Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Vi behöver ställa om till personcentrerad vård

av Lämna en kommentar

Nu är även WHO med på tåget och driver på om people– centred care, som påminner mycket om personcentrerad vård. https://www.youtube.com/watch?v=xfLjgEL0_Lc

WHO har räknat ut att upp till 40 % av världens kostnader för hälso- och sjukvård är bortkastad på grund av ineffektivitet.

Vi står inför ett globalt scenario av ökande kostnader inom hälso- och sjukvården. Bland annat beror detta på att vi lever längre, men då ofta med en eller flera långvariga sjukdomstillstånd som följd. Hälso- och sjukvården behandlar idag mycket effektivt en rad olika enskilda sjukdomstillstånd, men helhetsbilden av patienten och hens perspektiv, erfarenheter, kunskap och medverkan fattas. Med personcentrerad vård kan samhällets resurser användas mer effektivt, eftersom det visat sig att vårdtidens längd på sjukhus blir kortare, patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar.

Vad är personcentrerad vård? 

Personcentrering är en förhållningsätt som vägleder i praktiska handlingar som medmänniska och yrkesperson. Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patienter/närstående och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. Baserat på noggrant lyssnande på patientens berättelse (ofta tillsammans med närstående) och övriga undersökningar skrivs en gemensam hälsoplan, som innehåller mål och strategier för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning.

Många professionella inom hälso- och sjukvård hävdar att de redan arbetar personcentrerat. Men om man sätter sig in i ämnet så förstår man att så är ofta inte fallet.

Vill du och dina kolleger på arbetsplatsen lära er mer och försöka ställa om till en mera personcentrerad vård hos er? Då kan ni starta studiecirkeln Att ändra perspektiv – en studiecirkel om personcentrerad vård, se länk. https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-varden-battre/personcentrerad-vard-och-jamlik-halsa/studiecirkel/ 

Att ställa om till personcentrerad vård har visat sig inte bara leda till bättre och effektivare vård. Det har också visat ge goda effekter på arbetsmiljön och ökad arbetstillfredsställelse hos vårdpersonalen.

Nadya Lehto
Leg. sjuksköterska/Regionalt skyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Vad är ett regionalt skyddsombud, RSO?

av

Jag vill berätta om mitt uppdrag som Regionalt skyddsombud i Vårdförbundet som jag har tillsammans med min kollega Karin Nordén Persson. För att jag tror att det är ett uppdrag som många inte har så stor kunskap om.
Ibland får jag tyvärr höra – Vårdförbundet är väl inget för oss som är anställd hos privat arbetsgivare? Eller – Jag gick ur Vårdförbundet när jag tog anställning hos privat arbetsgivare. Det tycker jag är jättetråkigt att den bilden finns, att Vårdförbundet inte behövs eller inte kan ge bra stöd till medlemmar hos privata arbetsgivare. Det kommer jag förklara vidare, hoppas jag, i denna blogg.

Ett regionalt skyddsombuds uppdrag påminner mycket om uppdraget som huvudskyddsombud. Det utses av den lokala fackliga arbetstagarorganisationen och har till uppdrag att samordna skyddsarbetet på flera arbetsplatser. Skillnaden är att ett huvudskyddsombud verkar inom det område där hen är anställd. Ett regionalt skyddsombud verkar hos flera arbetsgivare, där hen oftast själv inte är anställd, ofta geografiskt avgränsat. I Vårdförbundet avdelning Örebro är det geografiska området Örebro län. Rätten att utse RSO regleras i arbetsmiljölagen, 6 kap. Skyddsombud har funnit i Sverige sedan 1912 och regionala skyddsombud sedan 1949, så alltså ingen ny företeelse.

Varför har vi i Vårdförbundet regionala skyddsombud?

Svaret på fråga kan tyckas självklar: För att säkerställa att fackligt skyddsarbete kan bedrivas även på små arbetsställen utan eget huvudskyddsombud eller skyddskommitté. Anställningen ser idag annorlunda ut för Vårdförbundets professioner mot vad den har gjort tidigare. Andelen privata vårdgivare och bemanningsföretag ökar stadigt och med det blir fler av våra medlemmar anställda där. Vården flyttar allt mer hem från slutenvården, vilket leder till att mer vård bedrivs inom kommunerna. Att möta och stödja medlemmar hos små arbetsgivare kan vara en utmaning. Här kommer de regionala skyddsombuden in, för alla arbetstagare har rätt till säkra, trygga och utvecklande arbeten oavsett arbetsgivare.

RSO uppdragets fokus är på de mindre företagen, där den regionala skyddsombudsverksamheten många gånger är en viktig resurs för arbetsmiljöarbetet, för både anställda och arbetsgivare. I uppdraget ingår att besöka arbetsstället, informera om arbetsmiljöfrågor samt driva på och bevaka att arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och föreskrifterna. En viktig del av RSO-uppdraget är att aktivera det lokala skyddsarbetet, bland annat genom att jobba för att lokalt skyddsombud utses bland medlemmarna på arbetsstället. Fördelen med att ha ett ”eget” skyddsombud är ju att hen finns på plats just på det aktuella arbetsstället. Att vara skyddsombud på ett mindre företag är dock inte alltid lätt. Därför ingår det i RSO-uppdraget att fungera som stöd och bollplank för de lokala skyddsombuden. Det kan handla om att vara mentor för nyvalda skyddsombud och att rent allmänt finnas till hands för att ge information, besvara frågor och komma med tips och råd. RSO kan också behöva bistå ett skyddsombud rent konkret i komplicerade situationer. Problem som uppstår i arbetsmiljöfrågor ska givetvis i första hand lösas mellan parterna på det berörda arbetsstället. Om det inte lyckas ska RSO hjälpa till med att driva ärendet vidare. Arbetsmiljöarbetet är dock ett lagarbete, där hela den fackliga organisationens samlade styrka, kunskaper och resurser ska utnyttjas.

Arbetar du hos en privat arbetsgivare eller i en kommun som saknar förtroendevald/skyddsombud? Hör gärna av dig till Vårdförbundet avdelning Örebro: info.orebro@vardförbundet.se Jag och Karin kommer gärna ut till din arbetsplats och träffar dig och dina kolleger, så kan vi diskutera hur vi kan stötta er.

 

Vid tangenterna:

Nadya Lehto

Regionalt skyddsombud

I Vårdförbundet avdelning Örebro

Tänk om pengarna kunde gå direkt till dom som jobbar i vården!

av

Vi i avdelning Örebro har som mål att träffa så många medlemmar och potentiella medlemmar som möjligt, så vi försöker att bjuda in oss på arbetsplatser där våra professioner finns.

Många är positiva till att vi kommer och många tycker att medlemskap i Vårdförbundet är viktigt, att vi gör skillnad. Siffrorna visar detsamma, vi har hög anslutningsgrad i länet runt 81-82 % i anslutningsgrad. Vilket vi så klart är jätteglada för. Men vi träffar också personer som är missnöjda med Vårdförbundet och de flesta nämner anledningen lön, att Vårdförbundet har att misslyckats med att få upp lönen för våra professioner.
De är missnöjda för att lönen är för låg i förhållande till andra yrken med likvärdighet vad gäller kompetens och ansvar. De är också missnöjda över att löneutvecklingen är dålig, ibland obefintlig och i värsta fall helt upp och ner.

När vi möter beslutsfattare med våra medlemmars frustration över lönen, i samverkan med arbetsgivare eller i möten med politiker får vi ofta till svar. – Men ni har aldrig varit så här många. Personalkostnaderna har aldrig varit så här höga. Vi brukar också få till svar. – Ekonomin är inte i balans. Vi måste effektivisera och spara för att komma i budget/minska underskottet/vara i ekonomisk balans (kärt barn har många namn).

Vårdförbundets tidning ”Vårdfokus” redovisade nyligen en ökning av administrativ personal inom Sveriges landsting med 36 procent mellan 2010 och 2017, medan vårdpersonalen, som till exempel sjuksköterskor, ökat med två procent. Dessa siffror kan säkert appliceras på andra vårdgivare så som kommuner. Den reella ökningen som arbetsgivaren pratar om handlar alltså inte om de som faktiskt utför vården, utan andra administrativa tjänster. Minst sagt upprörande!! Det är knappast HR och konsulter som möter patienter, räddar liv och främjar hälsa.

När vi i samma möten tar upp den alarmerande arbetsmiljön som finns på våra medlemmars arbetsplatser, som många gånger beror på lön, dåliga villkor. Kan vi få till svar. – Vi tillsätter en utredning. Vilket brukar innebära att en eller flera konsulter hyrs in, alternativt ges uppdraget till personal inom organisationen. De skriver ihop en lunta papper som kan användas eller inte. Finns inga garantier där.

Tänk om dom pengarna kunde gå direkt till dom som jobbar i vården! Vore inte det bättre utnyttjande av våra gemensamma skattepengar?

 

Ha en riktigt skön sommar och tänk på att #viärvården

 

Vid tangenterna

Nadya Lehto

Leg. Sjuksköterska

Regionalt- och Huvudskyddsombud

Vårdförbundet avdelning Örebro

Stort grattis alla fantastiska sjuksköterskor på vår dag!!

av

Idag är det internationella yrkesdagen för sjuksköterskor, en dag väl värd att fira!

Vi sjuksköterskor gör skillnad i vården och i samhället. Vår kunskap som räddar liv och främjar hälsa, behövs i Sverige och hela världen! Vi vårdar människor i alla lägen, i största lycka och i värsta sorg. I alla åldrar, från den nyfödde bebisen till människor i livets slutskede. Det gör oss till bemötande experter. Ingen kan som en sjuksköterska ställa om för att möta just den personen som hen har framför sig.

Jag älskar mitt jobb som sjuksköterska. Jag är otroligt stolt över mina dagliga insatser för människors hälsa. Jag vet(!) att jag gör skillnad i människors liv, till det positiva.

Så var stolta alla sjuksköterskor där ute! Vi gör skillnad i hela världen.

Hälsningar Nadya Lehto
Stolt leg. sjuksköterska
Regionaltskyddsombud och Huvudskyddsombud
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro

Dags att modernisera arbetstiden i vården

av

Det är mycket som är tok med arbetstiden vi har i vården.

Beredskap, kanske är det värsta i min mening. Står utanför arbetstidslagen och kan leda till väldigt mycket övertidsarbete utöver ordinarie heltids arbete som är 38,25 timmar i veckan om man jobbar alla storhelger till 40 timmar i veckan om man alltid är ledig storhelger. Som man INTE har valt själv. Man blir väldigt låst av inställelse tiden som många gånger är väldigt kort. Nattsömnen kan bli störd och skapa sömnproblem om man har beredskap nattetid.

Nattvilan som många gånger är under EU direktiven på 11 timmar inom 24/7 verksamheter där så kallade kaka turer är vanligt förekommande. Jobba till kl 22, kanske ännu lite längre för att man tvingas jobba över och sedan börjar passet klockan 7 eller ännu tidigare dagen därpå. Lägg in restiden mellan arbetspassen och nedvarvning så blir nattsömnen på tok för lite för ett hälsosamt yrkesliv.

Heltidsmåttet på 38,25 – 40 timmar i veckan i kontaktintensiva vårdyrken. Varför väljer många i dessa verksamheter att arbeta deltid och riskera bli fattigpensionärer??!! Jo, svaret man får är att man orkar helt enkelt inte. Lägg till att man många gånger jobbar varannan till två helger av fem samt inte får söka semester på helgerna. Deltid blir då lösningen med luftigare scheman som underlättar byte av pass med kolleger som ofta är enda alternativet för att kunna få ledighet för att kunna vara med på sociala tillställningar med nära och kära. Det finns test med arbetstidsförkortning, t ex Mölndals sjukhus med 6 timmar arbetstid på en operationsavdelning som fallit ut väldigt väl vad gäller medarbetarnas arbetsmiljö, ökad produktion och minskad personalomsättning.

Flextid, som många gånger döljer övertidsarbete och resursbrister i verksamheten. Har hört flera som flexar in tidigare, inte för att de behöver sluta tidigare utan för att hinna förbereda arbetsuppgifter innan patienter kommer eller dylikt. Helt galet! Flex är till för att man behöver styra arbetstiden själv och verksamheten tillåter det. Tillåter alla våra verksamheter att vi styr arbetstiden själva?

En fråga till er kära läsare, måste man byte till ett mer kontorsliknande arbete för att kunna hålla och jobba heltid ett helt yrkesliv?

 

Vid tangenterna: Nadya Lehto

Regionalt-och Huvudskyddsombud i Vårdförbundet avdelning Örebro

Som brinner för att våra medlemmar ska ha ett hållbart yrkesliv

Vad gör Vårdförbundet åt våra löner?

av

Denna fråga har jag i min roll som förtroendevald i Vårdförbundet fått många gånger. Gärna med en lite trött eller anklagande ton.

Lönefrågan har seglat upp som den viktigaste frågan för många av våra medlemmar. Det tycker jag är bra för då har den viktigaste resan redan gjorts. Nämligen att vi värderat oss själva, vår insats och vår kunskap. I den lönemodell som vi har nu som står beskrivet i HÖK 16.
https://www.vardforbundet.se/siteassets/rad-och-stod/kollektivavtal/hok-16-vardforbundet-och-fysioterapeuterna-180111.pdf Sätts lönen i dialog med dig och din lönesättandechef. Därför är det viktigt att vi värdesätter oss själva, argumenterar för vad vi anser att vi är värda, i förhållande till arbetsprestation och specialistkunskap.

Därför vill jag vända på det och fråga: Vad gör du själv? Vad gör ni på arbetsplatsen?
Vårdförbundet är ju vi, alla medlemmar, där vi demokratiskt tar beslut om hur vi ska jobba och påverka för att våra medlemmar ska få goda villkor, som t ex lön.

Löneprocessen är något som vi nationellt och lokalt jobbar med året om, men intensifieras under olika delar av året. Vi träffar beslutsfattare; arbetsgivare och politiker. Vi väcker opinion via media, både traditionell och via sociala medier. Vi lämnar yrkanden till alla arbetsgivare inom Region och kommun. Och vi försöker att peppa igång löneprocessen lokalt, på varje arbetsplats.

Det vi har sett och lärt oss av de fackliga frågor som vi har drivit. De bästa resultaten har vi fått när vi jobbat med en fråga på många nivåer samtidigt. Det är viktigt att ni hjälper till och skapar tryck i frågan. Är ni inte nöjda med lönen, säg det! Säg det till den som kan påverka din lön. Det måste bli lite obekvämt så att frågan tas upp högre upp i ledningsstrukturen. Kanske hela vägen till politiken, som ofta sitter på den verkliga makten i politiskt styrda organisationer.

Jag brukar tänka så här i mina mörkaste stunder, jag ger upp. För inte så länge sedan var sjuksköterskeyrket ett låglöne yrke. När jag blev klar sjuksköterska 2003 fick jag en ingångslön på 16 900. Det har faktiskt hänt en hel del! Men vi är många som konkurrerar om samma skattepeng. Många, precis som vi akademiska kvinnodominerade yrken som är felvärderade. Så vi måste nå ut och inte ge upp. Tänk på droppen som urholkar stenen.

Lycka till i kampen!

Mvh Nadya Lehto

Regionalt- och Huvudskyddsombud

Vårdförbundet avdelning Örebro

Önskelista till tomten

av

Hej Tomten!

Här kommer min önskelista till julen 2017.

 

  • Bättre arbetsmiljö för oss i vården.
  • Arbetstid med tid för återhämtning mellan och under arbetspassen. Man ska kunna ta rast och gå ifrån jobbet samt få minst 11 timmars dygnsvila mellan arbetspassen, punkt.
  • Vi behöver värdesättas för det livsviktiga jobb vi gör. Det ska synas i lönen och lönespannet måste ökas.
  • Betald specialistutbildning (AST) och kompetensutveckling inom arbetstiden. Det är väl ändå samhället/arbetsgivaren som behöver kompetent personal!
  • Strukturerad introduktion, med mentorprogram.
  • Arbetstidsförkortning för de i 24/7 verksamheter. Jag har provat 40 timmars arbetsvecka, det är skillnad mot om man jobbar oregelbundet.
  • Arbetsgivaren måste lära sig att jobba enligt de lagar som vi har, t ex MBL (Medbestämmandelagen) och AML (Arbetsmiljölagen). Lyssna in och låt medarbetare bli delaktiga i beslut som rör dem.
  • Inför Personcentrerad vård.

Så önskar jag en vit jul, framför allt tänker jag på barnen. De vuxna ska inte förstöra julstämningen för att de inte klarar av alkoholen!

 

Inte för mycket begärt, va?

Tack på förhand Tomten!

Nadya Lehto
Leg sjuksköterska
Huvudskyddsombud/förtroendevald i Vårdförbundet avd Örebro

 

Så du är sån som går på knytkalas utan att ha med dig något?

av

Här kommer en tidig julklapp som de flesta av oss har men som vi inte tänker på att vi har och kan vara värt upp till 80 000 kronor/år. Nämligen Kollektivavtal. Kollektivavtal är bland det bästa som finns. Men vad är då denna heliga graal?

Kollektivavtal är:

 Frivilligt avtal mellan arbetsgivare och facket om anställningsvillkor

  • Branschanpassade
  • Den Svenska modellen -Partsmodellen- 

 

Finessen med Kollektivavtalen är att de är anpassade för en särskild bransch, företag eller arbetsplats och är förbättringar av vad som regleras i lag, eller där lag saknas – t.ex. lön, pension och ersättningar.

Exempel:

  • Semester och ledigheter, fler dagar och bättre ersättning än vad som står i lagen.
  • Tjänstepension – värt mest och det vi vet minst om.
  • Försäkringar för arbetsskada och arbetssjukdom och dödsfall.

God jul på er!
Önskar

Nadya Lehto
Leg. Sjuksköterska/ Huvudskyddsombud
Förtroendevald

 

Fredag kväll i hemsjukvården

av

Jag kan börja med att berätta att jag är Huvudskyddsombud i Örebro kommun och merparten av min arbetstid går till mitt fackliga uppdrag i Vårdförbundet avdelning Örebro.

Men hela 10 % jobbar jag kliniskt på min arbetsplats Hemsjukvård Väster i Örebro kommun. Jag har förmånen att trivas ypperligt på båda ställena! Eftersom jag för närvarande har 40 timmars schema så jobbar jag bara raka veckor. Inte helt fel att få vara ledig samtidigt som familj och vänner, ska jag inte sticka under stol med.

I min roll som Huvudskyddsombud och lite allmänt sugen på extrapengar tyckte jag det var dags att ta ett kvällspass en fredag för att prova på hur det är. Det börjar bli några år sedan sist jag gjorde en kväll i hemsjukvården. Så fick det bli.

Jag började passet 15:30 påklädd och klar i den underbart felsittande arbetsuniformen i unisexmodell. Intressant att Örebro kommun valt unisex modell till hemvården när 90 % av medarbetarna är kvinnor?! Min kollega för kvällen är en van kvälls sjuksköterska, så där kunde jag pusta ut och känna mig trygg. Vi får rapport av dagen. Det är lite smått och gått. Någon patient som är Palliativt inskriven har snabbt försämrats, någon har urinkateter trassel, någon är tungandad, m.m. En del i rapporten är för kännedom och en del är hembesök som vi ska utföra.

I Hemsjukvården vårdar vi patienter i sitt eget hem. Det är ett väldigt holistiskt arbetssätt som innebär att vi som yrkesprofession måste ta väldigt mycket mer hänsyn till patientens egna önskningar, Personcentrerad vård, helt enkelt.

Efter rapporten börjar min och kollegans telefon att ringa hysteriskt. Det är hemtjänstpersonal och Larmgruppen som ringer om allt från trasslande katetrar till tabletter som saknas. Vi delar på oss i varsin bil, för att i Hemsjukvården åker man själv. Mitt första hembesök är till en kvinna som har sin dotter hos sig och dottern är orolig för sin mamma som är tungandad. Det gäller att snabbt skapa relation till både dottern och patienten så att de får förtroende för mig, de har ju aldrig träffat mig tidigare. Jag tar vitalparametrar; blodtryck, puls, saturation, andningsfrekvens och temp. Allt är inom normalspannet. Jag lyssnar, tittar och känner efter tecken som t.ex. hjärtsvikt. Allt verkar normalt och jag åker vidare. Både patient och orolig dotter är glada och lättade. Och väldigt tacksamma att jag kom.

Nästa hembesök går också bra. Det är en läckande urinkateter som gett hudirritation. Patienten verkar nöjd och tacksam när jag lämnar henne. När jag ska gå ut, ser jag att det har börjat mörkna. Framför porten står ett gäng med ungdomar som ser lite hotfulla ut. Jag befinner mig i ett bostadsområde i en av våra västra stadsdelar. Ångesten börjar att krypa på utan förvarning. Jag tänkte inte ens tanken att jag skulle känna mig rädd under mitt kvällspass, innan. Då kommer jag på att jag har glömt överfallslarmet, vilken bra förebild jag är. Allt går jättebra. Jag går förbi ungdomarna till min bil utan att de knappt lägger märke till mig.

Jag åker in till lokalen, äter lite, dokumenterar och får med mig larmet. Resten av kvällen flyter på bra. Jag kopplar på ett dropp i en pump som är helt ny för mig. Men patienten kunde den själv och kunde på ett väldigt pedagogiskt sätt instruera mig. Strax innan jag ska avsluta mitt pass får jag ett telefonsamtal från Larmgruppen. Pumpen larmar, suck. Jag åker dit och får igång den igen, som tur var bodde han inte så lång bort.

När jag äntligen får köra hemåt är det fullmåne och jag blir lite filosofisk. Tänker att jag har nog världens bästa yrke. Vad många spännande möten jag hann med på bara en kväll. Det som också är kul i hemsjukvården är att man måste använda alla sina sidor och erfarenheter för att få till ett bra möte och ge bra vård.

 

Vid tangenterna Nadya Lehto

Stolt sjuksköterska i hemsjukvården

Förtroendevald/Huvudskyddsombud Vårdförbundet avdelning Örebro

Varför Pride?!

av

För att man ska vara stolt!

Stolt att man bor i ett land där man får vara sig själv. Man får älska vem man vill, gifta sig med vem man vill (som är vuxen), klä sig hur man vill m.m.

Stolt över att man bor i ett modernt samhälle där det inte är kriminellt eller med livet som insats om man avviker från den heterosexuella normen. Man behöver ju tyvärr inte åka långt för att det både ska vara kriminellt och med risk för att bli mördad för detta.

Jag tycker att Pride passar särskilt ihop med oss som arbetar inom vården; till exempel läkare, undersköterskor och sjuksköterskor, om man läser International Council of Nurses (ICN) etiska kod står det bl.a.

Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är

att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och

lindra lidande. Behovet av omvårdnad är universellt.

I vårdens natur ligger respekt för mänskliga rättigheter,

inklusive kulturella rättigheter, rätten till liv och egna val,

till värdighet och att bli bemött med respekt. Omvårdnad

ska ges respektfullt, oberoende av ålder, hudfärg, tro,

kulturell eller etnisk bakgrund, funktionsnedsättning eller

sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politiska

åsikter eller social ställning.

 Jag och flera från Vårdförbundet avdelning Örebro kommer att vara med på Pride i Örebro den 26/8. Alla medlemmar som också vill visa att de är stolta över de rättigheter och den frihet som vi har i detta land (jämfört med många andra länder) är välkomna att delta tillsammans med oss!!

//Nadya Lehto fackligt förtroendevald/huvudskyddsombud Vårdförbundet avdelning Örebro