Att spara kommer kosta

Region Örebro Län har extrema sparkrav på sig Det är ingen liten nätt summa, utan svindlande nära en halv miljard. Och Örebro är ingen unik region, även om det är en av de hårdast drabbade regionerna. Hårda sparbeting väntar hela hälso- och sjukvården i Sverige, 14 miljarder back för regionerna år 2023, 20 miljarder under 2024.

Hur går det ihop med den verklighet vi lever i?

• Det är brist på bemanning inom i princip alla verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård.

• Budgetanslagen till regionerna och kommunerna är betydligt lägre än vad regionerna och kommunerna beräknat att de behöver för att kunna upprätthålla samma nivå av vård som de har idag.

• Behovet av vård förväntas öka hos befolkningen.

En orimlig ekvation.

Det bör också läggas till att den absolut främsta orsaken till att det är brist på kompetens inom vård och omsorg är alltför oattraktiva villkor. Vi har också en situation i vården där en stor andel av de som arbetar i vården idag är unga, nyutbildade personer. Många av de erfarna befinner sig i pensionsålder och kommer snart, eller har redan lämnat arbetslivet. De nyutbildade måste få tillräcklig inskolning och stöd från erfarna för att mäkta med yrkets och verksamhetens allt ökande krav och hårt ansträngda arbetsmiljö. När så inte sker kan vården inte behålla de nyanställda, något som leder till en dränering av kompetens i vården och en orimlig samhällsekonomisk kostnad med dyra universitetsutbildningar som inte genererar fler i vården pga de villkor som råder. Icke att förglömma så befinner sig många av de nya i den åldern då många bildar familj, något som måste ge utrymme för både föräldraledigheter och VAB.

Jag känner mig förbannad. Arg, less, uppgiven. Under otroligt lång tid har vi larmat. Men ingen verkar lyssna, eller i alla fall inte bry sig. Statistiken har varit tydlig; fler vårdutbildade krävs för att kunna både upprätthålla och drastiskt öka tillgången till vård och omsorg. Vi har också länge vetat om anledningen till att det är både svårt att rekrytera och bibehålla personal.

Men ingen verkar ha förstått. Eller brytt sig. Och det finns ALDRIG tillräckligt med pengar för att förse kvinnodominerad vårdprofession med rimliga villkor. 

Läser i DN om Pajala och hur många lämnar vården eller väljer bort den sektorn helt och börjar arbeta i gruvan. Där är lönen betydligt högre. Varför välja en arbetsplats där du arbetar hårt både fysiskt och psykiskt, har oregelbundna arbetstider, knappt får ut din semester och några futtiga hundralappar i årlig lönerevision? Läser om hur Pajala kommun hyr in personal från bemanningsbolag, något som kostar betydligt mer än vad en fast anställd gör. Läser om hur friskvården infördes som ett bra villkor för den anställda i vården, allt medan kommunfesten i stället drogs in.

Det ska sparas.

Vem ska arbeta inom vård, skola och omsorg när den tunga industrin lockar med både bättre lön, arbetstider och förmåner? (Ur DN 230910)

Det här är en av alla dumsnåla metoder som utövas runt om i svensk vård. I kombination med de ekonomiska förutsättningar som getts till kommuner och regioner så styr vi mot ruinens brant.

Offentlig vård genererar inte vinst i form av kronor och ören. Men en ickefungerande och underdimensionerad vård kommer kosta oss dyrt.