Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Kommer Coronapandemin reformera svensk hälso- och sjukvård?

by Leave a Comment

Är en fortsatt Nära vård det nya normalläget ?

Mer än sju månader har gått sedan det första fallet av covid-19 rapporterades.

Känslan är mycket stark över hur mycket som har förändrats på kort tid – och hur angelägen världen är att lämna sjukdomen bakom sig.

Men faktum är att vi kommer att få leva med covid-19 under lång tid, och det är viktigare än någonsin att börja planera för framtidens hälso – och sjukvård.

En stor del av vården idag bedrivs i kommunala vården i hemsjukvård, vårdboende och korttidsvårds enheter.

I Pandemin så har vi haft ännu högre tryck på patienter när de försämrades både i Covid symtom eller andra symtom så var bedömningen oftast att vård skulle bedrivas i hemmet eller på boendet.

I sociala medier och media skrivits om corona och palliativ vård som fokuserade på att lindra symptom – inte bota. Vi har tagit del av skräckbeskrivningar att beslut baserats på ålder och diagnos och över telefon.

Detta medför en stor etisk stress och orimlig arbetsbörda för våra yrkesgrupper. 

Vi ser att det troligen handlar om vårdplatsbrist, kompetensbrist och resursbrist. 
Min professionella åsikt är att alla ska ha rätt till lika vård på lika villkor. Att vi behöver ha kompetens och resurser för bra vård åt alla, så ser det tyvärr inte ut idag.

Känslan är  utifrån min professions etiska riktlinjer att dessa patienter också borde fått en ärlig chans för tillfrisknade.

Hur kan vi nu använda den nya kunskapen för att ta itu med de utmaningar som hälso – och sjukvården stod inför långt innan Corona pandemin.

Och som nu ytterligare blivit blottlagd i pandemin det som tydligast har visat sig är dock att  den kommunala vården har akuta behov av nya strukturer och mer resurser för att kunna möta den nära vården.

Dessa frågor har jag reflekterat över och inser att kunskapen och svaret har funnits under en lång tid innan pandemins utbrott!

  • SKR och staten har träffade en överenskommelse om att under 2020 vidareutveckla den nära vården. Målet för omställningen till en god och nära vård är att skapa en god, nära och samordnad vård och omsorg som främjar jämlik hälsa.

Vart tog denna viktiga kunskap vägen 2020 är snart slut och det är ett akut behov att börja jobba med den på allvar både på nationell och regional nivå  och det är helt nödvändigt att kommunen blir inbjuden i denna dialog där vården i större utsträckning bedrivs.

Nu befinner vi oss fortfarande mitt i pandemin och den närmaste tiden kommer fortsatt vara mycket ansträngd.

Men så småningom kan vi förhoppningsvis återgå till det nya normala.

  •  Jag är övertygad om att en central del i det arbetet kommer utgå ifrån de stora utvecklingssteg som nu tagits mot Nära vård.

Pandemin har tvingat fram stora förändringar och nya arbetssätt. Nu handlar det om att göra dessa till det ”nya normala” – och sätta patienten först och då är det den Nära vården som behöver ställas om för att kunna möta patienterna där stor del av vården nu bedrivs i hemmen.

Vid pennan Eva Harrysson en förhoppningsfull Distriktsköterska i hemsjukvården.

Så viktig är arbetsglädjen – och så påverkar den oss.

by

Visst är det en härlig känsla när du har en dag på jobbet där allt  flyter på och vi tillsammans har uppnått målet en nöjd patient.

Ett gott skratt förlänger livet sägs det, att ha kul på jobbet är även viktigt för hälsan. Visst är det så att det finns mycket glädje i det jobb vi har och tillsammans med de människor vi utför jobbet med.

De som känner att de har inflytande på jobbet har lättare till skratt precis som de som gillar sina kollegor och ofta lunchar med varandra.Arbetsglädje utgörs av den totala upplevelsen av arbetssituationen, ledningen, våra kollegor, arbetsplatsen och arbetsuppgifterna.
Att känna arbetsglädje bidrar bland annat till högre produktivitet, kvalitet, kundlojalitet, minskad sjukfrånvaro och personalomsättning.
Viktigast är inte de långsiktiga målen, utan att vi trivs här och nu, att vi känner att vi kan påverka och att vi känner en stor glädje till att gå till jobbet den här dagen, veckan eller månaden.
Vårt arbete har en central roll i vårt välbefinnande. Hur vi mår på jobbet och hur våra arbetsrelaterade insatser uppfattas av människor runt omkring oss är rent av avgörande för hur nöjda vi är med våra liv.

Men fokuserar vi verkligen på rätt saker, och hur mår vi på våra arbetsplatser – egentligen?

Att det finns ett tydligt samband mellan en stressig arbetsmiljö och sjukfrånvaron är ingen nyhet.  Det borde vara en god anledning för arbetsgivare och arbetstagare att ta arbetsklimatet på allvar och börja arbeta för att få upp glädjen och engagemanget tillsammans.

En tredjedel av vårt vakna liv tillbringar vi på jobbet – så det gäller att hitta det som finns att glädjas åt där.

För det finns orsaker att glädjas på de allra flesta jobb – kanske alla.

Vi har inte valt våra arbetskamrater, men jag är säker på att de alla har möjligheter att ge oss något som gör oss glada.

Att gå till jobbet är faktiskt ett val – inte bara ett sätt för oss att försörja oss. ….

Det går inte att göra om en annan människa – den enda du kan göra om är dig själv.

Så påminn dig själv och varandra!

Le mot någon, det smittar av sig!

Hitta guldkornen i vardagen.

 

  • Hitta anledningar att skratta tillsammans.
  • Berätta en kul historia vid morgonkaffet.
  • Känn hur skrattet för dig samman med de andra runt bordet.
  • Visa omtanke.
  • Lägg en karamell på de andras arbetsbord.
  • Växla några ord med var och en i din närhet.

Du ska få se att ni inom kort har en arbetsplats som alla verkligen gillar att gå till!

Eva Harrysson

Leg Sjuksköterska, leg Distriktsköterska

Ge oss den lön vi förtjänar

by

Nu Kräver Vårdförbundets medlemmar rätt värdering på arbetsmarknaden.

Sjuksköterskor, Barnmorskor, Röntgensjuksköterskor och Biomedicinska
analytiker behöver en uppriktig debatt om vår arbetssituation och lön.

 Vi kräver lön för det kvalificerade yrkesarbete vi utför och ett rättvist lönesystem och en god arbetsmiljö.
Det är inte logiskt att den som valt att vidareutbilda sig till specialist ska gå ner i lön och behöva bekosta sin specialistutbildning själv.
Allt tyder nu på att fler kommer lämna yrket eller känner sig tvingade att byta arbetsgivare för att höja sin lön.

 – Att så många av våra yrken inte är rätt värderade på arbetsmarknaden har även bidragit till en ökad personalomsättning och den minskade kontinuiteten har lett till fler stängda vårdplatsers samt uppskjutna operationer och behandlingar.

Vi känner oss särbehandlade och uteslutna när det gäller löneutvecklingen.
Vi är multikompetenta och får för varje år mer ansvar som vi tacksamt tar emot, men löneförhöjningarna uteblir.
Mångårig kompetens försvinner för att ersättas av personal som saknar kompetens och detta äventyrar patientsäkerheten.

En förbättrad löneutveckling under hela karriären är den i särklass viktigaste åtgärden för att fler sjuksköterskor ska bli rätt värderade på arbetsmarknaden.

Att öka antalet sjuksköterskor i den kliniska verksamheten är ytterligare en åtgärd som kan förbättra situationen.

 

Vid pennan Eva Harrysson en hoppfull legitimerad Sjuksköterska med specialist

utbildning till Distriktsköterska, Anställning i Örebro Kommun i hemsjukvården,

År i yrket 21 Lön 38850 Kr.

 

 

 

Hemsjukvård i förändring, en stor utmaning för kommunerna

by

Det behövs nu snabba beslut att ge betald specialistutbildning för att säkerställa den vård som krävs.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt och medellivslängden ökar fortsatt.

Antalet vårdplatser på särskilda boenden och i slutenvården har alltjämt minskat under de senaste decennierna, samtidigt har vårdtiderna i slutenvården blivit kortare.
Detta har inneburit att hemsjukvården utökats och blivit allt mer avancerad, en trend som ser ut att fortsätta.
Hemsjukvården står inför utmaningen att möta mer varierande och komplicerade tillstånd i hemmet samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna är begränsade och resurserna minskar.

Patienter i hemsjukvården idag har ett mycket stort vårdbehov som i sig kräver specialistkunskap. Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktssköterskor, kommer att vara en av arbetsmarknadens mest efterfrågade yrkesgrupper under de kommande åren.

Vården i hemmet ska skapa trygghet, ge tillgänglighet, kompetens och samordning i en god miljö.
Den avancerade sjukvård som utförs i hemmet kräver kunskap och hög kompetens för att vara säker och trygg.

I hemsjukvårdandens organisation som den ser ut idag har sjuksköterskan inte omedelbar tillgång till stöd från kollegor och andra kompetenser, vilket innebär att sjuksköterskans kompetens, beslutskapacitet och självständighet måste vara hög.
Kompetensutveckling och utbildning är faktorer som kan göra arbetet inom äldreomsorgen mer attraktivt och underlätta rekryteringen av nya sjuksköterskor.

Att specialistsjuksköterskan får en central roll i utformningen av framtidens hemsjukvård är av vikt, då de med sin kunskap och medverkan kan bidra i utformningen av lämpliga arbetsformer som skapar trygghet och en fungerande vårdprocess för vårdtagaren och dess närstående.

Vid pennan Eva Harrysson
Leg. Distriktssköterska/Huvudskyddsombud Örebro Kommun
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro

Se upp i backen fyra hål i nacken.

by

När jag var barn så minns jag så tydligt all fantastik snö.

Vintrarna var långa och härliga och pulkaåkning var det vi sysselsatta oss med hela gänget på gatan. För att påkalla att jag var på väg ner för så skrek vi se upp i backen fyra hål i nacken!!

Var det mer snö förr kanske bara är ett minne som jag har och med tiden så har det verkliga i den känslan kanske suddats ut. Det kanske bara är ett önsketänkande att det var bättre med snö förr i tiden.

Minnet är så starkt att snön låg både längre och djupare, Tanken slår mig att vår roll som sjuksköterskor också har förändrats med tiden var det enklare förr hade vi mindre innehåll i vårt uppdrag eller är även det bara en känsla eller verklighet.

Ser sjuksköterskans roll annorlunda ut idag än vad den gjorde förr.

När jag var ny i mitt yrke så upplevde jag att vår roll var mer tydlig och mer tid fanns till patient nära vård. Idag så är vi längre från patient och vad lägger vi vår tid på istället. I kommunen så sköter vi bilvård och i regionen så rengör vi sängar. Vad ska vi prioritera patient bil eller säng?

Svaret är enkelt självklart patienten.

Att använd kompetensen rätt är ett uttryck som finns hos ledningen pågår även en del projekt i detta ämne.

Frågan är nu så pass akut i vården idag och vi behöver mer händer hands on nära patienterna. Trots det så växer administration och alla kring uppgifter omkring oss.

Hur kan vi förändra tillsammans för att lyfta vår kompetens som vi har i vår utbildning i på rätt sätt. Jag tror att alla fackligt förtroende valda tillsammans med medlemmarna och arbetsgivare representanter behöver driva denna viktiga fråga tillsammans.

Att renodla vår roll och använda vår expertis inom våra expertområden ger en säkrare och bättre vård.

Att använda kompetensen rätt ökar förutsättningarna för att säkra fortsatt hög kvalitet i svensk hälso- och sjukvård.

Det finns många möjligheter genom att se över vem som gör vad och fördela arbetsuppgifter och roller på ett nytt sätt mellan olika yrkesgrupper.

Att använda medarbetarnas kompetens rätt är en väldigt viktig väg.

Vi är starka tillsammans förändra och kan förbättra vården för dem vi är tillför och då även förbättra vårdmiljön och det ger även en godare arbetsmiljö för oss alla.

Önskar nu er all en riktig God Jul & ett Gott Nytt år

Ser med tillförsikt på goda förändraringar under 2019.

Hoppas nu att snön faller så ni kan ta er ut i pulka backen vill bara tipsa om att det är en härlig känsla att svischa ned för backen både för gammal som ung.

Vid pennan
Med vänlig hälsning Eva Harrysson
Leg. Distriktssköterska
Huvudskyddsombud Örebro Kommun
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro

 

Nu är det jul igen!

by

Många ser fram emot jul och nyårshelgen med glädje och känner att det ska bli skönt att få vara ledig.

Särskilt om hösten varit påfrestande och du känner dig trött och sliten.

Sömn i samband med julledighet innebär längre sömnlängd och mer djupsömn så har vi bra förutsättningar att ta igen bristen på återhämtning som många har byggt upp under hösten.

Att sova någon timme längre än normalt gör oss utvilade och ökar piggheten på dagtid, samt verkar vara positivt för immunförsvaret. Det är dock viktigt att hålla någorlunda regelbundna sovtider under julledigheten.

Många av våra medlemmar får inte den möjligheten utifrån att de går på schema och bemanningen måste gå ihop även över jul och nyår. De har kanske ansökt om semester men vet inte förrän någon vecka innan jul om den är beviljad eller inte.

I vårt avtal står det tydligt att det som gäller att ska ges ett svar från arbetsgivaren två månader innan en ledighet.

Bemannings fråga är svår en nöt att knäcka både för våra medlemmar som är chefer och de sjuksköterskor som arbetar oregelbundna arbetstider.

Eftersom vården aldrig tar ledigt trots att julen knackar på dörren.

Det blir svårt med julefriden när ovissheten är stor och det blir svårt att planera med nära och kära.

Eva Harrysson

Förtroende vald med fokus på hälsosamma arbetstider

Hot och våld är en del av vardagen i vården idag

by

Arbetsmiljöverkets rikstäckande rapport om hur arbetstagare beskriver sin arbetsmiljö visar att personal inom vård och omsorg är särskilt utsatta för våld eller hot om våld i arbetet. Det påverkar dagligen våra medlemmars arbetsmiljö.
De flesta incidenter av hot och våld sker vid personlig omvårdnad av patienter med demens eller psykisk ohälsa, samt av patienter inom akutsjukvård, ambulans, primärvård speciellt i samband med drog påverkan.Problematiken har även ökat i andra typer av vård miljöer, hemsjukvården, LSS och boenden för funktionshindrande.

Detta ställer mycket högre krav på kunskap för att kunna kan kommunicera rätt med patienterna så att inte hot och vålds situationer uppstår. Även anhöriga som finns omkring patienterna kan agera ut in frustration och missnöje gentemot personalen.
Orsakerna till att hot och våld förekommer är troligen en komplex samspel mellan olika faktorer där personalens bristande tid för omvårdnad av patienterna är en stor riskfaktor. Förklaringen kan vara att patienter upplever att deras personliga integritet kränks, eller att de blir missförstådda och/eller orättvist behandlade.
För att förebygga och minska hot och våld inom vård och omsorg, krävs mer resurser och även utbildning i hot våld för att kunna ge god vård och omsorg till sårbara, sjuka och åldrande patienter, klienter och vårdtagare.
Ytterligare resurser till det förebyggande arbetet behövs och i det arbetet måste vårdpersonalen vara en aktiv del, som experter på den egna verksamheten.

Arbetsgivare ska visa nolltolerans mot hot och våld riktat mot vårdpersonal kravet är att vårdens arbetsgivare bedriver ett systematiskt och förebyggande arbete med beredskap och rutiner, så att personal inte utsätts för risk.
Förutsättning för att säkra en god arbetsmiljö är att det på arbetsplatsen nära medlemmarna finns en god dialog mellan arbetsgivare och de fackliga företrädarna för att jobba med det systematiska arbetsmiljö arbetet. Det är viktigt att regelbundet genomföras skyddsronder för att på så sätt uppmärksamma riskerna med hot och våld i tid.
En känd och tydlig rutin ska finnas på varje arbetsplats som används när hot och våld situationer uppstått.

Eventuella händelser ska anmälas inom sjukvårdens interna rapportsystem. Här behöver arbetsgivaren skapa rutiner så att en tillbudsanmälan verkligen görs.

Rutinerna ska göra det enkelt och tryggt för våra medlemmar att rapportera. Alla hot ska polisanmälas av arbetsgivaren.

 

Vid pennan Eva Harrysson

Leg. Distriktssköterska
Huvudskyddsombud Örebro Kommun
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro