Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Kul att bli kallad vårdens hjältar men…

by

Något jag reflekterat över när jag ”sommarjobbat” är vilken kompetens och erfarenhet det finns.

Blir jag sjuk idag får jag bästa tänkbara vård. Man kan känna sig trygg när hälso och sjukvården flyttar hem till ditt och mitt vardagsrum i form av det prehospitala teamet som möter oss när vi är akut sjuka.

Kollegor med lång erfarenhet stöttar de som är nya, och är en garant för för att den prehospitala vården är patientsäker och minimerar de risker man möter i det dagliga arbetet.

De framtida utmaningar jag ser är för det första problemet att rekrytera personal med rätt kompetens, vilket blir svårare och svårare på grund av konkurrensen om de med erfarenhet. Erfarenheten kan vara avgörande när man står ensam med många gånger livsavgörande beslut.
För det andra ökar personalomsättningen på ett sätt vi inte sett tidigare. Dels kommer pensionsavgångarna bli allt mer kännbara, och rörligheten bland kollegor är mycket större.  Huvudanledningarna man anger är hög arbetsbelastning men framförallt löneutvecklingen.

Jag önskar att Regionen ger mig argument att förklara varför man efter 45 års ålder inte ska ha någon löneutveckling trots att vårt löneavtal skulle gynna dem med lång erfarenhet.

Jag anser också att arbetsmiljön måste förbättras annars kommer personalomsättningen fortsätta att öka.
Förslaget som ska lösa arbetsmiljön och vårdplatsbristen är att vi måste arbeta smartare. Hur gör man det?

Som pricken över i kom pandemin som en våt filt och semestrar kortades ner och många medarbetare har fått offra familjelivet under detta år.

Beslutsfattare ta till er detta och möt/ lyssna på de önskemål som kommer fram och försök gå dessa ”hjältar” till mötes.

Att bli hyllad för sina insatser ger inte mat på bordet eller en dräglig arbetsmiljö.

Jag önskar mina kollegor en skön semester, den ni nu får.

Klicka här och läs krönikan om vårdens hjältar som publicerades häromdagen i Expressen

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska/ Förtroendevald
Vårdförbundet avdelning Örebro

I stormens öga

by

Överskriften låter som en filmtitel, men ibland känns det som arbetsdagen är en triller, om än lite vid sidan om och ändå mitt i.

I slutet på förra året planerade vi hur vi på bästa sätt stötta medlemmar, utbilda och kompetensutveckla våra förtroendevalda bestämma hur vi skulle möta våra medlemmar, hur vi skulle växa som förbund, och sist men inte minst men ack så viktigt med vilken vårdpolitik vi skulle kunna förändra lönebild och arbetsmiljö i rätt riktning.

Inför 2020 hade vi stora planer och efter en rätt skral lönerörelse hittat en del förbättringsområden och kände oss taggade att ta oss an utmaningarna.

Och sedan kom Covid 19…..

Och resten är historia brukar man säga, men inte här utan vi är mitt i stormen.
Jag slås av att när krisen kommer så finns det personer som alltid kliver fram och tar ett otroligt ansvar.

Kollegan och förtroendevalda Hanna på IVA USÖ, jösses du finns där och tar hand om de svårast sjuka och orkar ändå på ett väldigt sunt sätt bedriva ett väldigt viktigt arbetsmiljöarbete.

Torben och Marielle mina chefer på Ambulansen USÖ har sedan dag 1 i stormen oförtrutet arbetat med att se till att helt nya riktlinjer arbetats fram och sett till att informationen blivit känd och allting i vardagen har fungerat och att medarbetarna känner sig trygga. Jag vet hur mycket tid ni lagt ner och jag skulle önska att jag på något sätt kunde se till att ni fick lite välbehövlig återhämtning. Och era medarbetare som verkligen ställer upp när det behövs.

Lina och Anette förtroendevalda på Akuten, vilken resa ni gjort och vilket fokus på att era kollegor ska ha en dräglig tillvaro på jobbet.

Jag ska inte bli för långrandig men jag måste nämna de 14 distriktssköterskor som arbetar i sorteringstältet utanför Akuten USÖ. På väldigt kort tid har ni lyckats bemanna ”tältet” dygnet runt. En arbetsmiljö helt ovan er vardag. Jag är väldigt imponerad.

Jag har skrivit om några personer jag imponerats av i min fackliga vardag men måste givetvis hylla alla som är med och bidrar i en svår tid. Vågar man önska glad påsk!!

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska och ärrad veteran med 32 års erfarenhet
Förtroendevald/Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Straffad för god arbetsmiljö

by

Hör och häpna men min profession (ambulanssjukvården) blev inte räknad som prioriterad yrkesgrupp i förra årets lönerevision, som den enda specialistprofessionen i regionen.

Varför då?

Varken chefer i verksamheten eller medarbetare har lyckats få en vettig förklaring mer än “ni har inte lika stor brist som andra”.
Och då kan man fråga sig är personalbrist det enda incitamentet för att få en schysst löneutveckling undrar jag?

“Tabben” cheferna i min verksamhet har gjort är att man arbetat hårt med arbetsmiljöfrågor, trivsel och strukturerad yrkesintroduktion och du får verkligen chansen att vara ny även om arbetet är komplext och svårt.
Vi har haft möjlighet att påverka hur arbetstiderna ska se ut och har återkommande regelbundna fortbildningstillfällen. Därtill ställer arbetet höga krav på både teoretisk och praktisk kunskap och social kompetens.

Vem blir inte intresserad av ovanstående beskrivning. varför tar jag upp det här nu kan man fråga sig.

Jo, nu börjar vi se att kollegor söker och får arbete hos andra arbetsgivare med betydligt högre löner både i omgivande Regioner men också helt andra branscher.

Och då tänker jag att en ökande personalomsättning blir bra mycket dyrare.

En fullständig yrkesintroduktion tar långt mer än ett år och kostar ca 200000:- med alla behörigheter och konceptutbildingar. Och då är min fråga, har vi råd att kontinuerligt skola in ny personal? På min arbetsplats var kostnaden för introduktion 1, 6 miljoner kronor under sista året för ordinarie personal som slutat. Därtill alla semestervikarier som måste skolas in, och då blir kostnaden betydligt större än ovanstående.

Det är väldigt mycket pengar som skulle kunna användas på ett mycket klokare sätt.

 

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska/ Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Från Expert till Novis

by

Sitter nu på Vårdförbundets expedition.

6-år sedan jag var ”ny på jobbet” men skillnaden då mot nu är att jag gick till ett jobb jag kunde hyfsat och var trygg i min yrkesroll.  Att lämna en arbetsplats där du är expert, den som kollegor frågar, trygg och erfaren till en helt ny plats där du helt plötsligt bli novis och är istället den som frågar är spännande och svårt. Läser på om arbetsmiljö, arbetstid, GDPR, lagar och förordningar. Grottar ner mig och är ivrig. Vill ju kunna ALLT nu direkt!

Förvirring över att hitta i lokalerna, nya rutiner och regler att förhålla sig till, förkortningar och ord som är helt nya.
TGF kan jag ju i alla fall – ”Thank God it´s Friday!” Aha, så var det visst inte… Tillgänglig förtroendevald! Okej, nu börjar jag kanske fatta…

Återkommer när förvirringen lagt sig!

Anna Glader
Leg. Sjuksköterska, Barnsjuksköterska
Förtroendevald på facklig tid och ”Ny på jobbet!”

 

När märker beslutsfattarna att de erfarna inte finns kvar?

by

Det blir svårare att hitta sjuksköterskor som kan skola in nyanställda på avdelningen. Erfarna handledare till studenter som behöver tips och stöd för att stå rustad inför starten i yrkeslivet saknas också.

Känns det igen?

En kollega säger att i deras verksamhet behöver hen som erfaren ta hand om minst tre inskolningar samtidigt för att täcka den mer än 30% omsättningen av vårdpersonal varje år. Krafttag mot hyrpersonal ger marginell effekt på läkarbristen i primärvården, samtidigt som marknaden för hyrsjuksköterskor aldrig varit större och visar inga tecken på minskning.

Då undrar vän av ordning varför inte marknaden för hyrpersonal minskat trots krafttag?

De erfarna i våra professioner hör av sig och säger att de snart inte orkar längre.
Om inget görs åt den allt snabbare omsättningen är erfarenhet ett minne blott.

Och idag vet vi att löneutvecklingen är nästan 0 efter 45 års ålder om man inte vill bli chef, byta bransch eller börja jobba som hyrsjuksköterska.

Är det rimligt?
Var finns moroten att göra det lilla extra? Känna att man blir premierad och uppskattad för att man väljer arbeta kvar och vara mentor och stöd till yngre kollegor.

Börjar arbetsgivaren inte arbeta med löneutvecklingen för de med lång erfarenhet kommer vården vara utarmad på erfarenhet.

Det känns som ledningen har som affärsidé att göra sig av med erfarenheten till förmån för de nyanställda. Jag tror inte att det är så, man ibland kan man undra.

Årets lönerörelse var tänkt att premiera de med lång erfarenhet. Men ack vad vi bedrog oss.

Hur ska vi få beslutsfattarna att inse att det är allvar och om än i 11 timmen, så tror jag att man kan reda upp kompetensbristen om man börjar jobba med frågan nu idag.

Har Regionen råd att spara på våra löner ytterligare? Svar: NEJ.

Hans Nilsson
Stolt men orolig Sjuksköterska

Lucka nummer 14.Vi förtjänar en god jul

by

Nu är det inte många dagar kvar till jul, och många kollegor är tvungna att jobba.
Min 55:e jul. Av de 31 år jag jobbat som sjuksköterska har jag nog arbetat 15 jular. Måste säga att det är inte kul att åka iväg men väl på plats så är det en speciell stämning. Jag trivdes med att jobba storhelgerna. Det blev lite högre ob, men framförallt var tempot inte så påställt som vanliga helger, och man hade lite tid att prata med varandra, förhoppningsvis.

Men om jag är ledig är det bästa enligt mig är maten, och framförallt att tillaga den. Det ska vara ett dignande bord med julskinka prinskorv och köttbullar lax och sill. Frun ska alltid ha ägghalvor.
Jag har dock tagit julbordet till version 2.0 i min matnördighet.
I år kommer det att serveras varm och kallrökt rådjur och en hel del andra delikatesser som funnits i skogarna runt Örebro.
Jag fick vid årets första julbord smaka på sojagravad lax. Och jag kan bara säga att det var en hit, och kommer att finnas med på bordet.
Och naturligtvis vill jag inspirera med ett superenkelt recept på ovanstående lax.

Vad behöver jag?
500g laxfilé
2 msk salt
2 msk socker
1 dl japansk soja

Gör så här:
Blanda salt och socker med sojan och koka upp. Låt svalna
Häll vätskan i en påse och lägg i laxen. Knyt ihop påsen och skaka/gnid in.
Lägg påsen på ett fat i kylen 4 timmar och vänd efter halva tiden. Önskas lite starkare sojasmak lått ligga i kylen lite längre.

Vill man stila lite gör man en Wasabimajonäs till men det är en annan historia.

Med detta önskar jag en riktigt god jul oavsett arbete eller ledighet.

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska och matnörd

 

Lucka nummer 11. Måste du jobba jul?

by

Jag har många ljusa minnen av alla jular jag firat tillsammans med kollegorna. (den andra familjen)

Det var otroligt tungt att åka hemifrån precis när Kalle Anka börjat och alla paket var öppnade. Familjen bänkade sig framför TV: n med magen så sådär uppspänd som den bara blir av julens frosseri. Och jag har hört efteråt frun säga vad ensam hon kände sig varannan helg när arbetet kallade, men framförallt under julhelgerna vilket jag inte fattade då.

Så fort jag kom till arbetet infann den där speciella julkänslan i min ”familj” på jobbet.
Och för min del betydde mina kollegor mycket, särskilt kollegan som höll hårt på traditioner och alltid var tomte. Varje jul fick alla varsitt paket som vi aldrig kom underfund med var de kom ifrån. En otrolig värme oss emellan som inte kom av sig själv. Det krävde öppenhet och ärlighet i alla lägen, och ibland seglade konflikter upp, och det enda valet var att lösa problemen för att kunna stå stark. Alla personer i arbetslaget var med och bidrog till den goda stämningen.

Jag önskar att alla någon gång får känna att det är så jäkla lätt att arbeta trots att vi möter människor i kris hela tiden och måste ta svåra och ibland livsavgörande beslut.
Men tack vare alla kloka och erfarna arbetskamrater som stöttade så kunde jag nästan alltid gå hem nöjd för att jag visste att vi hade gjort vårt bästa.

Tack till kollegorna i Grupp 2
Kjell
Arne
Kent
Anders
Kristin
Göran
Ove
Willy
Bengt Arne
Staffan
Kaj
och givetvis alla andra som jag arbetat med genom åren.

 

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska Ambulanssjukvården Region Örebro län

Lucka nummer 4. Sorry det blev inga julklappar i år

by

Kvinna med 40 års erfarenhet, specialistutbildning, egen mottagning, stöd och bollplank till nya kollegor. Arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvinna med 35 års erfarenhet, labansvarig (swedac), arbetar med metodutveckling, stöttepelare till alla kollegor, nya som gamla. Som de flesta andra arbetar även hon enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvinna med 36 års erfarenhet, barnmorska i 16 år, bred erfarenhet, kompetenscv innehåller bl a handledning, amning och sexologi. Är aktiv i länsövergripande utbildning och riktlinjer för de som arbetar med amning. Även delaktig i familjecentralens verksamhet. Arbetar även hon enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, men även med och utvecklar riktlinjer.

Kännetecknande för dessa 3 ovanstående mycket kompetenta erfarna personer så har ingen av dessa ansetts som SYS. (särskilt yrkesskicklig)

Mycket märkligt kan jag tycka, med tanke på att det var just dessa personer jag tänkte på när jag skrev en motion till vår kongress som handlade om att vi måste arbeta för en ökad lönespridning i våra yrkesgrupper.

Varför då?

Alla borde ha en acceptabel löneutveckling över tid, och inte som idag ha nästan ingen efter 45 års ålder. På kongressen beslutades att vi måste låta de med lång erfarenhet och är ryggraden på arbetsplatsen få en ordentlig löneinjektion ( 10 000 kr) under kommande lönerevisioner.

Och vad hände? Ja inte blev det någon löneinjektion i alla fall. Vi har haft kontakt med väldigt många medlemmar i denna fråga och jag konstaterar löneinjektionen uteblev helt på de flesta arbetsplatserna.

Om arbetsgivaren inte börjar arbeta med lönebildning för våra yrkesgrupper på allvar så tror jag risken att både nya och erfarna söker sig bort från de arbetsplatser där man inte värderar sina medarbetare, och i förlängningen leder till dålig arbetsmiljö på grund av kompetensbristen.

Det är ett fantastiskt yrke men vi vill inte bli fattigpensionärer.
Vi vill kunna skämma bort våra barn och barnbarn med julklappar som pensionärer, låt oss kunna göra det.

Med detta inlägg önskar jag en god jul.

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska inbiten men stukad optimist

VFU på en röntgenklinik i Moçambique

by

Vårdförbundet avdelning Örebro har intervjuat Jessica som idag arbetar som
röntgensjuksköterska på Örebro Universitetssjukhus. Jessica och en klasskamrat åkte under sin utbildning till röntgensjuksköterska till Moçambique, ett utbyte som sker mellan Örebro universitet och Instituto Superior de Ciencias de Sade. De besökte det statliga sjukhuset Central Hospital i huvudstaden Maputo under två veckor i termin 6.

 

På röntgenavdelningen i Maputo fanns en påkostad avdelning som var digital det vill säga att röntgenbilderna framkallades direkt i en dator. Den avdelningen stod tom och användes ej. Orsaken till detta var att systemet inte var inkopplat till några datorer och därför inte kunde användas.

Den röntgenavdelning som användes fanns endast analoga system, analoga system innebär att röntgenbilderna framkallas i mörkerrum och slutligen till plåtar som hängs upp på ett ljusskåp. Röntgenkliniken på Örebro universitetssjukhus har endast digitala system och man gick ifrån analoga system någon gång i slutet av 90-talet.

Röntgenavdelningen i Maputo hade trädörrar och alla väggar var inte försedda med bly som på svenska sjukhus. På morgonen när personalen kom fanns endast ett fåtal blyförkläden som de kunde använda, så först till kvarn gällde. Fick personalen tag på ett blyförkläde användes det hela dagen, blyförkläden är tunga och jobbiga att bära under en längre tid. Personalen berättade för Jessica att de hade flera med fertilitetsproblem på grund av att de utsatts för en del strålning i arbetet.

Röntgenläkaren på avdelningen filmade med sin mobil när DT-bilderna rullad på skärmen. Detta för att kunna granska i efterhand.

En viktig del på en röntgenavdelning är att känna sig säker ur strålskyddssynpunkt. Jessica berättar att hon och hennes klasskamrat kände en rädsla över att de inte visste hur mycket strålning de fick på

sig. Att de backade och drog upp blyförkläden över sköldkörteln. Personalen skrattade åt deras rädsla för röntgenstrålarna. (Flera kasserade blyförkläden från Örebros röntgenavdelningar har skickats till sjukhuset i Maputo).

Jessica berättade även att apparaterna inte underhölls eller servades vilket gjorde att inte alla funktioner fungerade. ”Bländarlampan var trasig så då fick personalen använda fingret istället”. En bländarlampa är något som finns på en röntgenapparat som visar var röntgenstrålarna kommer att träffa. Se bild.

På röntgenavdelningen jobbade det radiografer (det är endast i Sverige vi har titeln röntgensjuksköterska) som hade olika level. En level två radiograf utförde skelett och lungröntgenundersökningar. En level tre radiograf utförde datortomografiundersökningar. På flera datortomografiundersökningar av barn stod föräldrarna kvar i rummet utan blyförkläde. Datortomografi är den apparat som ger mest strålning på en röntgenavdelning.

Inga hygienrutiner användes och handsprit fanns knappt inte att tillgå.

Trots dessa ovannämnda brister så vill Jessica tillägga att hon är så imponerade av de som jobbade. ”De är så skickliga trots deras förutsättningar. Radiograferna som arbetar på Central Hospital var positiva, glada och stolta över sitt arbete. De var nöjda med det de hade”.

Jessica avslutar med att säga att den känslan hon fick med sig hem var att uppskatta mer den sjukvård vi har i Sverige. Vi konstaterar att det är otroligt bra att vi bland annat har reglerad arbetstid, rätt till rast och en facklig organisation som samarbetar med arbetsgivaren för att se till att vi får det så bra som möjligt i vårt arbete. Att vi kan känna oss säkra och må bra när vi arbetar.

Ska du göra din praktik, skriva din uppsats eller ditt examensarbete utomlands? Då kan du söka Vårdförbundets resebidrag för studentmedlemmar. Du kan ansöka upp till två ansökningsomgångar per år. Nästa gång du senast ska ansöka om resebidrag är 15 februari 2020. Resebidraget är på 3000 kronor per person och kan beviljas en gång under din utbildning.

Innan du fyller i ansökan ska du skaffa ett intyg (pdf) från din institution i Sverige. Be kontaktpersonen på institutionen att skriva under, skanna sedan dokumentet så att du kan bifoga det till din ansökan. Du söker sedan bidraget via vårt webbaserade formulär: Ansökan om resebidrag. Ett skriftligt besked skickas ut cirka tre veckor efter sista ansökningsdatum.

 

Jessica Strandberg
Leg. Röntgensjuksköterska

Varför förtroendevald?

by

Jag heter Johanna Dahlèn och arbetar som anestesisjuksköterska på ANIVA kliniken på USÖ. Jag är också förtroendevald och skyddsombud.

Jag har fått några frågor om varför jag tycker det är kul att vara förtroendevald.

Har du några fackliga hjärtefrågor?

Vården idag har förändrats sedan jag var nyexaminerad sjuksköterska 2006. När jag blev medlem var det för att vara en del av kollektivet och en vision om att tillsammans är vi starka. Som specialistutbildad anestesisjuksköterska idag ställs det höga krav på att arbeta effektivt, patientsäkert och evidensbaserat. Att effektivisera och utöka patientflöden kan innebära patientsäkerhetsrisker och en försämrad arbetsmiljö och det är mina hjärtefrågor idag. En tredje och ytterst viktig och aktuell fråga är lönen. Om arbetsgivaren inte tydligt visar upp en plan för lönerevisionen 2020 så riskerar de att förlora yrkesskickliga medlemmar i patientnära arbete. Att satsa på nyutexaminerade räcker inte.

Hur gör du för att synliggöra uppdraget som förtroendevald?

Jag välkomnar både medlemmar och ickemedlemmar till samtal så fort tillfälle ges. Det är genom samtal viktiga frågor kan synliggöras och jag som förtroendevald kan prioritera bland ämnen som medlemmarna vill lyfta.

Arbetar ni tillsammans med arbetsgivaren på er klinik i vissa frågor?

Det finns samarbete mellan arbetsgivaren och förtroendevalda. Förtroendevalda på kliniken blir inbjudna av första linjens chefer till samtal. Där får vi som förtroendevalda tycka till och ha synpunkter på framtida beslut. Det jag saknar är transparens i organisationen. Det är viktigt för medarbetarna att få information tidigt i en beslutsprocess. Vi medlemmar tillhör yrkesgrupper som är otroligt lösningsorienterade. Den kraften borde arbetsgivaren ta till vara på men då måste vi få vara delaktiga från början.

Ett utmärkt exempel på fackligt inspel som gett resultat

Det kom till vår kännedom att Anestesisjuksköterskan ansågs inte som en prioritewrad yrkesgrupp trots stor brist.
Medlemmarna på kliniken kände sig otroligt frustrerade och besvikna över beskedet.
Klart blev att åtgärder var tvungna att vidtas.
Information till alla USÖ’s Anestesisjuksköterskor skickades ut. Frivilliga fick anmäla sitt intresse om att vara delaktiga i skrivandet. En skrivelse blir bara bättre om fler personer är engagerade.

Fem sjuksköterskor anmälde sitt intresse. Tillsammans, efter mycket efterforskning samt revidering blev det ett sakligt och relativt kort brev som skickades till berörda personer i ledande positioner.
Brevet innehöll en förfrågan om varför, samt önskemål om motivering till varför anestesisjuksköterskorna inte var med på listan över grupp som skulle prioriteras i nästkommande löneöversyn.
Man kan i efterskott konstatera att det fackliga engagemanget gav avsedd effekt och vi är nu inräknad som prioriterade.

Styrkan är att vi inte var rädda för att ställa frågor, efterfråga information och fakta. Ett tips är att leta efter information i samverkansprotokoll, tidigare skrivelser om liknande ämnen samt visioner och värdegrunder.

Det är otroligt viktigt att belysa att jag inte axlade detta ensam! 

 

Johanna Dahlén
Leg. Sjuksköterska/Specialistsjuksköterska i anestesi
Förtroendevald och Skyddsombud