Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Rätt person på rätt plats

av

Har du hör det förut? Vi måste effektivisera och arbeta klokt för att utnyttja resurserna maximalt. Vården pågår dygnets alla timmar. Det är viktigt att rätt person finns på rätt plats!

VEM som är rätt person, eller vilken kunskap som behövs för att kvala in som rätt person i vården är lite mer suddigt och luddigt. Men för att hålla budget och behålla verksamheter, så har rätt person på rätt platsen varit en avgörande faktor.

Så blev det ännu mer brist (på framförallt sjuksköterskor), och på pengar. Istället för att fortsätta se till att rätt person är på rätt plats, och att fokusera på villkorsfrågorna ( som verkligen behöver ses över), så ser de som bestämmer sig efter andra alternativ.

Lösningen på bristen verkar nu vara att se över VEM SOM FÅR GÖRA VAD, och att kompetensväxla.  Vem som är rätt person är inte längre viktigt. Vad som är rätt kompetens nämns sällan eller aldrig.

Rätt person har blivit någon person.

Vi pratar inte om den bästa vården längre, utan om hur vi kan fördela uppgifter. Bocka av vem som gör vad.

Det finns redan studier som visar på vikten av kompetens. Om skillnaden i överlevnad på sjukskötersketäta enheter. Med det i åtanke känns det ännu mer bisarrt att det i Sverige talas om sjuksköterskelösa enheter. 

Jag förväntar mig möta den bästa kompetensen när jag är patient.

Vad förväntar du dig?

Ann-Sofie Gustavsson
leg sjuksköterska med specialistutbildning i anestesi

 

 

 

 

Jag ser ett liv

av

Jag älskar att möta människor, oavsett om det är min yrkesroll som sjuksköterska, som Ann-Sofie privat eller i mitt vårdförbundsuppdraget. Ett möte tillför alltid något, som ny kunskap, nya tankar eller en insikt. De möten jag minst förväntar mig något av tillför oftast mest.

Idag vill jag dela med mig av en dikt som alltid berört mig. Den sägs vara skriven av en kvinna som inte brydde sig om sin omgivning, men efter hennes död fann man dikten.

“Vad ser ni systrar, vad ser ni säg?
Tänker ni inom er när ni tittar på mig
”en knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick
osäker om vanor, med frånvarande blick
som spiller ut maten och inte ger svar
Hemvårdnär ni muttrar om henne som aldrig blir klar.

Som inte ser ut att märka vad ni gör
och ständigt tappar käppen och inte ser sig för,
som viljelöst låter er göra hur ni vill
med matning och tvättning och allt som hör till”.
Är det så ni tänker, när ni ser mig, säg?
Öppna ögonen, systrar, titta närmare på mig!

Jag ska tala om vem jag är, som sitter här så still,
som gör vad ni ber mig och äter när ni vill.
Jag är ett tio års barn med en far och en mor,
som älskar mig och min syster och min bror.
En sexton års flicka, smäcker och grann,
med drömmar att snart få möta en man.

En brud nästan tjugo – mitt hjärta slår volt
vid minnet av löften jag givit och hållt.
Vid tjugofem – nu har jag mina egna små
som behöver mig i hemmets lugna, trygga vrå.
En kvinna på trettio, mina barn växer fort
och hjälper varandra i smått och i stort.

Vid fyrtio är de vuxna och alla flyger ut
men maken är kvar, och glädjen är ej slut.
Vid femtio kommer barnbarn och fyller upp vår dag,
åter har vi småttingar, min älskade och jag.
Mörka dagar faller över mig, min make är död.
Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd.

De mina har nog av att ordna med sitt,
men minnet av åren och kärleken är mitt.
Naturen är grym, när man är gammal och krokig
får den en att verka en aning tokig.
Nu är jag bara en gammal kvinna,
som sett krafterna tyna och charmen försvinna.

Men inuti denna gamla kropp bor ännu en ung flicka.
Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta.
Jag minns min glädje, jag minns min smärta
och jag älskar och lever om livet på nytt.
Jag tänker på åren, de alltför få som har flytt
Och accepterar kalla fakta, att inget kan bestå.

Om ni öppnar era ögon, systrar, så ser ni ej
bara en knarrig gammal gumma.
Kom närmare se mig!”

Hur hade det sett ut för kvinnan i en värld med personcentrerat arbetssätt och en genomtänkt äldrehälsovård?

Kom ihåg att du tar ansvar för din del i mötet med en annan människa. Hur du säger saker, hur du agerar och hur du bemöter. Ett möte kan berika, beröra och utveckla och lära – ta vara på det och gör det bra!

Ann-Sofie Gustavsson
Ordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

 

 

 

Elefanten i rummet

av

Pratar ni om lön på jobbet? Om vad ni tjänar?

På jobbet är lönediskussioner det som upprör mest. Bara tanken att fråga om någons lön, innebär att en stor grå elefanten sätter sig mitt i rummet, och blänger på alla inblandade. Ingen vågar be elefanten gå, så det enklaste är att vara tyst.

Vad är lön?
” Lön är ersättning som betalas för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete. Lön utbetalas i regel i pengar.”

Lönen visar hur du värderas för din kunskap och ditt arbete.

God lön ger frihet, möjligheter och skapar oberoende. Och den är grunden till din pension.

”Jag har så jag klarar mig, eller pengar gör ingen lycklig”, kommer inte ge dig rimlig pension. Så vad är du värd? Sätt en summa på din kunskap och säg den högt! Börja planera och arbeta för att nå dit.

Din lön spelar roll!

Det kommer säkert krävas en del mod, viss självdistans och uthållighet för att med full kraft ge sig in i lönekriget. Attack, försvar eller strategiska planer, det bara att välja hur du vill hantera lönefrågan.

Starta idag! Arbeta för din löneökning. Tänk på din pension.

Flytta på den stora grå elefanten. Prata lön!

Ann-Sofie Gustavsson
Ordförande Vf Örebro

…endast Syster är vaken….

av

Nattsyster
(fritt efter Viktor Rydbergs Tomten)

Sjukhusnattens timmar är här
nattlampor lyser o glimmar
Människor vårdas, botas och föds
nattens mörkaste timmar
Syster vandrar sin tysta ban
Snön lyser vit på fur och gran
Snön lyser vit på taken
Sjuksyster ensam är vaken

Står där i salen återigenpicmonkey-image24
treskift känns uti kroppen,
Sköter som många nätter förr
om alla sjukdomsförloppen
Känner på pulsar, torkar en tår
Bedömer och lyssnar, binder ett sår
Proffsigt med trötthet i kroppen
i själen, benen och knoppen

Tittar på klockan återigen
allting alena ska hinnas
Pengarna räcker bara till en
så syster ska överallt finnas
Jobbar och sliter, sitter ej ner
ensam för inga kollegor finns mer
Arbeta, fixa och pyssla
Sköta all denna syssla

Går mellan sal och beredningsrum
ser patienterna andas
saknar kollegor och fikarum
men fikarastdrömmarna strandas
Patientsäkerhet ett minne är blott
skyddsombud inga ronder har gått
Nattsyster ser massa brister
arbetsmiljön den är nu bister

Rusar till post op och får då se
fler som ska sova härinne
Rusar till lab, har blod att ge
för allting ska hinnas var timme
Patienterna ringer, behöver ju nått
Vaknar med smärta, ledsna så smått
Syster dem alla känner
Smärtan i opsåren bränner

Syster smyger till sist att se
alla som inte vill störa
Tysta de väntat för att se
syster o be hen att höra
frågor om sjukdom, om liv o död
Kan jag klara mig utan stöd?
Allting ska hinnas på natten
vårda och ge lite vatten

Så har det varit, år efter år
syster i tystheten sliter
Proffsigt och uthålligt kämpar hon på
aldrig från omvårdnad smiter
Timmar blir dagar, dagar blir år
människor vårdas, botas – och mår
Gåtan som icke låter
Syster kommer ju åter

För att jobba och slita på
och alla sjuka besöka
resurser krymper sakta trots då
patienttalen bara öka
Nattsyster kämpar, ensam allt bär
lönen hålls ned, alena hen är
att sjukhusnatten bevaka
kommer trots detta tillbaka

Sjukhusnattens timmar är här
Nattlampor lyser o glimmar
Människor vårdas, botas, ser ut
i nattens mörkaste timmar
Syster vandrar sin tysta ban
Snön lyser vit på fur och gran
Snön lyser vit på taken
Sjuksyster ensam är vaken

Dagen och natten före julafton tillönskas alla en GOD JUL!
Ann-Sofie julAnn-Sofie

Om julen, vården och huret

av

När tjejerna var små gjorde jag alltid egen pepparkaksdeg och bakade mycket lussekatter (som ingen åt). Vi satte glögg, bakade julgodis och skapade unika pepparkakshus – helt arkitektskapat av familjen Beckerath. Julgardiner kom upp i husets alla rum innan första advent och granen kläddes långt innan julafton. Det luktade jul i hela huset av allt bakande och fixande. Vi förberedde inför jul!dsc_1267-11

Numera köper jag färdiga pepparkakor och ett färdigmonterbart pepparkakashus. Köket är enda rummet med julgardiner (som i år höll på att få stanna kvar i gardinlådan). Vi har ännu inte köpt gran, och ingen visar intresse för pepparkakshusmontering. Vi förbereder inför jul!

Den 24 december är det julafton och det helt oberoende av hur jag förbereder julen.

Och det är vad jag funderar kring idag. Om huret. Om att lägga energi och tid på det jag kan påverka, tycka till om, eller kanske t.o.m. ändra – nämligen hur saker sker. Och det gäller både den kommande julen och det som pågår i vården.

I vården sker just nu saker i så snabb takt att ingen hinner med. Lösningar på saknade vårdplatser, långa vårdköer och den ökande kompetensbristen avlöser varandra. Det går knappt att urskilja om det händer något bra, eftersom det händer saker hela tiden. Många skriker stopp och nej! Vi vill ha det som det är nu, göra som vi alltid gjort, arbeta som vi brukar. Men jag tror tyvärr inte att det går, hur gärna vi än vill.

Varken du eller jag kan stoppa att det sker förändringar av vården, lika lite som du eller jag kan stoppa julafton.Vi kan välja hur vi firar jul, men oavsett val så blir det julafton. Vi kan välja att skrika stopp när det gäller förändring i vården, eller lägga energi och på huret.

Så istället för se på när vårdkaoset fortsätter mot okänt mål, så försök påverka inriktningen. Kanske med AST, personcentrerad vård, eller bara använd all kompetens klokt. Och arbeta självklart för att det blir bra förutsättningar och villkor för alla oss som arbetar i vården.

Ann-Sofie julDet är det jag funderar kring idag, om att du och jag med huret faktiskt kan försöka påverka både julen och vården.

Trevlig helg!
Ann-Sofie Gustavsson
Ordförande Vf Örebro

Välkommen på Nobelfest

av

Forskning.Framtid.Genusfokus.

Välkommen till den 10:e december och Nobelfest! Du kan se fram emot ett storslaget firande av prestigefyllda pris inom fysik, kemi, medicin, litteratur, ekonomi och  fred.  Det handlar om vackra klänningar, stora prissummor, om festmenyn och kungafamiljens framträdande, där pristagarna emellanåt kommer lite i skymundan. Men alla ni som vill kan delta vid prisutdelning och festligheter i en detaljrik TV show. Det är dags för Nobelfest! 

I årets Nobelyra har nog Bob Dylan (med sin tystnad) och genusfrågan uppmärksammats mest.

2015-04-Life-of-Pix-free-stock-photos-night-red-fireworks-Photostockeditor

Förutom Dylan är nämligen alla årets pristagare män. Och om vi gör en tillbakablick genom åren så är det en ganska ojämn fördelning av manliga och kvinnliga Nobelpristagare.

  • 863 män
  • 48 kvinnor

Det innebär att endast 6% av alla nobelprisvinnare är kvinnor. Är det verkligen rimligt?

Inte enligt Sveriges Radios kartläggning: “Om anledningen till att så få kvinnor får Nobelpris är att upptäckterna som belönas gjordes innan kvinnor – så att säga – tog sig in i forskningens finrum borde andelen kvinnliga pristagare och andelen kvinnor bland toppforskarna stämma överens. Men resultaten visar att så inte är fallet. I tre av de fyra priskategorierna, fysik, kemi och ekonomi, är kvinnor underrepresenterade i förhållande till antalet kvinnliga toppforskare i respektive fält.”

Genusfrågan är allas ansvar!

Vi har inte ett jämlikt samhälle, trots att många vill påstå det. Det märks i olika sammanhang som lön ( lön hela dagen) och arbetsmiljö, och t.o.m vid utdelning av nobelpris. Det är dags att göra något åt det! Genus  är inte en kvinnofråga, det är inte en uttjatad fråga. Genusfrågan är aktuell och berör det mesta i samhället – och den är  allas ansvar!

Slutligen vill jag passa på att föreslå utvidgade prisområden för framtiden. Varför inte inom omvårdnad eller innovation?

Stort grattis till alla pristagare och trevlig Nobelfest!

 

Ann-Sofie julAnn-Sofie Gustavsson
Ordförande Vf Örebro

 

Det kom en hök och slog sig ner

av

När det är dags att öppna lucka nummer två har det landet en HÖK i mitt knä. Runt mig ser jag förvånade ansikten som blandas med nyfikenhet och oro. Det kan ta tid att acceptera något nytt, vilket HÖKEN är, en nyhet som vi alla behöver bekanta oss med. För den har kommit för att stanna hos oss.

En HÖK är ett centralt kollektivavtal som innehåller bl.a. förhandlingsprotokoll, löneavtal och allmänna anställningsvillkor. HÖK 16 är en förkortning av huvudöverenskommelse år 2016, och ersätter sin föregångare HÖK 11, som nu går mot pension. När den gamla höken flög in i våra liv så vill jag minnas att även den framkallade en hel del känslor, frågor och farhågor. Men vi har med tiden lärt oss att acceptera och förstå varandra ganska bra.

Förändringar finns det gott om i HÖK 16. Du hittar bl.a. nya bestämmelser kring nattarbetstid, kollektivavtal kring AST och texter som beskriver framtida partsarbete (mellan SKL och Vårdförbundet). Förändringen handlar framförallt om återhämtning vid nattarbete och genom den tar vi ett steg närmare hälsosamma arbetstider – för många. Och med AST sätts kompetensfrågan i fokus. Personligen önskade jag mer återhämtningstid för nattarbete, minst enligt den kvot på 1,4 Vårdförbundet krävde, men det behövs två för att teckna ett avtal och SKL var av en annan åsikt.

Jag vill  påminna om att en HÖK är ett golv i avtalsvärlden. Alla som finns inom avtalsområdet ska ta del av det! En arbetsgivare kan fortfarande ge sina medarbetare allt som är bättre, det finns inget som förbjuder det. Så jag förutsätter att alla bra och kloka arbetsgivare (som arbetar för att ha attraktiv arbetsplatser), behåller BRA lokala avtal.

Hör av dig om du har frågor eller funderingar!

Ann-Sofie julAnn-Sofie Gustavsson
Ordförande  
Vårdförbundet Örebro

 

Bäst av allt är människorna

av

Det fantastiska med mitt yrke är möten med människor.

Kollegor, patienter och anhöriga passerar dagligen förbi, i olika former och skepnader, med en gemensam nämnare – de berör i mitt liv.  Vi delar vardag, glädje, och sorg och varje dag delar vi livet.

I möten med patienter och anhörig så får jag vara del av många viktiga och livsavgörande stunder. Och de jag möter har alla med sig en fantastisk historia med upplevelser, kunskap, och tankar. admin-ajax 11

Jag har förmånen att tillbringa arbetsdagen med kollegor jag kan dela saker med. Som jag kan diskutera både arbete och privatliv med. De lyssnar. De viker aldrig från jobbiga samtalsämnen. Mina sjuksköterskekollegor är de syskon jag aldrig fått. De finns för mig. Och de finns för dig – när du besöker sjukvården. De är kunniga inom sitt yrkesområde och extremt socialt kompetenta.

Jag är sjuksköterska. Jag har ett fantastiskt yrke. Jag är stolt över det.
Det är villkoren = lönen, arbetsmiljön, arbetstiderna som är dåliga. 

Ann-Sofie Gustavsson
Leg. sjuksköterska

 

 

På tal om semester

av

Sommar. Sol. Sovmorgon.
Det är de tre huvudingredienser som min semester kommer innehålla (om jag får bestämma).

Dessutom vill jag äta god mat (som med fördel lagas av andra). Jag vill resa, uppleva, umgås med familj och vänner och pausa det organiserade livspusslande. Och så tänker jag läsa helt ostört på min Kindle – varje dag!Bild1

Semester är till för att vi ska garanteras tid för vila och rekreation. 

Semester är en avtalad ledighet som alla anställda har rätt till under ett visst antal dagar varje år. I Sverige har vi oavsett ålder eller anställningsform enligt lag rätt till 25 dagars semester per år. Och tack vare kollektivavtal har många av oss mer semester än så.

Det här med semesterförmåner ser olika ut i olika länder. Alla EU länder har lag om minst 20 semesterdagar till skillnad från USA där det inte alls finns något alls lagstadgat om semester. Så att regler kring semester ser olika ut beror på lag och avtal.

Sveriges första semesterlag kom 1938. Det var billigare att lagstadga om semester än att införa arbetstidsförkortning som var det andra alternativet för återhämtning.

Nu är det snart sommar. Nu är det snart dags för sommarsemester. Jag är tacksam att vi har en lag om  sommarsemester i Sverige.  Det är inte fritt val för arbetsgivaren att erbjuda anställda sommarsemester.

För mig innebär semesterlagen att jag garanteras två av tre ingredienser på min semesterönskelista.
Sommar och sovmorgon. Det där med sol återstår att se.

Ann-Sofie Gustavsson
Vice avdelningsordförande Vårdförbundet avdelning Örebro

(Inför sommaren får vi ofta frågor om: Semesterperioder. Ersättning. Sommarschema. Att bryta sin semester. Beordring. Vad gäller egentligen? Har du frågor så kolla upp alla funderingar och vad som gäller INNAN. Det är mycket svårare att förhandla i efterhand. 0771-420420)

 

Är ni tokiga på riktigt?

av

Det går inte att reklamera felhantering av  läkemedel!

Läkemedel är boven till många vårdskador som drabbar riktiga människor (dig, ditt barn, din mamma).  I bästa fall går misstaget att reparera så det inte uppstår några bestående skador.

Skador som innebär alltifrån lindriga besvär till lidande,kroppsskada, livslånga problem eller död.
18982

Det är utbildning, legitimationsansvar och den mänskliga faktorn som ser till att det inte sker fler läkemedelsmissar i vården.

Jag vet ingen som vill göra fel på jobbet. Men när det handlar om hantering av läkemedel så får du inte göra fel! Läkemedelsräkning under sjuksköterskeutbildningen krävs 100% rätt för att ett godkänt. Under praktiken sker all praktisk läkemedelshantering i samråd med handledare och om du inte godkänns (i teori och praktik) så får du inte ut din sjuksköterskelegitimation.

Att hantera läkemedel i vården handlar om att bedöma, att administrera och att utvärdera effekt. Du behöver veta hur, när och varför. Hur ska jag hantera och tillreda ett läkemedel, när ska det ges och av vilken anledning? Vilken reaktion kan jag förvänta mig av patienten och hur hanterar jag en utebliven eller oönskad effekt? Jag skulle kunna fortsätta förtydliga i oändlighet men stannar där, för jag tror att ALLA läskunniga förstår vad jag menar. Läkemedelshantering handlar INTE om att fylla på en dosett eller se till att en person sväljer en tablett. Det är inte bara att ge.

Därför är jag helt emot socialstyrelsens förslag att hantering av läkemedel i slutenvård ska kunna delegeras och skötas av icke legitimerad personal.

 HUR tänker ni nu Socialstyrelsen?
Är ni tokiga på riktigt?

Ann-Sofie Gustavsson
Anestesisjuksköterska
Vice ordförande avdelning Örebro