arbeta med arbetsmiljön för att orka med ett så pass tufft jobb.

Vårdförbundet har krävt besked hur semesterbemaningen ska lösas, men vi har inte fått några svar. Det är dags att ta frågan vidare till de högst beslutande. Fortsättning i frågan följer.

Hans Nilsson
Orolig medborgare och leg sjuksköterska

Vårdplatsbrist eller sjuksköterskebrist?

by

Det har tröttat ut mig till leda att höra hur SKR, Regioner och även politiker pratar om den stora brist på SJUKSKÖTERSKOR som finns i Sverige.

Det pratas om vårdplatsbrist i hela Sverige. Vad då vårdplatsbrist. Vad är det?

Det tänker jag förklara.
Vårdplatsbrist är i första hand en brist på förutsättningar för Sjuksköterskor. Den skapas av att arbetsgivaren inte lyckas behålla och rekrytera tillräckligt många med den kompetens som dessa professioner innehar. Det finns många lediga vårdplatser, om man relaterar till sängplatser, på de allra flesta sjukhus så också i Region Örebro län. Varför arbetsgivaren inte kan ha dessa platser öppna och lägger där en behövande patient är för att Sjuksköterskor inte finns att tillgå på arbetsplatsen.

Sjuksköterskebristen orsakas av alldeles för hård arbetsbelastning, över en längre tid som innebär konstant samvetsstress för att du vet att du kan ge så mycket bättre vård, som patienterna har rätt till, om du bara får Förutsättningar. Men det får du inte utom du behöver konstant springa och lösa det mest akuta, nu!

Det spelar ingen roll hur många skyddsbarriärer vi har i form av en bedömning på akutmottagningen eller någon annanstans om det inte finns Sjuksköterska med rätt kompetens som tar hand om patienten 24/7 efter att bedömningen görs. Att det inte år 2022 är helt uppenbart att det är Sjuksköterskorna som vårdar patienterna är för mig en gåta.
Det är Sjuksköterskorna som ser de första symtomen på att något inte står rätt till och kontaktar läkare vid behov. Om varje Sjuksköterska ska ha ansvar för fler patienter då är det stor risk att den inte upptäcker de tidiga symptomen. Att vara Sjuksköterska är ett hantverk som kräver tid. Om vi inte har tiden tå tappar vi möjligheten att se helheten. I det avseendet spelar det ingen roll hur många workshops eller omställningar vi har. Det är Sjuksköterska och tid som behövs!

För de flesta yrkesgrupper i samhället höjs lönen när det är stor brist på just den yrkesgruppen men inte för Sjuksköterskor. Tvärtemot diskuterar SKR att gå ihop för att du som sjuksköterska inte får arbeta i din hemregion i ett halvt till helt år om du går över till bemanningsbolag. Detta borde kallas för kartell men nej SKR er en organisation, i hela Sverige, trots att det är Regionstyre.

Den enkla sanningen är att om arbetsgivarna skulle erbjuda den lön som är självklar med hänvisning till Sjuksköterskornas kompetens, då skulle inte många gå över till bemanningsföretag. De flesta skulle gladeligen arbeta för utveckling av den egna verksamheten om den fick möjligheten. Som det är nu är flykt till bemanning det enda sättet vi kan använda för att bibehålla vår egen hälsa, ha någon bestämmanderätt över vår arbetstid och fritid och inte arbeta ihjäl oss.

Till arbetsgivaren: Visa nu att ni vill vända sjukvårdskaoset till en bra arbetsplats med motiverade medlemmar. Ge Sjuksköterskor, Barnmorskor, Biomedicinska analytiker och Röntgensjuksköterskor den lön de har rätt till utifrån den stora kunskap och kompetens de bidrar med i vården.

Rósa Ólafsdóttir

Leg. Sjuksköterska och leg. Barnmorska

Styrelseledamot och huvudskyddsombud

Vårdförbundet Örebro

Rósa Ólafsdóttir

Leg. Sjuksköterska och leg. Barnmorska

Styrelseledamot och huvudskyddsombud

Vårdförbundet Örebro

Vilka villkor är viktigast?

by

Frågar vi arbetsgivaren är arbetsmiljön det som alla  medarbetare tycker är allra viktigast men det vi (Vårdförbundet) hör från medlemmar är att lön ligger i topp.

Men vad kommer först eller vad är viktigast?

Jag tror att blir det ena bättre så följer det andra med. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är jätteviktigt och ska genomsyra verksamheten i de flesta frågor om inte alla. Om det blir mer attraktivt att vara i vården och stanna pga en  konkurrenskraftig löneutveckling så blir det fler som är kvar i vårdnära arbetet och hjälper till med introduktion samt handledning av våra kommande kollegor i form av ny personal och studenter. Detta gör i sin tur att fler får en bättre arbetsmiljö, om vi är fler. Och i sin tur kanske ”vårdplatsbristen” kunde minska då om det finns personal , blink,blink. 

Dessutom så är det rekryterande i sig om  ryktet sprider sig att en enhet är fullbemannad eller har en bra arbetsmiljö. Då är det oftast lättare att både behålla och få personal att komma. Hmm, låter ju inte jätte komplicerat, eller…. Sen vet jag av egen erfarenhet att det kan lika gärna gå åt andra hållet om någon slutar för att testa något annat jobb så kommer fler få samma idé. ”Jaha, hen ska testa att byta jobb, det kanske jag med ska”. Och det är ju inget onaturligt men det som är svårt är ju om det är så hela tiden och inte så många nya kommer. En enhet mår bäst om det är lagom med rotation av personal. En stabilitet av personal som jobbar för enhetens/ verksamhetens utveckling behövs för att driva viktiga frågor för både personalen och patienter.

Diskussionen om bemanningspersonal kommer alltid på tal när det pratas om brister av våra professioner. Min tanke är att det kanske är så att nu behövs det på vissa enheter. Alla ska väl ha rätt att få ut sin semester, ledigheter, vara sjuk utan att få dåligt samvete för sina kollegor, att vårdplatsbristen eg är personalbrist, det vet vi väl alla…

Region Örebro slår sig lite för bröstet och säger att de inte har bemanningspersonal… Inte helt sant, primärvården bemannas av läkare på detta sätt. Det förekommer sjuksköterskor som är eg bemanningspersonal men kallas timanställda… Vissa kliniker tar in hela team…. Detta är väl bemanning?!

Har vårdförbundets yrkesgrupper tjänat på att inte region Örebro län använt sig av bemanning (enl dom)? Nej, det tycker jag inte. Vårdförbundets professioner har inte haft en bättre löneutveckling än andra regioner som använder sig av bemanning.

Sen är ju diskussionen en annan om detta skulle förbättra arbetsmiljön för den befintliga personalen? Skulle det bli osämja och missnöje att lönerna är olika? Skulle fler sluta för att börja på bemanning? Skulle det driva upp lönerna för den ”fasta” personalen? Vem skulle arbeta med verksamhetsförbättringar/utveckling? Vem arbetar med verksamhetsförbättringar och utveckling i dessa verksamheter nu när det inte finns tillräckligt med våra yrkesgrupper?

Ja frågorna är många men finns det några svar? Ja några svar finns i alla fall. Värdera och betala Vårdförbundets professioner det som de är värda efter 3-4,5 års akademisk utbildning så kommer nog fler att välja att både komma till, och stanna i vården och därmed förbättras även arbetsmiljön som arbetsgivaren anser är det allra viktigaste för ALLA medarbetare.

Helena Nyrén
Från en som inte rätat ut alla frågetecken än till utropstecken…

Ordförande bloggar

by

Då har årets första månad passerat – det har gått med vindens hastighet i dubbel bemärkelse. Den fackliga vardagen bjuder på storm och dagar med endast lätt bris, det är dock sällsynt med helt vindstilla dagar.

Jag inleder detta inlägg med lite övergripande information om en stor ”facklig vinst”:

Den 27 december tecknades ”århundradets avtalspaket”. En paketlösning för ett hållbart arbetsliv, mellan arbetstagarorganisationerna inom den offentliga välfärdssektorn och SKR/Sobona. Avtalen innehåller:

· Höjda avsättningar till tjänstepension från 4,5 procent till 6 procent samt från 30 till 31,5 procent

· Ett nytt omställningsavtal med livslångt lärande och möjlighet att studera med ersättning upp till 44 veckor plus 88 veckor.

· Ett partsgemensamt arbete för friska arbetsplatser

· Konsekvensändringar i AB utifrån kommande förändringar i LAS, men där AB:s turordningsregler kvarstår. Ni kan läsa mer om detta på Vårdförbundets hemsida, https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/aktuellt/nyheter/avtalspaket-ger-hojda-pensionsavsattningar-livslangt-larande-och-friska-arbetsplatser/ och vi kommer förhoppningsvis få tillfällen att informera mer om det när vi så småningom kan mötas igen.

Uppsagt avtal

2021 avslutades med att Vårdförbundet sa upp HÖK19 vilket innebär att vi nu är inne i en avtalsrörelse. HÖK = Huvudöverenskommelse, är ett centralt kollektivavtal som bland annat innehåller vårt löneavtal och allmänna anställningsvillkor. Vårdförbundet har valt att säga upp avtalet för att vi ser att våra medlemmar har en ohållbar arbetsmiljö och inte värderas för det arbete de bidrar med! Vårdförbundets yrkande sätter nu fokus på ett jämställt och hållbart yrkesliv, jämställda livslöner, kompetensutveckling och chefers förutsättningar. Här kan ni läsa mer om detta: https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/aktuellt/nyheter/forhandlingar-for-battre-arbetsmiljo-och-villkor/ och ni kan följa förhandlingsutvecklingen i Vårdförbundets avtalsblogg: https://vardforbundetbloggen.se/avtalsbloggen/ .

Lokalt i avdelning Örebro

Löneuppstart: Eftersom vi nu är i avtalsrörelse, HÖK22, så har vi endast haft inledande samtal med arbetsgivaren kopplat till löneuppstart. Vårdförbundet anser att det är ok att chefer har medarbetarsamtal / lönesamtal med våra medlemmar för att ny lön ska kunna betalas ut så snart som möjligt när vårt nya avtal är på plats. Det förutsätter naturligtvis att det måste finnas möjlighet att få ytterligare ett samtal om så önskas beroende på resultatet av det nya avtalet.

Arbetsmiljö: När det gäller arbetsmiljö kan vi dessvärre bara hålla med om att många medlemmar och arbetsplatser även i avdelning Örebro signalerar om ohållbara arbetsvillkor med stor obalans mellan krav och resurser samt en etisk stress. Vi lyfter detta på samtliga samverkansnivåer och framför det till våra styrande politiker i både regionen och kommunen. Vi anser att en del av de ekonomiska ersättningar som regionen och kommunerna får måste gå till våra professioner!

I regionen kommer resultatet av medarbetar enkäten komma nu under februari och vi har tydligt framfört vikten av att man nu gemensamt arbetar med detta resultat. Låt det bli ett avstamp mot att arbeta för en bättre arbetsmiljö! Om jag tolkar regeringens uttalanden rätt så ska viss del av de ekonomiska ersättningarna som landets regioner och kommuner nu får gå till att förbättra arbetsmiljön!

Facklig vinst

En lokal ”facklig vinst” är att arbetsmiljöverket tillstyrker de tvärfackliga kraven på arbetsmiljöåtgärder som vi ställt på Akutmottagningen, USÖ. Om dessa inte åtgärdas kommer de få betala stora viten. Det är i och för sig tragiskt att pengar ska behöva blöda ut på detta vis men förhoppningsvis leder det till en bättre arbetsmiljö för Akutmottagningen samt även övriga arbetsplatser i regionen.

Förtroendevalda och fackligt arbete är fortfarande viktigt 2022! Har ni förtroendevald på din arbetsplats? Om inte så kan ni kontakta oss så kommer vi gärna och informerar om vad uppdraget innebär och hur ni kan gå tillväga för att välja förtroendevald hos er.

2022 blir ett spännande år! Vårdförbundet är i avtalsrörelse, vi har kongress
https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/kongress-2022/ och det är valår!

Ulrika Hedelind

Avd. ordförande

Föräldralediga= orsak till underfinansierad vård och värdediskriminerad profession

by

Läser vad en tyckare skriver i en debattartikel tidigare i veckan. Att vi bör montera ner svensk föräldraförsäkring ”så den blir som i andra länder”. Varför skulle vi försämra något kan man ju undra? Jo, därför att då kan vi slippa krisen i vården, skriver tyckaren.

Ursäkta?

Tydligen beror krisen i vården på att ”det är så många som är föräldralediga”. Och genom att försämra möjligheten att få ut sin föräldraledighet och, ja försämra hela baletten förresten, så får vi bukt med den allt djupare vårdkrisen. Tänker tyckaren.

Som anställd i vården så ska du alltså inte bara behöva stå ut med en usel arbetsmiljö, obefintlig löneutveckling och en ständig etisk stress. Du ska även nekas din lagstadgade rätt till föräldraledighet.

Redan idag så är det många som lämnar sjukvården pga otillräckligt attraktiva villkor. Om vi ska vända på skutan så vore det väl lämpligt med MER attraktiva villkor. Inte tvärtom.

”Kom och jobba hos oss! Här får du slita ihjäl dig, balansera patientsäkerheten på en skör tråd och få några hundralappar i löneökning när du arbetet sisådär 15-20 år på enheten. Dessutom så slipper du vara föräldraledig eftersom just DU ska stå tillbaka och bära skulden för decennier av en underfinansierad vård och värdediskriminerad kvinnodominerad profession. Välkommen med din ansökan!”

”Föräldraledigheten har blivit ett sätt för vuxna att få lika långa jullov som sina barn. Det är en bidragande orsak till kaoset vi nu ser på akutmottagningar och vårdavdelningar.”

Förnedringen och dumheten i det här påståendet är total. Att en ”välfärdsansvarig” (och läkare) kan komma med sådana uttalanden är obegripligt.

Att välja att ta ut sin föräldraledighet i samband med barnens ledighet från skolan och när ens partner ofta också har en större sammanhängande ledighet är såklart fullkomligt normalt när man är en familj. Föräldraledigheten är ju till för att man ska vara med sitt barn och om det finns en andra förälder så är det ju sunt att båda tar ansvar för sin avkomma.

I en kvinnodominerad sektor som vården så är föräldraledighet troligtvis en större fråga än i en manligt dominerad sektor. För i patriarkatets värld så tjänar fortfarande den ena föräldern oftast mer, vilket ofta leder till ett alltför stort tapp av hushållets totala inkomst vid ett lika stort uttag av föräldraledighet.

I patriarkatets värld så är det också, fortfarande, oftast den ena föräldern som tar det största ansvaret, som sköter ruljangsen i vardagen. Och det är också den föräldern som traditionellt arbetar i den kvinnodominerade vården, som går ner i arbetstid för att hinna med livet och för att ens orka med blotta tanken att arbeta till pension.

Istället för att förändra föräldraförsäkringen, som är en grundpelare och en stolthet i den svenska välfärden, så kommer en annan lista (än den som föreslås av tyckaren som går ut på att försämra föräldraförsäkringen) på åtgärder för att få bukt med krisen i vården:

  • Se till så att yrket är tillräckligt attraktivt så att arbetsgivare kan rekrytera och behålla sin personal i vården

Resultatet blir då att fler attraheras av yrket och arbetsplatsen, något som möjliggör att kunna anställa fler. Med fler anställda kan ett hälsosammare, luftigare schema erbjudas vilket gör att färre blir sjuka och en bättre arbetsmiljö skapas och många fler kan då arbeta heltid. I och med fler kollegor på plats kan också stressen minska och effektiviteten öka hos de anställda vilket leder till en högre patientsäkerhet, kortade vårdköer och en ökad tillgänglighet.

Då är föräldraledighet ett ickeproblem, vilket det såklart ska vara i ett jämlikt och jämställt välfärdssamhälle som Sverige bör kunna vara år 2022.

Åsa Mörner

Legitimerad sjuksköterska, legitimerad barnmorska

Schysst vård kostar

by

2021 går mot sitt slut, ytterligare ett år som präglats av pandemi. Men även vårdköer, platsbrist och usel arbetsmiljö har varit en stor del av vården och omsorgen. Även 2021. Nu har ett nytt år startat. Vi står fortfarande i en brinnande pandemi och säkerligen så kommer vi att drabbas av fler pandemier i framtiden. Vi börjar det nya året med ett smärre kaos i vården- ett kaos som det faktiskt finns lösningar på. Visst vore det väl schysst att få till en välfungerande vård, en gång för alla?

Vården blir alltmer högspecialiserad och komplex och sätter stor press på professionens kunnande. Trots det ser vi att det blir allt färre specialistutbildade och erfarna sjuksköterskor i vården. Mot slutet av året så har Akutmottagningen på USÖ varit i fokus i media, där det varit problem med bristande förutsättningar för att bedriva säker vård under lång tid. Detta har också lett till en ansträngd arbetsmiljö. Bristen på erfarna och specialistutbildade sjuksköterskor finns i alla verksamheter. Det leder inte bara till bristande säkerhet för den vårdsökande, utan också till långa vårdköer och svårigheter att få kontakt med vården.

Även inom diagnostiken finns stora brister som leder till osäker vård och försenade behandlingar. Biomedicinska analytiker finns inom många olika områden i vården, och har under pandemin varit livsviktiga och arbetat under hård press. Det har lett till en mycket ansträngd arbetsmiljö; hela 84 % av biomedicinska analytikerna uppger att de upplever fysiska eller psykiska besvär på grund av den höga arbetsbelastningen under pågående pandemi. Det saknas goda förutsättningar för ett hållbart yrkesliv och vi ser också att biomedicinska analytiker ersätts av andra professioner, trots att det är ett legitimationsyrke med tre års universitetsutbildning i ryggen.

Inom diagnostiken finns också röntgensjuksköterskor. Tekniken inom området radiografi utvecklas i ett rasande tempo men trots det saknas en reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Dessutom är det brist på yrket i 18 av 21 regioner. Samtidigt som kravet på kunskap är stigande så ersätts även röntgensjuksköterskor av andra professioner, något som riskerar patientens säkerhet. När vården utvecklas måste också kunskapen hos de som arbetar inom området höjas. Inte sänkas.

Barnmorskors villkor har varit synliga i media under andra hälften av året, mycket tack vare den dysfunktionella förlossningsvården i Stockholmsområdet. Men faktum är att vi har stora problem i hela landet, även inom Örebro län. Det är brist på barnmorskor inom flera verksamheter och många erfarna lämnar slutenvården eller yrket helt och hållet. Barnmorskors unika kunskap, som grundar sig i 4,5 års universitetsstudier och två yrkeslegitimationer, ersätts av professioner som saknar rätt kompetens. Vi ser också att arbetsmiljö och möjlighet att få ut hela sin sommarsemester försämras alltmer.

Gemensamt för dessa fyra samhällsbärande professioner är att de saknar rätt förutsättningar, både för att bedriva sin professionskunskap på ett säkert sätt men även gällande villkor, god arbetsmiljö och möjlighet att premieras i lönenivå i takt med större erfarenhet och högre kompetens. Dessa bristande förutsättningar har lett till en ohållbar situation i vården.

Men det finns faktiskt lösningar och nu är det dags att verkligen agera!

  1. Professionskunskapen ska inte ersättas av annan kompetens– om vi ska kunna erbjuda en trygg och säker vård krävs det att rätt kompetens finns på rätt plats
  2. Samhällbärande kvinnodominerade professioner ska värderas rätt och generera god löneutveckling. Om inte arbetsgivaren kan locka med attraktiva villkor söker sig professionen någon annanstans, vilket leder till vårdköer och vårdplatsbrist .
  3. Inrätta reglerade specialistutbildningar för röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Allt mer avancerad vård och teknik kräver högre kompetens.
  4. Höj kompetensnivån inom vårdens olika områden genom att satsa på specialistsjuksköterskor. Inrätta fler utbildningstjänster och erbjud ett rejält lönepåslag efter genomgången utbildning.
  5. Erbjud gravida och födande fler vårdmodeller i form av Caseload midwifery (en barnmorska/barnmorsketeam följer paret genom graviditet, förlossning och eftervård). Öppna också mindre, barnmorskeledda förlossningsenheter på ett liknande sätt som Norge har. Utfallet av dessa vårdmodeller är mycket god för den gravida och födande och leder dessutom till andra sätt att arbeta på som barnmorska.
  6. Bemanna verksamheterna så att vi kan utöva personcentrerad vård. På riktigt.

Jag ser fram emot samtal med våra beslutsfattare och att åtgärder vidtas. För visst vågar ni satsa? Något annat sätt att ta oss ur krisen i vården finns nämligen inte. Schysst vård kostar. Det borde ju inte vara så svårt att förstå?

Åsa Mörner, leg sjuksköterska och leg barnmorska

Konkurrens eller inte

by

Det borde inte vara obekant för någon vid det här laget, att det är brist på Vårdförbundets professioner i vården. Det är brist på Biomedicinska analytiker, Barnmorskor, Röntgensjuksköterskor och Sjuksköterskor. Våra professioner har 3-4,5 års universitetsutbildning och anses vara likvärdiga med ingenjörsutbildningarna angående krav som utbildning och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden.

Att vara ett bristyrke brukar generera den bristande professionen bättre lön och villkor men av någon anledning är detta inte fallet med våra professioner. Vi är stora livsviktiga kvinnodominerade yrken som har nu, om inte tidigare visad att utan dem kommer inte Sverige att ha en sjukvård värt namnet.

Trots detta stiger inte lönen för professionerna och i längden blir det extremt dyrt att inte värdesätta vår kompetens. Konsekvenserna blir att kompetensen läcker ut från organisationen och arbetsmiljön blir i högsta grad lidande. Samtidigt fortsätter Regionerna förklara att anledningen till att lönenivåerna för våra yrken inte stiger till den nivå som ingenjörerna har, orsakas av att det inte finns någon konkurrens. Därför tänkte jag nämna några de har att konkurrera med. 1. Arbete hos privata arbetsgivare, 2. att välja att INTE arbeta i Regionerna utan med något annat arbete på arbetsmarknaden, 3. att som Barnmorska med dubbellegitimation ta ett arbete i kommunen och stiga i lön med 5000 kr i månaden. Och flera finns. Om vi fortsätter att jämföra lönen mer specifikt mellan barnmorska och ingenjör då är skillnaden i lön över 5.000 i månaden enligt Lönelotsarnas rapport om Strukturella löneskillnader rätt lön. Rätt+lön.pdf (squarespace.com)

När jag tittar på vårt löneläge i avseende till pension då är det tydligt den stora majoriteten av våra professioner hålls lönemässigt under den gräns på 7,5 basbelopp, där arbetsgivaren börja betala högre pension till sina anställda. Den gränsen i dagsläget är 42625 kr.

Då är min fråga: Är det rimligt att stora kompetenta kvinnodominerade yrken inte får det lönemässiga utrymme de är värda?

Är det rimligt att hålla nere löneutvecklingen för flera av de viktigaste professionerna i vården i den mån att de väljer att lämna arbetet?

Är det rimligt att ytterst få kommer upp i den högre ersättningsgränsen till pension?

Och som slut på denna blogg då önskar jag att Tomten/Regioner, kommer med en behövlig julklapp/skälig lön efter kompetens! Och slutar missgynna våra stora kvinnodominerade yrken.

Rósa Ólafsdóttir, leg. Sjuksköterska, leg. Barnmorska.

Magiska röda dagar

by

Har du arbetat på julafton? Midsommarafton? Påskdagen? Har du arbetat någon röd dag?  Om du har det så vet du hur det känns. Att lämna den varma sängen alldeles för tidigt – i alla fall om det är ett morgonarbetspass. Ta sig mot jobbet när världen sover, allt känns tystare än vanligt och lite öde. Ofta en ganska fridfull resa eftersom trafiken saknas och människor sover. Du är trött eller dödstrött beroende på om du gått upp tidigt eller om du dessutom jobbat kvällen innan.

Du vet också hur det är att lämna familjen som får fira dagen utan dig. Du vet hur det känns att tacka nej till fest hos vänner eftersom du jobbar.

Den magiska sköna långledigheten andra pratar känns mytisk. Du har inte heller upplevt  ”att julafton är på en bra dag”. En bra dag = en veckodag då man med få semesterdagar kan vara ledig i flera veckor. Eller hur det är att arbeta en kortvecka. För dig är det teori.

Du som aldrig arbetat röda dagar vet inte alls vad jag pratar om. Du kanske  tom tycker att det är överdrivet –  hur jobbigt kan det vara att arbeta en julafton ibland? Herregud vad skönt det vore att slippa Kalle Anka, tjatiga barn och att behöva laga massa jobb med julmat.

Undertecknad har arbetat röda dagar. Röda kvällar, nätter och även haft beredskap. Många midsommar och nyårshelger men lite färre jular. Det känns både bra och hemskt att jobba då. Det kan vara fantastiskt att arbeta när vården inte bara handlar om att arbeta bort köer eller hanterar  vårdgarantier. Att vara på plats då de som verkligen behöver söker vård. Det kan faktiskt vara mysigt att vara färre kollegor, äta mat tillsammans och fira på jobbet ( om man hinner). Men bara ibland och handen på hjärtat hade jag alltid hellre varit ledig.  Det är riktigt tråkigt att alltid arbeta minst ett pass under en storhelg ( som många gör) och aldrig få den magiska långledighet. Den där kortveckan som dyker upp för de som inte arbetar helg. Jag har nämligen  haft möjligheten att arbeta både rak vecka med ledigt alla röda dagar så jag vet hur det känns.

Jag tycker att alla som arbetar röda dagar borde ha extremt mycket mer betalt än vad de har. Och det borde ingå långledighet vid andra tillfällen, så det får den extra fyradagarsledighet som andra har vid påsk. Det är återhämtning och vila som alla kan behöva. Jag vet att man har annan veckoarbetstid för att justera men det blir inte INTE samma sak.

Nu är det snart jul och nyår. Nya röda dagar och extraledigt – för vissa. Om någon klagar på att de inte kan fira jul hemma i år för att de jobbar. Lyssna -men avstå från kommentarer som att det inte är så farligt. Speciellt om du aldrig själv arbetat en enda röd dag i ditt liv.

Jag önskar alla som läser detta en god jul med i allafall lite ledighet, firande och återhämtning

Ann-Sofie Gustavsson
leg sjuksköterska