Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

När märker beslutsfattarna att de erfarna inte finns kvar?

av Lämna en kommentar

Det blir svårare att hitta sjuksköterskor som kan skola in nyanställda på avdelningen. Erfarna handledare till studenter som behöver tips och stöd för att stå rustad inför starten i yrkeslivet saknas också.

Känns det igen?

En kollega säger att i deras verksamhet behöver hen som erfaren ta hand om minst tre inskolningar samtidigt för att täcka den mer än 30% omsättningen av vårdpersonal varje år. Krafttag mot hyrpersonal ger marginell effekt på läkarbristen i primärvården, samtidigt som marknaden för hyrsjuksköterskor aldrig varit större och visar inga tecken på minskning.

Då undrar vän av ordning varför inte marknaden för hyrpersonal minskat trots krafttag?

De erfarna i våra professioner hör av sig och säger att de snart inte orkar längre.
Om inget görs åt den allt snabbare omsättningen är erfarenhet ett minne blott.

Och idag vet vi att löneutvecklingen är nästan 0 efter 45 års ålder om man inte vill bli chef, byta bransch eller börja jobba som hyrsjuksköterska.

Är det rimligt?
Var finns moroten att göra det lilla extra? Känna att man blir premierad och uppskattad för att man väljer arbeta kvar och vara mentor och stöd till yngre kollegor.

Börjar arbetsgivaren inte arbeta med löneutvecklingen för de med lång erfarenhet kommer vården vara utarmad på erfarenhet.

Det känns som ledningen har som affärsidé att göra sig av med erfarenheten till förmån för de nyanställda. Jag tror inte att det är så, man ibland kan man undra.

Årets lönerörelse var tänkt att premiera de med lång erfarenhet. Men ack vad vi bedrog oss.

Hur ska vi få beslutsfattarna att inse att det är allvar och om än i 11 timmen, så tror jag att man kan reda upp kompetensbristen om man börjar jobba med frågan nu idag.

Har Regionen råd att spara på våra löner ytterligare? Svar: NEJ.

Hans Nilsson
Stolt men orolig Sjuksköterska

Lucka nummer 14.Vi förtjänar en god jul

av Lämna en kommentar

Nu är det inte många dagar kvar till jul, och många kollegor är tvungna att jobba.
Min 55:e jul. Av de 31 år jag jobbat som sjuksköterska har jag nog arbetat 15 jular. Måste säga att det är inte kul att åka iväg men väl på plats så är det en speciell stämning. Jag trivdes med att jobba storhelgerna. Det blev lite högre ob, men framförallt var tempot inte så påställt som vanliga helger, och man hade lite tid att prata med varandra, förhoppningsvis.

Men om jag är ledig är det bästa enligt mig är maten, och framförallt att tillaga den. Det ska vara ett dignande bord med julskinka prinskorv och köttbullar lax och sill. Frun ska alltid ha ägghalvor.
Jag har dock tagit julbordet till version 2.0 i min matnördighet.
I år kommer det att serveras varm och kallrökt rådjur och en hel del andra delikatesser som funnits i skogarna runt Örebro.
Jag fick vid årets första julbord smaka på sojagravad lax. Och jag kan bara säga att det var en hit, och kommer att finnas med på bordet.
Och naturligtvis vill jag inspirera med ett superenkelt recept på ovanstående lax.

Vad behöver jag?
500g laxfilé
2 msk salt
2 msk socker
1 dl japansk soja

Gör så här:
Blanda salt och socker med sojan och koka upp. Låt svalna
Häll vätskan i en påse och lägg i laxen. Knyt ihop påsen och skaka/gnid in.
Lägg påsen på ett fat i kylen 4 timmar och vänd efter halva tiden. Önskas lite starkare sojasmak lått ligga i kylen lite längre.

Vill man stila lite gör man en Wasabimajonäs till men det är en annan historia.

Med detta önskar jag en riktigt god jul oavsett arbete eller ledighet.

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska och matnörd

 

Lucka nummer 11. Måste du jobba jul?

av Lämna en kommentar

Jag har många ljusa minnen av alla jular jag firat tillsammans med kollegorna. (den andra familjen)

Det var otroligt tungt att åka hemifrån precis när Kalle Anka börjat och alla paket var öppnade. Familjen bänkade sig framför TV: n med magen så sådär uppspänd som den bara blir av julens frosseri. Och jag har hört efteråt frun säga vad ensam hon kände sig varannan helg när arbetet kallade, men framförallt under julhelgerna vilket jag inte fattade då.

Så fort jag kom till arbetet infann den där speciella julkänslan i min ”familj” på jobbet.
Och för min del betydde mina kollegor mycket, särskilt kollegan som höll hårt på traditioner och alltid var tomte. Varje jul fick alla varsitt paket som vi aldrig kom underfund med var de kom ifrån. En otrolig värme oss emellan som inte kom av sig själv. Det krävde öppenhet och ärlighet i alla lägen, och ibland seglade konflikter upp, och det enda valet var att lösa problemen för att kunna stå stark. Alla personer i arbetslaget var med och bidrog till den goda stämningen.

Jag önskar att alla någon gång får känna att det är så jäkla lätt att arbeta trots att vi möter människor i kris hela tiden och måste ta svåra och ibland livsavgörande beslut.
Men tack vare alla kloka och erfarna arbetskamrater som stöttade så kunde jag nästan alltid gå hem nöjd för att jag visste att vi hade gjort vårt bästa.

Tack till kollegorna i Grupp 2
Kjell
Arne
Kent
Anders
Kristin
Göran
Ove
Willy
Bengt Arne
Staffan
Kaj
och givetvis alla andra som jag arbetat med genom åren.

 

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska Ambulanssjukvården Region Örebro län

Lucka nummer 4. Sorry det blev inga julklappar i år

av

Kvinna med 40 års erfarenhet, specialistutbildning, egen mottagning, stöd och bollplank till nya kollegor. Arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvinna med 35 års erfarenhet, labansvarig (swedac), arbetar med metodutveckling, stöttepelare till alla kollegor, nya som gamla. Som de flesta andra arbetar även hon enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvinna med 36 års erfarenhet, barnmorska i 16 år, bred erfarenhet, kompetenscv innehåller bl a handledning, amning och sexologi. Är aktiv i länsövergripande utbildning och riktlinjer för de som arbetar med amning. Även delaktig i familjecentralens verksamhet. Arbetar även hon enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, men även med och utvecklar riktlinjer.

Kännetecknande för dessa 3 ovanstående mycket kompetenta erfarna personer så har ingen av dessa ansetts som SYS. (särskilt yrkesskicklig)

Mycket märkligt kan jag tycka, med tanke på att det var just dessa personer jag tänkte på när jag skrev en motion till vår kongress som handlade om att vi måste arbeta för en ökad lönespridning i våra yrkesgrupper.

Varför då?

Alla borde ha en acceptabel löneutveckling över tid, och inte som idag ha nästan ingen efter 45 års ålder. På kongressen beslutades att vi måste låta de med lång erfarenhet och är ryggraden på arbetsplatsen få en ordentlig löneinjektion ( 10 000 kr) under kommande lönerevisioner.

Och vad hände? Ja inte blev det någon löneinjektion i alla fall. Vi har haft kontakt med väldigt många medlemmar i denna fråga och jag konstaterar löneinjektionen uteblev helt på de flesta arbetsplatserna.

Om arbetsgivaren inte börjar arbeta med lönebildning för våra yrkesgrupper på allvar så tror jag risken att både nya och erfarna söker sig bort från de arbetsplatser där man inte värderar sina medarbetare, och i förlängningen leder till dålig arbetsmiljö på grund av kompetensbristen.

Det är ett fantastiskt yrke men vi vill inte bli fattigpensionärer.
Vi vill kunna skämma bort våra barn och barnbarn med julklappar som pensionärer, låt oss kunna göra det.

Med detta inlägg önskar jag en god jul.

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska inbiten men stukad optimist

VFU på en röntgenklinik i Moçambique

av

Vårdförbundet avdelning Örebro har intervjuat Jessica som idag arbetar som
röntgensjuksköterska på Örebro Universitetssjukhus. Jessica och en klasskamrat åkte under sin utbildning till röntgensjuksköterska till Moçambique, ett utbyte som sker mellan Örebro universitet och Instituto Superior de Ciencias de Sade. De besökte det statliga sjukhuset Central Hospital i huvudstaden Maputo under två veckor i termin 6.

 

På röntgenavdelningen i Maputo fanns en påkostad avdelning som var digital det vill säga att röntgenbilderna framkallades direkt i en dator. Den avdelningen stod tom och användes ej. Orsaken till detta var att systemet inte var inkopplat till några datorer och därför inte kunde användas.

Den röntgenavdelning som användes fanns endast analoga system, analoga system innebär att röntgenbilderna framkallas i mörkerrum och slutligen till plåtar som hängs upp på ett ljusskåp. Röntgenkliniken på Örebro universitetssjukhus har endast digitala system och man gick ifrån analoga system någon gång i slutet av 90-talet.

Röntgenavdelningen i Maputo hade trädörrar och alla väggar var inte försedda med bly som på svenska sjukhus. På morgonen när personalen kom fanns endast ett fåtal blyförkläden som de kunde använda, så först till kvarn gällde. Fick personalen tag på ett blyförkläde användes det hela dagen, blyförkläden är tunga och jobbiga att bära under en längre tid. Personalen berättade för Jessica att de hade flera med fertilitetsproblem på grund av att de utsatts för en del strålning i arbetet.

Röntgenläkaren på avdelningen filmade med sin mobil när DT-bilderna rullad på skärmen. Detta för att kunna granska i efterhand.

En viktig del på en röntgenavdelning är att känna sig säker ur strålskyddssynpunkt. Jessica berättar att hon och hennes klasskamrat kände en rädsla över att de inte visste hur mycket strålning de fick på

sig. Att de backade och drog upp blyförkläden över sköldkörteln. Personalen skrattade åt deras rädsla för röntgenstrålarna. (Flera kasserade blyförkläden från Örebros röntgenavdelningar har skickats till sjukhuset i Maputo).

Jessica berättade även att apparaterna inte underhölls eller servades vilket gjorde att inte alla funktioner fungerade. ”Bländarlampan var trasig så då fick personalen använda fingret istället”. En bländarlampa är något som finns på en röntgenapparat som visar var röntgenstrålarna kommer att träffa. Se bild.

På röntgenavdelningen jobbade det radiografer (det är endast i Sverige vi har titeln röntgensjuksköterska) som hade olika level. En level två radiograf utförde skelett och lungröntgenundersökningar. En level tre radiograf utförde datortomografiundersökningar. På flera datortomografiundersökningar av barn stod föräldrarna kvar i rummet utan blyförkläde. Datortomografi är den apparat som ger mest strålning på en röntgenavdelning.

Inga hygienrutiner användes och handsprit fanns knappt inte att tillgå.

Trots dessa ovannämnda brister så vill Jessica tillägga att hon är så imponerade av de som jobbade. ”De är så skickliga trots deras förutsättningar. Radiograferna som arbetar på Central Hospital var positiva, glada och stolta över sitt arbete. De var nöjda med det de hade”.

Jessica avslutar med att säga att den känslan hon fick med sig hem var att uppskatta mer den sjukvård vi har i Sverige. Vi konstaterar att det är otroligt bra att vi bland annat har reglerad arbetstid, rätt till rast och en facklig organisation som samarbetar med arbetsgivaren för att se till att vi får det så bra som möjligt i vårt arbete. Att vi kan känna oss säkra och må bra när vi arbetar.

Ska du göra din praktik, skriva din uppsats eller ditt examensarbete utomlands? Då kan du söka Vårdförbundets resebidrag för studentmedlemmar. Du kan ansöka upp till två ansökningsomgångar per år. Nästa gång du senast ska ansöka om resebidrag är 15 februari 2020. Resebidraget är på 3000 kronor per person och kan beviljas en gång under din utbildning.

Innan du fyller i ansökan ska du skaffa ett intyg (pdf) från din institution i Sverige. Be kontaktpersonen på institutionen att skriva under, skanna sedan dokumentet så att du kan bifoga det till din ansökan. Du söker sedan bidraget via vårt webbaserade formulär: Ansökan om resebidrag. Ett skriftligt besked skickas ut cirka tre veckor efter sista ansökningsdatum.

 

Jessica Strandberg
Leg. Röntgensjuksköterska

Varför förtroendevald?

av

Jag heter Johanna Dahlèn och arbetar som anestesisjuksköterska på ANIVA kliniken på USÖ. Jag är också förtroendevald och skyddsombud.

Jag har fått några frågor om varför jag tycker det är kul att vara förtroendevald.

Har du några fackliga hjärtefrågor?

Vården idag har förändrats sedan jag var nyexaminerad sjuksköterska 2006. När jag blev medlem var det för att vara en del av kollektivet och en vision om att tillsammans är vi starka. Som specialistutbildad anestesisjuksköterska idag ställs det höga krav på att arbeta effektivt, patientsäkert och evidensbaserat. Att effektivisera och utöka patientflöden kan innebära patientsäkerhetsrisker och en försämrad arbetsmiljö och det är mina hjärtefrågor idag. En tredje och ytterst viktig och aktuell fråga är lönen. Om arbetsgivaren inte tydligt visar upp en plan för lönerevisionen 2020 så riskerar de att förlora yrkesskickliga medlemmar i patientnära arbete. Att satsa på nyutexaminerade räcker inte.

Hur gör du för att synliggöra uppdraget som förtroendevald?

Jag välkomnar både medlemmar och ickemedlemmar till samtal så fort tillfälle ges. Det är genom samtal viktiga frågor kan synliggöras och jag som förtroendevald kan prioritera bland ämnen som medlemmarna vill lyfta.

Arbetar ni tillsammans med arbetsgivaren på er klinik i vissa frågor?

Det finns samarbete mellan arbetsgivaren och förtroendevalda. Förtroendevalda på kliniken blir inbjudna av första linjens chefer till samtal. Där får vi som förtroendevalda tycka till och ha synpunkter på framtida beslut. Det jag saknar är transparens i organisationen. Det är viktigt för medarbetarna att få information tidigt i en beslutsprocess. Vi medlemmar tillhör yrkesgrupper som är otroligt lösningsorienterade. Den kraften borde arbetsgivaren ta till vara på men då måste vi få vara delaktiga från början.

Ett utmärkt exempel på fackligt inspel som gett resultat

Det kom till vår kännedom att Anestesisjuksköterskan ansågs inte som en prioritewrad yrkesgrupp trots stor brist.
Medlemmarna på kliniken kände sig otroligt frustrerade och besvikna över beskedet.
Klart blev att åtgärder var tvungna att vidtas.
Information till alla USÖ’s Anestesisjuksköterskor skickades ut. Frivilliga fick anmäla sitt intresse om att vara delaktiga i skrivandet. En skrivelse blir bara bättre om fler personer är engagerade.

Fem sjuksköterskor anmälde sitt intresse. Tillsammans, efter mycket efterforskning samt revidering blev det ett sakligt och relativt kort brev som skickades till berörda personer i ledande positioner.
Brevet innehöll en förfrågan om varför, samt önskemål om motivering till varför anestesisjuksköterskorna inte var med på listan över grupp som skulle prioriteras i nästkommande löneöversyn.
Man kan i efterskott konstatera att det fackliga engagemanget gav avsedd effekt och vi är nu inräknad som prioriterade.

Styrkan är att vi inte var rädda för att ställa frågor, efterfråga information och fakta. Ett tips är att leta efter information i samverkansprotokoll, tidigare skrivelser om liknande ämnen samt visioner och värdegrunder.

Det är otroligt viktigt att belysa att jag inte axlade detta ensam! 

 

Johanna Dahlén
Leg. Sjuksköterska/Specialistsjuksköterska i anestesi
Förtroendevald och Skyddsombud

 

Var finns alla medarbetare?

av

Jag har deltagit i ett seminarium om en av framtidens viktigaste frågor för vården, den nära vården.

Hittar man svaren hur vi ska lyckas att attrahera personer att börja jobba i vården och samtidigt behålla dem som har den hett eftertraktade erfarenheten?

SKL:s samordnare för nära vård Emma Spak föreläste om dagens vård, hur framtiden kommer att se ut och hur vården måste anpassa sig efter en allt större grupp äldre.
Det var en mycket inspirerande föreläsning som blandade goda exempel på lyckade arbetssätt och visioner.

Kort sagt ledordet för framtidens nära vård och hela vården förresten är att patientens behov i centrum.

Hur når man dit?
1. Ledare som vågar leda sin verksamhet, få alla att dra åt samma håll med fokus på patientens behov
2. Det kanske viktigaste är att medarbetarna tillåts vara med och bidra med erfarenhet och idéer

Chefskap och medarbetarskap som jobbar mot gemensamma mål och trivs i sin vardag och har en god arbetsmiljö, med patienten i fokus.
det låter enkelt, men att ställa om från slutenvård till att all mer vård måste ske nära patienten både för att de behövande vill det men också för att slutenvård är dyrare.

Nog om själva föredraget.

Min stora fundering är varför vi bara var en handfull representanter för alla medarbetare? Övervägande andel åhörare var chefer på olika nivåer.

Denna inspirerande men också den efterföljande paneldebatten är minst lika viktig för mina kollegor att höra på som för cheferna. En gissning är att man hade fullt upp med att nå produktionsmålen så tiden fanns ej att komma.

Hur ska man få medarbetarna att trivas, jobba mot samma mål och känna inspiration, när det enda man pratar om är att inga pengar finns varken till löner eller förbättringar av arbetsmiljön.

Förhoppningsvis fanns en och annan chef som blev inspirerad av diskussionerna och försöker få med sig medarbetarna mot gemensamma mål och förstå att det är viktigt med god arbetsmiljö, och vågar prova sina och medarbetarnas idéer och förbättringsåtgärder.
Jag tror dagen filmades och ligger på intranätet. Kräv att få se den och få lite positiv energi och idéer till förändringar.

Hans Nilsson
leg. Sjuksköterska/Förtroendevald och huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Brist på personal och löneutveckling

av

Nu är hösten i antågande och efter en tung sommar är jag nyfiken på vad årets lönerevision ska ge.
Som ni alla vet har vårt löneavtal sagts upp och omförhandlats, och mynnat ut i ett nytt (HÖK 19). Där man bland annat kommit överens med arbetsgivaren om att ALLA ska ha en god löneutveckling/lönepåslag i lönerevisionen men särskilt yrkesskickliga ska ha mer. Vem som är särskilt yrkesskicklig på just din arbetsplats måste bestämmas lokalt och inte centralt.

Varför har man valt att göra denna satsning? Jo vi har sett att löneutvecklingen för våra professioner avtar vid 35 års ålder och stannar av efter 45. Enda sättet att få en anständig löneutveckling är att söka sig bort från den patientnära vården och exempelvis bli chef eller byta bransch helt.
På Vårdförbundets kongress bestämdes att något måste göras för personer som arbetat länge patientnära och bidrar till stadga och stabilitet samt utveckling av verksamheten på våra arbetsplatser. En rimlig löneutveckling under ett yrkesliv i patientnära vård borde vara en fördubbling av lönen. Håller ni med?
Sedan måste även specialistkompetens uppvärderas. Idag är det svårt rekrytera, men i framtiden blir det ännu svårare om inget görs åt villkoren.

Vi vet att staten aviserat pengar för bland annat förbättrade villkor för i vården. Man kan alltså inte åstadkomma några förändringar och förbättringar med de procent som fördelas i de årliga lokala löneförhandlingarna.

Arbetsgiven påpekar att lönen inte är avgörande för att vara en attraktiv arbetsgivare, och det är enligt mig delvis sant. Det måste till bättre villkor även avseende arbetstider och arbetsmiljö och tillsammans med lön är dessa tre faktorer helt avgörande för att man ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare och kunna locka personer till vården i framtiden.
Detta vet både vi och arbetsgivaren och nu är det hög tid att börja möta våra krav.

Tips inför lönesamtalet: Kom väl förberedd.
Fokusera på dig själv vad du bidrar med och  vad du är värd utan att jämföra dig med andra (Ange en krontalssumma).
Notera vad chefen anser att du kan förbättra tänk på att arbeta på det till nästa medarbetar och lönesamtal.
Anser du dig fellönesatt, ta upp det med din chef. Chefen har möjlighet att kunna göra justeringar utanför den lokala löneförhandlingen.

 

Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska med 31 års erfarenhet och fellönesatt.

Vad gör Vårdförbundet på sommaren?

av

Precis såsom vården i övrigt är vi färre personer i tjänst under sommaren på Vårdförbundets avdelningsexpedition.
Flera kollegor jobbar kliniskt under och även vi har rätt till 4 veckors sammanhängande semester.

Vad gör vi som är på plats då?

I den här avdelningen fokuserar vi på att besöka arbetsplatser under sommaren. Hittills har vi varit på  ca 100 enheter i kommun och Region.

Varför är det viktigt?
Jo, dels så kan vi föra ut de budskap vi har som exempelvis vår rekryteringskampanj, och tanken med vårt nytecknade löneavtal. (HÖK19)
Men det viktigaste är att vi får en bra inblick hur vården fungerar under sommaren. Ofrånkomligt är arbetsmiljö och arbetstider ett hett ämne när vi träffar kollegor i verksamheterna men även vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Det är ibland ganska snårigt att veta vilka ersättningar man har rätt till och vilka lagar och avtal som gäller.

Vi får chansen att prata om vikten av att förbereda sig väl inför sitt lönesamtal med chefen. Här kan vi vara med och stötta i hur man ska tänka. Lönesättningen är individuell och det är du som ska beskriva för din chef vad du tycker att du bidrar med och anser dig vara värd. Sedan är det arbetsgivaren som väljer vilka  man ska satsa och hur mycket pengar som ska fördelas.
Jag har hört att en del kollegor tror att Vårdförbundet fördelar pengar, vilket alltså inte stämmer.

Vill ni att vi kommer och besöker din avdelning i sommar maila: info.orebro@vardforbundet.se

Finns det kollegor på avdelningen som inte är medlemmar, göm inte bort att fråga om de inte vill gå med. Både den som rekryterar och den som blir rekryterad får ett giftcard. Gå in på hemsidan och anmäl.

Med detta önskar jag en fortsatt trevlig sommar

Hans Nilsson
Förtroendevald och Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Fattigpensionär, nej tack.

av

Varför är enda sättet att uppvärderas lönemässigt att bli chef eller byta jobb.

Jag har i över 30 år arbetat som sjuksköterska och har trivts väldigt bra med patientmöten, kraven kunskapsmässigt som ställts på mig och den kollegiala sammanhållningen.
Jag kan inte säga annat än att det har berikat och utvecklat mig i min profession. Jag har nästan aldrig känt ånger över mitt yrkesval.
Yrket har dessutom lett mig ut i världen där jag upplevt saker som har gett perspektiv på tillvaron. Alla dessa erfarenheter allt från ”Wirans tips hur man smärtlindrar patienter med njursten” till att uppleva krig och kris på nära håll, har gjort mig trygg i min yrkesroll. Jag och mina kollegor har fått vara med och bygga upp en verksamhet som det finns all anledning att vara stolt över.
Vilka andra yrken kan erbjuda en sådan bredd och personlig utveckling.

Enda smolken i glädjebägaren är att lönen inte har hängt med min yrkesskicklighet och erfarenhet. Yrket är i stor grad ett erfarenhetsyrke, ett hantverk som tar tid att lära sig. Detta borde enligt alla normer även betala sig, som det gör i andra yrken.

Av olika orsaker tillhör vi som är över 45 år de stora förlorarna i varje lönerevision. Tillgänglig statistik visar att alla som har lång erfarenhet och är arbetsplatstrogna bli straffade med väldigt låg löneutveckling.

När vi varit ute och mött medlemmar är många skeptiska till att Vårdförbundet har med punkten särskilt yrkesskicklig i löneavtalet. Men den mest tydliga synpunkten från medlemmarna på Vårdförbundets kongress är att erfarenhet måste löna sig. Det innebär att både grundutbildade och specialister måste ha en skälig löneutveckling över tid.

Tänk på att förbereda dig väl inför medarbetar och lönesamtal med din chef. Det är din chans att beskriva vad du bidrar med och hur du vill gå vidare i din karriär.

Trots alla larm om katastrofläge vad gäller regioners och kommuners ekonomi måste vi arbeta med denna viktiga fråga, och inte behöva byta jobb och karriär för att slippa bli fattigpensionär.

Hans Nilsson
31 år som sjuksköterska