I Sverige har vi det så bra, jämför vi med många andra länder har vi en för oss arbetstagare bra semesterlag där vi ska kunna ta ut 4 veckors semester under de tre sommarmånaderna. Det är jämförelsevis förmånligt. Men det som nu kommer till känna för oss tycker jag handlar om arbetsgivarens utnyttjande av vår intjänade semester. När jag läser semesterlagen står den som en förmån som vi arbetstagare har och lagen har inte hängt med på att det kan bli så att arbetsgivaren utnyttjar den, då semestern mer eller mindre borde ägas och sökas av arbetstagaren.
Som det verkar har landstinget gått ut med att alla vikarier måste ta ut sin intjänade semester innan årsskiftet (ligger ute på landstingets hemsida).
Det här förmedlade arbetsgivaren för några veckor sedan vilket betyder att det inte är många veckor kvar av året att förlägga ledigheten på. Det handlar heller inte om att ledigheten får förläggas när arbetstagaren skulle kunna tänka sig att ta semester utan nu blir de mer eller mindre påtvingade dagar. Arbetsgivaren verkar ha valt ut vilka dagar som passar, som ni förstår, mestadels måndag-fredag, vilket naturligtvis handlar om att då finns det teckning. Det här gör mig så fruktansvärt arg och frustrerad. Som det står på vår hemsida: ska semester vara en inarbetad rätt till ledighet med betalning för rekreation, återhämtning och egna angelägenheter (kan inte se att påtvingad semester är något av det här). Tanken med semesterlagen är att den ska ske i dialog mellan anställd och arbetsgivare och med hänsyn till bådas behov. Tyvärr säger inte lagen något om hur det ska gå till utan mer eller mindre hänvisar till ”god sed”. Vilket i sin tur gör att arbetsgivare som inte är rädda om sin personal nästan kan göra precis som de vill. I min värld känns det ändock som att det kan bli dyrt för en sådan arbetsgivare och kosta personalmässigt på många vis. Semesterlagen ger heller inte stöd för att vi alltid ska ha rätt att ta ut semester på ex kvällar och helger utan det handlar också om verksamhetens intresse. Det tycker jag är viktigt att tänka på, att vi kan inte bara ställa hur mycket krav som helst samtidigt som det är minst lika viktigt att också se på att lagen heller inte säger att ensidigt utesluta ledigheter ex kvällar och helger. Finns inget stöd i lagen att endast semester får tas ut om vikarier inte behöver sättas in. För mig handlar detta mycket om vilken personalpolitik arbetsgivaren bedriver och hur chefen sedan hanterar de direktiv som hon/han får. Det här är helt klart en fråga som vi kommer att jobba vidare med och en förhoppning om att vi kan bryta denna trend genom att öppna upp för dialog. Jag hoppas verkligen INTE att ”beordrad semester” blir ett ord som förekommer inom vårt landsting och som våra medlemmar tvingas till.
/Kristin Björklund styrelseledamot avd Örebro
